2018-01-08 HAVSPLAN · öppen process och med inriktning mot framtiden skapa möjligheter för och...

FÖR BLEKINGES KUSTKOMMUNERÄndring av översiktsplaner avseende havsområdetSölvesborgs kommun - Karlshamns kommunRonneby kommun - Karlskrona kommun

HAVSPLAN

PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING2018-01-08

Havsplan för Blekinges kustkommuner

Sammanställt av: Sölvesborgs kommun, Karlshamns kommun, Ronneby kommun och Karlskrona kommun med stöd av SWECO

Uppdraget genomfört: mars 2016 – december 2017

Version: samrådshandling

Arbetsgrupp: Dan Janérus, Sölvesborgs kommun Jeanette Conradsson, Karlshamns kommun Kristina Eklund, Ronneby kommun Mareile Walter, Ronneby komun Petra Skarmyr, Ronneby kommun Anna Ekman, Karlskrona kommun Christina Johansson, Karlskrona kommun Hanna Olsson, Karlskrona kommun Viktoria Nordholm, Karlskrona kommun

GIS: Toomas Randsalu, Karlshamns kommun

Illustrationer: Petra Skarmyr, Ronneby kommun

Miljökonsekvenser: Uppdragsledare och granskare: Therese Eklund, ÅF Assisterande granskare: Jesper Adolfsson, ÅF Ansvarig handläggare: Karin Petersson, ÅF Assisterande handläggare: Jose n Wildstam, ÅF

Projektledning och layout: Mikael Bäckman och Jonas Ronsby, SWECO

Kartor: © GIS-data från LM, SGU; AquaBiota, LST, HaV, HELCOM Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, samt respektive kommun.

Förord

Havet har alltid varit en del av Blekinges identitet. Närheten till havet har format landskap och människor.Havet har gett generationer sin utkomst och föda genom det rika sket. Det har fungerat som transportväg ochtjänat landet för säkerhet och värn.

Kust, skärgård och hav är sammanlänkade och rymmer tillsammans mycket stora natur- och kulturvärden.Vi har ett gemensamt ansvar att förvalta denna rikedom för kommande generationer. Det är något vi kännerstolthet över att kunna erbjuda både boende och besökare.

Havet kan också fungera som plats för omställningen till förnyelsebar energi. Med fördel kombinerasframtidens energianläggningar till havs med ett modernt vattenbruk. Här kan Blekinge spela en central roll ochnya möjligheter skapas för länets näringsliv.

Havsplanering kräver samverkan, mellan oss kustkommuner i Blekinge och med staten för att bli lyckosam.För att en framsynt och långsiktigt hållbar användning av havet ska vara möjlig krävs det omfattande kunskapom havets naturvärden och ekosystem. Vi måste värna havets gröna infrastruktur för att främja de viktigaekosystemtjänsterna. Där nns nyckeln till den goda havsförvaltning som är en förutsättning för Blekingesutveckling.

Tillsammans lägger vi ut kursen!

Heléne BjörklundKommunstyrelsens ordförandeSölvesborgs kommun

Per-Ola MattssonKommunstyrelsens ordförandeKarlshamns kommun

Roger FredrikssonKommunstyrelsens ordförandeRonneby kommun

Patrik HanssonKommunstyrelsens ordförandeKarlskrona kommun

4 Innehåll

Innehåll

Inledning ........................................................................................................................... 7

Läsanvisning ..............................................................................................................................7

Demokrati och dialog ..............................................................................................................7

Vad är en översiktsplan? .........................................................................................................7

Ändring av översiktsplan ........................................................................................................8

Översiktsplanens avgränsning ...............................................................................................8

Syfte ............................................................................................................................................8

Planarbete och organisation ..................................................................................................9

Samordning med den statliga havsplaneringen .................................................................9

Havsplanering innebär en avvägning mellan olika intressen ........................................10

Fortsatt arbete ........................................................................................................................10

Planförslag ......................................................................................................................11

Vision för havsplaneringen ................................................................................................... 11

Intressekon ikter ...................................................................................................................12

Plankarta .................................................................................................................................. 17

Tematiska ställningstaganden .............................................................................................21

Konsekvenser.................................................................................................................25

Läsanvisning ........................................................................................................................... 25

Sammanfattning ................................................................................................................... 25

Om miljöbedömning ............................................................................................................ 26

Nollalternativ ..........................................................................................................................27

Konsekvenser av planförslaget ............................................................................................27

Innehåll 5

Planeringsförutsättningar ........................................................................................... 37

Mål, normer och lagstiftning ...............................................................................................37

Ekosystemtjänster ................................................................................................................. 38

Riksintressen .......................................................................................................................... 39

Övriga regleringar ................................................................................................................. 39

Lagstiftning om havsplanering ........................................................................................... 39

Övergripande planeringsförutsättningar ........................................................................40

Tematiska planeringsförutsättningar ................................................................................47

Underlag ......................................................................................................................... 81

Källor .........................................................................................................................................81

Inledning 7

LäsanvisningDenna plan över Sölvesborgs, Karlshamns, Ronnebys ochKarlskrona kommuners utsjövatten utgör en ändring av deöversiktsplaner och de ställningstaganden över havsområdetsom dessa planer omfattar.

Plandokumentet består av två delar, en plankartaoch en planbeskrivning (detta dokument). Plankartanvisar den övergripande användningen av havsområdetoch rekommendationer för hur det ska användas.Planbeskrivningen innehåller förutom en inledning, enbeskrivning av själva planförslaget och dess konskevensersamt en redogörelse för aktuella planeringsförutsättningar.

I kapitlet Planförslag nedan beskrivs de politiskaställningstagandena för den översiktliga havsplaneringen iBlekinge. Målbeskrivningar anger vilka mål som ska uppnåsoch strategier anger hur havsområdet kan användas och utgöräven grunden för framtida beslut. Angivna strategier utgårfrån de förutsättningar och anspråk som identi erats inomhavsområdet. Förslag och ställningstaganden omfattar olikasektorsintressen: kulturmiljö, friluftsliv och besöksnäring,yrkes ske, vattenbruk, utvinning och lagring av material,luft- och sjöfart, infrastruktur, försvar, energi och natur.Det nns en tydlig koppling mellan planbeskrivningensrekommendationer och plankartans områdesindelning.

I kapitlet Miljökonsekvenser redovisas de konsekvenserplanförslaget kan förväntas innebära.

I kapitlet Planeringsförutsättningar beskrivs de grundläggandeutgångspunkter som planeringen av havet har utgått ifrån.Här redovisas aktuell kunskap om havsområdet, dessgeogra ska och fysiska förutsättningar, hur havsområdetanvänds samt utpekade intressen och övriga anspråk. Kapitletfungerar som ett kunskapsunderlag för planförslaget.

I det avslutande kapitlet Underlag redovisas detkunskapsunderlag och de källor som fungerat som underlagtill framtagandet av denna plan.

Demokrati och dialogBeslut om samråd av denna planhandling togs ijanuari/februari 2018 i respektive kommun. Samrådetgenomförs under våren 2018. Inkomna synpunktersammanställs i en samrådsredogörelse och det bearbetadeplanförslaget planeras ställas ut under andra halvan

av 2018. Efter utställning och eventuella mindrejusteringar, kan översiktsplanen antas av kommunernasfullmäktigeförsamlingar under 2019.

Under september 2017 bjöd kommunerna in tilldialogmöten med olika teman, ett i varje kommun. Syftetvar kunskapsuppbyggnad och att ge de som kan bli berördaav planen möjlighet till insyn i arbetet och en möjlighetatt påverka dess utformning. Ett stort antal föreningar,organisationer och företag med intresse eller anknytning tillkust och hav bjöds in att delta. Mötena kungjordes även ilokaltidningarna i syfte att nå ut till intresserad allmänhet.

Vid mötet som anordnades i Sölvesborg behandladesi huvudsak förhållandet mellan vindkraft och försvar, skodlingens och yrkes skets villkor samt övergödningen.

I Karlshamn låg fokus i diskussionen på olika aspekter avsjöfart och dumpning av muddermassor medan mötet iRonneby främst behandlade aktiviteter i kustzonen ochförhållandet mellan kust och hav. På det avslutande mötetsom anordnades i Karlskrona, kretsade diskussionen istor utsträckning kring förhållandet mellan försvar- ochenergiintresset.

Samråd med länsstyrelsen kring avgränsning avmiljökonsekvensbeskrivning genomfördes i maj/juni 2017.I december 2017 träffade arbetsgruppen handläggare ochsakexperter på länsstyrelsen för en tidig dialog kring planenskommande innehåll och ställningstaganden.

Vad är en översiktsplan?Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun haen aktuell översiktsplan. Översiktsplanen behandlarkommunens långsiktiga utveckling främst genom att hanterade strategiska frågorna för mark- och vattenanvändningsamt byggande. Översiktsplanen ska bland annat redovisakommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas,användas och bevaras. Den ska också redovisa kommunenssyn på hur riksintressen och miljökvalitetsnormer skatillgodoses liksom hur relevanta nationella och regionala målsamordnas till en hållbar utveckling.

Översiktsplanen har betydelse för beslut i kommunensnämnder och förvaltningar men även för andramyndigheter i beslut kopplade till planering, byggandeoch tillståndsprövning. En översiktsplan ska antas avkommunfullmäktige och är vägledande för kommunensarbete och beslut, men är inte juridiskt bindande.

Inledning

8 Inledning

Ändring av översiktsplanDenna handling utgör ett förslag till ändring av respektivekommuns översiktsplan avseende berört havsområde.

En ändring av översiktsplan regleras i 3 kapitlet, 23 § iplan- och bygglagen. För en ändring gäller samma krav påinnehållet som för en översiktsplan i övrigt. Om planeninnebär en ändring av den gällande översiktsplanen skasambanden med och konsekvenserna för översiktsplanensom helhet redovisas. Processen är i huvudsak densammasom för en kommunomfattande översiktsplan.

Översiktsplanensavgränsning

Geogra sk avgränsningDen geogra ska avgränsningen för den kommun-gemensamma havsplanen omfattar ett område somstäcker sig 300 meter från land och öar ut till och medterritorialhavet (se karta nedan).

Tematisk avgränsningHavs- och vattenmyndigheten presenterade 2015 ett

inriktningsdokument med de sektorsintressen som destatliga havsplanerna kommer att behandla. Den härkommungemensamma havsplanen för Blekinge följer i stortsett samma tematiska avgränsning.

De sektorsintressen som behandlas i planen är: kulturmiljö,friluftsliv och besöksnäring, yrkes ske, vattenbruk, utvinningoch lagring av material, luft- och sjöfart, infrastruktur, försvar,energi och natur.

SyfteSyftet med denna kommungemensamma havsplan är attange kommunernas viljeinriktning för vattenanvändningeninom planområdet och öka förutsägbarheten för de aktörersom avser att bedriva verksamhet till havs.

Havsplanen ska:

• Samspela med den statliga planeringen

• Göra avvägning mellan olika intressen

• Ge rumsliga förutsättningar för nyttjande och bevarande

Planen innehåller rekommendationer för hur havsområdetlångsiktigt ska användas för att säkerställa en hållbaranvändning och nyttjande av våra gemensamma resurser.

Planområdet omfattar Blekinge kustkommuners utsjövatten, 300 meter från land och öar ut till och med territorialhavet (planområdet

markerat med svart heldragen linje).

Inledning 9

Planarbete och organisationLänsstyrelsen i Blekinge och biosfärområdet BlekingeArkipelag tog under hösten 2014 initiativ till enkommungemensam havsplanering för kustkommunernai Blekinge. Kommunerna inledde sedan ett arbete under2015 med att, i samverkan med länsstyrelsen, inventerakunskapsunderlag, undersöka möjligheterna att sökaprojektmedel och att hitta strukturerna för ett samarbetekring framtagandet av en gemensam havsplan i form av enfördjupning av översiktsplan.

Eftersom havsplanerna, liksom kommunernasöversiktsplaner ska vara vägledande är regeringen angelägenom att de statliga havsplanerna och kommunernasöversiktsplaner stämmer överens när havsplanerna väl antas.Havs- och vattenmyndigheten har därför avsatt pengar tillså kallat KOMPIS-bidrag (KOMmunal Planering I (statlig)Samverkan) för 2016 och 2017. Pengarna har fördelatstill landets kustlänsstyrelser som ansvarar för utlysningoch prövning av ansökningar från kommunerna. Blekingeskustkommuner tog våren 2016 fram en projektplan ochmedel söktes och beviljades för planarbetet.

Arbetet drivs av en arbetsgrupp med representanter frånvarje kommun. Projektet har en styrgrupp på respektivekommun, företrädesvis utgående från kommunstyrelsensarbetsutskott. Varje kommun har även en referensgruppsammansatt av tjänstemän med strategiska funktioner.

Samordning med den statligahavsplaneringenDen 1 september 2014 infördes en bestämmelse imiljöbalken om statlig havsplanering i Sverige som innebäratt det ska nnas tre statliga havsplaner; för Bottniska viken,Östersjön och Västerhavet. Den statliga havsplaneringenleds av Havs- och vattenmyndigheten och arbetet sker isamverkan med berörda nationella myndigheter och landetskustlänsstyrelser.

Målsättningen är att samråd över de statliga havsplanernakommer att genomföras under våren 2018 fram tillsommaren 2018, för att förslag till statliga havsplaner skakunna överlämnas till regeringen i mars 2019 för beslut.

De nationella havsplanerna kommer, när de är antagna, attvara vägledande för kommunernas planläggning. Mot dennabakgrund är det viktigt att bedriva en parallell kommunalplanering av havet för att uppnå ett samspel med och kunnavara aktivt delaktig i den statliga havsplaneringen.

Havsplanerna ska omfatta Sveriges ekonomiska zonoch svenskt territorialhav från en nautisk mil (1 852meter) utanför den svenska baslinjen med undantag avfastighetsindelat vatten. Detta innebär att kommunerna ochstaten har överlappande planeringsansvar i större delen avterritorialhavet (se illustration nedan).

Röd streckning redovisar havsområdet där stat och kommun har ett överlappande planeringsansvar.

(Bild: Havs- och vattenmyndigheten)

10 Inledning

Havsplanering innebär enavvägning mellan olikaintressenHavet har stor betydelse för bland annat näringslivs-utveckling, försvar, luft- och sjöfart, yrkes ske, energi menockså för friluftsliv, turism och boende. Havsplanering kanbeskrivas som en process för att analysera och organiseraverksamheter i havsområdet för att uppnå miljömässiga,näringspolitiska och sociala mål. Det handlar om att i enöppen process och med inriktning mot framtiden skapamöjligheter för och göra avvägningar mellan olika intressenför nyttjande, utveckling och bevarande.

Havsplanering, på såväl statlig som kommunal nivå, hanterarfrämst de rumsliga aspekterna. Havsplaneringen har erarumsliga dimensioner; i och på havsbotten, i vattenpelaren,på havsytan samt utrymmet där ovanför. Det handlar om attutifrån ett helhetsperspektiv ge rumsliga förutsättningar förolika typer av verksamheter eller skydd i havet.

Plan- och bygglagen anger att mark- och vattenområden skaanvändas för det eller de ändamål för vilka områdena är mestlämpade till med hänsyn till beskaffenhet och läge samtföreliggande behov. Företräde ska ges sådan användningsom medför en från allmän synpunkt god hushållning urekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt.

I plan- och bygglagen beskrivs vidare vad som räknas somallmänna intressen, bland annat natur- och kulturaspekter,hänsyn till omgivningen samt vissa bestämmelser imiljöbalken. En del av de allmänna intressena är riksintressenenligt miljöbalken. Såväl områden som är skyddsvärdapå grund av sina speciella värden som områden ochanläggningar som är av betydelse för ett speciellt nyttjandekan vara utpekade som riksintresse. Även allmänna intressensom inte kan utgöra riksintresse, exempelvis områden förvattenbruk, kan vara viktiga i havsplaneringen.

I vissa områden nns överlappande anspråk på riksintressenoch olika användning kan vara i kon ikt med varandra. Iden statliga havsplaneringen ska en noggrann avvägninggöras för vad varje enskilt område är mest lämpat för. Härär det viktigt att den kommungemensamma havsplanenkommer med inspel till den statliga planeringen. Ettriksintresseanspråk behöver inte innebära ett förbud motandra åtgärder i eller i närheten av området, men dess värdenska skyddas i planeringen.

Fortsatt arbeteDenna kommungemmensamma havsplan kommer att följasupp med annan planering i respektive kommun samt i vissutsträckning gemensamt utredningsarbete.

Karlskrona kommunKarlskrona kommun reviderar sin kommunomfattandeöversiktsplan utifrån en ny vision för år 2050. I dokumentetredovisas kommunens framtida utvecklingsriktningardär den geogra ska avgränsningen sammanfaller medhavsplaneringen.

I de fall ny kunskap framkommer, förutsättningar ändras ellerviljeinriktningen blir en annan, så kan utfallen för de olikaintressena inom havsplanens område behöva uppdaterasinom Karlskronas kommungräns. Preliminärt antagande förkommunens översiktsplan är år 2020.

Ronneby kommunRonneby kommun arbetar för närvarande med en revideringav den kommunomfattande översiktsplanen. Kommunen harför avsikt att jobba vidare med planeringen i kustzonen.

Karlshamns kommunKarlshamns kommun anger i sin kommunomfattandeöversiktsplan att man avser upprätta en fördjupadöversiktsplan för skärgården för att i ett sammanhang kunnastudera bebyggelsefrågor och allmänhetens tillgång tillskärgården med era frågor.

Sölvesborgs kommunSölvesborgs kommun arbetar för närvarande med enrevidering av den kommunomfattande översiktsplanen.

Gemensamt arbeteFöljande frågor hanteras lämpligen gemensamt förblekingekustens havsområde:

• inventering, analysering och värdering av marinakulturmiljöer och lämningar.

• kartläggning och identi ering av lämpliga platser förvattenbruk.

• kartläggning och identi ering av platser där detbedöms möjligt att pröva lämpligheten av dumpning avmuddermassor.

Planförslag 11

hamnar är viktiga hubbar i sjöfartens nätverk, både nationelltoch internationellt. Havets motorvägar är många och tätttra kerade men samtidigt väl avgränsade, vilket lämnar gottom utrymme för andra näringar. Sjöfartens utsläppsnivåer ärlåga och få fartyg körs längre på fossila drivmedel.

Användningen av förnybara energikällor i havet utgör enbetydande del av Sveriges och Blekinges energiproduktion.Det utbyggda nätverket av kraftkablar över havenhar möjliggjort en effektiv elhandel i norra Europa.Den infrastruktur som byggts upp i samband medden havsbaserade energiutvinningen nyttjas även avvattenbruket, med odling av bland annat biogasgenererandealger integrerat med energianläggningarnas plattformar.Samverkan mellan teknikområden har skapat mångaarbetstillfällen och bidrar till en hållbar utvecklingmiljömässigt, socialt och ekonomiskt.

Havsplanerna bidrar till förutsättningar för Sverige ochsvenska intressen. Även om säkerhetssituationen numeraär god i Östersjöområdet så är det fortsatt viktigt att hagod beredskap. Havsplaneringen är en bra plattform förstrategiska lokaliseringsfrågor vilket stödjer totalförsvaretsverksamhet och strategisk försörjning.

Vision för havsplaneringenDen vision som nns för Sveriges marina strategi är ocksåBlekinges; att genom konkurrenskraftiga, innovativa ochhållbara maritima näringar bidra till ökad sysselsättning,minskad miljöbelastning och en attraktiv miljö. Visionentar sikte på år 2050 och havplaneringen, såväl statlig somkommunal, är ett verktyg i strävan mot denna vision.

Vision för Blekinge med sikte på 2050Genom framgångsrik havsmiljöförvaltning i Blekinge harmiljön i havet uppnått god ekologisk och kemisk status.Östersjöns syrefattiga bottnar har återhämtat sig ochövergödning på grund av jordbruk och sjöfart är minimerad.Utsläppen från industrin är minimerade och tillförseln avmiljögifter har stoppats. Dynamiken mellan olika skarterär återställd, bifångsten i skegarn har minskat ochsjöfågelpopulationerna har vuxit sig starka. Blekinge är delav ett sammanhängande nätverk av funktionellt naturskyddsom omfattar alla Sveriges havsområden. Utsjöbankar somUtklippan och Hanöbanken är viktiga länkar i denna kedja.Forskning och miljöövervakning har lett till större kunskapom marina ekosystem och hur de bäst kan förvaltas.

Allt eftersom havets ekosystem blivit friskare har hållbarturism blivit en av de viktigaste näringarna i länet.Besöksnäringen har ökat kraftigt och lokala arbetstillfällenhar skapats. Blekinges kust- och skärgård, natur ochkulturmiljöer och havsanknutet friluftsliv segling, ske ochpaddling, lockar många besökare.

Med stöd av ekosystembaserad skeriförvaltning är skbestånden goda och stabila. Blekinge har en effektiv och

fullt miljöanpassad ske otta. Fisket sker på skebeståndensöverskott, där fångsterna inte medför att bestånden minskareller att rekryteringen påverkas negativt. Fiskeredskapen harutvecklats så att ske kan ske utan att bottnarna skadas. Deökade bestånden och efterfrågan på nyttig närproduceradmat har medfört att det kustnära sket har ökat. Fiske-näringen är en naturlig och självklar del av de blekingskakust- och skärgårdssamhällena. Vattenbruket har utvecklatsoch odlingarna i Blekinge bidrar aktivt till den minskandeövergödningen.

Handeln i Östersjöområdet har fortsatt att öka ochsjöfartens godsvolymer är nu mer än dubbelt så stora som2020. Dessutom har närsjöfarten ökat med en intensivtra k mellan svenska hamnar utmed hela kusten. Blekinges

Planförslag

12 Planförslag

Intressekon ikter

Anspråks- och kon iktmatrisInom havsområdet nns intressen med anspråk som delvissammanfaller. Flera reella och potentiella, mer eller mindreallvarliga, kon iktpunkter har identi eras.

På efterföljande sidor följer en kort sammanställning övermöjliga intresse- och anspråkskon ikter i området, vilkasedan senare i kapitlet följs upp med ställningstaganden.

I sammanställningen blir det med nödvändighet en vissupprepning då de olika intressena ställs mot varandra på tvåställen, med utgångspunkt från respektive intresse.

Intressena och deras anspråk är i princip förenliga - inga ställningstagande krävs

Viss kon ikt kan nnas mellan intressena och deras anspråk - ställningstaganden kan behövas

Kon ikt nns mellan intressena och deras anspråk - ställningstaganden kan behövas

Påtaglig kon ikt kan nnas mellan intressena och deras anspråk - ställningstaganden krävs

Förklaring

Kult

urm

iljö

Frilu

ftsl

ivoc

hbe

söks

näri

ng

Yrke

ssk

e

Luft

-och

sjöf

art

Förs

var

Friluftsliv ochbesöksnäring

Yrkes ske

Vattenbruk

Utvinning och lagringav material

Luft- och sjöfart

Infrastruktur

Försvar

Energi

Natur

Kon ikts- och anspråksmatris.

Planförslag 13

Kulturmiljö

n Kulturmiljö - Friluftsliv och besöksnäringBegränsad intressekon ikt. Dykning skulle kunna påverkakulturmiljövärden och fornminnen.

n Kulturmiljö - Yrkes skeKon ikt kan nnas genom bottentrålning eller andra skemetoder som påverkar havsbotten.

n Kulturmiljö - VattenbrukViss kon ikt kan nnas om anläggningar för vattenbruketableras i områden med kulturmiljövärden.

n Kulturmiljö - Utvinning och lagring av materialViss kon ikt kan nnas om utvinning eller lagring av materialgenomförs i områden med kulturmiljövärden.

n Kulturmiljö - Luft- och sjöfartBegränsad intressekon ikt. Möjligen kan sjöfarten orsakaskador på kulturmiljövärden vid nödankring

n Kulturmiljö - InfrastrukturViss kon ikt kan nnas då kulturmiljövärden kan skadas viddragning av sjökabel eller ledningar på botten.

n Kulturmiljö - FörsvarViss kon ikt kan nnas vid aktiviteter som påverkar bottnarmed kulturmiljövärden.

n Kulturmiljö - EnergiKon ikt kan nnas om man etablerar exempelvisvindkraftverk på platser med kulturmiljöer och fornminnen.

n Kulturmiljö - NaturBegränsad intressekon ikt. Kulturmiljöer i havet utgör oftabiotop för olika arter.

Friluftsliv och besöksnäring

n Friluftsliv och besöksnäring - KulturmiljöBegränsad intressekon ikt. Dykning skulle kunna påverkakulturmiljövärden och fornminnen.

n Friluftsliv och besöksnäring - Yrkes skeViss kon ikt kan nnas mellan fritids ske och yrkes ske.

n Friluftsliv och besöksnäring - VattenbrukViss kon ikt kan nnas beroende på placering då anläggningför vattenbruk kan vara både ytkrävande och störa visuellaintryck.

n Friluftsliv och besöksnäring - Utvinning ochlagring av materialBegränsad intressekon ikt. Intressenas anspråk nns inteinom samma områden.

n Friluftsliv och besöksnäring - Luft- och sjöfartViss kon ikt kan nnas genom buller- och avgaspåverkanfrån sjö- och ygtransporter och vid exempelvis oljeutsläppvid olyckor.

n Friluftsliv och besöksnäring - InfrastrukturBegränsad intressekon ikt. Möjlig visuell påverkan videventuella sjökabeldragningars möte med land och övergångtill luftledning

n Friluftsliv och besöksnäring - FörsvarBegränsad intressekon ikt. Dock kan friluftslivet rimligenpåverkas då övningar pågår.

n Friluftsliv och besöksnäring - EnergiKon ikt kan nnas då exempelvis en vindkraftspark till havskan ses från långa avstånd.

n Friluftsliv och besöksnäring - NaturBegränsad intressekon ikt. Intensiv besöksnäring skulle dockkunna innebära påverkan på naturvärden.

Yrkes ske

n Yrkes ske - KulturmiljöKon ikt kan nnas genom bottentrålning eller andra skemetoder som påverkar havsbotten.

n Yrkes ske - Friluftsliv och besöksnäringViss kon ikt kan nnas mellan fritids ske och yrkes ske.

n Yrkes ske - VattenbrukViss kon ikt kan nnas exempelvis till skodling genomförändringar i arvsmassan hos ”vild sk” om odlad sk tar sigut eller risk för spridning av sjukdomar.

14 Planförslag

n Yrkes ske - Utvinning och lagring av materialBegränsad intressekon ikt.

n Yrkes ske - Luft- och sjöfartViss kon ikt kan nnas - risk för utsläpp från sjöfarten sompåverkar sket.

n Yrkes ske - InfrastrukturViss kon ikt kan nnas om fasta installationer riskerar attpåverkas av bottentrålning.

n Yrkes ske - FörsvarBegränsad intressekon ikt. Intressena bedöms kunnasamverka i havsområdet.

n Yrkes ske - EnergiViss kon ikt kan nnas. En vindkraftspark tar plats ochbegränsar sket i viss mån samtidigt som dess fundamentkan skapa gynnsamma förhållanden för sk och därmedyrkes sket.

n Yrkes ske - NaturRisk för kon ikt genom över ske och bifångster som kan rubbaekosystem i havet samt bottenpåverkan vid trålning.

Vattenbruk

n Vattenbruk - KulturmiljöViss kon ikt kan nnas om anläggningar för vattenbruketableras(förankras) i områden med kulturmiljövärden.

n Vattenbruk - Friluftsliv och besöksnäringViss kon ikt kan nnas beroende på placering då anläggningför vattenbruk kan vara både ytkrävande och störa visuellaintryck.

n Vattenbruk - Yrkes skeViss kon ikt kan nnas exempelvis till skodling genomförändringar i arvsmassan hos ”vild sk” om odlad sk tar sigut eller risk för spridning av sjukdomar.

n Vattenbruk - Utvinning och lagring av materialBegränsad intressekon ikt.

n Vattenbruk - Luft- och sjöfartViss kon ikt kan nnas. Framförallt kopplat till riskerna medsjöfart, exempelvis utsläpp.

n Vattenbruk - InfrastrukturBegränsad intressekon ikt. Möjligen kan kon ikt uppståvid sjökabelläggning och service av be ntliga ledningar omanläggningar nns i samma område.

n Vattenbruk - FörsvarViss kon ikt kan nnas för anläggningar lokaliserade inärheten av övningsområden.

n Vattenbruk - EnergiBegränsad intressekon ikt. Möjligheter till synergieffektgenom exempelvis kombination av vattenbruk ochvindkraftspark.

n Vattenbruk - NaturRisk för kon ikt med tanke på näringsläckage från skodlingareller genom förändringar i arvsmassan hos ”vild sk” om odlad sk tar sig ut. Odling av alger och musslor kan ha gynnsam

effekt på naturen.

Utvinning och lagring av material

n Utvinning och lagring av material - Kulturmiljö Viss kon ikt kan nnas om utvinning eller lagring av materialgenomförs i områden med kulturmiljövärden.

n Utvinning och lagring av material - Friluftsliv ochbesöksnäringBegränsad intressekon ikt. Intressenas anspråk nns inteinom samma områden.

n Utvinning och lagring av material - Yrkes skeBegränsad intressekon ikt.

n Utvinning och lagring av material - VattenbrukBegränsad intressekon ikt.

n Utvinning och lagring av material - Luft- och sjöfartBegränsad intressekon ikt.

n Utvinning och lagring av material - InfrastrukturViss kon ikt kan nnas om utvinnings- eller lagringsplatsersammanfaller med placering av infrastruktur.

n Utvinning och lagring av material - FörsvarViss kon ikt kan nnas om utvinnings- eller lagringsplatsersammanfaller med speci ka övningsplatser.

n Utvinning och lagring av material - EnergiViss kon ikt kan nnas om utvinnings- eller lagringsplatsersammanfaller med område för energi.

n Utvinning och lagring av material - NaturRisk för kon ikt då såväl utvinning som lagring av material kanpåverkar havsmiljön på både kort och lång sikt.

Planförslag 15

Luft- och sjöfart

n Luft- och sjöfart - KulturmiljöBegränsad intressekon ikt. Möjligen kan sjöfarten orsaka skadorpå kulturmiljövärden vid nödankring.

n Luft- och sjöfart - Friluftsliv och besöksnäringViss kon ikt kan nnas genom buller- och avgaspåverkan frånsjö- och ygtransporter och vid exempelvis oljeutsläpp vidolyckor.

n Luft- och sjöfart - Yrkes skeViss kon ikt kan nnas - risk för utsläpp från sjöfarten sompåverkar sket.

n Luft- och sjöfart - VattenbrukViss kon ikt kan nnas. Framförallt kopplat till riskerna medsjöfart, exempelvis utsläpp.

n Luft- och sjöfart - Utvinning och lagring av materialBegränsad intressekon ikt.

n Luft- och sjöfart - InfrastrukturViss kon ikt kan nnas rörande fasta installationer på bottenvid behov av nödankring.

n Luft- och sjöfart - FörsvarBegränsad intressekon ikt.

n Luft- och sjöfart - EnergiViss kon ikt kan nnas för mellan anläggning förenergiproduktion och luft- och sjöfart men regler för höjd ochför hindermarkering styr utbyggnad.

n Luft- och sjöfart - NaturViss kon ikt kan nnas - risk för utsläpp från sjöfarten sompåverkar naturmiljöer.

Infrastruktur

n Infrastruktur - KulturmiljöViss kon ikt kan nnas då kulturmiljövärden kan skadas viddragning av sjökabel eller ledningar på botten.

n Infrastruktur - Friluftsliv och besöksnäringBegränsad intressekon ikt. Möjlig visuell påverkan vid sjö-kabelns möte med land och övergång till luftledning

n Infrastruktur - Yrkes skeViss kon ikt kan nnas om fasta installationer riskerar attpåverkas av bottentrålning.

n Infrastruktur - VattenbrukBegränsad intressekon ikt. Möjligen kan kon ikt uppståvid sjökabelläggning och service av be ntliga ledningar omanläggningar nns i samma område.

n Infrastruktur - Utvinning och lagring av materialViss kon ikt kan nnas om utvinnings- eller lagringsplatsersammanfaller med placering av infrastruktur.

n Infrastruktur - Luft- och sjöfartViss kon ikt kan nnas rörande fasta installationer på bottenvid behov av nödankring.

n Infrastruktur - FörsvarViss kon ikt kan nnas om sjökablars och ledningarslokalisering sammanfaller med speci ka övningsplatser.

n Infrastruktur - EnergiBegränsad intressekon ikt. Intressena bedöms kunna samverkai havsområdet. Anläggningar för energiutvinning kräveranslutning till sjökabel.

n Infrastruktur - NaturViss kon ikt kan nnas då miljövärden kan skadas vid dragningav sjökablar på botten.

