PM2012-09-17

Verksamhetsplan för Barn och utbildningsnämnden år 2013Dnr BUN12/80-012

1. UppdragBarn och utbildningsnämnden har uppdrag av kommunfullmäktige att som beställande nämnd vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandare enligt gällande skollag.

Den styrmodell Ekerö kommun tillämpar baseras på målstyrning.  För barn och utbildningsnämnden innebär det att kommunfullmäktiges beslut om politisk plattform för innevarande mandatperiod är det inriktningsbeslut utgör utgångspunkt för nämndens mål.

Kommunfullmäktige har även beslutat om sju verksamhetsmål för kommunen.  Tre av dessa mål är av särskild betydelse för nämndens ansvarsområde. Dessa är:

Ekerö ska vara en av landets 10 bästa skolkommuner.

Ekerö kommuns invånare, företagare och andra intressenter ska uppleva en hög servicegrad och ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen.

Möjligheten för den enskilde att välja utförare av de kommunala tjänsterna, man har rätt till, ska öka jämfört år 2010, med hänsyn taget till att utbudet för de efterfrågade tjänsterna måste anpassas till gällande lagstiftning på området och utifrån tillgängliga resurser.   

Kommunfullmäktige fastställer nämndens ekonomiska ram. Nämnden beslutar om ersättningsnivåer, peng, till förskolor och skolor. Valfrihet och kostnadseffektivitet är centrala övergripanden begrepp och nämnden ska i det perspektivet verka för att fler privata alternativ etableras inom ansvarsområdet. Öppenhet och tydlighet i hur ersättningsnivåer är uppbyggda är viktiga för konkurrensneutraliteten, gott samarbetsklimat och en effektiv uppföljning.  

1

Nämndens egna mål är koncentrerade inom tre huvudområden:

Kunskap

Fullmäktige har som ett av sju verksamhetsmål för kommunen målet att Ekerö ska vara en av landets 10 bästa skolkommuner. Det är ett centralt mål för barn och utbildningsnämnden och rör alla verksamheter inom nämndens ansvarsområde från förskola till vuxenutbildning. Den styrning nämnden utövar handlar i det perspektivet om att sätta tydliga och mätbara mål för verksamheterna, ha en effektiv uppföljning och utvärdering samt en god tillsyn för att öka kvaliteten och nå fullmäktiges och nämndens egna mål.

Inflytande/valfrihet

Nämnden ska planera för en förskole- och skolkapacitet som ökar valfriheten för föräldrar och barn/elever att välja förskola, grundskola och gymnasium. Fler fristående verksamheter är angeläget.

Varje barn/elev och vårdnadshavare ska ha insyn och inflytande över verksamheten.

BO-garantin tillämpas i kommunen vilket innebär att plats i förskola eller pedagogisk omsorg ska erbjudas inom fyra månader från ansökningstillfället.I kommunen kan föräldrar välja att erhålla vårdnadsbidrag för barn mellan 1 och 3 år.

Trygghe t

Trygghet är ofta avgörande för lärande och utveckling. För att barn/elevers miljö ska vara trygg krävs såväl ett bra förebyggande arbete som effektiva metoder och insatser då ett eller flera barn/elever behöver stöd eller en oönskad händelse inträffar. Förebyggande preventiva insatser, samverka med andra internt o externt. PRISMA

Omvärlden utvecklas och förändras. Gamla förutsättningar omvärderas. Omvärldsbevakning och ett ständigt pågående utvecklingsarbete är väsentligt för att lärande och elevers kunskapsutveckling ska har goda förutsättningar och ske i en trygg miljö.

2

2. MålForskning har under senare år betonat betydelsen av att ha ett begränsat antal mål som är tydliga och mätbara. Alltför många mål riskerar att minska fokus och ge sämre resultat än vad som är möjligt och önskvärt.

Ekerö kommun har som övergripande mål att vara en av Sveriges tio bästa skolkommunerna mätt i meritvärde för åk 9. För att nå detta övergripande mål har barn- och utbildningsnämnden formulerat sex mål som ska prägla förskolan och skolan och ett mål som avser vuxenutbildning.

3

Kunskap

Enheterna ska säkerställa att varje barn i förskolan får det stöd och den stimulans i sin tal- och språkutveckling som barnet har rätt till

Elevers läsförståelse i test och prov ska vara god Varje elev ska ges förutsättningar att nå målen i alla ämnen Varje studerande inom vuxenutbildningen har rätt till en verksamhet

som utgår från individens önskemål, behov och förutsättningar och som ger maximal utveckling.

Ekerös medborgare ska erbjudas en professionell, kvalificerad och neutral studie- och yrkesvägledning

Trygghet

Verksamheten ska vara trygg, trivsam och säker

Inflytande/valfrihet

Barn/elever ska ha rätt till inflytande över sitt lärande. Barn/elever och vårdnadshavare ska ges stora valmöjligheter vid val

av förskola, skola och skolbarnsomsorg.

3. Förutsättningar och analysEkerö är till karaktären en blandning av förorts- och landsbygdskommun. I maj uppgick befolkningen till 25 949. Under innevarande år antas befolkningen öka med drygt 1 procent och denna måttliga ökning förväntas även för 2013 och 2014. Först år 2016 ökar befolkningen snabbare som en följd av ökat bostadsbyggande. Antalet barn i förskoleåldrarna minskar något under hela budgetperioden och först 2016/2017 sker en ökning. Åldrarna som omfattar förskoleklass och grundskolan ökar varje år under budgetperioden. Däremot minskar antalet gymnasieungdomar. I volymbilagorna till budget PM för 2013 med inriktning 2014 – 2015 redovisas den demografiska utvecklingen och dess påverkan inom nämndens verksamhetsområden i mer detalj.

Vad leder till högre kvalitet och måluppfyllelseForskning visar att framgångsrika skolor klarar av att skapa ett klimat som både bidrar till barnens/elevernas sociala utveckling och till att eleverna har goda kunskapsresultat.

De skolrelaterade PRISMA - insatserna syftar till att öka förutsättningarna för inlärning genom att dels främja eleverna psykiska hälsa samt genom att skapa en stödjande psykosociala miljö där elevernas individuella behov kan mötas.

4

Framgångsfaktorer som ofta framhålls i litteratur handlar bl.a. om ledarskap på olika nivåer. Ledarskapet behöver vara genomtänkt och aktivt och det gäller på både politisk-, nämndkontors-, produktions- och rektorsnivå. En annan viktigt komponent i hur väl barnen/eleverna lyckas uppnå målen är lärarens kompetens. Att lyfta fram kompetenta pedagoger, främja kompetensutveckling och arbeta för att få rätt kompetens på rätt plats anses också vara värdefulla pusselbitar för hög måluppfyllelse. Vidare framhålls vikten av att ha höga ambitioner för förskolan/skolan som helhet – att verksamheten är viktig, men också att ha höga förväntningar på förskolans/skolans måluppfyllelse oavsett förutsättningar. Kopplat till detta betonas också betydelsen av att fånga upp barn/elever som behöver särskilt stöd.

Framgångsfaktorer som också