Försvar

n Försvar - KulturmiljöViss kon ikt kan nnas vid aktiviteter som påverkar bottnarmed kulturmiljövärden.

n Försvar - Friluftsliv och besöksnäringBegränsad intressekon ikt. Dock kan friluftslivet rimligenpåverkas då övningar pågår.

n Försvar - Yrkes skeBegränsad intressekon ikt. Intressena bedöms kunna samverkai havsområdet.

n Försvar - VattenbrukViss kon ikt kan nnas för anläggningar lokaliserade i närhetenav övningsområden.

n Försvar - Utvinning och lagring av materialViss kon ikt kan nnas om utvinnings- eller lagringsplatsersammanfaller med speci ka övningsplatser.

16 Planförslag

n Försvar - Luft- och sjöfartBegränsad intressekon ikt. Intressena bedöms kunnasamverka i havsområdet.

n Försvar - InfrastrukturViss kon ikt kan nnas om sjökablars och ledningarslokalisering sammanfaller med speci ka övningsplatser.

n Försvar - EnergiPåtaglig kon ikt kan nnas då exempelvisvindkraftsanläggningar kan störa övningsförutsättningar,signalspaning eller radar.

n Försvar - NaturViss kon ikt kan nnas genom övningar, skjutning ochdetonationer i områden med naturvärden.

Energi

n Energi - KulturmiljöViss kon ikt kan nnas om man etablerar exempelvisvindkraftverk på platser med kulturmiljöer och fornminnen.

n Energi - Friluftsliv och besöksnäringViss kon ikt kan nnas då exempelvis en vindkraftspark tillhavs kan ses från långa avstånd.

n Energi - Yrkes skeViss kon ikt kan nnas. En vindkraftspark tar plats ochbegränsar sket i viss mån samtidigt som dess fundamentkan skapa gynnsamma förhållanden för sk och därmedyrkes sket.

n Energi - VattenbrukBegränsad intressekon ikt. Möjligheter till synergieffektgenom exempelvis kombination av vattenbruk ochvindkraftspark.

n Energi - Utvinning och lagring av materialViss kon ikt kan nnas om utvinnings- eller lagringsplatsersammanfaller med område för energi.

n Energi - Luft- och sjöfartViss kon ikt kan nnas för mellan anläggning förenergiproduktion och luft- och sjöfart men regler för höjd ochför hindermarkering styr utbyggnad.

n Energi - InfrastrukturBegränsad intressekon ikt. Intressena bedöms kunnasamverka i havsområdet. Anläggningar för energiutvinningkräver anslutning till sjökabel.

n Energi - FörsvarPåtaglig kon ikt kan nnas då exempelvisvindkraftsanläggningar kan störa övningsförutsättningar,signalspaning eller radar.

n Energi - NaturViss kon ikt kan nnas vid etablering av anläggning förenergiutvinning i områden med naturvärden. Fundament kandock skapa goda förhållanden för växt och djurliv i havet.Vindkraftverk kan innebära risk för påverkan på fågellivet.

Natur

n Natur - KulturmiljöBegränsad intressekon ikt. Kulturmiljöer i havet utgör oftabiotop för olika arter.

n Natur - Friluftsliv och besöksnäringBegränsad intressekon ikt. Intensiv besöksnäring skulle dockkunna innebära påverkan på naturvärden.

n Natur - Yrkes skeRisk för kon ikt genom över ske och bifångster som kan rubbaekosystem i havet samt bottenpåverkan vid trålning.

n Natur - VattenbrukRisk för kon ikt med tanke på näringsläckage från skodlingareller genom förändringar i arvsmassan hos ”vild sk” om odlad sk tar sig ut. Odling av alger och musslor kan ha gynnsam

effekt på naturen.

n Natur - Utvinning och lagring av materialRisk för kon ikt då såväl utvinning som lagring av material kanpåverkar havsmiljön på både kort och lång sikt.

n Natur - Luft- och sjöfartViss kon ikt kan nnas - risk för utsläpp från sjöfarten sompåverkar naturmiljöer.

n Natur - InfrastrukturViss kon ikt kan nnas då miljövärden kan skadas vid dragningav sjökablar på botten.

n Natur - FörsvarKon ikt kan nnas genom övningar, skjutning och detonationeri områden med naturvärden.

n Natur - EnergiViss kon ikt kan nnas vid etablering av anläggning förenergiutvinning i områden med naturvärden. Fundament kandock skapa goda förhållanden för växt och djurliv i havet.Vindkraftverk kan innebära risk för påverkan på fågellivet.

18 Planförslag

Planförslag 19

Områdesvisa ställningstagandenI stora delar av planområdet och i de esta delområdensom redovisas nedan, nns intresseanspråk för bådeförsvar och sjöfart representerade. Dessa intressen ochderas anspråk ska alltid beaktas. Flera av områdenarymmer även utpekade naturvärden som konkurerandeintressen ska beakta så att inte påtaglig skada uppstår.

För respektive utpekat område av riksintresse förnaturvården, Natura 2000, naturreservat med era, nns beskrivningar i kapitlet Planeringsförutsättningar

där aktuella värden och hur dessa ska beaktas beskrivsnärmare. Ofta handlar det om att värna bottenlevandedjur- och växtliv som kan hotas av framför allt fysiskåverkan på botten eller igenslamning. Även det rikafågellivet är utpekat som naturvärde i vissa områden ochbehöver skyddas.

1a. TaggenHuvudanvändning energiutvinning: Inom området harenergiintresset prioritet. Hänsyn ska tas till utpekadenaturvärden i området och användningar anpassas ellerbegränsas för minimerad negativ påverkan.

Fasta installationer som hindrar utbyggnad av anläggningarför energiproduktion bör ej tillåtas.

1b. TrollebodaHuvudanvändning energiutvinning: Inom områdethar energiintresset prioritet. I området nns ävenriksintresseanspråk för sjöfart. Vid en utbyggnad avanläggning för energiutvinning i området kan farledenbehöva läggas om i ny sträckning utanför området.

Fasta installationer som hindrar utbyggnad av anläggningarför energiproduktion bör ej tillåtas.

2a. SölvesborgsvikenHuvudanvändning natur: Inom området har bevarande avnaturvärden prioritet. I området ska även riksintresseanspråkför sjöfart - farled, värnas. Annan användning kan tillåtas omdenna inte medför påtaglig skada på utpekade naturvärden.

Området berörs av riksintresse för naturvård och har pekatsut som värdetrakt i marin miljö.

2b. Taggen östHuvudanvändning natur: Inom området har bevarande avnaturvärden prioritet. I området ska även riksintresseanspråkför sjöfart - farled, värnas. Annan användning kan tillåtas omdenna inte medför påtaglig skada på utpekade naturvärden.

Området har pekats ut som värdetrakt i marin miljö. Iområdet nns även riksintresseanspråk för försvar.

2c. PukaviksbuktenHuvudanvändning natur: Inom området harbevarande av naturvärden prioritet. I området ska ävenriksintresseanspråk för sjöfart - farled, värnas. Annananvändning kan tillåtas om denna inte medför påtaglig skadapå utpekade naturvärden.

Området berörs av riksintresse för naturvård, Natura 2000,fredningsområde för sk och har pekats ut som värdetrakti marin miljö. I området nns även riksintresseanspråk föryrkes ske.

Området berörs av riksintresseanspråk för försvaret;stoppområde för höga objekt. Fasta installationer högre än20 meter över havet tillåts inte inom stoppområdet.

2d. GåsfetenHuvudanvändning natur: Inom området har bevarande avnaturvärden prioritet. Annan användning kan tillåtas omdenna inte medför påtaglig skada på utpekade naturvärden.

Området berörs av riksintresse för naturvård ochnaturreservat samt planerat nytt naturreservat. I området nns även riksintresseanspråk för försvar.


2e. Utklippan-ÖstkustenHuvudanvändning natur: Inom området har bevarande avnaturvärden prioritet. Annan användning kan tillåtas omdenna inte medför påtaglig skada på utpekade naturvärden.

Området berörs av riksintresse för naturvård, Natura 2000,naturreservat och särskilt värdefulla kustområden ochmarina miljöer som pekas ut som Marine Protected Areas,HELCOM MPA. I området nns även riksintresseanspråk försjöfart, yrkes ske och försvar.

3a. Öst TaggenHuvudanvändning försvar och sjöfart: Försvar och sjöfartbedöms kunna samexistera. Hänsyn ska tas till naturvärdeni området och användningar anpassas eller begränsas förminimerad negativ påverkan.

Fasta installationer som stör sjöfartens framkomlighetoch försvarets verksamhet bör inte tillåtas. Vid enutrymmeskonkurrens har försvarsintresset företräde.


20 Planförslag

Lagring av material, såsom rena muddermassor, kan prövasi området om åtgärden inte medför påtaglig skada påområdets natur- och kulturvärden.

3b. Söder GåsfetenHuvudanvändning försvar och sjöfart: Försvar och sjöfartenbedöms kunna samexistera. Fasta installationer som störsjöfartens framkomlighet och försvarets verksamhet bör intetillåtas. Vid en utrymmeskonkurrens har försvarsintressetföreträde.



3c. ÖstkustenHuvudanvändning försvar och sjöfart: Försvar och sjöfartbedöms kunna samexistera. Fasta installationer som störsjöfartens framkomlighet och försvarets verksamhet börinte tillåtas. Utpekat riksintresse för energi avvägs bortdå intresset bedömts oförenligt med sjöfarten. Vid enutrymmeskonkurrens har försvarsintresset företräde.


4a. Lister-HanöHuvudanvändning försvar, yrkes ske och sjöfart: Försvar,sjöfart och yrkes ske bedöms kunna samexistera. Hänsynska tas till utpekade naturvärden i området och användningaranpassas eller begränsas för minimerad negativ påverkanFasta installationer som stör sjöfartens framkomlighet ochförsvarets verksamhet bör inte tillåtas.



4b. Södra utsjöområdetHuvudanvändning försvar, yrkes ske och sjöfart: Försvar,sjöfart och yrkes ske bedöms kunna samexistera.Fasta installationer som stör sjöfartens framkomlighet ochförsvarets verksamhet bör inte tillåtas.



4c. KlippbankenHuvudanvändning utvinning av material: Vid Klippbanken,söder om Utklippan, har SGU pekat ut ett område somkan vara möjligt för utvinning av sand och grus. Utvinningbedöms kunna samexistera med andra användningar somyrkes ske, sjöfart och försvar.

Utvinning av material för strandfodring som erosionsåtgärdkan efter prövning få genomföras om åtgärden inte medförpåtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden.

5a. Hanöbanken västHuvudanvändning försvar och energiutvinning: I området nns utrymmeskonkurrens mellan energiutvinning,

försvar och sjöfart. Utgångspunkten är att så långt möjligtpröva förutsättningarna för samexistens mellan försvaroch anläggning för energiutvinning genom gemensamtacceptabla lösningar för att tillgodose intressenas behovav havsområdet. Dock är det staten som vid en eventuellprövning av produktionsanläggning för energi, avgör omsamexistens är möjlig.

Oavsett användning ska hänsyn ska tas till utpekadenaturvärden i området och användningar anpassas eller

Helikopter. Foto: Mikael Svensson

Planförslag 21

begränsas för minimerad negativ påverkan.Vid en utbyggnad av anläggning för energiutvinning iområdet kan farleden behöva läggas om i ny sträckningutanför området.

5b. Hanöbanken östHuvudanvändning försvar, energiutvinning ochyrkes ske: I området nns utrymmeskonkurrensmellan energiutvinning, försvar, sjöfart och yrkes ske.Utgångspunkten är att så långt möjligt prövaförutsättningarna för samexistens mellan försvar ochanläggning för energiutvinning genom gemensamtacceptabla lösningar för att tillgodose intressenas behovav havsområdet. Dock är det staten som vid en eventuellprövning av produktionsanläggning för energi avgör omsamexistens är möjlig.

Vid en utbyggnad av anläggning för energiutvinning iområdet kan farleden behöva läggas om i ny sträckningutanför området.

6. KustzonenHänsynsområde kustvärden: Från denna gräns tillplanområdets inre gräns nns områden utpekade somriksintresse för friluftsliv, kulturmiljövård och högexploateradkust. Användningar ska visa hänsyn till dessa värden.

ÖvrigtVattenbruk och fast infrastruktur kan medges inom helahavsområdet under sådana förutsättningar att åtgärden intemedför påtaglig skada på områdets huvudanvändningar ellernatur- och kulturvärden.

Tematiska ställningstagandenUtöver ovanstående områdesvisa ställningstaganden nnsmer övergripande planeringsmål och mål och strategierkopplade till tematiskt avgränsade områden. Nedan följeren redogörelse för dessa mål och strategier.

Övergripande planeringsmålPlaneringsmålen för den kommungemensamma havsplanenutgår från och ansluter till den statliga havsplaneringens mål.

Den övergripande statliga målsättningen är att:

• skapa förutsättningar för god havsmiljö och hållbartillväxt

Planeringsmålen i den statliga havsplanen är även attskapa förutsättningar för:

• regional utveckling

• marin grön infrastruktur och främjande avekosystemtjänster

• hållbar sjöfart

• god tillgänglighet

• utvecklad energiöverföring och förnybar elproduktion ihavet

• ett yrkes ske som är hållbart

• försvar och säkerhet

Den statliga havsplanen ska även skapa beredskap för:

• eventuell framtida utvinning av mineraler

• koldioxidlagring i berggrund under havsbotten

samt

• framtida etablering av hållbart vattenbruk medminimerad negativ miljöpåverkan.

KulturvärdenBlekinge är ett landskap med starka traditioner kopplattill hav, kust- och skärgård. Det öppna havsområdetrymmer betydande kulturvärden t ex sjunknastenåldersboplatser och skeppsvrak. Kunskapen om dessakulturvärden är starkt begränsad. En ökad kunskap omkulturvärden i havet kan bidra till en förstärkt lokal ochregional identitet och till besöksnäring.

Mål• Målet är att havsplaneringen ska bidra till att

uppmärksamma, öka kunskapen om, värna och bevaraviktiga marina kulturvärden och miljöer.

Strategi

• Inventeringar och planeringsunderlag tas fram för attkunna värdera, analysera och peka ut de områden ochlämningar som behöver skydd.

• Kunskapen om kulturvärden i havet ökar och görstillgänglig.

• Områden och objekt med höga kulturhistoriska värdenvärnas i avvägningen mot andra anspråk.

• Områdena och objekt med höga kulturhistoriska värdenska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa.

Friluftsliv och besöksnäringBlekinges identitet är starkt kopplad till havet. Dessrelation till kusten och skärgården är en viktig del iBlekinges identitet och det som gör landskapet attraktivtför boende, arbete, friluftsliv och besöksnäring. Detär viktigt att planeringen skapar förutsättningar för

22 Planförslag

friluftsliv och havsanknutna näringar. Rekreation ochfriluftsliv har stor betydelse för människors livskvalitetoch hälsa.

Mål

• Målet är att havet ska planeras för god tillgänglighet,attraktivitet och att förutsättningarna för utveckling avfriluftsliv och besöksnäring gynnas.

• Planeringen ska ta hänsyn till landskapsbilden och bidratill att bevara viktiga natur- och kulturvärden.

Strategi

• En hållbar utveckling av den havsbaseradebesöksnäringen ska stimuleras.

• Värdet av de ekosystemtjänster som bidrar till områdetsattraktivitet ska värnas och maximeras.

• Områden för friluftsliv och besöksnäring ska värnas iavvägningen mot andra anspråk. Områdena ska skyddasmot åtgärder som påtagligt kan skada kultur- ochnaturmiljön.

Yrkes skeYrkes sket har en lång tradition i Blekinge. Det är viktigtatt det nns goda förutsättningar för ett livskraftigt skemed lokal anknytning. Havsplanen ska ge förutsättningarför ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt,konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat ske inom ramenför en ekosystembaserad förvaltning.

Mål

• Målet är att skapa förutsättningar för god havsmiljö,hållbar tillväxt och ett hållbart yrkes ske.

Strategi

• En hållbar utveckling av yrkes sket, inte minst lokalt,och en god havsmiljö ska stimuleras. Fisket ska varaekologiskt, socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbart.

• Värdet av de ekosystemtjänster som bidrar till sket skavärnas och maximeras. Ett långsiktigt hållbart nyttjandeär en grundförutsättning för att yrkes sket ska kunnautvecklas.

• Verksamhetsutövare behöver involveras i planering ochtillståndsprocesser.

• Yrkes skarnas intresseorganisationer ska involveras tidigti samrådsprocesser kring tillstånds- och lovprövningar.

• Samförvaltning (samarbete mellan ske, forskning,naturvård, kommuner) bör eftersträvas.

• Inom utpekade områden ska yrkes sket prioriterasframför andra anspråk.

• Samverkan mellan ske och naturskydd ska värnas.

VattenbrukVattenbruk omfattar odlingar av bland annat sk, mussloroch alger. Näringen är idag inte omfattande i Blekinge,men har potential att växa i kust- och havsområdet ochkan därmed främja regional utveckling. Det är särskiltintressant med vattenbruk som även bidrar till förbättradhavsmiljö genom till exempel näringsupptag för attminska problemen kring övergödning. Blåmusslor ochalger är lämpliga arter i detta sammanhang.

Mål

• Målet är att etablera och utveckla ett bärkraftigt blandatvattenbruk med kringnäringar som inte skadar denmarina miljön.

• Lämpliga platser för vattenbruk ska identi erasoch kartläggas. Platser med minimal negativomgivningspåverkan ska väljas.

Strategi

• Värdet av de ekosystemtjänster som bidrar tillvattenbruk ska värnas och maximeras. Ett långsiktigthållbart nyttjande är en grundförutsättning för attvattenbruket ska kunna utvecklas.

Fiskebåt.

Planförslag 23

• Involvera verksamhetsutövarna i planeringsprocessenoch underlätta så att tillståndsprocesser blir så enklasom möjligt för dem att hantera.

• Vattenbrukares intresseorganisationer ska involverastidigt i samrådsprocesser kring tillstånds- ochlovprövningar.

• Samförvaltning (samarbete mellan vattenbruk, forskning,naturvård, kommuner) ska eftersträvas.

• Samverkan mellan vattenbruk och naturskydd skavärnas.

Utvinning och lagring av materialI Blekinge nns endast en plats, Klippbanken utanförUtklippan, med förutsättningar för sand- ochgrusutvinning. När det gäller lagring av material kanbehov av dumpningsplatser för rena muddermassoruppstå vid underhållsmuddring eller utökning av Blekingeshamnar och farleder.

Mål

• Målet är att inom ramen för en god havsmiljö och hållbartillväxt kunna möjliggöra utvinning och lagring avmaterial.

Strategi

• Där utvinning av material sker ska alla mått vidtas för attminimera negativ påverkan på natur- och kulturvärden.

• Utvinning och lagring av material kan komma att prövasinom planområdet. Natur- och kulturvärden ska värnas.

• Lagring av material kan endast tillåtas på sådana platseroch under sådana förutsättningar att påtaglig negativpåverkan på natur- och kulturvärden ej uppstår.

• Platser ska pekas ut där det bedöms möjligt att prövalämpligheten av dumpning av muddermassor.

Luft- och sjöfartSjöfarten svarar för den övervägande delen avtransporterna i den svenska utrikeshandeln och är av storbetydelse även för Blekinges näringsliv och utveckling.Sjöfarten kommer att öka volymmässigt och sannoliktäven dess ytanspråk. Den har också en viktig roll i attavlasta be ntlig landinfrastruktur från tunga transporter.

Mål

• Målet är att skapa förutsättningar för god tillgänglighetoch effektiva transporter samt främja den bredaallmänhetens tillträde till havet.

• Sjöfarten ska vara ekologiskt, socialt och ekonomiskthållbar. Sjöfarten ska ges tillräckligt utrymme för attkunna växa, samtidigt som planeringen ska bidrar tillökad sjösäkerhet för att minska riskerna för olyckor,utsläpp och andra störningar.

Strategi

• Be ntliga farleder och framkomligheten på dem skaprioriteras där de konkurrerar med andra anspråk.

• Utpekade farleder ska vara tillgängliga och effektiva försjöfart.

• Farlederna får inte begränsas av fasta anläggningar.

• Kommunen ska säkerställa att det nns en beredskap atthantera risker och störningar kopplade till sjöfarten.

• Sjöfartens behov ska prioriteras i de strategiska lägenaför att säkerställa frakthamnarnas möjligheter ochpersontra kens utveckling.

• De be ntliga och väletablerade större hamnarnaska värnas, deras funktion främjas och de ska gesförutsättningar att utvecklas.

InfrastrukturBehovet av fasta anläggningar för energiöverföring ochkommunikation mellan Sverige och andra länder ökar.Merparten av denna kommunikation mot andra ländersker genom havsbaserade kablar. Swe-Pol Link, enhavsbaserad kabel för kraftöverföring mellan Sverige ochPolen, landar i Karlshamn.

Mål

• Målet är att skapa förutsättningar för infrastruktur förelektronisk kommunikation och energiöverföring i formav sjökablar.

Strategi

• Infrastrukturanläggningar ska endast förläggas tillsådana platser där negativ påverkan på natur- ochkulturvärden minimeras.

• Infrastrukturanläggningar kan komma att prövas inomplanområdet. Natur- och kulturvärden ska värnas.

FörsvarBlekinge är, med både yg ottilj och marinbas ilänet, av stor betydelse för Sveriges försvar. Störredelen av havet utanför Blekingekusten är värdefulltsom sjöövningsområde. Förmågan till väpnad strid är

24 Planförslag

grundläggande för Försvarsmaktens verksamhet. För attupprätthålla och utveckla förmågan till väpnad strid nnsmarina övningsområden och skjutfält runt Sveriges kust.

Mål

• Målet är att totalförsvaret, såväl dess militära somcivila del, ska ges förutsättningar för att bedriva sinverksamhet.

• Försvaret ska kunna genomföra övningar under olikaförhållanden samt annan verksamhet av betydelse förden militära försvarsverksamheten, såsom signalspaning.

• Förutsättningar ska ges för att tillgodose behovet avstrategisk försörjning av Sverige i fred, kris och krig.

Strategi

• Ta hänsyn till utpekade riksintressen och respekteraFörsvarsmaktens behov av sjöövnings- ochin uensområden.

• Involvera Försvarsmakten och MSB i planeringsprocessersom berör havet och ha tidig och löpande dialog närområdesförslag för fasta installationer tas fram.

• Verka för goda förutsättningar för Försvarsmaktensverksamhet, med beaktade av att hänsyn behöver tas iområden med höga natur- och kulturvärden.

EnergiHavsområdet utanför Blekinge har goda förutsättningarför vindkraft. Havsbaserad vindkraft kommer sannoliktutgöra ett allt viktigare tillskott till energiförsörjningen iframtiden.

Mål

• Målet är att skapa förutsättningar för utveckladenergiöverföring och produktion av förnybar energi ihavet.

• Planeringen ska bidra till att skapa förutsättningar förSveriges framtida behov av utvinning av förnybar energisamt peka på ytterligare utvecklingsmöjligheter förenergiutvinning.

• Det ska nnas beredskap för annan havsbaseradelproduktion från förnybara källor och gesförutsättningar för test av ny teknik på området.

• Planeringen ska möjliggöra synergier mellan havsbaseradenergiproduktion och annan verksamhet, till exempelvattenbruk.

Strategi

• Förutsättningarna för etablering och utveckling avhavsbaserade energianläggningar ska värnas.

• Prövning av vindkraft ska innefatta analys avanläggningens visuella påverkan.

• Endast energiproduktion som inte har en påtaglig negativpåverkan på bottenmiljön är lämplig att pröva.

• Samverkan med sjöfart, försvar och yrkes ske är centralvi etablering av anläggningar för utvinning av förnybarenergi.

NaturBlekinges havsområde rymmer stora naturvärden ochartrika marina miljöer. Naturvärdena är grunden för allmarin utveckling. Havets botten, vattenpelare och ytan ärspridningsvägar samt ytt- och vandringsstråk för fågel, sk och andra djurarter.

Mål

• Fungerande ekosystem är nödvändiga för en godhavsmiljö. Målet är att skapa förutsättningar för maringrön infrastruktur och främjande av ekosystemtjänster.

• Havsplaneringen ska bidra till att god miljöstatus uppnåsoch upprätthålls i havet.

Strategi

• Områden med höga och viktiga naturvärden ska särskiltframhållas vid avvägningar.

• De marina miljöerna ska förvaltas på ett långsiktigthållbart sätt för att ge goda möjligheter för utveckling avekosystemtjänster.

• Marina installationer ska utformas för att främja godalivsmiljöer för djur och växter. Detta ska beaktas vid t exanläggning av fundament, dumpning av muddermassoroch liknande.

Konsekvenser 25

LäsanvisningI följande avsnitt kommer konsekvenserna av den regionalahavsplanen att diskuteras och i den mån det är möjligtbedömas. Strukturen följer planhandlingens avseendeutvalda intresseområden. De utvalda intresseområdena är:

• Kulturmiljö

• Friluftsliv och besöksnäring

• Yrkes ske

• Vattenbruk

• Utvinning och lagring av material

• Luft- och Sjöfart

• Infrastruktur

• Försvar

• Energi

• Natur

Under varje intresseområde följer först en sammanfattningav planens inriktning och förutsättningarna för respektiveområde. Därefter diskuteras planens miljökonsekvenserför intresseområdet tillsammans med planens bedömdapåverkan på intresseområdet. Sedan redovisas de eventuellaskyddade områden som är kopplade till det aktuellaintresset. Sist följer en redogörelse av de i planen utpekadeområden som har det aktuella intresseområdet somhuvudanvändning. Vissa av de utpekade områdena har eraintressen som huvudanvändningar.

Avgränsning

Avgränsning i tidKonskevensbeskrivningen nedan avgränsas i tid tillplanförslagets tidshorisont, som tar sikte på år 2050 med år2030 som referensår.

Avgränsning i sakKonsekvensbeskrivningen avgränsas i sak till detemaområden och de sakfrågor som planförslaget redovisarställningstaganden, mål och strategier till samt demiljöaspekter som dessa bedöms påverka.

Geogra sk avgränsningKonsekvensbeskrivningen nedan avgränsas geogra skt tilldet område som utgör plangräns. För vissa miljöaspektersträcker sig konsekvensbedömningen ut över plangränsen dåpåverkan på intresset sträcker sig utanför planområdet.

Samråd med länsstyrelsenSamråd om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning hargenomförts med länsstyrelsen i tidigt skede. Länsstyrelsensyttrande delgavs projektgruppen i juni 2017.

SammanfattningSyftet med denna kommungemensamma havsplan är attange kommunernas viljeinriktning för vattenanvändningeninom planområdet och öka förutsägbarheten för de aktörersom avser att bedriva verksamhet till havs.

Havsplanen ska:

• Samspela med den statliga planeringen

• Göra avvägning mellan olika intressen

• Ge rumsliga förutsättningar för nyttjande och bevarande

Planförslagets intentioner är att begränsa kon ikteroch skapa förutsättningar för samnyttjande avvattenområdet. Nedan sammanfattas planens påverkanpå de intresseområden som behandlas i planen samtmiljökonsekvenserna för respektive intresse.

KulturmiljöI planen har ett mål satts upp om att havsplaneringenska bidra till att uppmärksamma, öka kunskapen om,värna och bevara viktiga marina kulturvärden och miljöer.Detta ska bland annat göras genom att inventeringar ochplaneringsunderlag tas fram för att kunna peka ut områdenoch lämningar som behöver skydd. Detta mål kan bidra tillen positiv påverkan på miljön.

Friluftsliv och besöksnäringEtt mer intensivt nyttjande för turism och rekreation kange negativa miljökonsekvenser på växt- och djurliv samt påvattenmiljön till följd av ökat slitage. Det kan även innebärautsläpp och buller från båtar, slitage från människor,nedskräpning med mera. En ökad satsning på friluftslivet kan

Konsekvenser

26 Konsekvenser

verksamhet. Planen kan emellertid också inverka positivt påmiljön till följd av att mål har satts upp om att sjöfarten skaväxa samtidigt som planeringen ska bidra till sjösäkerhet föratt minska risken för olyckor, utsläpp och andra störningar.

InfrastrukturI planförslaget har ett mål satts upp om att skapaförutsättningar för infrastruktur för elektroniskkommunikation och energidistribution i form av sjökablaroch radiosystem. Detta kan innebära vissa negativakonsekvenser på miljön till följd av planförslaget på grundav att exploateringen kan leda till att lokal botten ora- ochfauna påverkas negativt. I planförslaget poängteras dockatt natur- och kulturvärden ska värnas i samband med attinfrastrukturanläggningar prövas inom planområdet. Dettakan istället leda till en mindre negativ påverkan på miljön dåkablar istället förläggs i mindre känsliga områden.

FörsvarI planförslaget pekas områden ut där huvudanvändningförsvar ingår. Annan användning ska visa hänsyn tillangiven huvudanvändning vilket kan inverka positivt förförsvarsintresset inom ramen för havsplanen.

Försvarsintresset behöver dock samexistera med andraintressen. Det kan leda till utrymmeskonkurrens ochkon ikter, t.ex. mellan energiutvinning och försvar därstatens framtida prövning av produktionsanläggningar förenergi avgör huvudanvändning. Flera områden ger dock godamöjligheter att samexistera under vissa förutsättningar.Försvar och sjöfart kan samexistera under förutsättningatt fasta installationer som stör sjöfartens framkomlighetoch försvarets verksamhet inte tillåts. Försvarssektornkan påverka yrkes ske och friluftsliv, främst genom attövningsområden inte är tillgängliga under pågående övning,eller genom störande buller.

Försvarsmaktens verksamhet påverkar naturmiljön på era sätt, t.ex. genom motorbuller eller sonar som kan

störa tumlare eller genom detonationer i områden mednaturvärden. Försvarsmaktens verksamhet kan även hadelvis positiv inverkan på miljön i och med att allmänheteninte ges tillgång till vissa områden som är kopplade tillförsvaret.

EnergiEtt av målen i havsplanen är att skapa förutsättningar förutvecklad energiöverföring och produktion av förnybarenergi. Botten ora och -fauna kan påverkas negativt av ökadetablering av energianläggningar. Påverkan på miljön viden ökad etablering av havsbaserad energiproduktion sker

å andra sidan gynna miljön eftersom friluftslivet generelltattraheras av platser där naturen är mindre påverkad.

Yrkes skeHavsplanen syftar till att ge förutsättningar för ettmiljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt,konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat ske. Över skeoch bifångst kan leda till stora negativa konsekvenser förnaturens ekosystem. Fisket som resurs och ekosystemtjänstskulle då äventyras.

VattenbrukVattenbruk har potential att växa inom planområdet ochmålet är att etablera och utveckla ett bärkraftigt blandatvattenbruk med kringnäringar som inte skadar den marinamiljön. Fiskodlingar i havet kan läcka ut näringsämnen ochläkemedelsrester till närområdet, dessutom nns det risk förspridning av sjukdomar och förändrad arvsmassa hos vild sk.Odling av musslor och alger kan dock ha en gynnsam effektpå naturen.

Utvinning och lagring av materialInom planområdet nns enligt SGU:s kartläggning potentialför uttag av sand. Sand- och grusuttag kan leda till fysiskaförändringar vid kustzonen, orsaka strandförlust, minska detnaturliga skyddet mot kusterosion och påverka ström- ochbottenförhållanden.

I planförslaget anges att det nns ett behov av attutreda möjliga platser där en prövning om dumpning avmuddermassor kan göras. Konsekvenser av deponering avmuddermassor är att botten oran och -faunan påverkasnegativt. Påverkan av den lokala miljön kan ske genom attförorening i sedimenten sprids. Det kan även ske genomatt näringsämnen från sedimenten sprids. När sedimentdeponeras sker även en grumling i vattnet vilken kan ha ennegativ påverkan på den lokala miljön.

Luft- och sjöfartI föreliggande plan har ett mål satts upp om att skapaförutsättningar för god tillgänglighet och effektivatransporter samt främja den breda allmänhetens tillgång tillhavet. En konsekvens av sjöfarten växer är att det leder till er utsläpp av miljöfarliga ämnen och avgaser.

Risken för stora olyckor kopplade till sjöfart ökar ocksåi och med att sjöfarten växer, och därmed också riskenför stora oljeutsläpp. Det nns även risk för negativamiljökonsekvenser till följd av att behovet av muddringkommer att öka då detta är en förutsättning för sjöfartens

Konsekvenser 27

bland annat genom undervattensbuller, grumling och visuellpåverkan på landskapsbilden. Påverkan bedöms dock intebli betydande då det i planen endast är vindkraft som intehar negativ betydande miljöpåverkan på bottenmiljön somansetts lämplig att pröva. Den förnyelsebara elen innebärdessutom positiva konsekvenser för miljön avseende blandannat resursförbrukning och ligger i linje med nationella ochregionala miljömål.

NaturI länets kustområde nns stora naturvärden både på landoch till havs. Viktiga områden behöver skyddas för att stärka skbeståndens livsmiljöer i förhållande till ett omgivande

exploateringstryck. Över ske och bifångster kan ledatill rubbade ekosystem vilket ger en negativ påverkan pånaturvärdena. Fiskodlingar i havet kan leda till negativakonsekvenser för naturvärdena. Odling av musslor ochalger kan dock ha en gynnsam effekt på naturen. Uttag avsand och grus i vatten kan leda till negativa konsekvenserför naturvärden kopplade till havet. Dumpning avmuddermassor riskerar att orsaka skador på bottnar, djur ochväxtliv.

Med en ökande sjöfart blir risken för olyckor större ochdärmed också faran för negativa effekter för miljön.Infrastruktur i havet ger en påverkan på bottenmiljön,både vid anläggandet och vid underhåll och reparationer.Anläggningsarbetet medför grumling av vattnet, förändradbottenmaterialstruktur och lokal påverkan på vattenväxter.Försvarsmaktens verksamhet påverkar även naturmiljönpå era sätt. Havsbaserade vindkraftsprojekt påverkar denlokala marina miljön på olika sätt vid anläggning, drift ochavveckling. Under anläggningsfasen kan det förekomma högaljud, grumling och sedimentspridning. Fundamenten kandock ge en positiv effekt för växt och djurliv där det bildaskonstgjorda rev.

Om miljöbedömningEnligt 4 kap Plan- och bygglagen (PBL) och 6 kap Miljöbalken(MB) ska kommuner genomföra en miljöbedömning föralla planer och planprogram som kan medföra betydandemiljöpåverkan.

Miljöbedömning av planer och program är en process sominnehåller ett antal olika moment som myndigheter ochkommuner ska genomföra när de upprättar eller ändrarvissa planer eller program vars genomförande kan antasmedföra betydande miljöpåverkan 6 kap. MB. Syftet medmiljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planeneller programmet så att en hållbar utveckling främjas.

En MKB är den skriftliga redogörelse som en miljöbedömningmynnar ut i. Syftet med en MKB är att identi era ochbeskriva en plans väsentliga effekter och konsekvenser påmänniskors hälsa och miljö samt på hushållningen med fysiskmiljö och naturresurser. Den betydande miljöpåverkan somgenomförandet av planen, programmet eller ändringen kanantas medföra ska identi eras, beskrivas och bedömas.

NollalternativEnligt miljöbalkens kapitel 6 § 12 ska rimliga alternativmed hänsyn till planens syfte och geogra ska räckviddidenti eras, beskrivas och bedömas. Nollalternativetär enligt miljöbalkens kapitel 6 en beskrivning avmiljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling omplanen inte genomförs.

Nollalternativet, om den interkommunala havsplanen inteantas, innebär att den havsrelaterade samhällsutvecklingensker utan riktlinjer kopplade till översiktsplanering. På land nns sedan tidigare styrdokument för markanvändning, men

för havet saknas sådana i stor utsträckning. Nollalternativetställer dock högre krav på ställningstaganden och andrakommunala dokument som har betydelse för den fysiskaplaneringen om utvecklingen ska ske utan en havsplan.

Det kommer, med nollalternativet, att saknas politisktförankrade strategier och riktlinjer för förvaltning och skyddav natur- och kulturmiljövärden i havet som helhet. När detgäller annan användning av havet, för näringsliv, rekreation,transporter och energiutvinning nns med nollalternativetinga ställningstaganden alls. Det nns därmed en storrisk för en okontrollerad utveckling och kon ikter mellanmotstående intressen och värden. Sammantaget nns en riskatt stora värden för boende, näringsliv, besökare, natur ochkulturmiljö förloras genom nollalternativet.

Konsekvenser avplanförslaget

KulturmiljöI planförslaget skyddas kulturmiljövärden genom att era områden pekas ut med särskild prioritet för natur-

och kulturvärden. Kulturhistoriskt värdefulla miljöerskyddas även till viss del inom områden med naturskydd.Planförslaget har även en generell rekommendation om attkulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla objekt alltid skavärnas och beaktas i avvägningen mot andra anspråk.

28 Konsekvenser

Havsplanens översiktliga nivå och bristen på heltäckandeunderlag kring förekomst av kulturhistoriskt värdefullaobjekt gör att planförslaget inte innehåller några speci kageogra ska rekommendationer kopplade till kulturmiljö.

MiljökonsekvenserSkyddet av kulturmiljöer till havs kan komma i kon ikt medandra intressen, t.ex. yrkes ske och utvinning och lagring avmaterial.

Fiske, och i synnerhet bottentrålning riskerar att skadakulturarvet till havs. Trålning kan göra en mekanisk åverkanpå kulturhistoriska lämningar. Vid exploatering till havskrävs muddring och dumpning av massor som ocksåkan skada kulturhistoriska lämningar. Det nns även riskför intressekon ikt mellan kulturmiljö och utvinning avmaterial om utvinningen eller lagringen sker i områden medkulturmiljölämningar.

Anläggandet av en sjökabelförbindelse medföråterkommande påverkan på bottenmiljön. Kablar kanbehöva repareras och bytas ut när livslängden på kablarnahar gått ut. Förläggning av sjökablar kan stå i kon ikt mednaturvården och kulturmiljön. Exploateringarna kan antingenskada fornlämningen direkt eller indirekt genom att skadaupplevelse eller förståelsen av landskapet.

Storskalig vindkraft till havs påverkar stora områdenvisuellt. Kust- och skärgårdsområdena präglas av enstor variationsrikedom, där olika sträckor har sinaförutsättningar och sin speci ka historia och identitet. EnligtRiksantikvarieämbetet kan en storskalig exploatering medokänslig lokalisering och utformning komma att domineraen plats, och därigenom kraftigt påverka eller utradera devärden som visar på viktiga historiska skeenden och somtidigare givit platsen dess karaktär. Det nns även en vissintressekon ikt mellan kulturmiljö och vattenbruk samtkulturmiljö och försvar.

Natur- och kulturmiljövärden skyddas i planförslagetgenom att era områden pekas ut med särskild prioritetför naturvärden. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skyddasäven till viss del inom områden med naturskydd. Detta göratt planförslaget har en positiv påverkan på miljön medavseende på kulturmiljö.

I planen har ett mål satts upp om att havsplaneringenska bidra till att uppmärksamma, öka kunskapen om,värna och bevara viktiga marina kulturvärden och miljöer.Detta ska bland annat göras genom att inventeringar ochplaneringsunderlag tas fram för att kunna peka ut områdenoch lämningar som behöver skydd. Detta mål kan bidra tillen positiv påverkan på miljön.

Skyddade områdenDet nns 19 riksintresseområden för kulturmiljövården iBlekinge. Många av dem har dock inte någon koppling tillhavet och havsmiljön. Endast ett riksintressant område förkulturmiljö berör planområdet, nämligen Östra skärgården.Det är dock endast en liten del av detta område som nnsinom planområdet för denna havsplan.

Inom den så kallade kustzonen nns riksintressen förfriluftsliv, kulturmiljövård och högexploaterad kust. Inomdetta område ska hänsyn tas till dessa värden vilket kaninverka positivt för kulturmiljön inom ramen för havsplanen.

Friluftsliv och besöksnäringBlekinges identitet är starkt kopplad till havet. Dessrelation till kusten och skärgården är en viktig del i det somgör landskapet attraktivt för boende, arbete, friluftslivoch besöksnäring. Det är därför viktigt att den fysiskaplaneringen skapar förutsättningar för friluftsliv ochhavsanknutna näringar. Tillgången till rekreationsområden,fritidsanläggningar samt säkra gång- och cykelvägar har storinverkan på folkhälsan och bidrar till en god livskvalitet.

De marina miljöerna i Blekinge har stor betydelse och ettstort värde för rekreation och friluftsliv, något som lockarmånga turister, inte minst under sommaren. Det marinafriluftslivet erbjuder många olika aktiviteter såsom båtliv,fritids ske, kajakpaddling, skridskoåkning, bad, dykning,fågelskådning och andra naturupplevelser. Längs kusten nnsattraktiva städer, rika på historia och kultur och stora värdenbland annat i form av infrastruktur och verksamheter av olikaslag, hamnar, industrier och andra anläggningar.

MiljökonsekvenserFriluftsliv och besöksnäring bedöms som helhet inte ståi kon ikt med andra intressen inom planområdet. En vissintressekon ikt kan dock uppstå mellan intressen förfriluftsliv och besöksnäring å ena sidan och bevarandevärdenknutna till intressena yrkes ske, vattenbruk och sjöfart.Ett ökat friluftsliv och ökad besöksnäring och turism kanleda till både positiva och negativa konsekvenser för miljön.Ett mer intensivt nyttjande för turism och rekreation kange negativa miljökonsekvenser på växt- och djurliv samt påvattenmiljön till följd av ökat slitage. En ökad satsning påfriluftslivet kan utgöra en kon ikt med bevarandevärdena påplatsen som t.ex. fåglar och känsliga miljöer. Det kan äveninnebära utsläpp och buller från båtar, slitage från människor,nedskräpning med mera. Friluftslivet attraheras emellertidgenerellt av platser där naturen är mindre påverkad. En ökadsatsning på friluftslivet kan därför även gynna miljön.

Skyddade områdenHavsplanen berör fyra riksintressanta områden för friluftsliv.

Konsekvenser 29

naturreservat i Blekinge; Tromtö, Utklippan, Eriksberg,Stärnö-Boön, Gö och Tjärö. Endast Utklippans naturreservatoch Stärnö-Boön berör samma geogra ska område som ettområde utpekat som riksintresse för yrkes ske.

Områden med huvudanvändning yrkes skePlankartan pekar ut områden med huvudanvändningyrkes ske. Andra intressen ska visa hänsyn till angivenhuvudanvändning vilket kan inverka positivt för yrkes skeinom ramen för havsplanen. Mer utförlig beskrivning avrespektive område nns under avsnittet ”Områdesvisaställningstaganden”.

Alla dessa områden ska dock samexistera med andraintressen. Det kan leda till utrymmeskonkurrens ochkon ikter, t.ex. mellan energiutvinning och yrkes ske därstatens framtida prövning av produktionsanläggningarför energi avgör huvudanvändning. Utpekaderiksintresseområden för yrkes ske kan då behöva vägas borti vindkraftsområdet om intresset inte bedöms förenligt medanläggningar för havsbaserad vindkraft. Samexisterande ellerkonkurrerande användningar ska så långt möjligt undvika attpåtagligt skada utpekade naturvärden som nns på platsen.

VattenbrukVattenbruk omfattar odlingar av bland annat sk, mussloroch alger. Det nns potential för intresset att växa i kust-och havsområdet och kan därmed främja den regionalautvecklingen i Blekinge. Målet i planen är att etableraoch utveckla ett bärkraftigt blandat vattenbruk medkringnäringar som inte skadar den marina miljön.

MiljökonsekvenserVattenbruk kan komma i kon ikt med andraintresseområden t.ex. friluftsliv och besöksnäring, yrkes ske,sjöfart, försvar, kulturmiljö samt natur. Det kan nnasmöjligheter att t.ex. vattenbruk i viss mån kan samordnasmed andra intressen, exempelvis genom kombineradvindkraft och musselodling. Det nns en risk för kon iktom anläggning för vattenbruk byggs i områden medhöga kulturmiljövärden. Den risken nns även i områdensom nyttjas för friluftsliv och besöksnäring eftersom enanläggning för vattenbruk kan kräva både stor yta och inte ärestetiskt tilltalande i omgivningen. Visuellt påverkar mussel-och algodlingar mindre än skodlingar, då dessa kan liggahelt under vattnet.

Ett problem med skodlingar i havet är att det sker i öppnakassar som läcker näringsämnen och läkemedelsrestertill närområdet. Jordbruksverket bedömer att det inte nns miljöutrymme i Östersjön för skodling i kassar om

inte en ökad närsaltsbelastning kan kompenseras. Det nns även ett antal prejudicerande domar från mark- och

Områden utpekade som riksintressen för friluftslivetinnehar stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- ochkulturkvalitéer, där även möjlighet till fritids ske ingår. Dessaområden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skadakultur- och naturmiljön.

Plankartan pekar ut område som utgör hänsynsområdeför kustvärden. Inom denna så kallade kustzon nnsriksintressen för friluftsliv, kulturmiljövård ochhögexploaterad kust. Inom detta område ska hänsyn tas tilldessa värden vilket kan inverka positivt för friluftslivet inomramen för havsplanen.

Yrkes skeYrkes sket har en lång tradition i Blekinge och det är därförviktigt att det fortsatt nns goda förutsättningar för ettlivskraftigt ske med lokal anknytning. Havsplanen ska geförutsättningar för ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt,innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat skeinom ramen för en ekosystembaserad förvaltning.

MiljökonsekvenserYrkes ske kan komma i kon ikt med andra intresseområdent.ex. energi, infrastruktur, sjöfart, kulturmiljö samt natur.I Sölvesborgs och Karlshamns kommun nns ett områdedär riksintresse för yrkes ske till viss del sammanfallermed riksintresse för energi. En vindkraftspark tar plats ochbegränsar sket i viss mån samtidigt som dess fundamentkan skapa gynnsamma förhållanden för sk och därmedgynna yrkes sket. Området vid Hanöbanken är ett viktigtreproduktions- och tillväxtområde för sk. Det kan nnasen risk för kon ikt vid yrkes ske och användning avbottentrålning eller andra skemetoder som påverkar botteni områden med höga natur- och kulturvärden. Vid över skeoch bifångst kan det leda till stora negativa konsekvenser förnaturens ekosystem. Risken är även stor att sket som resursoch ekosystemtjänst äventyras vid över ske.

Farleder för sjöfart och större fartyg kan medföra enpotentiell kon ikt då vissa typer av ske, exempelvis mednät, begränsas. Fasta installationer riskerar att påverkas avt.ex. bottentrålning. Detta är särskilt ett problem vid störrefarleder. Om sjöfarten ökar kan denna kon ikt komma attväxa och bli mer påtaglig i framtiden. Ökad sjöfart leder äventill ökade luftutsläpp från sjöfarten vilket kan påverka sket.Vid vattenbruk, t.ex. skodling nns det risk att odlad sk kan ta sig ut ur inhägnader och skapa förändringar i

arvsmassan hos vild sk. Även sjukdomar kan sprida sig.

Skyddade områdenRiksintresset för yrkes ske omfattar framförallt fångst-områden, men även hamnar, vandringsområden och ett fåtallek- och rekryteringsområden. Det nns idag sex marina

30 Konsekvenser

miljööverdomstolen som indikerar att det kan bli problemi dagsläget, att använda sig av metoden att odla i öppnakassar. Forskning pågår på semislutna havsbaserade system.Fisken odlas då i behållare och avskiljning av föroreningar ärmöjlig. På grund av större underhållsbehov behöver sådanaodlingar vara storskaliga och placeras kustnära. Odling avmusslor och alger kan dock ha en gynnsam effekt på naturen.

Vid vattenbruk, t.ex. skodling nns det risk att odlad sk kan ta sig ut ur inhägnader och skapa förändringar i

arvsmassan hos vild sk. Även sjukdomar kan sprida sig. Det nns även en risk för att sken kan påverkas negativt av

sjöfarten och dess eventuella utsläpp. Anläggningarna måsteäven placeras utanför områden för övningar inom ramen förförsvaret för att inte riskera en negativ påverkan.

Utvinning och lagring av materialInom planområdet för den interkommunala havsplanen nns enligt SGU:s kartläggning potential för uttag av sand.

Intresset för sand- och grusutvinning från havsbottenberäknas öka, både som ballast för byggbranschen och pålängre sikt även som stabilisator för eroderande kuster.I Blekinge nns endast en plats, Klippbanken som liggersöder om Utklippan i östra delen av havsområdet, medförutsättningar för sand- och grusutvinning.

Underhåll och utökning av Blekinges hamnar och farlederkräver muddring och massorna kan behöva deponeras tillhavs.

MiljökonsekvenserUtvinning och lagring av material kan komma i kon iktmed andra intresseområden t.ex. kulturmiljö, infrastruktur,försvar, energi och natur. Sand- och grusuttag kan leda tillfysiska förändringar vid kustzonen, orsaka strandförlust,minska det naturliga skyddet mot kusterosion och påverkaström- och bottenförhållanden. På havets botten kan detförekomma kon ikter med vindkraft, kablar och ledningar,kulturhistoriska lämningar och naturvärden.

Uttag av sand och grus i vatten kan leda till vattengrumlingoch sedimentspridning. En bedömning av de långsiktigaeffekterna är svår att göra och därmed står uttag av sand ochnaturgrus i kon ikt med naturvärden. Risken för skador påden marina miljön och erosion av kusterna minskas med valav lämplig uttagsplats, rätt utvinningsteknik och begränsaduttagsmängd. Då utvinning av grus eller sand och dumpningav muddermassor kan ske via ytande anläggningar, nns bara en temporär konkurrens om vattenytan eller

vattenpelaren.

Konsekvenser av muddring och deponering avmuddermassor är att botten oran och -faunan påverkas

negativt. Påverkan av den lokala miljön kan ske genom attförorening i sedimenten sprids. Det kan även ske genomatt näringsämnen från sedimenten sprids. När sedimentmuddras och deponeras sker även en grumling i vattnetvilken kan ha en negativ påverkan på den lokala miljön.

Område med huvudanvändning utvinning av materialEtt område, 4c Klippbanken, är särskilt utpekat förhuvudanvändning utvinning av material, se även avsnitt”Områdesvisa ställningstaganden”. Området är utpekadsärskilt för att kunna genomföras utan betydande påverkanpå övriga intresseområden. Där kan utvinningen samexisteramed andra intresseområden såsom yrkes ske, sjöfart ochförsvar. Åtgärden får ej medföra påtaglig skada på andraintresseområden och inte heller på natur- och kulturvärden.

Luft- och sjöfartSjöfarten svarar för den övervägande delen av transporternai den svenska utrikeshandeln och är av stor betydelse ävenför Blekinges näringsliv och utveckling. Sjöfarten kommer attöka volymmässigt och sannolikt även dess ytanspråk. Denhar också en viktig roll i att avlasta be ntlig landinfrastrukturfrån tunga transporter. Flera av de större färjehamnarnaligger i Sydsverige och Blekinge har era hamnar för gods-och persontransporter. Störst är hamnarna i Karlshamn ochKarlskrona. Blekinges havsområde genomkorsas av bådestora farleder och mindre kustfarleder. Hamnarna iBlekinge är bra och har kort och snabb väg ut till de störrefarlederna.

MiljökonsekvenserEn potentiell intressekon ikt som kan uppstå, är mellansjöfart och framtida energianvändning. En farled kan inteförekomma i samma område som fasta installationer i formav vågkraft och vattenkraft nns. Farleder för sjöfart ochstörre fartyg kan även medföra en potentiell kon ikt dåvissa typer av ske, exempelvis med nät, begränsas. Dettaär särskilt ett problem vid större farleder. Även framtidautökning av naturskydd ses som en potentiell intressekon iktmed sjöfarten.

I föreliggande plan har ett mål satts upp om att skapaförutsättningar för god tillgänglighet och effektivatransporter samt främja den breda allmänhetens tillgångtill havet. En konsekvens av att sjöfarten växer är att detleder till er utsläpp av miljöfarliga ämnen och avgaser.Med ökande sjöfart ökar även motorbuller och sonar somkan störa tumlare. Risken för stora olyckor kopplade tillsjöfart ökar också i och med att sjöfarten växer. Detta kanleda till stora oljeutsläpp. Ett annat mål är att sjöfarten skages tillräckligt utrymme för att kunna växa, samtidigt somplaneringen ska bidra till sjösäkerhet för att minska riskenför olyckor, utsläpp och andra störningar. Detta kan inverka

Konsekvenser 31

positivt för miljön inom ramen för havsplanen till följd av attman arbetar mer aktivt med risker kopplade till miljöfarligautsläpp.

Det nns även risk för negativa miljökonsekvenser till följdav att behovet för muddring kommer att öka då det är enförutsättning för sjöfartens verksamhet. Muddring krävst.ex. då kajer byggs ut och då behövs även plats för att läggaupp muddermassor (se mer under avsnittet ”Utvinning- ochlagring av material” ovan).

Skyddade områdenI Blekinge nns sex farleder av riksintresse. Samtliga ärklassade som allmän farled och fyra av dem är även en deli det Transeuropeiska transportnätet. I sammanhanget kanockså nämnas att till hamnarna i Karlshamn och Karlskronaanslutande vägar och järnvägsspår också är av riksintresseliksom be ntlig terminal i anslutning till hamnen i Stillerydoch planerad terminal på Verkö.

Områden med huvudanvändning sjöfartPlankartan pekar ut fem områden med huvudanvändningsjöfart. Inom dessa utpekade områden för sjöfart nns ävenett antal andra huvudanvändningsområden. Andra intressenska visa hänsyn till huvudintresset inom dessa områdenvilket kan inverka positivt för luft- och sjöfart inom ramen förhavsplanen. Mer utförlig beskrivning av respektive område nns under avsnittet ”Områdesvisa ställningstaganden”.

På grund av att sjöfart ska samexistera med andrahuvudanvändningsområden kan det leda tillutrymmeskonkurrens och kon ikter, t.ex. mellanenergi och sjöfart och mellan försvar och sjöfart. Vidutrymmeskonkurrens mellan sjöfart och energi är det isamtliga utpekade områden statens framtida prövningav produktionsanläggningar för energi som avgörhuvudanvändning i de utpekade områdena. I de fall prövningresulterar i att tillstånd för anläggning för energiproduktionges kan intresset för sjöfart behöva justeras eller vägas borti vindkraftsområdet eftersom sjöfarten inte är helt förenligmed anläggningar för havsbaserad vindkraft.

Sjöfart och yrkes ske är båda huvudanvändning i eraav de utpekade områdena och de bedöms i mycket storutsträckning kunna samexistera i de utpekade områdena.Även sjöfart och försvar kan i många fall samexistera i denutpekade områdena. Vid en utrymmeskonkurrens ska dockförsvaret prioriteras. Natur prioriteras i era av områdenaoch samexisterande eller konkurrerande användningar skaså långt möjligt anpassas eller begränsas för att undvikapåtaglig skada på utpekade naturvärden.

InfrastrukturInfrastruktur de nieras i planförslaget som sjökabeloch ledningar för energidistribution och samt kablar förelektronisk kommunikation. Infrastruktur spelar en viktig rolli arbetet med att bygga ett robust samhälle som kan tryggamänniskors hälsa och säkerhet. Att planera för infrastrukturi havsplanering innebär att förutsättningar ska skapasför en utveckling av infrastruktur för energidistributionoch elektronisk kommunikation i form av sjökablar ochradiosystem. Behovet av anläggningar för kommunikationermellan Sverige och andra länder ökar. Merparten av dennakommunikation mot andra länder sker genom havsbaseradekablar.

En havsbaserad högspänningsledning mellan Sverige ochPolen (så kallade Swe-Pol Link) går mellan Karlshamn ochBruskowo Wielkie i Polen. Det nns även en likströmsledningsom förbinder Karlshamn med Slupsk i Polen. Enlikströmsförbindelse nns även till Litauen.

MiljökonsekvenserViss kon ikt nns mellan infrastruktur och kulturmiljö.Havsbaserade kablar riskerar att påverka kulturhistoriskaminnen till havs. Det förekommer även en viss kon iktmellan infrastruktur å ena sidan och lagring av material ochförsvar å andra sidan.

I planförslaget har ett mål satts om att skapa förutsättningarför infrastruktur för elektronisk kommunikation i formav sjökablar och radiosystem. Detta kan innebära vissanegativa konsekvenser på miljön till följd av planförslaget. Iplanförslaget poängteras dock att natur- och kulturvärdenska värnas i samband med att infrastrukturanläggningarprövas inom planområdet. Detta kan istället leda till enmindre negativ påverkan på miljön då kablar istället förläggsi mindre känsliga områden.

Vid exploatering genom havsbaserade kablar kan det ledatill att den lokala miljön påverkas negativt. Exploateringeninnebär ett ianspråktagande av vattenområden ochbottenlevande ora och fauna kan skadas lokalt där kabelnanläggs. Anläggandet innebär även återkommande påverkanpå bottenmiljön då kablar kan behöva repareras och bytas utnär livslängden på kablarna gå ut. Anläggandet av kablar kanäven leda till grumling. På längre sikt kan dock anläggandetav sjökablar leda till positiv miljöpåverkan på grund av att revkan bildas som gynnar den biologiska mångfalden.

Påverkan på miljön kan även ske från överföringskablarna.Alla elektriska kablar genererar elektromagnetiska fältoch undersökningar visar att dessa kan påverka marinaorganismer i olika utsträckning.

32 Konsekvenser

Sjöfart och infrastrukturintresset kan ofta samexistera.Be ntliga kablar för el och tele samexisterar idag i områdensom används för båttra k från sjöfart och ske. Problem kandock uppstå vid nödankring då ankring på botten riskerar attslita sönder kablar.

FörsvarBlekinge är, med både yg ottilj och marinbas i länet, avstor betydelse för Sveriges försvar. Större delen av havetutanför Blekingekusten är värdefullt som sjöövningsområde.Övnings- och skjutfält är en förutsättning för att uppnåförmåga till väpnad strid och utgör därför en grundlägganderesurs för Försvarsmaktens samtliga förband.

MiljökonsekvenserFörsvaret kan komma i kon ikt med andra intresseområdent.ex. kulturmiljö, vattenbruk, utvinning och lagring avmaterial, infrastruktur, energi och natur. Det nns en riskför kon ikt vid aktiviteter som påverkar t.ex. bottnar medhöga kulturmiljövärden. Det gäller även i områden där detkan nnas anläggningar för vattenbruk eller där det nnsledningar i vattnet. Om övningsplatser sammanfaller medområden som är aktuella för utvinning av material kandet leda till en kon ikt om vilket intresseområde som harföreträdesrätt.

Signalspaningen är störningskänslig och har ett stortbehov av olika typer av skydd för att motverka störningarfrån andra verksamheter. Behovet av skydd varierar förrespektive anläggning. Vindkraft, särskilt havsbaserad,kan störa signalspaningen på väldigt långt avstånd, merän 1 mil bort. Stoppområde för höga objekt täcker storadelar av planområdet och inom detta område accepterarFörsvarsmakten inte höga objekt; mer än 20 m höga objektutanför samlad bebyggelse. Anläggningar och verksamheterkan påverka förbandens möjlighet att öva med sinavapensystem kombinerat med ygverksamhet.

Områden utpekade som riksintresse för vindkraft nnsutanför Sölvesborg och Karlshamns kust samt utanförKarlskronas östra kust, se även avsnitt ”Energi”, sida 67.Vindkraftsproduktion i områdena utanför Sölvesborgoch Karlshamn utgör en kon ikt med riksintresset förtotalförsvaret, Sjöövningsområde Hanö. Övningar ochutbildning i väpnad strid måste kunna genomföras utanstörningar av såväl fysiska som tekniska hinder (hinderfrihet).

Det är viktigt att övningar kan genomföras på ett säkert sättför förbanden men också för allmänheten samt civil sjö- och ygtra k. Detta för att inte vådabeskjutning, incidenter

eller olyckor ska inträffa. Det är av avgörande betydelse förtotalförsvaret att övningsverksamheten på de be ntligaskjutområdena kan säkerställas även på lång sikt.

Försvarssektorn påverkar andra sektorer, t.ex. yrkes skeoch friluftsliv, främst genom att övningsområden inteär tillgängliga under pågående övning. Försvarsintresseninverkar på naturvårdens behov av högupplösta djupdata,eftersom de är sekretessbelagda inom militärt skyddsvärdadelar av sjöterritoriet. Försvarsmaktens verksamhet påverkaräven naturmiljön på era sätt, t.ex. genom detonationeri områden med naturvärden. Detonationer kan även ledatill grumling som kan påverka stora områden negativt.Försvarsmaktens verksamhet kan även ha delvis positivinverkan på miljön i och med att allmänheten inte gestillgång till vissa områden som är kopplade till försvaret.

Skyddade områdenFlera områden i Blekinges skärgård och havsområdet utanförkusten är utpekat som riksintresse för totalförsvaret.Dessa är sedan indelade i olika riksintressekategoriersom berör stoppområde för höga objekt, in uensområdeluftrum, sjöövningsområde med mera. Det nns delsde riksintresseområden som redovisas öppet men ävenriksintresseområden som av sekretesskäl inte kan redovisas.Läs mer utförligare beskrivning under avsnitt ”Riksintresse”.

Områden med huvudanvändning försvarPlankartan pekar ut områden där huvudanvändningförsvar ingår. Annan användning ska visa hänsyn tillangiven huvudanvändning vilket kan inverka positivt förförsvarsintresset inom ramen för havsplanen. Mer utförligbeskrivning av respektive område nns under avsnittet”Områdesvisa ställningstaganden”.

Det speci ka intresset behöver dock samexistera medandra intressen. Det kan leda till utrymmeskonkurrensoch kon ikter, t.ex. mellan energiutvinning och försvar därstatens framtida prövning av produktionsanläggningar förenergi avgör huvudanvändning. Då ställs intressena motvarandra. Samexisterande eller konkurrerande användningarska så långt möjligt undvika påtaglig skada utpekadenaturvärden som nns på platsen. Flera områden ger dockgoda möjligheter att samexistera under vissa förutsättningar.Försvar och sjöfart kan samexistera under förutsättning attfasta installationer som stör sjöfartens framkomlighet ochförsvarets verksamhet inte tillåts.

Försvaret är av nationell angelägenhet och utgångspunktenär att så långt möjligt pröva förutsättningarna församexistens mellan försvar och andra användningargenom gemensamt acceptabla lösningar för att tillgodoseintressenas behov av havsområdet. Dock är det staten somvid en eventuell prövning avgör om samexistens är möjlig.

EnergiEnergisektorns användning av havet avser dels produktionoch dels överföring av energi. Energiproduktion till havs sker

Konsekvenser 33

i Sverige främst genom vindkraft och som havsenergi i formav vågkraft.

MiljökonsekvenserSjöfart är den sektor som bedöms ha est överlappandeintressen med energisektorn till havs, de kan dock oftasamexistera. I de fall en prövning resulterar i att tillstånd föranläggning för energiproduktion ges kan dock intresset försjöfart behöva justeras eller vägas bort i vindkraftsområdeteftersom sjöfarten inte är helt förenlig med anläggningarför havsbaserad vindkraft. En potentiell lösning tillkon ikten kan vara att dra om farleden så att den går runtvindkraftsområdet.

En påtaglig kon ikt kan även nnas mellan energi ochförsvar då exempelvis vindkraftsanläggningar kan störamilitära aktiviteter. Militär verksamhet som behöverhinderfrihet över, på och under vattnet påverkas avanläggningar för energiproduktion. Försvaret vill t.ex.inte ha höga objekt intill militära ygplatser (exempelvis iRonneby) eller övningsområden, vilket innebär en kon iktmot vindkraftsanläggningar. Viss kon ikt nns även medyrkes ske och naturvården.

Ett av målen i havsplanen är att skapa förutsättningar förutvecklad energiöverföring och produktion av förnybarenergi och en av strategierna är att endast vindkraft sominte har negativ betydande miljöpåverkan på bottenmiljönär lämplig att pröva. En av konsekvenserna för miljön viden ökad etablering av havsbaserad energiproduktion ärundervattensbuller som uppstår delvis under driftstiden menfrämst vid pålning under anläggningsfasen. Dessa höga ljudsom uppstår vid pålning kan färdas långa sträckor i vattnet.En annan miljöaspekt är att etablering av vindkraftsverkinnebär en visuell påverkan på landskapsbilden. I havsplanenföreslås att samla anläggningar inom ett par enstakaområden och undvika spridning av enstaka anläggningar överett stort geogra skt område. Detta krav begränsar effektenav en visuella påverkan.

Botten ora och -fauna kan skadas lokalt där anläggningarsätts upp. Grumling under anläggningsfasen kan påverkamarina djur- och växtsamhällen.

Vindkraftsparker kan vidare ha positiv påverkan på livet ihavet genom att de utgör arti ciella rev som gynnar tillväxtav alger, korall och sk och dels att de utgör zoner fredadefrån ske.

Påverkan på miljön bedöms dock inte bli betydande dådet i planen endast är vindkraft som inte har negativbetydande miljöpåverkan på bottenmiljön som ansettslämplig att pröva. Den förnyelsebara elen innebär dessutompositiva konsekvenser för miljön avseende bland annat

resursförbrukning och ligger i linje med nationella ochregionala miljömål.

Skyddade områdenI Blekinge län nns fem riksintresseområden för vindbruk,varav tre är för havsbaserade verk. Ett området utgörs avTrolleboda område i Kalmarsund, Karlskrona kommun, därdet i delar av området nns ett antal vindkraftverk uppförda.Taggen är ett havsområde utpekat för vindbruk söder omListerlandet i Sölvesborgs kommun. Under 2013 genomfördeEnergimyndigheten en översyn av riksintresset för vindbruk.I Blekinge län tillkom då området för energiproduktion vidHanöbanken i havsområdet tillhörande Sölvesborgs ochKarlshamns kommuner. Alla dessa områden har mycket godavindförhållanden

Områden med huvudanvändning energiutvinningPlankartan pekar ut fyra områden med huvudanvändningför energiutvinning. Inom dessa utpekade områdenför energiutvinning nns även ett antal andrahuvudanvändningsområden. Andra intressen ska visahänsyn till huvudintresset inom dessa områden vilket kaninverka positivt för intresset energiutvinning inom ramen förhavsplanen. Mer utförlig beskrivning av respektive område nns under avsnittet ”Områdesvisa ställningstaganden”.

På grund av att intresset energiutvinning ska samexisteramed andra huvudanvändningsområden kan det ledatill utrymmeskonkurrens och kon ikter, t.ex. mellansjöfart och energi och mellan försvar och energi. Vidutrymmeskonkurrens har energiintresset företräde så längesamexistens med försvarsintresset går att uppnå. Detta göratt intresset energiutvinning gynnas i planförslaget.

NaturI länets kustområde nns stora naturvärden både på landoch till havs. Det stora skärgårdslandskapet i Östersjön ärvärldsunikt, inte minst genom den ovanliga blandning avsöt- och saltvattensarter som det rymmer. Mycket talarför att många arter som lever i bräckvattenmiljö är mycketkänsliga för förändringar i miljön. Blekinge är dock i huvudsakförskonat från de allvarliga problem med skdöd och dåligvattenkvalitet som på senare år har rapporterats från västraHanöbukten. Emellertid har tillgången på torsk minskatdrastiskt nära kusten.

MiljökonsekvenserNaturskydd kan komma i kon ikt med andraintresseområden t.ex. friluftsliv och besöksnäring, yrkes ske,vattenbruk, utvinning och lagring av material, sjöfart,infrastruktur, försvar samt energiutvinning. En väldigtintensiv besöksnäring i känsliga områden skulle kunnainnebära negativ påverkan på naturvärdena.

34 Konsekvenser

anläggningarna till land påverkar naturen. Fundamenten kandock ge en positiv effekt för växt och djurliv där det bildaskonstgjorda rev.

Skyddade områdenDet nns era olika typer av skyddade områden inomplanområdet. I kust- och havsområdet nns ett ertalområden av riksintresse för naturvården. Det nnsNatura 2000-områden där syftet är att värna om de arteroch livsmiljöer som är av gemensamt intresse för EU-länderna. Några av de berörda Natura 2000-områdenaär till stor del belägna inom planområdet, andra i merbegränsad omfattning. Dessutom nns det naturreservatoch biotopskyddsområden. I Blekinge nns ca 140fågelskyddsområden, de esta längs kusten. Det nns ävenett sälskyddsområde vid länets östkust.

I Blekinge skärgård nns även ett av fem biosfärsområdeni Sverige. Blekinge Arkipelag, som omfattar skärgårds- ochkustlandskapet inom Karlshamn, Ronneby och Karlskronakommun, har blivit utsedd till biosfärområde på grund avområdets höga natur- och kulturvärden. Utöver detta är ävenTorhamns skärgård utpekat som BSPA-område av HELCOM.HELCOM eller Helsingforskommissionen arbetar för skyddaÖstersjöns marina miljö genom nationsöverskridandesamarbete.

I kustlandskapet nns det områden som är särskilt känsligaför utsläpp eller olika former av vattenföretag som t.ex.muddring, utfyllnader och skodlingar. I Blekinge pekadesbland annat ett ertal havsvikar, som är viktiga lek- ochuppväxtområden för sk, ut som ekologiskt känsliga i denförsta omgång av översiktsplaner som togs fram i slutetav 1980-talet. Flera av de utpekade områdena överlappasnumera av riksintressen för naturvård och/eller Natura 2000.

Läs mer utförligare beskrivning av respektive område underavsnitt ”Natur”, sida 69 ff nedan.

Områden med huvudanvändning naturHavsplanen pekar ut de områden där skydd av naturmiljönprioriteras som den främsta användningen. Miljöbalkensbestämmelser gäller dock oberoende av planförslagetsrekommendationer. Kommunerna har emellertid gjortbedömningen att inom de utpekade områdena ska inga nyaaktiviteter eller anläggningar prövas. Mer utförlig beskrivningav respektive område nns under avsnittet ”Områdesvisaställningstaganden”.

Naturvärdet inkluderar ekologiska värdekärnor av storbetydelse för biologisk mångfald, grön infrastruktur ochekosystemtjänster. I områdena bör inte fasta installationereller rörliga aktiviteter som stör områdenas naturvärden

Yrkes sket har anspråk på stora ytor inom planområdet.En grundförutsättning för sket är att det nns tillgångtill goda skbestånd, vilket i sin tur kräver goda livsmiljöerunder skens livsstadier. Viktiga områden behöver skyddasför att stärka skbeståndens livsmiljöer i förhållande till ettomgivande exploateringstryck. Över ske och bifångster kanleda till rubbade ekosystem vilket ger en negativ påverkan pånaturvärdena. Risken är även stor att sket som resurs ochekosystemtjänst äventyras vid över ske.

Vid vattenbruk, t.ex. skodling nns det risk att odlad sk kan ta sig ut ur inhägnader och skapa förändringar i

arvsmassan hos vild sk. Även sjukdomar kan sprida sig.Odling av musslor och alger kan dock ha en positiv effekt påekosystemen.

Uttag av sand och grus i vatten kan minska det naturligaskyddet mot kusterosion och påverka ström ochbottenförhållanden. Verksamheten kan också leda tillfysiska förändringar vid kustzonen, orsaka strandförlust,vattengrumling och sedimentspridning. En bedömning av delångsiktiga effekterna är svår att göra och därmed står uttagav sand och naturgrus i kon ikt med naturvärden. Sand ochnaturgrus är icke förnyelsebara naturresurser ochutvinning från havsbotten kan störa ekosystemet förhavsbottenlevande organismer. Ofta utgör sand- ochgrusavlagringar utsjöbankar med höga naturvärden somhotas vid brytning av material. Dumpning av muddermassorriskerar att orsaka skador på bottnar, djur och växtliv.

Sjöfartens aktiviteter påverkar naturvärden i havet, t.ex.genom buller. Med en ökande sjöfart blir risken för olyckorstörre och därmed också faran för negativa effekter förmiljön. Konsekvenserna av ett oljeutsläpp till havs är många;naturmiljön med sitt växt- och djurliv skadas, stränderförorenas och havsbottnar förstörs. Oljeutsläppen får ocksåstora socioekonomiska konsekvenser med effekter på erasamhällsfunktioner.

Infrastruktur i havet ger en påverkan på bottenmiljön,både vid anläggandet och vid underhåll och reparationer.Anläggningsarbetet medför grumling av vattnet, förändradbottenmaterialstruktur och lokal påverkan på vattenväxter.Försvarsmaktens verksamhet påverkar även naturmiljönpå era sätt. Fartygstra ken inverkar på samma sätt somkommersiell sjötra k och fritidsbåtar på naturen. Vidövningar, skjutningar och detonationer sker ytterligarepåverkan.

Havsbaserade vindkraftsprojekt påverkar den lokala marinamiljön på olika sätt vid anläggning, drift och avveckling.Under anläggningsfasen kan höga ljud, grumling ochsedimentspridning förekomma. Även kabeldragningen från

Konsekvenser 35

tillåtas. I vissa områden nns även riksintresseanspråk försjöfart och yrkes ske utpekat. Dessa kan främjas om deninte medför negativ påverkan på områdets naturvärden. Därbör även försvarsmaktens verksamhet begränsas till sådananvändning som inte medför påtaglig skada på utpekadenaturvärden.

Samlad bedömningI många av de i havsplanen utpekade områdena förekommer era huvudanvändningar och dessa olika typer av

användningar kan samexistera i olika utsträckning. I mångafall råder dock utrymmeskonkurrens. I områden däranvändningen energiutvinning anges som huvudanvändning nns även annan huvudanvändning inom samma område.

I de fall där energiutvinning inte prövas eller att prövningresulterar i att tillstånd inte ges ska försvar och sjöfartprioriteras. Dessa intressen kan i stor utsträckningsamexistera men vid en utrymmeskonkurrens ska försvaretprioriteras.

I de fall anläggningar för energiutvinning prövas lämpligtkommer mer förnybar energi sannolikt att produceras iplanområdet, vilket innebär positiva konsekvenser för miljönavseende bland annat resursförbrukning. Detta ligger i linjemed nationella och regionala miljömål. Fem prioriteradeområden för natur har också tagits fram i planen vilketinnebär att naturvärden är en prioriterad användning framförandra intressen. Detta innebär positiv inverkan på miljön.

Planförslaget innebär framförallt att potentiell miljöpåverkanbeaktas mer systematiskt i planprocessen. Avsaknaden aven havsplan skulle sannolikt innebära ökad belastning frånsamtliga marina sektorer och medföra en ökad miljöpåverkaninom planområdet. Genom väl avvägd lokalisering ochbeskrivning av respektive intresseområde begränsarplanförslaget risken för betydande negativ påverkan.Konsekvensbeskrivningen ger en utgångspunkt för fortsattplanarbete som kan fördjupas och justeras så att negativakonsekvenser ytterligare kan undvikas eller begränsas.

Förslag till åtgärderFör att minska risken för påverkan på havsbotten i sambandmed exploatering för energiproduktion bör kartläggningav naturmiljön för att t.ex. utreda om det nns känsligaarter eller biotoper i det aktuella området. Detta bör skebåde i samband med att överföringskabel dras och närvindkraftsanläggningar ska uppföras. En regional plan föroljebekämpning i kustområdet bör tas fram för Blekinge föratt minska skadan som uppstår vid eventuella sjöfartsolyckorsom medför större mängs oljeläckage.

Provtagning av sediment bör ske innan muddringför att undersöka föroreningssituationen och för attmuddermassorna därefter ska kunna hanteras rätt. Omdumpning av massor behöver ske måste utredningarförst göras för att hitta platser som är lämpliga för detta.Poängteras bör dock att dumpning är förbjudet och dispens/tillståndspliktigt enligt 11 kap. MB. Även muddring är envattenverksamhet som antingen kräver anmälan ellertillstånd. Finns behovet av någotdera är dessa åtgärder någotsom med fördel kan planeras över kommungränser så attbästa möjlig plats kan väljas.

Val av plats måste göras på ett sådant sätt så att naturmiljönskadas så lite som möjligt då uttag ska göras av sand ochgrus. Inventeringar av bottenlevande ora och fauna bördärför göras innan plats för uttag väljs.

UppföljningEnligt miljöbalkens kapitel 6 12 § miljöbalken skamiljökonsekvensbeskrivningen innefatta en redogörelse förde åtgärder som planeras för uppföljning och övervak¬ningav den betydande miljöpåverkan som genomförandet avplanen eller programmet medför. Ansvaret för uppföljningenhar den kommun eller myndighet som beslutar omantagandet av planen eller programmet.

Miljöpåverkan av planen kommer att följas upp inom ramenför det be ntliga miljöarbetet för respektive kommun.Uppföljningen sker bland annat genom aktualiseringav havsplanen. Syftet med uppföljningen är att se omåtgärderna bidrar till måluppfyllelse på det sätt som detär tänkt, att kontrollera att negativ miljöpåverkan inteblir större än avsett, samt att kunna upptäcka och åtgärdaoförutsedda negativa konsekvenser.

Avstämning mot miljömålPå efterföljande sida redovisas sammantagen bedömningav om planförslaget bidrar till att uppnå de miljömål som ärrelevanta för planen.

36 Konsekvenser

Miljömål Måluppfyllelseplanförslag

Motivering

Hav i balanssamt levandekust ochskärgård

Planförslaget möjliggör människans plats i havsområdet och anpassarnyttjandet på ett hänsynsfullt sätt, vilket på sikt bör kunna påverka dettamål i rätt riktning.

Begränsadklimatpåverkan

Friluftsliv, turism, skärgårdstra k, vattenbruk och sjöfart har allaklimatpåverkan. Planen pekar mot ett ökat nyttjande, vilket även kommeröka utsläppen. Stora förhoppningar ställs till förbättringar som t.ex.elfordon till sjöss. Detta är dock inget som planförslaget i sig kan påverka. Ioch med planförslaget ökar dock möjlighet till mer produktion av förnybarel, vilket bidrar till en mindre klimatpåverkan. Planen påverkar såledesmålet i båda riktningarna.

Giftfri miljö Planförslaget bedöms sammantaget påverka detta mål i positiv riktning,t.ex. på grund av att mål har satts upp om att sjöfarten ska öka samtidigtsom planeringen ska bidra till sjösäkerhet för att minska risken för olyckor,utsläpp och andra störningar.

Ingenövergödning

Övergödningen är fortsatt ett problem nära kusten. Problemet är förstort för att hanteras lokalt och källorna nns delvis utanför planområdet.Planförslaget bedöms inte påverka detta mål i varken negativ eller positivriktning.

Ett rikt växt-och djurliv

Havsplanen pekar ut de områden där skydd av naturmiljön prioriteras somden främsta användningen. Kommunerna har gjort bedömningen att inomde i planen utpekade områdena ska inga nya aktiviteter eller anläggningarprövas. Planen bidrar därför till att naturmiljön skyddas.

Förslaget bedöms bidra till att uppnå miljömålet

Förslaget bedöms varken bidra eller motverka miljömålet

Förslaget bedöms motverka miljömålet

Förklaring

Planeringsförutsättningar 37

Planeringsförutsättningar

Mål, normer och lagstiftningArbetet med en översiktsplan för Blekinge havsområdehar bäring på lagstiftning, direktiv och strategier på eraolika nivåer; global, europeisk, nationell och regional nivå.

Globala målPå internationell nivå har världens ledare enats om 17 såkallade globala mål. 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda2030 som inrymmer de globala målen för hållbar utveckling.Det övergripande syftet med målen är att fram till år 2030avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter ochorättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Mål nummer14, Hav och marina resurser är det som tydligast berörhavsplanering. Syftet med detta mål att bevara och nyttjahaven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfteatt uppnå en hållbar utveckling.

Europeiska målEU länderna har inom det marina området enats kring ”Blåtillväxt”-strategin för att skapa hållbar tillväxt inom denmaritima sektorn. Här pekas fem viktiga tillväxtområdenut: vattenbruk, kustturism, marin bioteknologi, havsenergioch mineralutvinning. Parallellt med ”Blå Tillväxt” nnsdet marina direktivet, vattendirektivet, samt art- ochhabitatdirektivet som alla på olika sätt syftar till att nå måleten god havsmiljö.

Enligt Vattendirektivet ska alla EU:s vatten uppnå minst godekologisk status innan 2021. Havsmiljödirektivet reglerarövervakning och åtgärder för EU:s marina miljöer som enligtmålsättningen ska uppnå god miljöstatus senast 2020.Sektorsdirektiv nns också inom exempelvis energi, ske ochsjöfart.

På europeisk nivå påverkas havsplaneringen även aveuropeiska landskapskonventionen, som syftar till attförbättra skydd, förvaltning och planering av landskap iEuropa.

Svenska miljömålAv de 16 svenska miljökvalitetsmålen är det främst Havi Balans samt Levande kust- och skärgård, Begränsadklimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Ett riktväxt- och djurliv som är centrala för havsplaneringen. Dessamål påverkar i större eller mindre omfattning havsplanen.Nationellt nns en maritim strategi; ”Den maritima strategin

är en strategi för en livskraftig, innovativ och hållbar maritimsektor som kan bidra till ökad sysselsättning, minskadmiljöbelastning och attraktiv livsmiljö.”

Mer indirekt behöver havsplaneringen ta hänsyn äventill andra nationella mål och strategier som rör fysisksamhällsplanering. En sammanfattning av dessa nns iBoverkets Vision för Sverige.

MiljökvalitetsnormerMiljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel i arbetetmed att nå fram till miljökvalitetsmålen. De anger lägstagodtagbara miljökvalitet för utomhusluft, buller och vatteninom ett visst geogra skt område. Normerna reglerar denmiljökvalitet som ska nnas eller uppnås. Det är myndigheteroch kommuner som ansvarar för att miljökvalitetsnormernaföljs.

Miljökvalitetsnormer för utomhusluftMiljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet,inte bara i utpekade områden. Därför är de även aktuellapå havet. Normerna syftar till att skydda miljön ochmänniskors hälsa, samt att uppfylla krav som ställs genomvårt medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormer för luft hanterarföljande ämnen: kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid,bly, arsenik, kadmium, nickel, partiklar (PM10 och PM2,5),bensen, kolmonoxid, ozon och bens(a)pyren.

På grund av den goda luftomsättningen över havet överskridsinte miljökvalitetsnormerna. Det kan dock nnas risk föratt normerna överskrids i hamnar och dess närområdenberoende på avgasutsläpp från fartyg och båtar.

Miljökvalitetsnormer för vattenMiljökvalitetsnormer för vatten beskrivs för ett antalgeogra skt utpekade så kallade vattenförekomster och angerden vattenkvalitet som ska uppnås samt när detta senast skaske. För ytvatten nns miljökvalitetsnormer för ekologiskoch kemisk status. Normerna regleras framför allt i 5 kap.miljöbalken och Förordning (2004:660) om förvaltning avkvaliteten på vattenmiljön.

Blekinges kust- och utsjövatten har överlag en god kemiskytvattenstatus och en potentiellt god ekologisk status till år2021.

EU:s ramdirektiv för vatten infördes i svensk lagstiftning2004. Därmed tillkom Vattenmyndigheten och enhelhetssyn där vattnets naturliga gränser, istället

38 Planeringsförutsättningar

för administrativa indelningar, blev utgångspunkten.Förvaltningen av vattenförekomsterna sker i 6-årscykler därvarje cykel inleds med antagandet av ett åtgärdsprogram ochen förvaltningsplan kopplat till bedömning av resultat fråntidigare åtgärder.

Miljökvalitetsnormer för bullerMiljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är en slagsmålsättningsnorm. Strävan är att omgivningsbuller inteska medföra skadliga effekter på människors hälsa. Småoch medelstora kommuner omfattas av bullernormen ide områden som störs av buller från större vägar, störrejärnvägar samt större civila ygplatser.

I havsområdet utanför Blekinge förekommer bullerfrån kommersiell fartygstra k, luftfart och fritidsbåtar.Fartygsbuller kan ändra det naturliga beteendet hosenskilda skar och kan ge negativa effekter i form avstressymptom, långsammare tillväxt hos skyngel ochändrade rörelsemönster. Havsbaserad vindkraft kan ge vissbullerpåverkan, framförallt i anläggningsskedet. Långsiktig ärdet främst djurlivet, ovan och under vattnet som påverkas.

Regionala målÖstersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmågaoch den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust ochskärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald,upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar,rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgårdska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskiltvärdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andrastörningar.

Miljökvalitetsmålen Hav i balans samt Levande kust ochskärgård preciseras med att:

• kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseendepå fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden ienlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341),

• kustvatten har minst god ekologisk status eller potentialoch god kemisk status i enlighet med förordningen(2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön,

• kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster ärvidmakthållna,

• grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologiskmångfald och av en naturlig rekrytering av sk samterbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- ochdjurarter som en del i en grön infrastruktur,

• hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer haråterställts i värdefulla kust- och havsvatten,

• främmande arter och genotyper inte hotar den biologiskamångfalden och kulturarvet,

• naturtyper och naturligt förekommande arter knutna tillkust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräckliggenetisk variation inom och mellan populationersamt att naturligt förekommande skarter och andrahavslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd,

• genetiskt modi erade organismer som kan hota denbiologiska mångfalden inte är introducerade,

• havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- ochkulturvärden är bevarade och förutsättningar för fortsattbevarande och utveckling av värdena nns,

• tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningarunder vattnet, och

• havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden förfritids ske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnadeoch bibehållna och påverkan från buller är minimerad.

EkosystemtjänsterEkosystemtjänster är de funktioner hos ekosystemen/livsmiljöerna som på något sätt gynnar människan. Det ärtjänster vi får ”gratis” av naturen som till exempel vild sk,vattenrening, klimatreglering och skönhetsupplevelser.Växter, djur och mikroorganismer utför mängder av uppgiftersom vi är beroende av för vår överlevnad och välfärd. Mångaav dessa ekosystemtjänster är omöjliga att ersätta med hjälpav teknik. Ekosystemtjänster renar luft och vatten, mildraröversvämningar, bidrar med vatten och mat och skyddar denbiologiska mångfalden. De ökar också människors fysiska

Solnedgång. Foto: Peter Westrup


och psykiska välmående, reglerar det lokala klimatet, binderkoldioxid och tillhandahåller förnybar energi.

Havets och kustens ekosystemtjänster är avgörande förmöjligheterna att leva ett gott liv i vid kusten och för attutveckla havet som resurs. Att synliggöra, värna och stärkadem är därför grundläggande i den fysiska planeringen.Begreppet ekosystemtjänster beskriver ekosystemensdirekta och indirekta bidrag till människors välbe nnande.Ekosystemtjänster delas ofta in i de fyra kategoriernastödjande, reglerande, försörjande och kulturella.

Stödjande ekosystemtjänster är grundläggande funktioneri ekosystemen som är en förutsättning för alla de andraekosystemtjänsterna, till exempel fotosyntes och biokemiskakretslopp. Reglerande ekosystemtjänster är nyttanmänniskor har av ekosystemfunktioner som påverkarmiljöfaktorer, till exempel klimat, översvämningar ochavfallsnedbrytning. Försörjande ekosystemtjänster ärde livsnödvändiga resurser som naturen tillhandahåller,till exempel syre, rent vatten och råvaror. Kulturellaekosystemtjänster omfattar andliga och upplevelsemässigavärden som bidrar till vårt välbe nnande, till exempelskönhet, inspiration och rekreation.

Ekosystemansatsen är en internationell strategi förbevarande av naturvärden, hållbart nyttjande och rättvisfördelning av naturresurser. Målet är att säkerställa attanvändning av ekosystemen sker utan att äventyra deraslångsiktiga fortlevnad avseende deras struktur, dynamik ochfunktion.

RiksintressenMiljöbalkens tredje och fjärde kapitel innehållergrundläggande bestämmelser för hushållning med mark- ochvattenområden. Dessa hushållningsbestämmelser angerolika mark- och vattenområden som är av allmänt intresse.Ett riksintresseområde är av allmänt intresse och innehållerdärutöver nationellt viktiga värden och kvaliteter. Det nnstvå olika slag av riksintressen. I miljöbalkens tredje kapitelanges typer av områden som kan vara av riksintresse.Dessa pekas ut av nationella centrala sektorsmyndigheter.Miljöbalkens fjärde kapitel pekar ut ett antal speci ceradeområden som med hänsyn till de natur- och kulturvärdenasom nns i områdena i sin helhet är av riksintresse.

Att ett område är av riksintresse betyder att miljön ärskyddsvärd ur ett nationellt perspektiv. Det betyder inte attmiljön automatiskt är skyddad. Ibland gör era riksintressenanspråk på samma område. Då är det kommunens uppgift attavväga dessa riksintressen mot varandra. I översiktsplanenska kommunen beskriva hur riksintressena tillgodoses.

Följande riksintressen berör Blekinges havsområde:

Kap 3 Miljöbalken

• Energiproduktion (STEM/LST)

• Friluftsliv (NV)

• Kommunikation (TV)

• Kulturmiljö (RAÄ)

• Naturvård (NV)

• Totalförsvaret (FM)

• Yrkes ske (HaV/Fiskeriverket)

Kap 4 Miljöbalken

• Högexploaterad kust (LST)

• Natura 2000 (NV)

Övriga regleringarFörutom områden av riksintresse berörs havsområdet även avandra regleringar:

• Djur- och växtskyddsområde (NV)

• Ekologiskt känsliga områden (LST)

• Fredningsområden för sk (LST)

• Marina naturreservat, planerade (LST)

• Naturreservat (NV)

• Ramsarområden (NV)

• Skyddade områden (BSPA, (HELCOM))

• Trålningsgräns (Hav)

Lagstiftning om havsplaneringKustkommuner ansvarar enligt plan- och bygglagenför översiktsplaneringen på land, för kusten och förterritorialhavet.

Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för den nationellahavsplaneringen. Enligt 4 kap. 10 § miljöbalken, omfattar dennahavsplanering både territorialhavet, undantaget det områdeom en sjömil som ligger närmast baslinjen och den svenskaekonomiska zonen. En närmare reglering av den nationellahavsplaneringen görs i havsplaneringsförordningen (2015:400).


Övergripandeplaneringsförutsättningar

KlimatförändringarBlekinge har ett gynnsamt klimatläge för svenskaförhållanden men är också i ett utsatt läge för väder ochvind på grund av närheten till havet. Medeltemperaturen ijanuari varierar från 0°C på Utklippan till -2°C i norra delarnaav länet. I juli är medeltemperaturen ca 16°C i hela länet.Minst årsnederbörd får de yttersta öarna, ca 500 mm, ochden högsta årsnederbörden, omkring 700 mm, nns i länetsnordligaste delar samt på Ryssberget i väster.

Klimatförändringar kommer att påverka haven ochmänniskans möjlighet att nyttja havet som resurs på mångaolika sätt. Det nns stor sannolikhet att klimatfrågan innebärförändringar i ekosystemen, isläggningsmönster, strömmaroch syresättning, vind- och vågmönster. Människans utsläppav koldioxid innebär även en ökad försurning av haven medpotentiellt långtgående konsekvenser för organismer ochekosystem. De klimatologiska förutsättningarna och derasförväntade förändring i tid, både avseende medelvärdenoch variationer, är således viktiga parametrar förplaneringsprocessen.

Förändringarna i klimatet bedöms bli större vid våranordliga breddgrader än i världen i genomsnitt. SMHI:sklimatberäkningar för Blekinge fram till år 2100 gerbilden av ett varmare och blötare klimat. För Blekingesdel beräknas medelhavsnivån stiga med 0,3–1,3 m till år2100 (kompenserat för land-höjningen). Belastningen pådricksvatten- och avloppssystemen förväntas öka, dennainfrastruktur är periodvis hårt belastad i många samhällenredan idag. I Östersjön kan ekosystemen förändras drastiskt.Det varmare klimatet kommer också att föra med sighälsorisker, bland annat ökad smittspridning hos bådemänniskor och djur.

När det gäller temperaturen visar SMHI:s klimatanalyserför Blekinge fram till år 2100 bland annat på en 3-5 gradersökning av årsmedeltemperaturen och 15-20 % ökning avårsmedelnederbörden, med störst ökning under vintern.Sommarmånaderna blir torrare med ökat antal varma dygn,och den nederbörd som faller blir mer intensiv i sin karaktär.

Förändringen av klimatet ställer nya krav på hur vi utformarvårt samhälle, både vad gäller att minska vår påverkan påklimatet men också hur vi ska skapa ett samhälle som stårrobust i ett förändrat klimat och som kan hantera desseffekter. Klimatförändringarna innebär ett ökat hot motmånga av de ekosystemtjänster som är nödvändiga för

människans överlevnad och välmående. Samtidigt utgörartrika och livskraftiga ekosystem en nyckelfaktor förmöjligheten att nå visionen om ett samhälle som står robusti ett föränderligt klimat och har god förmåga att hantera dekonsekvenser och påfrestningar det innebär.

Klimatfrågan kopplar även till själva anspråken för nyttjandeav havet. Ett överhängande behov att minska utsläpp avväxthusgaser på kort tid kommer sannolikt medföra ökatnyttjande av havet för produktion av olika former av fossilfrienergi som havsbaserad vind- eller vågkraft. Effekter på landkan innebära ökat intresse för verksamheter till havs genomförändrade transportmönster som ger över yttning frånväg- till sjötransport samt för strandfodringsverksamhet tillhavs för att klimatanpassa kustzon och bekämpa kusterosion.Som exempel är ett dominerande framtidsscenarium inombåde sjöfarten och yrkes sket att fartygen blir större, ochdärmed kan kräva mer yta till havs. Inom sjöfarten väntasdessutom mängden tra k öka, något som ger utmaningar iriskhantering och i vissa passager.

Utvecklingen för sjöfarten och yrkes sket sker parallelltmed en förväntad ökning av fasta installationer, i form avvindkraft, vågkraft och vattenbruk. De fasta installationernaväntas komma som ett resultat av politiska ambitioner omatt använda havet för energiomställning och förnyelsebarabränslen. Fasta installationer kan i framtiden konkurreramed sjöfarten och yrkes sket om ytan i vissa geogra skaområden till havs.

Klimatförändringarna ger direkta effekter på nyttjandeoch anspråk i havet genom påverkan på ekosystemen istort och dess tjänster. Med denna bredd av effekter påhavet nns utmaningar kring miljö- och tidsperspektivi havsplaneringens avvägningar. Exempelvis måstehavsplaneringen hantera frågor kring hur förändradeoch säkrare rutter för sjöfarten påverkar fartygensbränsleförbrukning. Vidare nns vissa områden till havs därexisterande höga naturvärden sammanfaller med lämplighetför klimatvänlig energiproduktion. Vid anläggande avexempelvis vindkraft i dessa områden sker ingrepp sompåverkar delar av den lokala naturmiljön och den grönainfrastrukturen negativt.

Samtidigt kan energiutvinningen i ett område vara motiveradur ett bredare perspektiv kring ett rikt växt- och djurliv dåde marina ekosystemen generellt, och på lång sikt, gynnasav en energiomställning som motverkar havsförsurning. Hurklimatet kan hanteras inom havsplaneringen är således enmycket komplex fråga.

Sammantaget väntas ett ökat tryck på havet resurser.Med ett ökat tryck förväntas risken för intressekon ikteröka. Dessa kon ikter kan väntas ha tydliga regionala och


Östersjön är ett av världens mest tra kerade hav ochprognoserna för oljehamnarna runt Östersjön pekar på enytterligare ökning av hanterade oljevolymer. Blekinges långakuststräcka är till stora delar utpekad som skyddsvärd urolika aspekter. Konsekvenserna av ett oljeutsläpp till havsär många; naturmiljön med sitt växt- och djurliv skadas,stränder förorenas och havsbottnar förstörs. Oljeutsläppenfår också stora socioekonomiska konsekvenser med effekterpå era samhällsfunktioner.

En händelse som drabbar Blekingekusten kommer med allsannolikhet att drabba mer än en kommun. Det är därförviktigt att samordning av insatser sker mellan kommunernaoch övriga parter så att bästa möjliga resultat uppstår. Detpågår exempelvis samarbetsprojekt mellan räddningstjänstoch Kustbevakningen. Därför nns likalydandeoljeskyddsplaner i kommunerna.

Med ökade sjötransporter bedömer den nationellasamverkansgruppen för oljeskadeskydd (NSO) att det även nns en ökad risk för sjöolyckor. Med hänvisning till dansk

forskning ser NSO att riskerna främst är relaterade tillgrundstötning och kollision. Redan i dag beräknas en störreolycka inträffa vart fjärde år i Östersjön eller i Västerhavet,även om risken varierar mellan områden. Påbörjade projektför utveckling av navigeringsutrustning och fartygutformningsamt tra kseparering kan bidra till minskade risker inom enväxande sjöfartssektor.

Marina miljöproblem

ÖvergödningÖvergödning av sjöar, vattendrag och hav uppstår till följdav utsläpp av växtnäringsämnen från samhällen, industrieroch jordbruk. Utsläpp av näringsämnen (framförallt kväveoch fosfor) göder vattensystemen och ökar vattenväxternastillväxt. Vissa växtarter gynnas av övergödning och ökari antal, medan andra växtarter missgynnas och minskar iantal (eller försvinner), vilket kan leda till att växtsamhälletförändras. Övergödningen gynnar ofta fritt ytandeväxtplankton och trådformiga vattenväxter som konkurrerarut de rotade vattenväxterna. En sådan förändring avväxtsamhället påverkar i sin tur djurlivet.

Många vattenlevande djur är beroende av de rotadevattenväxterna, och försvinner dessa så försvinner också enviktig födokälla för växtätande djur, och ett viktigt skyddför mindre sk och skaldjur. Fler vattenväxter kan även ledatill försämrad nedbrytning av döda växter, vilket i sin turkan leda till syrefria bottnar och försämrad livsmiljö förbottenlevande djur. Ett förändrat växtsamhälle kan därförförändra ekosystem radikalt.

lokala skillnader, där exempelvis ökad urbanisering påverkarkustkommuner på olika sätt.

Säkerhet och riskerMed risker och påverkansfaktorer menas här riskerför olyckor och andra händelser som kan ge skadligakonsekvenser för människor och miljön i havet.

För att kunna hantera risker och förebygga annan påverkanpå havet krävs dels att bygga upp en kunskap om aktuellaoch framtida olycksrisker och dels att det nns beredskapoch utrustning för att sätta in åtgärder när en olycka sker. Destörsta riskerna nns som kollisioner inom sjöfarten. Sådanaolyckor kan föra med sig risk för utsläpp av olja, kemikaliereller andra skadliga ämnen med negativa effekter.

I Sverige har den myndighet som har ansvar för enverksamhet också ansvaret för att verksamheten ska fungerai en krissituation. Ansvaret för att leda och samordnaräddningstjänsten till havs är fördelat mellan era centralamyndigheter, länsstyrelserna och kommunerna.

Sjöfartsverket svarar för ygräddning och sjöräddningtill havs inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiskazon. Kustbevakningen har hand om miljöräddning ochsanering till sjöss och medverkar i insatser vid sjö- och ygräddningstjänst. Kommunerna svarar för räddningstjänst

på land, i hamnar och kanaler. Kommunerna och staten harkommit överens om gränsdragningen. Kommunerna haransvaret för sanering på land.

Länsstyrelsen har en samordnande roll mellan kommunaloch statlig räddningstjänst vid en större olyckshändelse ochär även ansvarig myndighet vid en olycka med radioaktivautsläpp från en kärnteknisk anläggning.

Östersjön är ett hårt tra kerat hav som enligtSjöfartsverkets sektorrapport står för cirka 15 procent avvärldens sjötransporter. Idag beräknas cirka 2000 fartygför ytta sig på Östersjön vid varje givet tillfälle, vilket ger3500 – 5000 fartyg per månad.

Faktorer som i framtiden kan påverka arbetet medsamhällets krisberedskap är klimatförändringar och enframtida havsnivåhöjning. Andra är att oljetransporterna tillsjöss förväntas öka kraftigt under de kommande åren ochatt utvecklingen av vind- och vågkraft kommer att ställanya krav på hantering av räddningstjänstinsatser till havs.Om utsläpp sker berörs naturskyddsintressen och eventuelltkulturarv. Andra intressen som kan beröras är friluftsliv,turism och yrkes ske samt att boendemiljöer längs medkusten kan påverkas av utsläpp.


Olika växtnäringsämnen begränsar vattenväxternas tillväxti olika vattensystem. Ofta begränsas vattenväxternastillväxt av fosfor i sjöar och en del kustområden, medankväve begränsar tillväxt i havet. Eftersom blågröna alger(cyanobakterier) kan ta upp kväve från luften så gynnasdessa arter av övergödning av Östersjön, med omfattandeoch återkommande algblomningar som följd. De giftigaämnen som blågröna algerna kan avge under blomningpåverkar djur och växter negativt, vilket kan leda tillbadförbud samt att förgiftad sk och skaldjur kan bli farligatt äta för människor och andra djur.

Över skeYrkes sket, husbehovs sket och sport sket inriktar sig oftapå vissa sk- och skaldjursarter som är viktiga av ekonomiskaeller kulturella skäl. Över ske uppstår då sk fångas i sådanmängd att uppväxande sk inte kan ersätta förlusten av denfångade sken, vilket leder till att antalet skar minskar medtiden.

Om tillgången på viktiga sk- och skaldjursarter minskar såförsämras sket och dess lönsamhet. Därtill kan över sketradikalt förändra ett ekosystem, dels genom att förändraförhållandet mellan konkurrerande arter, och dels genomatt rubba den naturliga balansen mellan rovdjur ochbytesdjur. Eftersom ske ofta inriktas på rov skar högt uppi näringskedjan så kan ett över ske leda till förändringar ihela näringskedjan. Färre rov skar gör att er bytes skaröverlever, er bytes skar gör att färre djurplanktonöverlever, och färre djurplankton gör att er växtplanktonöverlever, vilket kan förvärra algblomningarna. Över sketpå torsk i Östersjön kan leda till att andra arter tar överoch dominerar ekosystemet. Genom att minska mängdentorsk så överlever mer sill och skarpsill som i sin tur äter mertorskägg och torskyngel, vilket ytterligare försämrar torskensmöjligheter till återhämtning.

Främmande invasiva arterMänniskan yttar ibland, avsiktligt eller oavsiktligt, växt-och djurarter till områden där arten inte har funnits naturligttidigare. Sådana introduktioner har pågått under en stor delav den moderna människans historia, men introduktionernahar blivit er i takt med att rörlighet och handel har ökat ochglobaliserats.

Ofta klarar sig de främmande arterna dåligt i det nyaområdet eftersom de inte är anpassade till det nya klimatetoch de inhemska växt- och djurarterna. Vissa främmandearter lyckas ändå att etablera sig och påverkar inhemskaarter negativt genom predation och konkurrens. Främmandearter som på så vis kan orsaka skada på och dominera ettekosystem kallas för invasiva.

I Östersjön nns idag era främmande och kanske invasivaarter, så som svartmunnad smörbult, ullhandskrabba,

vit ngrad brackvattenskrabba, rovvattenloppa ochslät havstulpan. I Västerhavet nns dessutom andrafrämmande invasiva arter som på sikt kan komma attspridas till Östersjön. Främmande havslevande arter har delsintroducerats avsiktligt för odlingar (japanskt jätteostronimporterades till odlingar vid franska atlantkusten varifrånarten har spridits naturligt längs den europeiska västkusten),och dels oavsiktligt via det ballastvatten som fartyg forslarmellan hamnar.

HavsförsurningHavsförsurningen är en process där pH-värdet i havensjunker. Processen är framförallt kopplad till den globalaklimatförändringen, och drivs av att koldioxid frånatmosfären löses i havsvattnet och bildar kolsyra, vilketslutligen leder till sjunkande pH-värden och en försurning avhaven. De stora globala koldioxidutsläppen till atmosfärenökar därför havsförsurningen och kan leda till att havensekosystem förändras.

En del havslevande organismer kan komma att gynnasav försurningen medan andra missgynnas. Det ärsvårt att förutspå effekterna av havsförsurningen påenskilda organismer eller ekosystem, särskilt eftersomhavsförsurning sker parallellt med andra miljöförändringar(temperaturökning, övergödning, salthaltsförändringar).

En möjlig effekt är att skaldjur och koraller kan komma attmissgynnas eftersom en havsförsurning kan försvåra ellerförhindra bildandet av kalkskal, detta eftersom kalk löses uppvid lägre pH. Ifall koraller, musslor, kräftor, krabbor, humraroch andra skaldjur skulle påverkas negativt skulle det kunnafå effekter för både havens ekosystem och människan.

MiljögifterMiljögifter är ämnen som människan släpper ut i miljönoch som påverkar miljön negativt. En del ämnen äravsedda att skada vissa organismer, så som växt- ochinsektsbekämpningsmedel, medan andra ämnen först senarevisar sig ha oanade skadliga effekter, så som restprodukterfrån industrier. Miljögifterna stannar ofta länge i miljön, tasupp av levande organismer och påverkar deras funktioner påolika sätt. Det är ofta svårt att förutse effekterna som ettsärskilt ämne har på en särskild organism. Somliga ämnenpåverkar enbart växter, några påverkar enbart djur, medanandra ämnen påverkar alla levande organismer. Vissa ämnenstör fortplantningen, andra påverkar beteendet, somligastör nervsystemet, medan de värsta leder till obotlig skadaeller död. En del ämnen är skadliga först när de kombineras imiljön.

Utsläppen och spridningen av miljögifter är idagomfattande och svår att överblicka. Det rör sig om allt


från bekämpningsmedel, hormonstörande läkemedel,båtbottenfärger och vattenavstötande ämnen i kläder tillrestprodukter från industrier. Forskare är idag betydligtbättre på att förutse vilka ämnen som kan vara möjligamiljögifter och vilka effekter de kan ha. Genom provtagningav miljön och levande organismer undersöker man idagförekomsten av kända miljögifter, så att lämpliga åtgärderkan vidtas.

Miljögifter som oftast förknippas med Östersjön ärdioxiner och PCB (polyklorerade bifenyler). Dioxiner ärett samlingsnamn för organiska föreningar som bildasoavsiktligt vid förbränning av ämnen som innehållerklor. PCB är en grupp organiska föreningar som bildas vidtillverkning av kemikalier. Dessa ämnen är fettlösliga ochlagras i fettvävnaden hos levande organismer som tar uppämnena, och deras skadlighet beror delvis på mängden somtas upp i kroppen. Dioxiner och PCB kan bland annat störafortplantning och fosterutveckling, störa immunförsvaretoch orsaka cancer. Även om mängderna dioxiner och PCB harminskat i Östersjön till följd av att utsläppen minskat, så ärhalterna fortfarande höga i vissa organismer, framförallt i fet sk, så som strömming/sill, lax, öring och ål. Livsmedelverket

ger detaljerade rekommendationer och kostråd kopplat tillfet sk från Östersjön.

Marint skräpMarint skräp är föremål som tillverkats av människan ochsom avsiktligt eller oavsiktligt spridits på ett sådant sätt attde hamnat i havet. Ofta rör det sig om lättare föremål, såsom plastprodukter, som lätt transporteras med vind ochvatten, men det kan också röra sig om större föremål. Utöveratt marint skräp förfular kust- och havsmiljön, kan skräpetfå betydligt allvarligare konsekvenser för havslevandeorganismer.

Ibland mister skare skeredskap (så som nät, burar ochryssjor), men dessvärre hindrar det inte redskapen från attfortsätta fånga sk och andra djur. Eftersom maskorna imoderna skeredskap ofta framställs av plast brer så kandessa så kallade spök skande redskap ” ska” under många årinnan plastmaskorna har brutits ner. Problemet upphör inteens när redskapet är fullt eftersom fångsten fort bryts neroch gör att redskapet kan ska på nytt.

Marint skräp kan även misstas för föda av fåglar, skar,marina däggdjur och andra havslevande djur. Skräpet kansnärja eller täppa till djurens mundelar och gör det svårteller omöjligt för dem att äta. Eftersom plast och annatmarint skräp bryts ner långsamt i mage och tarmar så kanskräp också ansamlas i magsäcken och försämra intagetoch nedbrytningen av föda. Plasten kan även tas upp av ochansamlas i kroppen.

På senare tid har mikroplaster uppmärksammats som ettmöjligt allvarligt problem. De så kallade mikroplasternaär plastfragment eller partiklar mindre än 5 mm idiameter. Mikroplaster kommer dels från nedbrytning avstörre plastföremål, dels från produkter som innehållerplastpartiklar, så som hygienartiklar med skrubbandeeffekt. Nedbrytningen av mikroplaster tar lång tid, möjligenhundratals år, och kan orsaka negativa effekter hos de djursom misstar mikroplasten för föda.

Allmänt om havsområdetDen del av Blekinges havsområde som denna plan berör,har en sammanlagd yta på 3 562 km². Området är viktigtur många aspekter. Havet är en nödvändighet för många avde kommersiella och offentliga verksamheterna i Blekinge,såsom sjöfart, yrkes ske och försvar. Här nns farlederna, skevattnen och sjöövningsområdena. Det nns goda

förutsättningar för havsbaserad vindkraft. Havet är ocksåen plats för naturupplevelser och fritidsaktiviteter. Det germöjlighet till ske och fågelskådning, segling, paddling ochdykning.

Här nns också rika marina livsmiljöer med arter som ålgräs,blåmussla och kräkel. I det fria vattnet, är miljön artfattigareän i de grunda kustområden. I vattenmassan nns storamängder av växt- och djurplankton från ytan och era meterner, och ännu djupare ner simmar stim av torsk, strömmingoch andra skarter. Sälar och sjöfåglar jagar i skstimmen,och i havsområdet kan man även ha turen att få se tumlaremätta sina magar på sk. I Östersjön nns också de nästanhelt genomskinliga öronmaneterna, som ganska passivt följermed havsströmmarna.

Jämfört med andra miljöer i havet så ger det fria vattnetväldigt små möjligheter för djur att gömma sig för att undgåatt bli uppätna. En del skarter bildar stora stim, som kanlura en predator, och mindre skar är ofta snabba och kan yundan angrepp. Många djurplankton har en speciell taktik,som går ut på att vara i det närmaste genomskinlig. Oftavandrar de också nedåt till djupet och mörkret under dagenför att minska risken att ätas upp av skar som ju har bra syn.

Årstidsvariationerna i vattnet närmast ytan är stora. Undervintern, efter islossningen och innan växtplanktonen harbörjat tillväxa och föröka sig, är näringshalterna somallra störst. De växtplankton som kan tillväxa vid lågatemperaturer kan nyttja de näringsämnen som byggts uppunder vintern. Djurplankton, såsom hoppkräftor, hinnkräftoroch hjuldjur, lever på växtplankton, bakterier och andrapartiklar i vattnet. Större djurplankton kan också äta mindredjurplankton. Den viktigaste faktorn som bestämmer vilkadjurplanktonarter som nns i vattnet är salthalten.


De processer som påverkar och omformar havsbottnensgeologi skiljer sig starkt från de som påverkar marken påland. Vatten har, när den sätts i rörelse i form av vågor ochströmmar, en kraftfull och omformande inverkan. Dennahar störst effekt i exponerade lägen och nära vattenytan därsåledes erosionen blir som mest omfattande. Påverkan avtarmed ökat vattendjup och minskande vattenrörelser. I lägendär endast små vattenrörelser förekommer sker istället enpålagring av nsediment. Samtidigt är havsbotten skyddadfrån era av de omformande processer som påverkar denytliga geologin på land så som frost, regn, vind och snö.

Mänsklig påverkan skiljer sig också från land då havsbottnenhuvudsakligen påverkas genom t ex trålning eller dragning avkablar och ledningar.

Sedimenten på den svenska kontinentalsockeln har bildatsunder den yngsta perioden i jordens utvecklingshistoria,kvartärtiden, och då huvudsakligen under den senaste istidensamt den därpå efterföljande (och nu pågående) varmareperioden (postglaciala perioden). Sedimenten delas därförupp i glaciala och postglaciala sediment där de glaciala harbildats i en miljö som påverkats av en inlandsis och desssmältvatten och de postglaciala utgörs av glaciala sedimentsom omlagrats eller av nybildade sediment efter inlandsisensavsmältning.

Bottensubstratens koppling tillnaturvärdenBlekingekustens havsbotten består mestadels av morän medinslag av postglacial nsand och kristallin berggrund. I devästra delarna nns även större områden med postglacialsand och grus. Längre ut i havet utgörs botten av glaciallera, gyttjelera och lergyttja samt, i mindre utsträckning,isälvsavlagringar i allmänhet. Inom respektive bottentyp nns olika livsmiljöer och arter. Naturvärdet är ofta kopplat

till hur sällsynt en art eller biotop är, men det kan också varakopplat till värdet för ekosystemen som helhet.

För vattenlevande växter, alger och djur utgör grundasandbottnar en extrem miljö som är svår att leva i. Sandenunder ytan är nästan hela tiden i rörelse. Det gör att detblir svårt för såväl alger som fröväxter att få fäste för sinafästskivor eller rötter. Växtligheten är därför gles, ochdessa miljöer är ofta mycket artfattiga. Sandbottnar pånågra meters djup är dock typiska lokaler för ålgräsängari Östersjön. Även bottenlevande djur har svårt att trivas ide grunda sandbottnarna. De djur som ändå klarar av atthantera sandpålagring och ständig rörelse i sanden löser oftaproblemet genom att gräva ner sig.

Djuren som lever på havets djupa mjuka bottnar utför

Den angränsande kustenBlekinges lövskogskust och skärgård är unik. Här nns detenda skärgårdsområdet i Östersjön där ädellövskogensätter sin prägel på landskapet. Ingen annanstans i landetväxer ek- och bokskog så långt ut i skärgården. Närhetentill havet, höga naturvärden och kulturhistoriska värden görkustlandskapet attraktivt för boende, rekreation, friluftslivoch nationell och internationell besöksnäring.

Det marina friluftslivet erbjuder många olika aktivitetersåsom båtliv, fritids ske, kajakpaddling, skridskoåkning, bad,dykning, fågelskådning och andra naturupplevelser. Längskusten nns attraktiva städer, rika på historia och kulturoch stora värden bland annat i form av infrastruktur ochverksamheter av olika slag, hamnar, industrier och andraanläggningar.

Kajakpaddling. Foto: Peter Westrup

GeologiKunskapen om den marina geologin inom de kommunalaverksamheterna är förhållandevis begränsad. Demaringeologiska kartor som nns att tillgå är i skalorna1:100 000 och 1:500 000 och redovisar det sediment somdominerar i den översta metern av havsbottnen. De tunnalager som kan förekomma i ytan redovisas inte.

Inom de havsområden som omger Sverige motsvararhavsbottnens geologi i stor utsträckning geologin på land.Berggrunden i havsområdet söder om Blekinge utgörs tillstörsta delen av gnejs och granit, men det förkommer ocksåsedimentär berggrund av varierande ålder.


TemperaturerTemperaturförhållandena i havet är en grundläggande faktorför natur, djur- och växtliv. Östersjön är fylld med relativtsalt och kallt vatten upp till 50–60 meters djup. Salthalten ärmellan 8 och 13 promille och temperaturen mellan 4 och 5grader. Ovanför detta djup är salthalten lägre, mellan 6 och 7promille. Här är blandningen med underliggande vatten liten.

Temperaturen i det övre skiktet varierar med årstiderna.Exempelvis är temperaturen utanför blekingekusten i majrunt 11–12 grader. Vintertid kan temperaturen variera frånstrax under noll till ca 4 grader. Då ytvattnet värms på vårenfår det en lägre densitet och blandas inte med underliggandekallare vatten. Ett temperatursprångskikt bildas. Ytvattnetnår en maximal temperatur på ca 20 grader i augusti.

Temperatursprångskiktet når då sitt största djup på ca 30 m.Variationer i salthalt och temperatur över årstiderna är enviktig del i förutsättningarna för ekosystemen.

SalthaltVattnet i Östersjön är bräckt, vilket betyder att det ären blandning mellan salt och sött vatten. Salthaltenvarierar både från ytan och nedåt och från norr tillsöder. Ytvattnets salthalt varierar från Bottenvikens 0–5promille till Västerhavets 10–30 promille. I bottenvattnetär salthalten 2–3 promille i Bottenviken, och hela 32–34promille i Västerhavet. I Egentliga Östersjön är salthalten ibottenvattnet 8–12 promille.

Östersjön är ett ungt hav och få organismer har hunnitanpassa sig till salthalten som är svår att leva i både försalt- och sötvattensarter. Östersjön har därför färre arterav bottendjur jämfört med Västerhavet. Den vanligastearten i Östersjön, Östersjömusslan Macoma balthica,dominerar Östersjöns biomassa på djupa mjukbottnar,och är mycket viktig för att upprätthålla nedbrytningen avorganiskt material i bottnar. Om en sådan art slås ut skulledet få stora konsekvenser för ekosystemet. En nykomlingpå djupa bottnar i Östersjön är masken Marenzelleria arctia.Den sprider sig snabbt och kan gräva mycket djupa gångari sedimentet vilket ökar ödet av fosfat från bottnarna tillvattnet.

Eftersom det går åt energi till att reglera sin salthaltblir de här arterna ofta mindre än om de hade levt i sinursprungsmiljö. Blåmusslan exempelvis blir i Östersjön baraen tredjedel så stor som vid västkusten. Strandkrabban klararav att överleva vid ganska låg salthalt som vuxen, men närden skall ömsa skal för att kunna växa dör den. Dess larvklarar inte heller av den låga salthalten.

era viktiga uppgifter för ekosystemet. Organiskt materialfrån havets biologiska produktion, samt material från oder, industrier och reningsverk hamnar på havets

bottnar. När bottendjuren äter och rör om i sedimentetökar nedbrytningen. En havsbotten med grävande djurkan jämföras med en väl fungerande kompost med mångamaskar som blandar om och syresätter miljön nära sinagångar, vilket ökar antalet och mångfalden av olika bakterieroch ökar nedbrytningshastigheten av det organiskamaterialet.

Grunda hårdbottnar, grundare än 30 meters djup, utgörsav hällar, klippor och blockmiljöer där makroalger skaparvarierande miljöer för sk och ryggradslösa djur. Dessamiljöer är estetiskt fascinerande för den som snorklar ochintressanta för vetenskapen på grund av samverkan mellandjur och växter och de livsmiljöer som skapas här. Djupahårdbottnar, djupare än 30 m, har hög biodiversitet ochomfattar stora genetiska värden. De är därmed mycketintressanta för vetenskap och utbildning.

DjupdataHavet utanför blekingekusten varierar i djup från omkring60 meters djup i söder till grundare bottnar utmed kusten.Några större vattendjup eller utpräglade djuphålor nns intei det kustnära området. Mestadels uppgår djupet till mindreän 30 meter. Vid de acka sträckorna i väster utbreder sig ettgrundområde, Hanöbankarna, med vattendjup på drygt 10meter.

Östersjön är ett innanhav med hög koncentration avhumusämnen och följaktligen unika optiska egenskaper.De höga koncentrationerna av humus bidrar till attÖstersjön är relativt mörk jämfört med andra hav, ochdet är möjligt att ljus är en av de begränsande faktorernaför primärproduktionen. De esta ekologiska studier tarmest hänsyn till tillförsel av näringsämnen och mindre tillljusförhållandena.

I den relativt mörka Östersjön har alger med pigment sombäst kan utnyttja det lilla ljus som nns en konkurrensfördel.Dit hör cyanobakterierna och andra alger som absorberarmest i den gröna och gula delen av spektrat.

Grunda områden är särskilt viktiga för biodiversiteten ochsom yngelkammare i havsområdet. Där räcker solljuset ändaner till botten i sådan utsträckning att fotosyntes kan skei växter. De vegetationsklädda bottnarna som även kallasfytalen, fytobentalen eller den fotiska zonen, är mycketartrik med både växter och djur som är lätta att observera.De vegetationsklädda bottnarna omfattar alla typer av hårdaoch mjuka bottnar som sträcker sig från vattenytan ner tillcirka 10–20 meters djup.


Andra grupper av djur som inte överlever i Östersjönsbrackvatten är sjöborrar och sjöstjärnor. Av de stora algernaär rödalger den känsligaste gruppen och endast ett fåtalav alla rödalgsarter åter nns i Östersjön. I gengäld nnshär många arter grönalger och rotade sötvattenväxter.Fisksammansättningen är även den en unik blandning avsötvattenarter som gädda och abborre, och marina arter somtorsk och piggvar.

Den ständiga salthaltsstressen gör att Östersjöns arter ärextra känsliga för föroreningar. Eftersom de redan lever pågränsen för vad de tål kan föroreningarna bli droppen som fårbägaren att rinna över, och arten minskar eller slås ut.

StrömmarI Östersjön nns inga märkbara permanentaytvattenströmmar. Vattendragens sötvatten som rinner uti havet rör sig som ett tunt skikt över saltvattnet och vridermot höger på grund av jordrotationen. Sötvattnet blandasefterhand med havsvattnet. Det ger en storskalig långsamkustström söderut längs svenska kusten.

Under sommaren är denna ström som svagast på grund avliten tillrinning från vattendragen. På öppet hav är vindenoch vattenståndsändringar främsta orsaken till strömmarsom därmed också blir oregelbundna. Strömmarna blirkraftigast i sunden och Öresund och Bälten har de kraftigasteströmmarna eftersom mest vatten ska igenom här.Strömmen i Öresund kan vara upp till 5 knop.


Tematiskaplaneringsförutsättningar

KulturvärdenKulturhistoriska värden har betydelse för människorsvälbe nnande och för identitet och sammanhang itillvaron. Kulturmiljön har även betydelse för lokal ochregional ekonomisk utveckling.

VärdebeskrivningBlekinge är starkt präglat av närheten till havet. Vid kust ochi skärgård har traditionella näringar som ske, sjöfart och

K17

jordbruk varit viktiga för människors försörjning. Värdefullamiljöer och landskap, bebyggelse, hamnar och anläggningarför olika behov vittnar om havets betydelse.Sjöfarten utanför blekingekusten har varit mycketintensiv genom århundradena. Det nns ett stort antalskeppsvrak i blekingska vatten, inte minst efter krigsfartyg.Bara inom havsområdet rör det sig om ett hundratal.Fartygslämningarna utgör ett kulturarv som beskriverhistorien ur era perspektiv; till exempel ekonomiskt,tekniskt, militärt och politiskt.

Till följd av vattennivåförändringar nns utanförblekingekusten även lämningar efter 11 000 år gamlaboplatser och submarina landskap med rester av skogar påupp till drygt 20 meters djup. På vissa ställen har boplatsernatäckts av dy, vilket har gjort att föremål som i trä, ben ochläder kan vara väldigt välbevarade.

Kunskapen om kulturarvet till havs är ojämn eftersomsystematiska inventeringar inte har genomförts, utan tillstor del styrs av exploateringar och insatser från enskildadykare. Samverkan mellan myndigheter och samordnadeundersökningar inför exploateringar är exempel på sätt att tatillvara den kunskap som nns. Kulturarvet på havets bottenär ännu tämligen orört, men med teknikutvecklingen inom

Kartan redovisar områden av riksintresse för kulturmiljön (röd skraffering) samt fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar

(lila respektive röda punkter).


industri, ske och dykning samt det stigande intresset för attexploatera havsbottnen ökar också hoten.

Riksintresse för kulturmiljövårdRiksintresse för kulturmiljövården är ett begrepp somavser riksintressen med värdefulla kulturmiljöer somskyddas enligt 3 kap 6 § Miljöbalken. Det nns 19riksintresseområden för kulturmiljövården i Blekinge.Många av dem har dock inte någon koppling till havet ochhavsmiljön.

OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖRKULTURMILJÖVÅRDENEndast ett riksintresseområde (K17 Östra skärgården) berörplanområdet och då i mycket liten omfattning. En ik av detvattenområde som hör till riksintresset ligger även inomplanområdet. I övrigt nns inga riksintresseanspråk förkulturmiljövården. Områden utpekade som riksintressenlängs kusten kan dock indirekt påverkas av det somsker i planområdet och skyddas av hänsynsområdet förkustvärden. Riksantikvarieämbetet har initierat ett arbetemed att ta fram underlag för ett eventuellt utpekande avriksintressen för kulturmiljövården till havs.

K17 Östra skärgårdenBerörda kommuner: Karlskrona kommunSkärgårdsmiljö som tydligt återspeglar utvecklingen av demaritima näringarna med kompletterande verksamhetersedan senneolitisk tid. Gränsbygd med kommunikations-och försvarsmiljöer med strategisk betydelse för sjöfartoch försvar från vikingatid till slutet av 1900-talet.Uttryck för riksintresset är bland annat farledsmiljön längsKung Valdemars segelled med lä-/vindhamnarna samtvrakplatserna i hela området.

ANSPRÅK OCH INTRESSEKONFLIKTERSkyddet av kulturmiljöer till havs kan komma i kon ikt medandra intressen, till exempel energiproduktion, ske, sjöfartsamt friluftsliv och turism. Områden med höga kulturvärdenbehöver identi eras och beskrivas för att kunna beaktas i enplaneringssituation.

Den typ av storskalig vindkraft till havs som diskuteras idag,med 150–250 meter höga vindkraftverk, påverkar storaområden visuellt. Kust- och skärgårdsområdena präglasav en stor variationsrikedom, där olika sträckor har sinaförutsättningar och sin speci ka historia och identitet. EnligtRiksantikvarieämbetet kan en storskalig exploatering med

okänslig lokalisering och utformning komma att domineraen plats, och därigenom kraftigt påverka eller utraderade värden som visar på viktiga historiska skeenden ochsom tidigare givit platsen dess karaktär. Kuststräckor kani dessa sammanhang vara extra känsliga då storskaligaexploateringar tenderar att bli extra synliga om kuststräckanär konkav och ikig.

Sjöfart kan leda till erosion som blottlägger, slipar och kansketill och med transporterar bort de exponerade delarna av enlämning. Sjöfart och båttra k kan också medföra att gruntbelägna lämningar skadas av ankare eller av fartygsskrov.Fiske, och i synnerhet bottentrålning, innebär en risk förmekanisk åverkan på kulturarvet till havs. Fartygslämningarkan skadas kraftigt och spridas ut på större ytor.Exploateringar som kräver muddring och dumpning avmassor samt utvinning av material utgör också hot motkulturarvet på botten.


Friluftsliv och besöksnäringFriluftsliv och besöksnäring/turism sker framföralltnära kusten. Närheten till havet, höga naturvärden ochkulturhistoriska värden gör kustlandskapet attraktivtför boende, rekreation, friluftsliv samt nationell ochinternationell besöksnäring.

VärdebeskrivningTill stor del sammanfaller områden som har stora natur- ochkulturvärden med kust- och skärgårdsområden med storavärden för friluftsliv och besöksnäring. Det inre havsområdetoch skärgården i Blekinge nyttjas itigt av fritidsbåtstra kenoch fritids sket. Det nns också kommersiell skärgårdstra k,drygt 117 000 resor gjordes i juni-augusti 2016 medskärgårdsbåtar i Blekinge.

Besöksnäringen är starkt kopplad till det marina friluftslivetsom innebär många olika aktiviteter såsom båtliv,fritids ske, kajakpaddling, skridskoåkning, bad, dykning,fågelskådning och andra naturupplevelser. Möjlighet tillfriluftsliv och tillgång till attraktiva naturmiljöer är viktigaförutsättningar för utvecklingen av det lokala näringslivet.Inom det regionala utvecklingsarbetet är besöksnäringenett prioriterat område som bedöms svara för en betydandetillväxt framöver. Näringen i sig är också ett skyltfönster förökad attraktionskraft när det gäller boende, företagande/investeringar och studier.

Planområdet omfattar havsområdet med en inre gräns 300meter från kust och skärgård. Friluftsliv och besöksnäringär inte lika omfattande i detta område, men kopplingen tillkustzonen är stark och obestridlig. Det är därför viktigt attbeskriva friluftsliv och besöksnäring i detta sammanhang,även om omfattningen av aktiviteterna är mindre inomplanområdet.

Riksintresse för friluftslivInom Blekinges havsområde nns områden utpekadesom riksintresse för friluftsliv (3 kap. miljöbalken) samthögexploaterad kust (4 kap. miljöbalken). Riksintresse förfriluftslivet regleras i miljöbalkens 3 kapitel 6 § och utpekasav Naturvårdsverket efter samråd med Fiskeristyrelsen.

Kartan redovisar områden av riksintresse för friluftslivet (grönt raster).

FK02

FK04 FK05

FK06


FK 05 Listerby skärgård-Tromtö-GöBerörda kommuner: Ronneby kommun, KarlskronakommunListerby skärgård, Tromtö och Gö utgör hjärtat vid denså kallade Lövskogskusten, den del av Blekinges sydkustdär ädellövskogen når ända ut i skärgården, något som ärunikt för landet. Här nns särskilt goda förutsättningar förvattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikandeupplevelser.

Inom området sker ett omfattande fritids ske efter blandannat havsöring, gädda och abborre. Fritids sket efter gäddaanses vara det bästa i Europa, och lockar skare från enmängd olika länder.

FK 06 Hallarumsviken-Torhamns skärgårdBerörda kommuner: Karlskrona kommunOmrådet är genom sin mångskiftande och förhållandevisoexploaterade natur samt sina kulturhistoriska värden avutomordentligt stor betydelse för friluftslivet. Här nnsgoda möjligheter för bad, båtliv, kanot, naturupplevelser,kulturupplevelser, fritids ske, sälskådning och fågelskådning.

Vid era öar nns goda hamnar för fritidsbåtar. Reguljärabåtförbindelser med vissa öar i den yttre skärgården gördem tillgängliga under hela året. Förutsättningarna förbad och ett varierat fritids ske efter bland annat gädda,abborre och havsöring är goda, liksom möjligheterna tillnatur- och kulturstudier. Torhamns udde, Utlängan ochUtklippan är fågellokaler av stor nationell betydelse ochutgör viktiga besöksmål för såväl fågelskådare som för andranaturintresserade.

Riksintresse högexploaterad kustAlla fyra kustkommuner ingår i det sammanhängandekustområde från Brofjorden i Bohuslän till Simpevarp iSmåland, inom vilket fritidsbebyggelse endast får kommatill stånd i form av kompletteringar till be ntlig bebyggelseom det inte nns särskilda skäl, t.ex. fritidsbebyggelse somtillgodoser det rörliga friluftslivets behov (MB 4 kap. 4 §).

Anspråk och intressekon ikterFriluftsliv och besöksnäring bedöms inte stå i kon ikt medandra intressen inom planområdet.

Sannolikt nns dock motstående anspråk längre in motkusten. Exempelvis sammanfaller ofta de områden somutnyttjas mest av fritidsbåtstra ken med de områden somhar pekats ut som värdefulla natur- och kulturmiljöområdeni kust- och skärgårdsområdet. Ett intensivt friluftsliv kan

Enligt miljöbalken ska mark- och vattenområden samtfysisk miljö i övrigt som är av riksintresse på grund avdess naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn tillfriluftslivet, skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skadanatur- eller kulturmiljön.

Staten har ett särskilt ansvar beträffande mark- ochvattenanvändningen inom de angivna områdena förriksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljönfår komma till stånd endast om det inte möter något hinderenligt MB 4 kap. 2–8 §§ och det kan ske på ett sätt som intepåtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

I Blekinge berörs kustzonen både på land och en bit ut i havetav miljöbalkens 4 kapitel 1§ och 4§. Kustzonen spelar ensärskilt viktig roll, både för natur- och kulturmiljövård ochför det rörliga friluftslivet, vilket innebär att dessa värden skages företräde i planeringen.

OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVETFK 02 Listerlandet-HanöBerörda kommuner: Sölvesborgs kommunOmrådet har en rik och mångformig natur med eraintressanta och delvis unika geologiska bildningar, artrik ora och fauna, strandängar, och grunda havsområden som

är värdefulla för en rad skarter. Den variationsrika naturenoch det gamla kulturlandskapet ger ypperliga förutsättningarför bland annat natur- och kulturstudier, bad, båtsport ochfritids ske. Hanö nås med turbåt från Nogersund.

FK 04 Hällaryds skärgård-Eriksberg-Tjärö-BiskopsmålaBerörda kommuner: Karlshamns kommun, RonnebykommunEtt mångformigt odlings- och skärgårdslandskap somockså innehåller ett av regionens naste exempel påsprickdalsterräng. Skärgården med dess talrika morän- ochklippöar har mycket stor betydelse för häckande sjöfågel, tex ejder och storskarv, samt för rastande och övervintrandefågelarter.

Här nns goda möjligheter för bad, båtliv, kanot,naturupplevelser, kulturupplevelser, fritids ske,fågelskådning, viltsafari, snorkling.

Inom området bedrivs en omfattande sketurism som lockarsport skare från hela Sverige och från länder som Danmarkoch Tyskland. Det nns era kanotuthyrare inom området,liksom goda övernattningsmöjligheter (campingplatser,vandrarhem, stugbyar). Det innehåller även era badplatser,gästhamnar och en snorklingsled.


då i vissa fall komma i kon ikt med känsliga naturvärden,såsom störningskänsliga häckande fåglar på öar längskusten. Kon ikter kan också uppstå mellan lokala satsningarpå anläggningar för turism och friluftsliv å ena sidan, ochbevarandevärden knutna till natur, kulturmiljö och friluftslivå den andra. En annan potentiell kon ikt är mellan dykningvid vrak och intresset att skydda kulturarvet.

Friluftsliv och besöksnäring kan både vara i kon ikt ochsamverka med varandra. Exempelvis kan exploatering avnatursköna platser för turism och båtliv stå i kon ikt medfriluftslivets intressen. Turister söker sig ofta i större gruppertill platser med möjlighet att bo, äta och uppleva ordnadeattraktioner medan friluftslivet ofta attraheras av platserdär naturen är mindre påverkad. Å andra sidan kräver enutveckling av turistrelaterad verksamhet ofta infrastruktur,vilket många gånger är till gagn även för friluftslivet.

Det är viktigt att skapa förutsättningar för människorstillgänglighet till havet för friluftsliv och besöksnäring. Iplaneringen behöver hänsyn tas till behoven av tillgänglighetför både människor och båtar. Vissa områden, exempelvisområden med höga naturvärden kan å andra sidan behövafredas från båttra k.


Yrkes skeYrkes ske bidrar till kustsamhällens identitet ochlivskraft genom såväl sket i sig som skets betydelse förlandbaserade näringar som skberedning, varvsindustrioch redskapstillverkning. Fisket bedrivs mer eller mindreintensivt i alla Sveriges havsområden, men det nns endynamik i sket som gör att sketrycket varierar bådegeogra skt och över tid.

VärdebeskrivningSmåskaligt ske sker normalt inom begränsade områden,medan annat ske sker mer exibelt och över stora områden.Var ske bedrivs varierar mellan säsongerna, men ocksåhur skemöjligheterna, det vill säga skbestånden ochregleringen av dessa, utvecklas över tid.

En grundförutsättning för yrkes sket är tillgång till goda skbestånd, som i sin tur är beroende av olika livsmiljöer

under skens livsstadier. Särskilt kustområden utgörlek- och uppväxtområden för många marina organismer,men det nns även lekområden längre ut från kusten. Det nns behov av att skydda både viktiga områden och deras

rumsliga samband för att stärka skbeståndens livsmiljöer iförhållande till ett omgivande exploateringstryck.

Från Blekinge och söderut till Öresund är sket heltdominerat av torsk och strömming/skarpsill men ål ochlax är viktiga arter för det kustnära sket. Mörrumsånmynningsområde är riksintresse för vandrande lax.

Det pågår en kontinuerlig utveckling av skförvaltningen. EUbeslutade exempelvis 2016 om en långsiktig förvaltningsplanför sill, skarpsill och torsk i Östersjön. Det pågår även enutveckling av mer selektiva redskap för att minska mängdenoönskad bifångst. Samtidigt pågår sedan en längre period enutveckling i den svenska skerinäringen som innebär färreyrkes skare och skefartyg.

Kulturmiljön i skärgården och längs kusten har undermycket lång tid varit präglad av skets verksamheter ochanläggningar. För många kust- och skärgårdsområden ärett levande och kustnära yrkes ske nödvändigt för att

Kartan redovisar områden av riksintresse för yrkes sket (blå skraffering).

33

41

42

92


verksamheter, värden och anspråk. Som exempel är ettdominerande framtidsscenarium inom både sjöfarten ochyrkes sket att fartygen blir större, och därmed kan krävamer yta till havs. Inom sjöfarten väntas dessutom mängdentra k öka, något som ger utmaningar i riskhantering och ivissa passager.

I Sölvesborgs kommun nns ett område där riksintresseför yrkes ske till viss del sammanfaller med riksintresseför energi. Området vid Hanöbanken är ett viktigtreproduktions- och tillväxtområde för sk. Utöverriksintresseanspråken för vindbruk pekar kustkommunernainte ut några nya områden för vindkraft i sina kommunalaöversiktsplaner.

Vissa farleder går idag nära geogra ska områden som ärviktiga för skerinäringen. Vid dessa fungerar samexistensbra förutsatt att större fartyg inte går utanför de markeradelederna. Mindre skebåtar har lättare att väja för större båtaroch fartyg varför problem ofta undviks. Vid andra typer av skesätt, exempelvis vid ske med icke överseglingsbara

passiva redskap, så nns dock vissa kon ikter eftersom skedå inte kan ske i eller i anslutning till farleder. Farleder försjöfart och större fartyg kan medföra en potentiell kon iktdå vissa typer av ske, exempelvis med nät, begränsas. Dettaär särskilt ett problem vid större farleder. Om sjöfarten ökari framtiden kan denna kon ikt komma att växa och bli merpåtaglig i framtiden.

Områden för naturvård skyddar marina habitat och därmedlekområden och tillväxtplatser för sk. Vissa geogra skaområden är idag fredade från vissa skesätt, exempelvisbottentrålning. Fiskeskyddade områden är idag en kon iktmed yrkes sket och kommer att vara så även i framtiden,särskilt om antalet skeskyddade områden växer. Det nnsidag sex marina naturreservat i Blekinge; Tromtö, Utklippan,Eriksberg, Stärnö-Boön, Gö och Tjärö. Endast Utklippansnaturreservat och Stärnö-Boön berör samma geogra skaområde som ett område utpekat som riksintresse föryrkes ske.

När sälstammarna ökar, ökar också kon ikterna mellan sälaroch yrkes skare eftersom de orsakar skador på skarnasutrustning. Många har förespråkat jakt på säl för att minskadessa skador. Det händer också att sälar fastnar i skarnasgarn och drunknar när de inte kan komma upp till ytan föratt andas. Projektet Sälar & ske arbetar för att utvecklametoder som kan minska kon ikten mellan sälar och ske.

Målet är ett livskraftigt kust ske parallellt med ett starktsälbestånd. Huvudsyftet för projektet är att utveckla skeredskap som är sälsäkra och skar effektivt, och som

också är enkla att hantera.

kulturmiljövärdena ska kunna tas tillvara i ett långsiktigtperspektiv. När sket minskar riskerar kulturmiljöer attförsvinna.

Riksintresse för yrkes skeRiksintresset för yrkes ske omfattar framföralltfångstområden, men även hamnar, vandringsområdenoch ett fåtal lek- och rekryteringsområden. Det reglerasi miljöbalkens 3 kapitel 5 § och utpekas av Fiskeriverket.Riksintresset berör huvudsakligen uppväxtmöjligheterna förvissa skslag.

Enligt miljöbalken 3 kap 5 § ska mark- och vattenområdensom har betydelse för yrkes sket eller för vattenbruk sålångt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligtförsvåra näringarnas bedrivande. Områden som är avriksintresse för yrkes sket ska skyddas mot åtgärder somavses i första stycket.

OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR YRKESFISKE HAVOmråde nr 33 Kalmarsund, Långgrund, RönneskärBerörda kommuner: Karlskrona kommunOmrådet utgör fångstområde för ål.

Område nr 41 Rosenklintsgrunden, Utklippan, VästöverBerörda kommuner: Karlskrona kommun, Ronnebykommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommunOmrådet utgör fångstområde för torsk, strömming, skarpsill

Område nr 42 Hanöbukten, Pukavik, MörrumsånBerörda kommuner: Karlshamns kommun och SölvesborgskommunOmrådet utgör fångstområde för torsk, at sk och ål.Vandringsområde lax.

OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR YRKESFISKEINLANDSVATTENOmråde nr 92 MörrumsånBerörda kommuner: Karlshamns kommunOmrådet utgör lek och rekryteringsområde samtvandringsväg för lax.

OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR YRKESFISKEHAMNBerörda kommuner: Karlskrona kommun, Ronnebykommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommunYrkes skets landningshamnar ligger utanför aktuelltplanområde men nns i Sandhamn, Sturkö - Ekenabben,Karlskrona - Handelshamnen, Karlskrona - Saltö, Hasslö,Ronneby, Karlshamn-Vägga, Hörvik och Nogersund

Anspråk och intressekon ikterIntresset för att nyttja våra havsområden ökar. Ökningenväntas fortsätta och präglas av en mångfald av


VattenbrukBegreppet vattenbruk omfattar odlingar av sk, mussloroch ostron och betecknar även möjligheter inom denmarina bioteknologin. Blå bioteknik är ett samlingsnamnpå när man använder sig av marina organismer såsomalger och musslor för produktion av exempelvisläkemedel, livsmedel, bränsle och gödsel.

VärdebeskrivningDen biologiska mångfalden är större i haven än på landmen kunskaperna om marina organismer och ekosystemetär fortfarande begränsade. Med en förbättrad kännedomav havets resurser möjliggörs dock utvecklingen av nyaanvändningar, produkter och tjänster.

Vattenbrukets betydelse är för närvarande liten i såvälSverige som i Blekinge. Långa tillståndsprocesser ochkomplicerad lagstiftning anges som ett stort hinderför etablering av nya vattenbruk. Förhoppningen är attlivsmedelsproduktionen ska öka och att nya arbetstillfällenska skapas i gles- och skärgårdsbygd. Väl utformad harvattenbruksnäringen potential att växa i Blekinges kust- ochhavsområde och främja regional utveckling.

Odling av sk kan delas upp i mat sk och sätt sk. Sätt skodlas för att förstärka naturliga bestånd eller för sport ske.Mat sk odlas som komplement till vildfångad sk och ökar ibetydelse när de naturliga skbestånden hotas av över ske. IBlekinge län nns det i nuläget tillstånd till en odling i kassari kustvattnet, i Karlshamns kommun.

Musselodling förekommer i huvudsak vid Västkusten. Främstodlas blåmusslor. Den låga salthalten i Östersjön gör attblåmusslorna blir små till växten och svårare att sälja somlivsmedel. Att odla musslor kan dock vara ett sätt att minskaövergödningen i havet då de tar upp näringsämnen. Musslorkan även användas till djurfoder, jordförbättringsmedel ochbiogas.

Modelleringar av förekomsten av blåmusslor i Blekinge visarpå goda förutsättningar för förekomst över stora delar avutsjöområdena, kusten och ytterskärgården.

Det pågår forskning kring hur makroalger, mikroalger,maneter och andra vattenlevande organismer ska kunnaanvändas till bland annat livsmedel, tillverkningsindustrinoch läkemedel. Alger tar upp koldioxid och näringsämnenoch kan därmed bidra till minskad övergödning av haven.Odlingarna ger även skyddade miljöer för skar att vistas i.

Riksintresse för vattenbrukEnligt 3. kap. 5 § MB ska mark- och vattenområde somhar betydelse för vattenbruk så långt möjligt skyddas motåtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande.I Blekinge nns inget utpekat område av riksintresse förvattenbruk.

Anspråk och intressekon ikterDet nns en politisk vilja att utveckla vattenbruket iSverige. Jordbruksverket har tagit fram en strategi ochen handlingsplan för ökat vattenbruk med sikte på attvattenbruket år 2020 är ”en växande, lönsam och hållbarbransch med en etisk produktion”. Förhoppningen är attlivsmedelsproduktionen ska öka och att nya arbetstillfällenska skapas i gles- och skärgårdsbygd. Väl utformad harvattenbruksnäringen potential att växa i Blekinges kust- ochhavsområde och främja regional utveckling.

Ett problem med skodlingar i havet är att det sker i öppnakassar som läcker näringsämnen och läkemedelsrester tillnärområdet och som sk kan rymma ur. Jordbruksverketbedömer att det inte nns miljöutrymme i Östersjön för skodling i kassar om inte en ökad närsaltsbelastning kan

kompenseras. Slutna system då sken odlas i då behållareoch avskiljning av föroreningar är möjliga. På grund av störreunderhållsbehov behöver sådana odlingar vara storskaligaoch placeras kustnära.

Vattenbruk kan i viss mån samordnas med andra intressen,exempelvis genom kombinerad vindkraft och musselodling.Det nns också en risk för intressekon ikter. Förutomvattenbrukets miljöpåverkan kan det rörliga friluftslivet,yrkes sket, sjöfarten, sjökablar och militär verksamhetanses stå i kon ikt med anläggningar för vattenbruk. Visuelltpåverkar mussel- och algodlingar mindre än skodlingar, dådessa kan ligga helt under vattnet.


Riksintresse för utvinning av materialMark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnenär skyddade enligt 3 kap 7 § MB mot åtgärder som påtagligtkan skada utvinningen. I Blekinges kustvatten nns ingetriksintresseområde för värdefulla ämnen.

Lagstiftning kopplad till dumpningDumpning av avfall som muddermassor i havet ärförbjuden enligt 15 kap 27 § MB. Länsstyrelsen prövardumpningsärenden som avser inlandsvatten, kustvattenoch i havet innanför territorialvattengränsen. Havs- ochvattenmyndigheten ansvarar för ärenden i Sverigesekonomiska zon och för svenska fartyg och ygplan i ochöver det fria havet eller om ansökan avser era områden iolika län. Regeringen får meddela föreskrifter om undantagfrån förbud mot dumpning för geologisk lagring av koldioxid.

Anspråk och intressekon ikterNaturgrus är en ändlig resurs och brytning på landriskerar att skada grundvattenförekomster. Därmed ökarintresset för att utvinning till havs. Sand och naturgrusär icke förnyelsebara naturresurser och utvinning frånhavsbotten kan störa ekosystemet för havsbottenlevandeorganismer. Sand som hämtas ur havet och sedan användsför strandfodring bildar ett kretslopp då sanden med tidenförs tillbaka till havet. Beroende på strömmar kommer dockåteransamling av sanden sannolikt ske på en helt annan platsän där sanden hämtades.

Uttag av sand och grus i vatten kan leda till vattengrumlingoch sedimentspridning. Sand- och grusuttag kan även ledatill fysiska förändringar vid kustzonen, orsaka strandförlust,minska det naturliga skyddet mot kusterosion och påverkaström- och bottenförhållanden. Beroende på livsmiljötypenkan återhämtningen ta från några månader upp till eraår. Risken för skador på den marina miljön och erosionav kusterna minskas med val av lämplig uttagsplats, rättutvinningsteknik och begränsad uttagsmängd.

Ofta utgör sand- och grusavlagringar utsjöbankar med höganaturvärden som skulle hotas vid brytning av material. SGUhar gjort en kartläggning som visar att en svallgrusavlagringrunt grundet Klippbanken söder om Karlskrona skullekunna vara lämplig för sand- och grusuttag. Materialuttagbedöms kunna ske med bibehållna ekosystemtjänster ochbibehållen biodiversitet på platsen, däremot bedöms naturligsedimenttillförsel inte kunna bibehållas. Området ingår iriksintresseområde för försvar och yrkes ske.

Då utvinning av grus eller sand och dumpning avmuddermassor kan ske via ytande anläggningar, nns baraen temporär konkurrens om vattenytan eller vattenpelaren.På havets botten kan däremot förekomma kon ikter medvindkraft, kablar och ledningar, kulturhistoriska lämningaroch naturvärden.

Utvinning och lagring av materialMed många intressekon ikter på land ökar intressetför utvinning och lagring av material i havet. I Blekingeshavsområde är dock tillgången på brytbara sand- ochgrusfyndigheter små.

VärdebeskrivningUr Östersjön är det aktuellt att utvinna är mineral, oljaoch naturgas, skiffergas, sand och grus. Inom planområdet nns enligt SGU:s kartläggning potential för uttag av sand.

Intresset för sand- och grusutvinning från havsbotten förstrandfodring av eroderande kuster ökar. På grund av en ihuvudsak bergig kustzon är erosionsproblemen i Blekingesmå. Det nns viss risk för erosion i Listerlandets vikar, runtGö-halvön, i Östra skärgården och längs med Blekingesostkust där stränderna består av morän.

Muddermassor uppkommer vid många olika verksamheter,exempelvis vid anläggning av bryggor eller fördjupning avfarleder och hamnar. Om massorna inte är förorenade kandet mest kostnadseffektiva och minst miljöpåverkandevara att dumpa dem i havet. Valet av plats är betydelsefullför vilka miljöeffekter detta medför. Massor som dumpasbör ha ungefär samma sammansättning av kornstorleksom bottensedimenten på dumpningsplatsen. Detta gerbäst förutsättningar för bottenfaunan att återetablera sigpå området. Målet är att minska risken för en spridning avmassorna och att förhindra en återkommande uppslamningmed risk för spridning av eventuella föroreningar.

I Blekinge råder det generellt brist på platser som är lämpligaför dumpning av muddermassor. Det har tidigare funnits ensådan plats i Karlshamns kommun, men den ingår numerai ett Natura 2000-område. I Karlskrona innerskärgård harområden identi erats där dumpning skulle kunna prövas.Det är den lokala geologin som ger förutsättningarna förkoldioxidlagring. SGU har identi erat ett större område isydöstra Östersjön och ett område utanför sydvästra Skånedär berggrunden utgörs av yngre sedimentära bergarter sompotentiella områden för koldioxidlagring. I Blekinge saknassådana områden.


Luft- och sjöfartLuft- och sjöfarten är en världsomspännande sektor avmycket stor ekonomisk och samhällelig betydelse förSverige. Sjöfarten svarar för den övervägande delen avtransporterna i den svenska utrikeshandeln. Luftfarten ären viktig förutsättning för Blekinges utveckling. RonnebyAirport gör det möjligt för länets näringsliv, myndigheteroch organisationer att snabbt kunna resa till och frånStockholmsområdet.

VärdebeskrivningBlekinge har fyra större hamnar; Sölvesborg, Karlshamn,Ronneby och Karlskrona. Störst är hamnarna i Karlshamnoch Karlskrona. 2014 anlöpte 2 126 fartyg Blekinges hamnar.

Drygt 7,3 miljoner ton gods hanterades, vilket motsvararnästan 4,5 procent av den totala svenska godshanteringen.Närmare 700 000 passagerare transporterades, det vill sägacirka 2,5 procent av de totalt 30 miljoner passagerare somvarje år åker färja till och från Sveriges grannländer.

Blekinges havsområde genomkorsas av både stora farlederoch mindre kustfarleder. Hamnarna i Blekinge är bra och harkort och snabb väg ut till de större farlederna. EU:s ambitionär att utveckla Östersjöregionen till en stark makroregion därPolen och Baltikum har en viktig roll att fylla. Blekinge har encentral geogra sk position i ett sådant område och som enlänk mellan väst och öst.

Ronneby Airport är den största ygplatsen i Sydostsverige.Den används för både det militära och det civila yget.Med sitt strategiska läge är ygplatsen en viktig tillgång förnäringslivet i hela Blekinge. Flygplatsen används i dagslägetför civil inrikestra k till Stockholm. Den har ett stabiltpassagerarantal på runt 220 000 personer per år.

Flygplatsens tillstånd enligt miljöskyddslagen tillåter 22 000 ygrörelser per år med civila ygplan. Militär verksamhet

är tillåten med högst 31 200 ygrörelser per år. Varkendet civila eller det militära yget utnyttjar idag hela sitt ygrörelsetillstånd.

Kartan redovisar områden av riksintresse för sjöfarten (blåprickade ytor) samt in uensområde luftrum (ljsublå markeringar kring

Kallinge ygplats) samt stoppområde höga objekt (röd linje). MSA-yta kring ygplatsen markeras med blå cirkel.

25

261

207208

273 272210

25124

24

262261

28

26

271


mindre kustfarleder som viktiga fartygsstråk nns utpekadesom riksintressen inom Blekinges territorialhav och inrevatten. Riksintresseområdena ska skyddas mot åtgärdersom kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet avanläggningarna.

Hamnarna i Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg ärallmänna hamnar och de två förstnämnda även en del i detTranseuropeiska transportnätet (Trans-European transportNetworks, TEN-T). Blekinges transportsystem är genomfärjeförbindelserna Karlskrona - Gdynia och Karlshamn -Klaipeda kopplade till infrastrukturen i Polen och Litauen.

I Blekinge nns 13 farleder av riksintresse. Samtliga ärklassade som allmän farled och fyra av dem är även en del idet Transeuropeiska transportnätet. Samtliga farleder har enskyddad höjd på 65 meter. Vid Tjurkö nns ett djupområde/skyddat område. I sammanhanget kan också nämnas att tillhamnarna i Karlshamn och Karlskrona anslutande vägar ochjärnvägsspår också är av riksintresse liksom be ntlig terminali anslutning till hamnen i Stilleryd och planerad terminal påVerkö.

Utanför området, men med inverkan på områdets luftrum, nns riksintresse för luftfart, kopplat till Ronneby Airport.

OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR SJÖFART FARLED207 Kustled, Karlshamnsfjorden – Ronneby St. Ekön,Farledsklass 3Allmän farled, berör Karlshamns och Ronneby kommuner

208 Kustled, Hasslö - God natt, Farledsklass 3Allmän farled, berör Karlskrona och Ronneby kommuner

210 Kustled, Verkö – Långören / KalmarsundFarledsklass 3Allmän farled, berör Karlskrona kommun

271 Karlskrona, Västra Försänkningen, Karlskronaangöring - Karlskrona, Verkö, Farledsklass 1Allmän farled, TEN-T A, berör Karlskrona kommun

272 Karlskrona, Skallholmen - Karlskrona,Handelshamnen. Farledsklass 1Allmän farled, TEN-T A, berör Karlskrona kommun

273 Karlskrona, Yttre redden - KarlskronavarvetFarledsklass 1Allmän farled, berör Karlskrona kommun

28 Kusttra k, Syd Gotland, Hammer odde - Finska viken.Farledsklass 1Berör Karlskrona kommun

ÖKAD SJÖFARTSom ett led i arbetet med att uppnå klimatmålen kanlångväga godstransporter alltmer komma att yttas frånväg till vatten. Sett till samtliga tra kslag väntas sjöfartenkomma att ha den högsta årliga tillväxttakten. Prognosenvisar på en fördubbling av godsvolymerna fram till år 2040.Godstransporterna i de Blekingska hamnarna har ökat ochförväntas öka ytterligare mot Polen och Baltikum. Denökande sjöfarten innebär utmaningar i riskhantering och ivissa passager. Den redan stora olycksrisken kommer att öka,och därmed med risken för negativa effekter på miljön.

Större fartyg tillsammans med höga säkerhetskrav ledertill större krav på farlederna. Fartygen närmar sig, eller harnått, de storlekar som farlederna kan klara utan breddningoch fördjupning. För att möta denna utveckling nns ettpågående arbete med ny sjömätning som genomförs avSjöfartsverket. Samtidigt pågår även ett utvecklingsarbetekring smartare navigationsteknik, så kallad Traf c SeaManagement, hos tra kmyndigheterna som på sikt möjligenkan mildra såväl risker för olyckor som att minska sambandetmellan ökad fartygsstorlek och ökande ytanspråk.

BLEKINGES HAMNARBlekinge har era hamnar för gods- och persontransporter.Sölvesborgs hamn har ett strategiskt läge i regionenför handel med Baltikum och övriga Europa. Den är enbetydelsefull industrihamn och logistikcenter som förserstora delar av regionens näringsliv med råvaror, exempelvisstål, massaved, timmer och pappersmassa.

Karlshamns Hamn tillhör de största hamnarna i landetoch är den största och djupaste hamnen i sydöstra Sverige.Dessutom är den Sveriges näst största transithamn motBaltikum/Ryssland efter Stockholms Hamnar.

Ronnebys kommersiella hamn ligger vid Ronnebyåns utlopp.Verksamheten sköts i samarbete med Karlshamns hamn AB.Godshanteringen består av timmer och skrot.

Karlskrona hamn är den största hamnen för RoRo- ochpassagerartra k i sydöstra Sverige. Hamnen på Verkö harnärhet till Polen, Baltikum och Ryssland. Verkö är också enviktig industrihamn och utgör en viktig resurs för regionensutveckling genom sitt hamndjup, stora hamnytor och godatillgänglighet till väg som järnväg.

Riksintresse för kommunikationRiksintresse för kommunikationer regleras i miljöbalkens3 kapitel 8 §. Områdena pekas ut av Tra kverket. Deriksintressen som Tra kverket har pekat ut i Blekingeavser både strategiska hamnar, farleder med tillhörandeankringsområden och djupa och skyddade områden. Såväl


en del av stommen i ett effektivt och långsiktigt hållbart ygtransportsystem som säkerställer en grundläggande

interregional tillgänglighet i hela landet.

Flygplatser har tre olika typer av skyddsområden.Skyddsområdena garanterar att det inte nns någrahinder för ygtra ken. Vid en ygplats nns tre olikatyper av skyddsområden som har med yghinder attgöra: Hinderbegränsande ytor närmast ygplatsen,Procedurområde som täcker ett betydligt större områdekring ygplatsen samt, MSA-ytan som utgörs av encirkel med radien 55 kilometer räknat från ygplatsenslandningshjälpmedel. Dessa områden och ytor garanterarhinderfrihet för ygtra ken. Hinderbegränsande ytor nnsvid alla ygplatser.

Procedurområden och MSA-ytor nns endast vid så kalladeinstrument ygplatser. För ygplatser som är utpekade somriksintresse utgör dessa ytor samt en yta på 1500 x 500meter vid sidan om landningsbanan områden av riksintresse.MSA-ytan kring Ronneby Airport täcker större delen avhavsområdet.

Anspråk och Intressekon ikterSjöfartens aktiviteter har direkt påverkan på konkurrerandeytanspråk. De potentiella kon ikter som kan ses är framtidaenergiutvinning och framtida utökning av naturskydd.Kon ikterna består främst i att sjöfartens aktionsradier(den sträcka som ett fartyg kan tillryggalägga utanbränslepåfyllning i en riktning med bibehållen förmåga attåtervända till utgångspunkten och fortfarande ha en vissbränslereserv) begränsas.

Intresset för att nyttja våra havsområden ökar.Ökningen väntas fortsätta och präglas av en mångfaldav verksamheter, värden och anspråk. Utvecklingen försjöfarten sker parallellt med en förväntad ökning avfasta installationer, i form av vindkraft, vågkraft ochvattenbruk. De fasta installationerna väntas komma somett resultat av politiska ambitioner om att använda havetför energiomställning och förnyelsebara bränslen. Fastainstallationer kan i framtiden konkurrera med sjöfarten omytan i vissa geogra ska områden till havs. I Blekinge nnstre vindbruksområden utpekade som riksintressen. Dessa ärenergiområde Taggen, Hanöbanken och Trolleboda.

Östersjön (planområdet) är ett av världens mest tra keradevatten, mycket med anledning av de stora volymer somskeppas till och från Ryssland. En annan bidragande orsakär att Östersjön gränsar till ett betydande antal länder medytanspråk i området. Detta kommer framöver att ställa kravpå ytterligare samordning mellan länderna.

24 Kusttra k, Hammer odde - Finska Viken, Farledsklass 2Berör Sölvesborgs, Karlshamns, Ronnebys och Karlskronakommuner

25 Kusttra k, Åhus-Utklippan. Farledsklass 2Berör Sölvesborgs, Karlshamns, Ronnebys och Karlskronakommuner

26 Kusttra k, Utklippan – Kalmarsund. Farledsklass 2Berör Karlskrona kommun

262 Karlshamn, Karlshamns östra angöring –Centralhamnen. Farledsklass 1, med tillhörandeankringsområdeAllmän farled, TEN-T A, berör Sölvesborgs och Karlshamnskommuner

261 Karlshamn, Karlshamns Västra angöring –Stillerydshamnen. Farledsklass 1, med tillhörandeankringsområdeAllmän farled, TEN-T A, berör Karlshamns kommun

251 Sölvesborg, Sölvesborgs angöring – Sölvesborgs hamn.Farledsklass 1, med tillhörande ankringsområdeAllmän farled, berör Sölvesborgs kommun

OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FÖR SJÖFART HAMNI Blekinge nns tre hamnar som utgör riksintresse försjöfarten:

Sölvesborg hamnAllmän hamn. Muddring av hamn och farled planeras.

Karlshamns hamnAllmän hamn, TEN-T A. Karlshamns hamn är i samarbetemed Karlskrona utpekad av Tra kverket som en av decentrala hamnarna i nationell transportinfrastrukturplan2010–2021.

Karlskrona hamnAllmän hamn, TEN-T A. Karlskrona hamn är i samarbete medKarlshamn utpekad av Tra kverket som en av de centralahamnarna i nationell transportinfrastrukturplan 2010–2021.

OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FÖR LUFTFARTRonneby Airport är klassad som riksintresse. Den är avfundamental nationell och regional betydelse. Bedömningenutgår från att ygplatsen en utgör viktig förutsättning förnäringslivets, myndigheters och organisationers möjlighetertill goda kommunikationer och att den är av betydelse förtotalförsvaret.

Den civila ygplatsen tillhör det nationella basutbudet av ygplatser. Därmed är ygplatsen enligt riksdagens beslut


Sjötra ken rör sig över stora ytor och har ett stort ytanspråkför att garantera hög säkerhet, god framkomlighet ochdärmed effektiva transporter. Med andra sektorers ökandeanspråk på havets ytor nns en risk att sjöfartens möjlighetatt ta sig fram i någon mån kan komma att begränsas.

Sjöfarten kan påverka naturvärden negativt vid olyckor ocholjeutsläpp, men även på andra sätt. Fartygsbuller riskeraratt ändra det naturliga beteendet hos enskilda skar och kange negativa effekter i form av stressymptom, långsammaretillväxt hos skyngel och ändrade rörelsemönster. Även ljudfrån fartygens ekolod kan störa marina djurs kommunikation.Detta gäller framförallt de djur som använder högfrekventaljud för ekolokalisering, exempelvis tumlare.

Tillväxttakten på det civila yget bedöms vara måttlig sålänge inte upptagningsområdet förändras. Flygtra ken kanstå i kon ikt med intressen för vindkraft till havs samt i vissmån friluftslivet och turism på grund av bullerstörningar.Ur miljösynpunkt bidrar luftfarten till en uppvärmning avklimatet via förbränning av ygbränsle vilket främst bildarkoldioxid (CO2) och vattenånga (H2O). Då luftfartensutsläpp till största delen sker på hög höjd i atmosfären bidraräven andra ämnen (utöver koldioxid och vattenånga) till att ygets totala påverkan på klimatet är omkring dubbelt så

stor som enbart ygets utsläpp av koldioxid.

Höga objekt kan påverka ygsäkerhet och tillgänglighet kring ygplatser men även påverka navigationsanläggningar för

luftfarten i områden långt från ygplatsen. Innan ett högtobjekt uppförs ska alla berörda inom luftfarten ges möjlighetatt yttra sig. Detta gäller för både fasta objekt såsombyggnader, master, vindkraftverk och tillfälliga föremål, tillexempel byggnadskranar. Som högt objekt räknas föremålsom är 20 meter eller högre.


bredbandsanslutning.Samhällets beroende av internet ökar hela tiden liksombehovet av kommunikation mellan Sverige och andra länder.Merparten av denna kommunikation mot andra länder skergenom havsbaserade kablar. Även om teknikutvecklingenför överföringskapacitet i kablarna ökar nns ett behovav er kablar för att skapa redundans och säkerhet inäten. Sannolikt nns det största framtida behovet av erkablar för elektronisk kommunikation, nationellt sett, iÖresundsområdet och över Ålandshav.

Riksintresse för kommunikationMark- och vattenområden som är särskilt lämpliga föranläggningar för kommunikationer ska enligt 3 kap 8 § MBskyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada utnyttjandetav sådana anläggningar. Post- och telestyrelsen diskuterarom och hur sjökablarna bör hanteras inom ramen förriksintressesystemet.

OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR KOMMUNIKATIONI området nns inget utpekat område av riksintresse förelektronisk kommunikation utpekat.

Riksintresse för energidistributionMark- och vattenområden som är särskilt lämpliga föranläggningar för energidistribution ska enligt 3 kap 8§ MB skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåratillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.Energimyndigheten ansvarar för att ange riksintressen förenergidistribution.

OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖRENERGIDISTRIBUTIONI området nns inget utpekat område av riksintresse förenergidistribution utpekat.

Anspråk och intressekon ikterAnläggandet av en sjökabelförbindelse medföråterkommande påverkan på bottenmiljön. Kablar kanbehöva repareras och bytas ut när livslängden på kablarnahar gått ut. Förläggning av sjökablar kan stå i kon ikt mednaturvården och kulturmiljön. Förläggning av sjökablar ochledningar kan stå i kon ikt med naturvården och kulturmiljönmen även med sjöfarten då kabeldragning på havsbottenkan innebära begränsningar och risk vid nödankring. Självakabelläggningen innebär ett ingrepp i den marina miljön ochett säkerhetsavstånd på vanligen 500 m runt kablarna sombegränsar båtars ankringsmöjligheter tillkommer.

Utöver nödankringsproblematiken innebär inte sjöfartennågon idag känd kon ikt med be ntliga kablar i havet.

InfrastrukturAvsnittet berör den infrastruktur som utgörs av sjökabeloch ledningar för energidistribution samt kablar förelektronisk kommunikation. Användningen omfattarinstallation, drift, underhåll och avveckling av sådanaförbindelser.

VärdebeskrivningAnvändningen av havet för energiöverföring omfattarinstallation, drift, underhåll och avveckling avsjökabelförbindelser. Swe-Pol Link är en kraftledning förlikström som binder samman Sveriges och Polens stamnät.Sjökabeln, ca 240 km lång, går mellan Stärnöhalvön utanförKarlshamn och Bruskowo Wielkie i Polen. Det nns ävenen likströmsledning som förbinder Karlshamn med Slupski Polen. Andra likströmsförbindelser knyter Sverige tillTyskland (mellan Trelleborg och Lübeck) och Litauen. Inomlandet nns idag två förbindelser mellan Gotland ochfastlandet och ytterligare en planeras i framtiden.

Tekniksprång och andra föränderliga drivkrafter är svåra attförutspå och kan snabbt förändras. Det behövs mer underlagom förutsättningarna för planeringen och byggnationenav stamnät och deras sammankoppling över landsgränser.Inom ramen för en europeisk energiunion pågår samtidigtarbete för ökad sammankoppling mellan länder. Sverige ochgrannländerna ska överföringskapaciteten öka.

Vid sidan av utlandskablar för el nns även region- ochlokalnätsledningar till havs. Sjöfartsverket har ett nätverkav icke koncessionspliktiga ledningar i skärgården som förserbåde fyranläggning och privatkunder med el.

Infrastruktur för elektronisk kommunikation är enbetydelsefull del av dagens samhälle. Fiberoptiska kablarpå havsbotten knyter samman Sverige med omvärlden ochanvänds både för telefoni och internet. Sjökablar brukar ligganågon meter under havsbotten för att begränsa risken attskadas av t.ex. bottentrålning. Det nns inga internationellaledningar för elektronisk kommunikation inom planområdetmen vissa mer tättbefolkade öar i skärgården har


Samexistens för be ntliga kablar går även bra med skeintresset. Det kan dock inte uteslutas att det i vissa fall

kan föreligga en kon ikt mellan sjökabel och bottentrålning.Sjökablarna läggs med hjälp av speciella kabelfartygoch grävs, plöjs eller spolas ner. Ofta cirka 0,8–1,0meter under havsbotten (något djupare närmast kusten.Djupförläggningen sker för att skydda kabeln från skadororsakade av skeredskap, ankare och is. Där havsbottenbestår av material som inte medger nedspolning ellerplöjning förläggas sjökablar på bottnen där de förankras ochskyddas på lämpligt sätt.

Kring kablar uppkommer magnetfält. Svenska myndigheterhar inte fastställt något gränsvärde för magnetiska fälteller något skyddsavstånd till kablar. Istället tillämparman försiktighetsprincipen, vilken bland annat innebär attman vid anläggande av nya elanläggningar och byggnaderbör sträva efter att utforma och placera dessa så attexponeringen begränsas.

På havsbottnen direkt ovanför en kabel för eldistributionkommer magnetfält uppstå. I vattnet uppkommer ävenett sekundärt elektriskt fält som kan detekteras av vissa skarter. Sådana skarter uppehåller sig dock sannolikt inte i

denna del av Östersjön.


En stor del av Blekinges kustlinje är orienterad så attåtminstone någon av de energirika vindriktningarna sydvästoch väst kommer in från havet.

Haven innehåller stora mängder energi i form av tidvatten,vågor och vattenströmmar som kan utnyttjas för förnybarelproduktion. Av tekniker för elproduktion ur havsenergi ärdet främst vågkraft som är aktuellt i svenska vatten. Vi harmycket lite tidvatten kring Sverige och vattenströmmar somlämpar sig för strömvattenkraft nns främst i Öresund därdet redan råder hög konkurrens om vattenområdet.

Havsområden påverkas av olje- och gasindustri dels genomutvinning av olja och naturgas från fyndigheter underhavsbottnen och dels genom rörledningar på havsbotten fördistribution av gas. Det nns fyra oljeplattformar i Östersjönvarav tre är polska och en är rysk. Ingen oljeutvinning skeri svenska vatten. Den största gasledningen i vattnen runtSverige är Nord Stream som förser Västeuropa med gas frånRyssland.

Riksintresse för energiproduktionInom Blekinge havsområde nns tre områden som ärutpekade som riksintresse för energiproduktion, vindbruk

EnergiEnergisektorns användning av havet avser dels avproduktion och dels av överföring av energi. Frågan omenergidistribution hanteras under avsnittet infrastrukturovan. Energiproduktion till havs sker i Sverige framföralltgenom vindkraft.

VärdebeskrivningIdag nns sex havsbaserade vindkraftsparker i Sverige(inräknat en anläggning i Vänern) som tillsammans ger drygt210 MW och en årlig elproduktion på omkring 630 GWh.Blekinge är ett av de län som har goda förutsättningar förvindkraft, i synnerhet ute i havet.

Hanöbanken

Taggen

Trolleboda

Kartan redovisar områden av riksintresse för energiproduktion - vindbruk.


Energiintressen bedöms kunna samexistera med mångaandra intressen till havs och ibland till och med ge synergier.Vindkraftsparker till havs kan exempelvis ha positiv inverkanpå livet i havet genom att utgöra dels arti ciella rev somgynnar tillväxt av alger, korall och sk samt utgöra zonerfredade från ske. Dock påverkar vindkraftsprojekt denlokala marina miljön på olika sätt vid anläggning, drift ochavveckling. Under anläggningsfasen kan exempelvis högaljud och grumling påverka marina djur- och växtsamhällen.Grunda utsjöbankar är särskilt känsliga. Även fågelliveti området kan påverkas. Förutom ytorna för självavindkraftsparkerna tillkommer platsanspråk för de elkablarsom tar in elen från anläggningarna. Kabelläggningen ettingrepp i den marina miljön vilket behöver tas hänsyn till vidplaneringen av parkernas placering.

Sjöfartens intressen är på ofta överlappande medenergiintressen till havs, vilket innebär en viss kon ikt iförhållande till intresseområden för vindkraft. För att envindkraftspark och en farled ska kunna samexistera behövsen anpassning i placeringen av kraftverken eller justeringarav farleden.

Försvarets intressen står i kon ikt med de område i västraBlekinges havsområde som är riksintresse för energi.Vindkraftsproduktion i dessa lägen utgör en kon ikt medriksintresset för totalförsvaret, Sjöövningsområde Hanö.Etablering av vindkraftverk och andra höga objekt attmedföra betydande negativ påverkan på militära intressenoch utpekade riksintressen för totalförsvarets militära del.Den exakta effekten kan i vissa fall inte beskrivas öppet medhänsyn till att informationen omfattas av försvarssekretess.

Vindkraftverk har ofta stor betydelse i landskapsbilden.Den visuella upplevelsen är en viktig faktor att ta hänsyntill i planerings- och beslutsprocesser, särskilt om det berörbetydelsefulla utblickspunkter och behov av obrutna vyer.Vindkraftsanläggningar kan medföra stor påverkan påkänsliga kulturmiljöer längs kusten, exempelvis riksintressetKristianopel. Även fornminnen och lämningar i havet, tillexempel fartygsvrak, kan påverkas negativt av etableringar.

enligt MB 3 kap 8 §. Riksintressen för vindbruk till havshar tagits fram utifrån kriterier som årsmedelvind, djupoch områdesstorlek. Dessa riksintressen motsvarar i storutsträckning planerade vindkraftsprojekt. Områdena skaskyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada möjligheternatill energiutvinning.

OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUKTaggenBerörd kommun: Sölvesborgs kommunTaggens grund är belägen söder om Sölvesborg. Området harmycket goda vindförhållanden och vattendjupet är omkring12-30 meter. Mark- och miljödomstolen har lämnat tillståndför uppförande av totalt 83 verk med en sammanlagdinstallerad effekt av upp till 300 MW. Totalhöjden ärbegränsad till 170 meter. Genom området nns ettriksintresse för sjöfart och det utgör även riksintresse förförsvaret (sjöövningsområde)

HanöbankenBerörda kommuner: Sölvesborgs kommun och KarlshamnskommunHanöbanken är belägen sydost om Hanö och Listerlandet.Området har mycket goda vindförhållanden ochvattendjupet är omkring 10-40 meter. Den beräknademedelvinden är 8,5 m/s. En planerad vindkraftspark med500-700 verk och en produktion på 7-8 TWh el årligen, harprövas av regeringen, men inte lämnats tillstånd. Genomområdet nns ett riksintresse för sjöfart och det utgöräven riksintresse för försvaret (sjöövningsområde) och föryrkes sket.

TrollebodaBerörd kommun: Karlskrona kommunTrolleboda i södra Kalmarsund har mycket godaförutsättningar för vindkraft. I området blåser det igenomsnitt drygt 8 m/s vid 80 meters höjd och vattendjupetär mellan 11 och 23 meter. Miljödomstolen beviljade2008 tillstånd (nu utgånget) för 30 vindkraftverk med enberäknad produktion ca 1,5 TWh. Genom området nns ettriksintresse för sjöfart.

Anspråk och intressekon ikterDet pågår idag en energiomställning som bidrar till storaosäkerheter över hur framtidens energisystem kommerutformas, vilket är en utmaning för havsplaneringen. Denövergripande trenden på energiområdet är en strävan motmer förnybar energi vilket till havs kan bestå till stor del avhavsbaserad vindkraft och till viss del vågkraft.


Hanöbukten. Emellertid har tillgången på torsk minskatdrastiskt nära kusten.

Havet utgör livsmiljö för många olika arter. Havets botten,vattenpelare och ytan är bland annat spridningsvägar samt ytt- och vandringsstråk för fågel, sk och andra djurarter.

Bottenmiljön är den del av havet som har en relativt faststruktur som går att avgränsa rumsligt till viktiga marinanaturområden. I de grunda områdena till havs nns enhög artrikedom och dessa är särskilt viktiga i arters tidigalivsstadier för såväl föda som skydd.

För att upprätthålla höga naturvärden i havet är derumsliga sambanden mellan naturområdena viktiga.Genom att införa olika typer av rumsliga skyddsåtgärder förnaturvärden och deras sammanhängande struktur skapasgrundförutsättningar för att främja naturvärden i stort. Iplaneringssammanhang benämns detta större perspektivav naturvärden ofta som ”grön infrastruktur”. Det saknasännu en enhetlig och samlad kunskap om den grönainfrastrukturen i havet och hur viktiga marina livsmiljöer ochprocesser hänger samman i tid och rum. Som en följd av ettbristfälligt kunskapsläge är enbart en liten del av den grönainfrastrukturen i havsområdena skyddad genom utpekadeområden.

NaturI länets kustområde nns stora naturvärden både på landoch till havs. Kustområdet omfattas därför av era olikaskydds- och bevarandebestämmelser.

VärdebeskrivningDet stora skärgårdslandskapet i Östersjön är världsunikt,inte minst genom den ovanliga blandning av söt- ochsaltvattensarter som det rymmer. Kunskapsnivån omekosystemen och naturvärdena är dock låg, men myckettalar för att många arter på grund av den stressandebräckvattensmiljön lever på gränsen av sin förmågatill fortsatt anpassning. Blekinge är dock i huvudsakförskonat från de allvarliga problem med skdöd och dåligvattenkvalitet som på senare år har rapporterats från västra

Kartan redovisar områden av riksintresse för naturvården (grön skraffering).

NK2NK4

NK39

NK6NK5

NK10

NK12

NK16

NK23

NK8NK21


koncentration av havsörn, upp till ca 10 ex. Vattenområdetväster om Tredenborgsbadet är ett viktigt reproduktions- ochuppväxtområde för många skarter t ex ål, skrubbskädda,torsk, havsöring, sik, sill, gädda och abborre.

NK4 Listerlandet-HanöBerörd kommun: Sölvesborg kommunOdlingslandskapet på södra Listerlandet innehållerrepresentativa och artrika naturbetesmarker med bland annatförekomst av rödlistade växtarter. På Hanö nns ädellövskogoch strandområden av stort ekologiskt värde samt välutbildade klapperfält och strandvallar.Listerlandets berggrund utgörs av kritkalksten, genomvilken det sticker upp urbergsryggar, s k restberg. De frånbergen utskjutande uddarna, de s k nabbarna, upptas avöppna betesmarker eller betade busk- och hagmarkersamt havsstrandängar. Kuststräckan har era godasträckfågellokaler. De grunda vattenområdena utgörvärdefulla reproduktionsområden för bland annat platt sk.

NK39 LörbykustenBerörda kommuner: Sölvesborg kommunLörbykusten innehåller ett stort antal representativa ochartrika naturbetesmarker, främst havsstrandängar, som ocksåhyser rödlistade arter. Hela kuststräckan har stor betydelseför häckande och rastande fåglar. Hela sträckan, i synnerhethavsstrandängarna och de små låga öarna där utanför, harstor betydelse för häckande och rastande fåglar. Tillhörandevattenområde i Pukaviksbukten är viktigt som uppväxtområdeför lax och öring.

NK5 Stensnäs-ElleholmBerörda kommuner: Sölvesborg kommun, KarlshamnskommunOmrådet utgörs av ett kust- och skärgårdslandskap medomväxlande och artrika hagmarker, ädellövskogar och småmoränöar. Pukaviksbukten är ett värdefullt uppväxtområdeför sk, främst lax och öring. De små åarna Gallån och ÖstraÖrlundsån mynnar i området. Havsöring vandrar upp i bådavattendragen.

NK6 Mörrumsåns dalgångBerörda kommuner: Sölvesborg kommun, Karlshamnskommun, Olofströms kommunMörrumsån är Blekinges största å. Den rinner i en starktmarkerad sprickdal där dalsidorna på vissa sträckor i norrhöjer sig 60 meter över ån. När den närmar sig havet ackasdalgången ut i ett öppet landskap. Riksobjektet omfattar ävenett öppet vattenområde utanför, och öster om, mynningen iPukaviksbukten.

Ån hyser stora bestånd av lax och havsöring som är avbetydelse för tillgången på dessa arter i hela Östersjön.Åns artrikedom, främst av bottenfauna, är mycket stor

Grön infrastruktur kan alltså ses som naturområden,biotoper, strukturer och element som skapar ett ekologisktsammanhang i landskapet och som utgör förutsättningenför att bevara landskapets biologiska mångfald och därmedfrämja ekosystemtjänster. Genom en kombination avskydd, återställande och hållbart nyttjande ska en gröninfrastruktur upprätthållas i och runt havet som innebär attfragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker ochatt den biologiska mångfalden i och runt havet bevaras ochutvecklas.

Riksintresse för naturvårdI Blekinge nns era utpekade områden av riksintresseför naturvården. Riksintresse för naturvården regleras imiljöbalkens 3 kapitel 6 § och pekas ut av Naturvårdsverket.Enligt miljöbalken ska mark- och vattenområden samt fysiskmiljö i övrigt, som har betydelse från allmän synpunkt pågrund av deras naturvärden eller kulturvärden eller medhänsyn till friluftslivet, så långt möjligt skyddas mot åtgärdersom kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet avgrönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskiltbeaktas.

I kust- och havsområdet nns ett ertal områden avriksintresse för naturvården. Riksintresseområdena omfattarofta både land och vattenområdet i kustzonen. Värdensom riksintressena pekar på med en direkt koppling tillhavet är bland annat följande. Skärgårdar, grunda vikaroch åmynningarna som är av stort skeribiologiskt värdesom reproduktions-, vandrings- och/eller uppväxtområdenför olika skar såsom sill, sik, gädda, havsöring, ål ochskrubbskädda. Det nns också områden med ett mycketrikt fågelliv och områden viktiga för häckande och rastandefåglar.

Några av de berörda riksintresseområdena är till stordel belägna inom planområdet, andra i mer begränsadomfattning. Nedan ges sammanfattningar av de respektiveobjekten och deras värden, främst beskrivna ur ett marintperspektiv.

OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRDNK2 Valjeviken-SölvesborgsvikenBerörd kommun: Sölvesborgs kommunMerparten av området utgörs av grunda havsvikar medlåga betade moränöar och art- och individrik häck -ochsträckfågelfauna. Området ansluter till objekt NL 25 i Skånelän.

Området har internationell betydelse som rast- ochövervintringslokal för sjöfågel. Här nns ofta stora ockar avvigg (> 10 000 ex). Sölvesborgsviken är en av landets främstaövervintringslokaler för salskrake (max ca 240). Mängdernaav sjöfågel gör att här också vintertid nns en stor


naturbetesmarker, främst ädellövhagar, buskrika utmarker ochhavsstrandängar. Merparten av området utgörs av skärgårdmed ek- och bokbeklädda öar som saknar motsvarighet ilandet.

Listerby skärgård består av omkring 30 öar av varierandestorlek. Fågelfaunan inom området är art- och individrik.Detta gäller särskilt de yttre öarna Stångskär, Stora Kråkanoch Skrävlingarna. Bland häckande arter märks skräntärna.De ofta grunda vikarna inom skärgården utgör viktiga rast-och övervintringslokaler för sjöfågel, bland annat vigg ochsalskrake.

NK23 Torhamns skärgårdBerörda kommuner: Karlskrona kommunOmrådet omfattar Sveriges sydligaste skärgård och utgören viktig länk i salthaltsgradienten längs landets kust.Inom skärgården nns såväl skyddade grundområden somexponerade djupområden. Området innehåller också en storvariation i bottenbeskaffenhet samt en stor artrikedom inomdet marina växt- och djurlivet. Grundområdena är viktiga somlekplatser för sill.

Hela skärgårdsområdet har stor betydelse för häckande,rastande och övervintrande fågelarter. Torhamns udde ären av landets viktigaste sträckfågellokaler. Inom området nns också artrika hagmarker, buskrika utmarker, vidsträckta

betade havsstrandängar samt en slåtterhävdad havsstrandängav stort biologiskt värde. Torhamns skärgård ett värdefulltreferensområde.

Vattenområdet mellan Torhamn och Utklippan är ettvärdefullt marint referensområde för miljöundersökningar.Här nns ertalet av de djursamhällen och vegetationstypersom förekommer i regionen. Mångfalden av kombinationermed varierande bottensubstrat, vegetation och djursamhällenär påfallande. Huvuddelen av området är mycket lite påverkatav utsläpp från samhällen och industrier, utöver den allmännapåverkan i denna delen av Östersjön.

NK21 Blekinges östkustBerörda kommuner: Karlskrona kommunBlekinges östkust från Svanhalla i söder till länsgränsen i norrutgör en sammanhängande odlingsbygd karaktäriserad av ack topogra , stora arealer främst havsstrandängar, låga

moränöar och sandiga åkrar.

I de grunda vikarna och sunden förekommer rödlistadearter av kransalger. Vid Olsäng nns en av Östersjöns fåknubbsälskolonier. Hela kuststräckan har ett stort värde förhäckande, rastande och övervintrande fågelarter. Skärgårdenvid Kristianopel och Bröms är ett viktigt reproduktionsområdeför vår- och höstlekande sill samt uppväxtområde för blandannat ål, skrubbskädda och gädda. Grundområdena ärhögproduktiva. Rödlistade arter av kransalger förekommer.

och ett ertal rödlistade arter förekommer. Av särskiltintressanta arter kan nämnas odpärlmussla, tjockskaligmålarmussla samt vatten s. Även fågelfaunan är artrik. Knipaoch storskrake är tillsammans med gräsand de vanligastehäckfåglarna.

NK8 Eriksberg-Tjärö-Järnavik-TärnöBerörda kommuner: Karlshamns kommun, RonnebykommunEtt mångformigt odlings- och skärgårdslandskap somockså innehåller ett av regionens naste exempel påsprickdalsterräng. Öarna och vattenområdet i Hällarydsskärgård har stor betydelse för häckande, rastande ochövervintrande sjöfåglar.

Kuststräckan är mycket ikig med smala, djupt inskurnahavsvikar. Dessa grunda vattenområden är av stort skeribiologiskt värde, främst som reproduktionsområden.

Fågellivet är rikt i området med era värdefulla häcklokalerför sjöfågel, främst ejder och kanadagås, men även tillexempel vigg och storskrake. Vattenområdet är också viktigtrast- och övervintringsområde för bland annat vigg ochhavsörn.

NK10 Bräkne-Hoby skärgårdBerörda kommuner: Ronneby kommunSkärgården med dess talrika morän- och klippöar har mycketstor betydelse för häckande sjöfågel, t ex ejder och storskarv,samt för rastande och övervintrande fågelarter.Bottenförhållandena utanför Vångsö har vid en översiktligundersökning visat sig vara mycket varierade med bland annatorganiska sediment, block och sandripplar. Blåstång breder utsig på stora ytor med en nära hundraprocentig täckningsgrad.I vissa bestånd är tångplantorna ca 1,5 m höga och troligenmycket gamla. Björkeskärven öster om Saltärna är viktigahäckningslokaler för sjöfågel, bland annat skräntärna.Vattenområdet kring öarna är också viktigt som rast- ochövervintringsområde för era arter.

NK12 GöBerörda kommuner: Ronneby kommunEtt representativt och väl bevarat odlingslandskap avherrgårdskaraktär med mycket stora arealer naturbetesmark,varav merparten utgörs av betad skog. Grundområdenarunt Göhalvön utgör viktiga reproduktionsområden förbland annat sill och gädda samt uppväxtområden för ål ochskrubbskädda. Bredasund och dess stränder är ett marintvåtmarkskomplex. Den grunda och delvis avsnörda viken ärett viktigt uppväxtområde för sk.

NK16 Listerby skärgård-TromtöBerörda kommuner: Ronneby kommun, KarlskronakommunRepresentativt odlingslandskap i herrgårdsmiljö med artrika


Några av de berörda Natura 2000-områdena är till stordel belägna inom planområdet, andra i mer begränsadomfattning. Nedan ges sammanfattningar av de respektiveobjekten och deras värden, främst beskrivna ur ett marintperspektiv.

NATURA 2000 OMRÅDEN HABITATDIREKTIVETArt- och habitatdirektivetA1 Pukaviksbukten (SE0410068)Berörda kommuner: Sölvesborgs kommun, KarlshamnskommunOmrådet utgör särskilt skyddsområde avgemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI.I havsområdet nns sandbankar, rev, stora vikar och sund.I Pukaviksbukten är det prioriterade bevarandevärdet denstora areal rev som utgör en viktig livsmiljö för bland annat era arter av sk, fågel, tång och musslor. Reven är viktiga

som reproduktions- och uppväxtområden för till exempelsill, torsk och blåmussla, vilket kräver en frisk vegetation.Tumlaren, Östersjöns enda val, rör sig i området.

Natura 2000Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområdeninom EU. Syftet är att värna om de arter och livsmiljöer somär av gemensamt intresse för EU-länderna. Dessa områdenär värdefulla naturområden som ska skyddas för framtiden.Varje medlemsland ansvarar för att skydda och vårda sinaområden.

Natura 2000-områdena innehåller livsmiljöer eller arter somlistas av EU:s fågeldirektiv (SCA) och EU:s habitatdirektiv(SCI). Inom planområdet nns elva sådana områden.Habitatdirektivet behandlar bevarande av livsmiljöer förvilda djur och växter medan fågeldirektivet gäller skydd förbevarande av vilda fåglar. Alla Natura 2000-områden ärutpekade som riksintressen enligt miljöbalken (MB) 4 kap. 1och 8 §§.

För respektive Natura 2000-område nns bevarandeplanersom beskriver naturvärdena och vad som krävs för attvärdena långsiktigt ska nnas kvar. Länsstyrelsen upprättaroch uppdaterar bevarandeplaner till Blekinges Natura2000-områden.

Kartan redovisar Natura 2000 områden: art- och habitatirektivsområden (blågrön skraffering) och Fågeldirektivsområden (grönröd

skraffering)

A1

A2

A3A4/F1

F2

A6/F4

A7/F5

A5/F3


för andra organismer. De varierande bottenförhållandenär livsmiljöer för en mångfald av djur och växter. Tromtö-Almö är även ett värdefullt område som uppväxtmiljö ochreproduktionsområde för sk såsom gädda, abborre ochmört.

A6 Torhamns udde (SE0410104)Berörd kommun: Karlskrona kommunOmrådet utgör särskilt skyddsområde avgemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI. Enmindre del av berör planområdet. Området överlappas avNatura 2000-området Torhamn-Hästholmen (SE0410041)som är utpekat enligt fågeldirektivet. Torhamns udde är enav vårt lands förnämsta fågellokaler.

I havsområdet nns stora vikar, skär och små öar. Den marinamiljön längs kuststräckan utgörs av en mosaik med grundamjuk- och hård-bottnar. Grundområdena kring Torhamnsudde är viktiga lek- och uppväxtområden för sk. I detgrunda vattnet nns gott om föda i form av musslor, snäckoroch små kräftdjur. På bottnen nns en rik alg ora med blandannat kransalger.

A7 Isaks kläpp (SE0410113)Berörd kommun: Karlskrona kommunOmrådet utgör särskilt skyddsområde avgemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligtSCI. En mindre del av berör planområdet. Området ärdjurskyddsområde för knubbsäl och överlappas avNatura 2000-området Abramsäng (SE0410051) somomfattas av fågeldirektivet.

I havsområdet nns stora vikar, skär och små öar. De grundamarina miljöerna är viktiga för rekrytering av sk såsomgädda och abborre. Det marina grundområdet skapar enmångfald av livsmiljöer för sk, kräftdjur, bottenlevandeorganismer och musslor.

NATURA 2000 OMRÅDEN FÅGELDIREKTIVETF1 Tjärö-Bockön-Eriksberg (SE0410043)Berörd kommun: Karlshamns kommunOmrådet utgör särskilt skyddsområde avgemenskapsintresse enligt fågeldirektivet enligt SPA. Enmindre del av berör planområdet. Områdets prioriteradebevarandevärden är de häckande arterna sktärna,silvertärna och törnskata.

Området bedöms väl representera den klippigamellanblekingska skärgården med typisk häckfågelfauna därarter som sk- och silvertärna, skmås, ejder, strandskataoch gråtrut är vanliga. Vissa av dessa förekommer i störreantal. Området bedöms även vara en viktig rast- och

A2 Stärnö (SE0410071)Berörd kommun: Karlshamns kommunOmrådet utgör särskilt skyddsområde avgemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI. Enmindre del av berör planområdet.

I havsområdet nns rev, skär och små öar. Den marina miljönhar friska tångbälten med ett högt naturvärde. Vegetationendomineras av blåstång, sågtång, fjäderslick och ullsläke. Deutgör livsmiljö för arter som torsk, sill, blåmussla, kräftdjuroch annan sk.

A3 Tärnö-Harö-Brorsö (SE0410163)Berörd kommun: Karlshamns kommunOmrådet utgör särskilt skyddsområde avgemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI. Enmindre del av berör planområdet.

I havsområdet nns sandbankar, stora vikar och sund, rev,skär och små öar samt sandstränder vid Östersjön. Revenär viktiga som reproduktions- och uppväxtområde för tillexempel sill och blåmussla. Den marina miljön runt Tärnö,Harö och Brorsö varierar i djupled mellan väldigt grundaområden till djupare sund som sträcker sig ner till cirka 17meter. Till största delen domineras området av hårdbottenmed friska blåstångsbälten som utgör livsmiljö för eraandra organismer som sk, kräftdjur, musslor och mossdjur.

A4 Bockön-Mjöön (SE0410124)Berörd kommun: Karlshamns kommunOmrådet utgör särskilt skyddsområde avgemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI. Enmindre del av berör planområdet.

I havsområdet nns sandbankar, stora vikar och sund, rev,skär och små öar. Den marina miljön uppvisar en rikligförekomst av makrovegetation med hög täckningsgrad. Dedominerande arterna är blåstång, sågtång och fjäderslick ochmiljön är en viktig livsmiljö för sk, musslor, kräftdjur ochandra organismer.

A5 Tromtö-Almö (SE0410042)Berörd kommun: Ronneby kommunOmrådet utgör särskilt skyddsområde avgemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI. Enmindre del av berör planområdet. Natura 2000-områdetTromtö-Almö utgör i nationellt perspektiv ett mycketvärdefullt område ur naturvårdssynpunkt.

I havsområdet nns blottade ler- och sandbottnar, laguner,stora vikar och sund, rev, rullstensåsöar samt skär ochsmå öar. Den marina miljön är mosaikartad med en båderiklig och artrik vegetation som skapar viktiga livsmiljöer


bevarandevärden hör även häckande rovfåglar och tärnorsom listats för området, skalbaggar knutna till gamla grovaekar och större vattensalamander.

F4 Torhamn-Hästholmen (SE0410041)Berörd kommun: Karlskrona kommunOmrådet utgör särskilt skyddsområde avgemenskapsintresse enligt fågeldirektivet enligt SPA. Enmindre del av berör planområdet. Det överlappas av Natura2000-områdena Hästholmen-Öppenskär (SE0410099) ochTorhamns udde (SE0410104) enligt habitatdirektivet.

De prioriterade bevarandevärdena är förekomsten av dehäckande fågelarterna vitkindad gås, skräntärna, kentsktärna, sktärna, silvertärna, småtärna, höksångare ochtörnskata. Området är mångformigt och utgör en betydandedel av den fågelrika Östra skärgården i Blekinge. Här nnslivsmiljöer för ett stort antal arter, med förutsättningarbåde som häckningsmiljö och som viktig rast- ochövervintringsplats för era arter.

F5 Abramsäng (SE0410051)Berörd kommun: Karlskrona kommunOmrådet utgör särskilt skyddsområde avgemenskapsintresse enligt fågeldirektivet enligt SPA. Enmindre del av berör planområdet. Området överlappasav Natura 2000-området Isaks kläpp (SE0410113) enligthabitatdirektivet.

Området i anslutning till Abramsäng utgör en betydandedel av den acka östra kusten i Blekinge som i sin helhetutgör ett mycket viktigt område för rastande och häckandefåglar. Abramsäng hyser populationer av era arter somunder senare decennier minskat såsom strandängshäckandevadare och tärnor. Platsen är även en viktig rast- ochövervintringsplats för många arter, inklusive havsörn,simänder och ett stort antal vadararter som utnyttjarlokalen främst under höst yttningen.

övervintringsplats för framför allt ockar av vigg ochsalskrake vintertid samt för övervintrande havsörn.

Den marina miljön är varierad med mestadels stenigaoch klippiga stränder, samt bottnat med välutveckladetångsamhällen. Det nns även någon enstaka sandbanki södra delen av området och några skyddade vikar påfastlandet, främst i områdets norra delar.

F2 Bräkne-Hoby skärgård (SE0410046)Berörd kommun: Ronneby kommunOmrådet utgör särskilt skyddsområde avgemenskapsintresse enligt fågeldirektivet enligt SPA. Enmindre del av berör planområdet.

Natura 2000-området Bräkne-Hoby skärgård består av ett40-tal mer eller mindre isolerade klipp-och moränöar. Deprioriterade bevarandevärdena är naturtyperna rev, skär ochsmå öar i Östersjön, samt de häckande fågelarterna vitkindadgås, sktärna, silvertärna, storskarv och gråtrut. Öarna ärmycket na exempel på naturtypen skär och små öar. Denmarina vegetationens artrikedom och utbredning indikerarett högt naturvärde och tångbältena utgör livsmiljöer förevertebrater och skar. Området utgör även bra jaktmarkerför havsörn året runt.

Den marina miljön är representativ för Blekinges skärgård.Öarna och skären omges av rev (hårdbotten) med tångbältensom utgör livsmiljö för många andra arter så som kräftdjur,musslor, mossdjur och sk. Artrikedomen är stor ochalgpåväxten måttlig.

F3 Tromtö-Almö (SE0410042)Berörd kommun: Ronneby kommunOmrådet utgör särskilt skyddsområde avgemenskapsintresse enligt fågeldirektivet enligt SPA. Enmindre del av berör planområdet.

Natura 2000-området Tromtö-Almö utgör inationellt perspektiv ett mycket värdefullt område urnaturvårdssynpunkt. De prioriterade bevarandevärdenaär framförallt områdets marina miljöer med mosaikartadebottnar tillsammans med de välhävdade betesmarkerna ochstrandängarna, som är av stor betydelse för såväl rastandefåglar som häckande sjöfågel och vadare.

De marina miljöernas varierande bottenförhållanden ärlivsmiljöer för en mångfald av djur och växter. Tromtö-Almö är även ett värdefullt område som uppväxtmiljöoch reproduktionsområde för sk såsom gädda, abborreoch mört. Mjukbottnarnas kärlväxtdominerade ängar ärviktiga uppväxtmiljöer för kräftdjur, blötdjur och andrasmådjur som i sin tur utgör föda för sk. Till de prioriterade


Naturreservatets vattenområde är inte närmareundersökt och det saknas vid bildandet av naturreservatettillräckliga kunskaper om områdets marina natur- ochkulturmiljövärden. Udden är vågexponerad och bottentypenfrämst blockig hårdbotten, med inslag av sand. Delar avområdet kan vara intressant som lek- och uppväxtområdeför sk.

Naturreservat ingår, tillsammans medGrammahagenområdet i nordväst, i Natura 2000-områdetSillnäs (SE0410156). Sillnäs naturreservat ligger inomområde för riksintresse för naturvård (Listerlandet-HanöNK4) och friluftsliv (Listerlandet-Hanö FK2).

N2 Elleholm (2002861)Berörd kommun: Karlshamns kommunReservatet utgörs av en kustskog i det herrgårdslandskapsom utbreder sig väster om Mörrumsåns mynningsområdesamt ett vattenområde med mindre öar och skär iPukaviksbukten, som är en del av Östersjön. Hela områdetinklusive vattenområdet ingår i Natura 2000-områdetElleholm SE 0410233.

Vattenområdet med öar, skär och grunda bottnar har ettvattendjup ner till ca 12 meter. Bottnarna består av lera ochsand samt hårda bottnar i anslutning till öar och skär. Öarna

NaturreservatEnligt miljöbalkens 7 kapitel 4 § får naturreservat bildas föratt bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefullanaturmiljöer eller tillgodose behov av områden förfriluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställaeller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer förskyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat.

Bildande av naturreservat bidrar till att uppfylla era av .Både länsstyrelsen och kommunen kan bilda naturreservatmed stöd av miljöbalken. Naturreservat utgör den störstaandelen skyddad natur i Sverige. I Blekinge nns totalt 38stycken naturreservat inom kust- och havsområdet.

Några av de berörda naturreservaten är till stor del belägnainom planområdet, andra i mer begränsad omfattning.Nedan ges sammanfattningar av de respektive objekten ochderas värden, främst beskrivna ur ett marint perspektiv.

OMRÅDEN UTPEKADE SOM NATURRESERVATN1 Sillnäs(2044592)Berörd kommun: Sölvesborgs kommunSillnäs är en mjukt kuperad udde, som höjer sig knappt 10meter över havet, på södra Listerlandet i västra Blekinge.Naturreservatet omfattar även angränsande kustvatten nertill som lägst ca 6 meter under havsytan.

Kartan redovisar naturreservat markerade med (Nx) för be ntliga naturreservat och med (NYx) för

föreslagna nya reservat .

N1

N2N3

N4 N5N6 N7

N8

N9

NY1

NY2


Naturreservatet ingår i EU:s ekologiska nätverk Natura 2000enligt habitat- och fågeldirektivet. Enligt habitatdirektivetsammanfaller det med området SE0410124 Bockön-Mjöönoch dessutom utgör det enligt fågeldirektivet del av områdetSE0410043 Tjärö-Bockön-Eriksberg.

N5 Biskopsmåla (2046188)Berörd kommun: Ronneby kommunBiskopsmåla är ett område med kustnära olikåldriga skogar, ihuvudsak ädellövskog av ek, bok och avenbok med inslag avtall, samt naturligt uppkommen äldre granskog. Reservatetomfattar såväl landområden på Biskopsmålahalvön somnågra mindre öar och skär, samt marina delar i Bräkne-Hobyskärgård.

Reservatet rymmer skär i havet, skyddade vatten iinnerskärgårdens laguner och grunda vikar liksom mervågexponerade delar i ytterskärgården. Det är variationmellan mjuk- och hårdbottnar, med övervägande delenav bottnarna inom 2,5-meterskurvan och största djupetpå 20 meter. Skärgården med marina delar är viktigafödosöksområden för fåglar.

Reservatets marina delar ingår i ett större havsområdemed stor areell utbredning av tång. Djuputbredningen avtångbälten är större än vid andra kustområden i Blekinge.Här förekommer naturtyper som ålgräsängar, blåstångs- ochsågtångsbälten. Tångbältena har en betydande ekologiskfunktion som habitat för till exempel evertebrater och skar.Området har ett mycket högt naturvärde.

N6 Gö (2014253)Berörd kommun: Ronneby kommunReservatet ligger på Göhalvön, sydost om Ronneby.Området är ackt och ligger i huvudsak på en nivå av endast5–10 meter över havet. Berggrunden består av Blekingeskustgnejs. Berg i dagen är vanligt förekommande. Moränenär på Göhalvön starkt svallad och bitvis mycket blockrik iytan. Merparten av Göholms skogar utgörs av ekdomineradädellövskog.

Reservatet består till ca tre fjärdedelar av vatten. De marinaområdena runt Göhalvön uppvisar en mosaik av grundamjuk- och hårdbottnar. En gradient i exponering leder tillatt vegetationen förändras successivt från skyddade tillvågexponerade miljöer. De varierande bottenförhållandenamöjliggör livsmiljöer för en mångfald av djur och växter.Rev är vanliga och sand förekommer mellan reven. Revensvegetation domineras av fjäderslick, blåstång och sågtång.

Ålgräs förekommer på naturreservatets något skyddadebottnar, främst i norr. På de skyddade mjukbottnarna iByrumsviken, Bredasund och Brunnsviken växer era arter av

och skären domineras av hällmarker och blockiga områden.Träd nns på Stutholmen, Björkeskärvet och Rödskärven. Deövriga öarna är öppna.

Vattenområdet ingår i Fredningsområde Mörrumsån inomvilket särskilda skebestämmelser gäller till skydd för lax ochhavsöring. Lax är listad i EU:s habitatdirektiv och Östersjölaxär rödlistad nationellt som sårbar. Vattenområden ireservatet med vattendjup ner till 6 meter ingår i Ramsar-området Mörrumsån och Pukaviksbukten.Hela området är klassat som ekologiskt känsliga områden.Området runt Mörrumsåns mynning och vattenområdetutanför är av riksintresse för naturvården (NK 6).

N3 Stärnö-Boön (2042809)Berörd kommun: Karlshamns kommunReservatet ligger på nivåer från drygt 50 meters höjdöver Östersjön och ut till ca 20 meters djup i omgivandevattenområden. Jordlagren domineras av moränjord och på era ställen nns berg i dagen. I delar av vattenområdet på

mindre djup än ca 18 meter förekommer terrestra lämningarfrån Yoldiatiden (ca 11 600–10 700 år sedan).

Undervattensmiljön utgörs av hårda bottnar nära landi form av hällar och block. Längre ut nns sandbottnar.Vegetationen består av rödalger och tång. Fina tångbältenav både blåstång och sågtång nns i lätt skyddade och iexponerade områden på mellan 0,2 och 5,0 meters djup.Ålgräsängar nns på 3,6 till 6,6 meters djup. Kransalgenhavsrufse förekommer på djup mellan 7,3 och 9,5 meter.På havsbottnen vid Stärnö udde och på östra sidan av Boönoch upp mot Kastellet nns ett ertal stubbar av tall frånYoldiatiden.

Stärnöhalvön är klassad som område av riksintresse förnaturvård (NK 38). Reservatsområdet på Stärnöhalvön ochmindre delar av vattenområdet på södra och Östra sidaningår i det europeiska ekologiska nätverket Natura 2000,område SE0410071 Stärnö. Ytterligare vattenområdenpå södra och västra sidorna ingår i Natura 2000-områdetSE0410068 Pukaviksbukten.

N4 Bockön-Mjöön (2000064)Berörd kommun: Karlshamns kommunBockön-Mjöön, som till övervägande delen består av hav,ingår i ett större område med skyddade marina miljöertillsammans med naturreservaten Eriksbergs stränder,Eriksberg och Tjärö. Öarna och skären har ett rikt fågelliv.Här nns häckningsmiljöer för fåglar som sktärna,silvertärna, gravand och rödbena. Öarna är även gynnsammiljö för rastande och övervintrande fåglar som exempelvishavsörn.


N9 Utklippan (SE0410071)Berörd kommun: Karlskrona kommunNaturreservatet Utklippan utgörs av Utklipporna som ärden sydöstligaste ögruppen i den svenska delen av Östersjönsamt marina miljöer med rev och grundområden runt öarna.Utklipporna består av de nästan kala öarna, Norraskär,Södraskär och Degerhuvudet samt era mindre skär. MellanNorraskär och Södraskär nns en skyddad skehamn somnumera främst används som gästhamn för fritidsbåtar. PåUtklipporna rastar stora mängder yttfåglar under vår ochhöst. Fågelstudier bedrivs på öarna, bland annat genomringmärkning av fåglar.

Havsmiljön kring öarna är genom sin orördhet av stortmarinbiologiskt värde. De exponerade marina områdena haren väl utvecklad vegetation av blås- och sågtång. Gråsäl och,i mindre omfattning, knubbsäl förekommer i området.

PLANERADE NATURRESERVATEtt nytt marint naturreservat på öppet hav planeras utanförRonnebykusten (NY1). Reservatet är tänkt att sträcka sigfrån vattnen öster om Hällaryds skärgård i Karlshamntill havsområdet söder om Hasslö och Bollö i Karlskronakommun. Området utgör regional värdetrakt för blåmusslor.I området nns blåmusslor i en omfattning och täthetsom innebär att de sammantaget fyller en viktig ekologiskfunktion genom sin ltrering av vatten och genom detta enminskad effekterna av övergödning.

En utökning av Utklippans naturreservat (N9) i Karlskronaplaneras också (NY2). Även här utgör området regionalvärdetrakt för blåmusslor.

kransalger som indikerar god vattenmiljö. De grunda vikarnautgör betydelsefulla födosöks- och reproduktionsområdenför viktiga skarter som gädda och abborre. Öarna Lågaskärvoch Högaskärv är kala öar som är viktiga för fågellivet.

N7 Listerby skärgård (2000062)Berörd kommun: Ronneby kommunDet drygt 1000 hektar stora naturreservatet utgörs av de trestora öarna Arpö, Vagnö och Slädö, ett ertal mindre holmaroch skär samt omgivande hav. Inom reservatet ryms bådelummig innerskärgård och karg ytterskärgård. Hagmarkermed ädellöv så långt ut i skärgården är något som är unikt förBlekinge.

Tre fjärdedelar av reservatets yta består av hav. I sund ochfjärdar kring de stora öarna i norr är havsbottnarna ganskagrunda med endast några meters djup. Södra delarna avreservatet har större djup, som mest ner till 18 meter, ochmer påverkan av kraftiga vågor. De marina miljöerna harbåde mjuk- och hårdbottnar. I reservatets grunda vikar ochsund nns en rik alg ora med arter som blåstång, borstnateoch fjäderslick. På djupare bottnar nns bland annatålgräsängar. Tillsammans med ett fåtal marina växter utgöralger basen i havets näringskedja. Det innebär att en mängdorganismer är direkt eller indirekt beroende av växtlighetenunder ytan.

N8 Torhamns udde (2000070)Berörd kommun: Karlskrona kommunTorhamn udde utgör del av den östblekingska urbergsslätten.Området består bland annat av ängs- och åkermarker,hed- och skogsområden. Det är också en internationelltkänd fågellokal med ett stort antal häckande och rastandefåglar. Udden har betydande biologiska naturvärden, ensärpräglad landskapsbild, kulturhistoriskt värde samt viktigför friluftslivet. Cirka fyra femtedelar av reservatet består avvatten.

Vikarna kring Torhamns udde är viktiga lek- ochuppväxtområden för sk. I det grunda vattnet nns gott omföda i form av musslor, snäckor och små kräftdjur. På bottnen nns en rik alg ora. Här växer till exempel era olika arter av

kransalger, en typ av alger som innehåller kalk.


helt eller delvis avsnörda havsvikar, grunda havsvikar,ålgräsängar, biogena rev och strand- eller vattenmiljöer somhyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller somhar en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnadearters fortlevnad.

DJUR OCH VÄXTSKYDDSOMRÅDEI Blekinge nns ca 140 fågelskyddsområden, de esta längskusten. Dessutom nns ett sälskyddsområde vid länetsöstkust.

D1 Isaks kläpp (2047205)Berörd kommun: Karlskrona kommunViken vid Isaks kläpp utgör uppehållsplats ochyngelplats för en betydande del av knubbsälsbeståndeti Östersjön. Abramsäng är en av tre platser somKalmarsundspopulationen av knubbsäl håller till på. Detmarina grundområdet skapar en mångfald av livsmiljöer för sk, kräftdjur, bottenlevande organismer och musslor.

BIOSFÄROMRÅDE BLEKINGE ARKIPELAGBlekinge Arkipelag, som omfattar skärgårds- ochkustlandskapet inom Karlshamn, Ronneby och Karlskronakommun, har blivit utsedd till biosfärområde på grundav områdets höga natur- och kulturvärden. En så kalladsamverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag har

Övriga områdesskydd och värden

BIOTOPSKYDDSOMRÅDEOmråden som utgör livsmiljöer för hotade djur- ellerväxtarter kan skyddas som biotopskydd.Biotopskyddsområden är en skyddsform som kan användasför små mark- och vattenområden, så kallade biotoper.Biotoperna är också viktiga för vanligare arter, samt förvariationen i landskapet.

Genom att skydda sådana värdefulla naturmiljöer förbättrasförutsättningarna för att långsiktigt bevara den biologiskamångfalden. Skyddet bidrar också till att Sverige uppfyllerFN:s konvention om biologisk mångfald, samt de nationellamiljökvalitetsmålen.

Biotopskyddsområden skiljer sig från till exempelnaturreservat genom att det är ett antal namngivnabiotoptyper som får skyddas som biotopskyddsområde. Det nns två olika former av biotopskydds-områden. Den ena

innebär ett generellt skydd för vissa biotoptyper. Den andraformen av biotopskyddsområde utgörs av biotoper somlänsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller en kommun får beslutaska utgöra ett biotopskyddsområde. I havsmiljö är det denandra formen som är aktuell och biotopen kan till exempelutgöras av mynningsområden vid havskust, rev av ögonkorall,

Kartan redovisar biotopskyddsområden (med ljusgrön markerig), Biosfärområde Blekinge Arkipelag (blå skraffering) samt djur- och

växtskyddsområde (mörkgrön markering).

D1


marina miljö genom nationsöverskridande samarbete.Genom BSPA har målet att Östersjön ska vara i god ekologiskstatus 2021. En del av området är utpekat som Natura2000, men hela området har inget formellt skydd ochdärmed ingen skötsel- eller bevarandeplan. Det utpekadeBSPA-området ligger helt inom biosfärområde BlekingeArkipelag där samverkansplanen gäller. Genom regionalahavsmiljökonventioner är Sverige förbundet att skyddautpekade BSPA-områden.

EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDENMiljöbalkens 3 kapitel 3 § anger att mark - ochvattenområden som är särskilt känsliga från ekologisksynpunkt ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kanskada naturmiljön. I kustlandskapet rör det sig främst omområden särskilt känsliga för utsläpp eller olika former avvattenföretag som till exempel muddring, utfyllnader och skodlingar.

I Blekinge pekades bland annat ett ertal havsvikar, som ärviktiga lek- och uppväxtområden för sk, bland annat gäddaoch abborre, ut som ekologiskt känsliga i den första omgångav översiktsplaner som togs fram i slutet av 1980-talet.Flera av de utpekade områdena överlappas numera avriksintressen för naturvård och/eller Natura 2000.

tagits fram och ska fungera som en förvaltningsplan förutvecklingen inom området. Blekinge Arkipelag är ett av fembiosfärområden i Sverige. Biosfärområdet drivs i samverkanmellan de tre kommunerna och Länsstyrelsen i Blekinge län.

Biosfärområdet är ett modellområde där syftet är attnaturen, den biologiska mångfalden och kulturarvet skabevaras. Samtidigt ska social och ekonomisk utveckling medlokal förankring gynnas. Vid inrättande av ett biosfärområdetillkommer inte några nya restriktioner, utan det baseras påbe ntliga regelverk och frivilliga överenskommelser.I Sverige är biosfärområden ett komplement till kultur- ochnaturreservat, nationalparker och andra utpekanden avområden med höga natur- och kulturvärden. Biosfärområdenär en del av UNESCOs vetenskapliga program Man and theBiosphere (MAB). Biosfärområden handlar om naturvård ochhållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna booch utvecklas i områden samtidigt som samhället kan testany kunskap och praktik när det gäller att hållbart hanterarelationen mellan människan och naturen – att både brukaoch bevara.

BALTIC SEA PROTECTED AREAS BSPATorhamns skärgård i östra Blekinge utsågs 1994till BSPA-område av HELCOM. HELCOM ellerHelsingforskommissionen arbetar för skydda Östersjöns

Kartan redovisar ekologiskt känsliga områden (ljusgrön skraffering) samt BSPA-område (mörgrön yta).

D1


I Östersjön nns också arter som är globalt rödlistade somtorsk, ål, odnejonöga och bäcknejonöga. De nationelltrödlistade skarterna i Blekinge är sjurygg, tånglake,lake, havsnejonöga, fyrtömmad skärlånga, mal, torsk,ål, och vimma. Kransalgen raggsträfse är rödlistad ochförekommer på ertalet stället längs Blekinges kust. Längshavsstrandängar och stränder i övrigt nns era kärlväxteroch andra organismer som är skyddsvärda och delvis hotade.

NATURVÄRDESBEDÖMNING ENLIGT MOSAICMosaic är ett ramverk för naturvärdesbedömningi marin miljö – från ett landskapsperspektiv tillbedömning av speci ka platser. Ramverket ska fungerasom ett verktyg för att identi era den marina grönainfrastrukturen och ge underlag till olika former av rumsligförvaltning så som områdesskydd, fysisk planering,miljökonsekvensbeskrivningar, dispensprövningaroch kompensationsåtgärder. Mosaic är uppdelat i engrundläggande och en fördjupad naturvärdesbedömning.

Syftet med Mosaic är att främja ett funktionellt,ekosystembaserat och adaptivt angreppsätt vid rumslignaturvård. Ramverkets mål är att möjliggöra god förvaltninggenom att hantera ekosystemets rumsliga variation såvälsom förändring över tid – från landskapsnivå till objektsnivå.

HOTADE ARTEREtt antal fåglar som häckar längs Blekingekusten räknassom hotade eller nära hotade. Som exempel kan nämnastobisgrissla, havsörn, gråtrut, silltrut, svärta, ejder, kentsktärna och småtärna.

Populationerna av säl är stabila eller ökande. På Blekingesöstkust nns en av få knubbsälskolonier i Östersjön. Tumlarenär Sveriges enda inhemska valart. De främsta hoten mottumlaren oavsiktliga fångster i sket (bifångst), miljögifter,undervattensbuller, minskad bytestillgång och andraförändringar i ekosystemet. Tumlare fastnar framförallt ibottensatta garn med stor maskstorlek. Även borttappadegarn som driver fritt i havet (”spökgarn”) kan vara ett hot,liksom övrigt marint skräp.

Länsstyrelsen i Blekinge har genom remiss prövat möjlighetenatt föreslå Hanöbukten och Pukaviksbukten som Natura2000-område för tumlare. Företrädare för områdetsriksintressen menar att menar att en sådan utvidgning avNatura 2000-nätverket skulle kunna förhindra verksamheterinom yrkes ske, sjöfart, totalförsvarets intressen ochenergiproduktion och försvåra utvecklingen av dessa.

Länsstyrelsen har valt att inte gå vidare i frågan då det saknasförutsättningar att föreslå skyddsvärda områden för tumlare.

Kartan redovisar värdetrakter enligt mosaik-projektets prediktion.


VÄRDETRAKTER I MARIN MILJÖPå kartan nedan har bedömningen av värdetrakter i marinmiljö ytterligare renodlats, för att ringa in de områden sombör ges extra skydd mot exploatering och annan påverkan.

FISKEFREDNINGSOMRÅDENI Blekinge nns skefredningsområden i vattenområden ianslutning till åmynningar samt i Hanöbukten.

UTSJÖBANKARUtsjöbankar är upphöjningar från berggrunden, som skiljersig från grundare liggande kustområden genom att de omgesav djupare vatten. De hyser ofta höga biologiska värdeneftersom organismer som tidigare varit vanliga i grundakustnära områden, men där försvunnit eller minskat till följdav ökade störningar, ofta nns kvar på utsjöbankar.

Kunskapen om marina miljöer är ofta större för utsjöbankarän för omgivande områden eftersom era inventeringar hargenomförts för att bland annat bedöma deras betydelse förnaturvården. Utsjöbankar hyser generellt höga naturvärdensamtidigt som de är attraktiva för anläggning av till exempelvindkraft på grund av deras grundare förhållanden.

I den grundläggande naturvärdesbedömningen identi erasvad, det vill säga vilka biotiska ekosystemkomponenter som ärvärdefulla och bör prioriteras inom rumslig förvaltning baseratpå naturvärden. I den fördjupade naturvärdesbedömningenidenti eras var förvaltning av ekosystemkomponenterbör prioriteras baserat på naturvärden, det vill säga varvärdekärnor och värdetrakter är lokaliserade.

Resultaten från den grundläggande naturvärdesbedömningenvisar att det generellt sett är områden som är viktiga förlivshistoriskt kritiska stadier (t.ex. rekryteringsmiljöer för skeller övervintringsområden för sjöfågel) samt områden medbiotopbildande växter eller djur som förknippas med de högstanaturvärdena ur ett förvaltningsperspektiv.

I den fördjupade naturvärdesbedömningen pekas mångaområden längs kusterna ut som platser där höga naturvärdenackumuleras. Dessa miljöer är ofta rika på många artermed olika funktioner i ekosystemet, så som sjöfåglar, sk,hög undervattensvegetation och bottenlevande djur. Ävennågra områden i utsjön förknippas med höga naturvärden,till exempel i form av blåmusselbankar, rödalgsbälten ochövervintrande alfåglar. Det bör dock poängteras att någraviktiga steg inom MOSAIC för marin miljö återstår, vilka skullebidra med behövlig information till havsplaneringen.

Kartan redovisar utsjöbankar (ljusbrun yta), och justerade värdetrakter (lila yta) samt skfredningsområden (svarta linjer).


Sjöfartens aktiviteter påverkar naturvärden i havet, tillexempel genom buller. Med en ökande sjöfart blir riskenför olyckor större och därmed också faran för negativaeffekter för miljön. Konsekvenserna av ett oljeutsläpp tillhavs är många; naturmiljön med sitt växt- och djurliv skadas,stränder förorenas och havsbottnar förstörs. Oljeutsläppenfår också stora socioekonomiska konsekvenser med effekterpå era samhällsfunktioner.

Infrastruktur i havet ger en påverkan på bottenmiljön,både vid anläggandet och vid underhåll och reparationer.Anläggningsarbetet medför grumling av vattnet, förändradbottenmaterialstruktur och lokal påverkan på vattenväxter.Försvarsmaktens verksamhet påverkar även naturmiljönpå era sätt. Fartygstra ken inverkar på samma sätt somkommersiell sjötra k och fritidsbåtar på naturen. Vidövningar, skjutningar och detonationer sker ytterligarepåverkan.

Havsbaserade vindkraftsprojekt påverkar den lokala marinamiljön på olika sätt vid anläggning, drift och avveckling.Under anläggningsfasen kan förekomma höga ljud,grumling och sedimentspridning. Även kabeldragningen frånanläggningarna till land påverkar naturen.

Anspråk och intressekon ikterKonventionen om biologisk mångfald innebär att vi iSverige, på nationell nivå, har åtagit oss att till år 2020skydda minst 10 procent av våra kust- och havsområden.Naturskydd är ett av de anspråk i haven som ökar. I takt medatt kunskap om marina miljöer ökar kommer er områdenatt behöva skyddas i någon form. Ökande belastningar frånaktiviteter kan komma att ställa krav på regleringar ochområdesskydd, teknikutveckling och former för samverkan.Inom havsområdet nns era intressen som påverkar natur,djur- och växtliv.

Friluftslivets intressen och anspråk står inte i direkt motsatstill naturskyddet. Sannolikt nns starkare motståendeanspråk längre in mot kusten. Exempelvis sammanfaller oftade områden som utnyttjas mest av fritidsbåtstra ken medde områden som har pekats ut som värdefulla natur- ochkulturmiljöområden i kust- och skärgårdsområde.

Yrkes sket har anspråk på stora ytor inom planområdet.En grundförutsättning för sket är att det nns tillgångtill goda skbestånd, vilket i sin tur kräver goda livsmiljöerunder skens livsstadier. Viktiga områden behöver skyddasför att stärka skbeståndens livsmiljöer i förhållande till ettomgivande exploateringstryck. Naturvårdsområden skyddarmarina habitat och därmed lekområden och tillväxtplatserför sk. Vissa geogra ska områden är även fredade frånvissa skesätt, exempelvis bottentrålning. Fiskeskyddadeområden innebär en potentiell kon ikt med yrkes sket.Fiskodlingar medför påverkan på närområdet genom läckageav näringsämnen.

Uttag av sand och grus i vatten kan minska det naturligaskyddet mot kusterosion och påverka ström- ochbottenförhållanden. Verksamheten kan också leda tillfysiska förändringar vid kustzonen, orsaka strandförlust,vattengrumling och sedimentspridning. En bedömning avde långsiktiga effekterna är svår att göra och därmed ståruttag av sand och naturgrus i kon ikt med naturvärden.Sand och naturgrus är icke förnyelsebara naturresurseroch utvinning från havsbotten kan störa ekosystemetför havsbottenlevande organismer. Ofta utgör sand- ochgrusavlagringar utsjöbankar med höga naturvärden somhotas vid brytning av material. Dumpning av muddermassorriskerar att orsaka skador på bottnar, djur och växtliv.

Underlag 81

Källor

Kommunala planerVindkraftsplan, Ronneby kommun, antagen 2012

Vindkraftstrategi, Karlskrona kommun, antagen 2010

Vindbruksplan, Karlshamns kommun, antagen 2015

Översiktsplan Karlskrona kommun, antagen av KF 2010

Översiktsplan Karlshamns kommun, antagen av KF 2015

Översiktsplan Ronneby kommun, antagen av KF 2006

Översiktsplan Sölvesborgs kommun, antagen av KF 2010, rev2016

Rapporter och utredningarAnpassning till ett förändrat klimat - Blekinges regionalahandlingsplan, Länsstyrelsens rapport 2014:12

Energi. Rapport från havsplaneringens tematiska arbete frånoktober 2015 till mars 2016. Havs- och vattenmyndigheten,2016.

Ett hållbart Blekinge - regionalt åtgärdsprogram förmiljökvalitetsmålen 2013-2016, Länsstyrelsens rapport2013:6

Faktablad Marinarkeologi i Blekinge, Länsstyrelsen i Blekinge,2016.

Framtidsklimat i Blekinge län – enligt RCP-scenarier,Klimatologin Nr 30 2015, SMHI

Färdplan havsplanering, rapport 2016:21. Havs- ochvattenmyndigheten, 2016.

Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsningav miljöbedömningen, Havs- och vattenmyndigheten.

Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsningav miljöbedömningen, Havs- och vattenmyndigheten.

Försvarsmakten, Redovisning av riksintressen och områdenav betydelse för totalförsvarets militära del enligt 3 kap § 9Miljöbalken i Blekinge län (mars 2015)

Försvarsmakten – Högkvarteret. Redovisning avsektorsunderlag för havsplanering, (2013-06-25)

Havsplanering – Nuläge 2014, Statlig planering iterritorialhav och ekonomisk zon, rapport 2015:2

Havsplan – Östersjön, Första utkastet 2016-12-01, Havs ochvattenmyndigheten, 2016.

Muddring och hantering av muddermassor. Vägledningom tillämpningen av 11 och 15 kapitlet miljöbalken.Naturvårdsverket 2010.

Makroalger – på vägen mot ett biobaserat samhälle.SEAFARM 2013.

Marin skodling på den svenska västkusten - Tekniskalösningar. Vattenbrukscentrum Väst, Göteborgs universitet2015.

Marin modellering i Blekinge län och Hanöbukten.Länsstyrelsen Blekinge län, rapport 2015:6

Nationell plan för transportsystemet 2010-2021,Tra kverket

Oljeskyddsplan för blekingekusten, Karlskrona, Ronneby,Karlshamn och Sölvesborgs kommun.

Områden av riksintresse för yrkes sket, Fiskeriverket, Finfo2006:1

Rapport från havsplaneringens tematiska arbete FISKE, Havs-och vattenmyndigheten, 2016-05-10

Rapport från havsplaneringens tematiska arbete FÖRSVAROCH SÄKERHET, Havs- och vattenmyndigheten, 2016-05-10

Rapport från havsplaneringens tematiska arbete SJÖFART,Havs- och vattenmyndigheten, 2016-05-10

Rapport från havsplaneringens tematiska arbeteNATURVÅRD, Havs- och vattenmyndigheten, 2016-06-12

Rapport från havsplaneringens tematiska arbete ENERGI,Havs- och vattenmyndigheten, 2016-05-10

Riksintresse för kommunikationer, Ronneby ygplats,Tra kverket, Rapport TRV 2016/450, 2017-04-03

Underlag

82 Underlag

Riksintresse hamn och sjöfart enligt tra kverkets beslut2011-11-23, Länsstyrelsen Blekinge län

Svenskt yrkes ske 2020- hållbart ske och nyttig mat,Jordbruksverket samt Havs och vattenmyndigheten, 2016-04-25

Vattenbruk 2015. Statistiska meddelanden, JP 60 SM 1601,SCB 2016.

Vårt framtida hav – en rapport om framtida möjligheter ochutmaningar i svensk havsplanering. WSP

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys- naturolyckor,Länsstyrelsens rapport 2012:7

Webbplatserwww.havet.nu

www.havochvatten.se/havsplanering

www.lansstyrelsen.se/blekinge

skyddadnatur.naturvardsverket.se

www.boverket.se

www.sgu.se

www.smhi.se

www.solvesborg.se

www.karlshamn.se

www.ronneby.se

www.karlskrona.se

www.svensktvattenbruk.se

www.jordbruksverket.se

www.miljomal.se

www.globalamalen.se

www.salaroch ske.se

www.wwf.se

www.naturvardsverket.se

http://www.taggenvindpark.se

http://new.abb.com

http://blekingeoffshore.se/

https://corporate.vattenfall.se

GIS-dataLänsstyrelsen

Havs- och vattenmyndigheten

Naturvårdsverket

Tra kverket

Riksantikvarieämbetet

SGU

Lantmäteriet

Fiskeriverket

AquaBiota

HELCOM

2018-01-08 HAVSPLAN · öppen process och med inriktning mot framtiden skapa möjligheter för och...

Documents

Transcript of 2018-01-08 HAVSPLAN · öppen process och med inriktning mot framtiden skapa möjligheter för och...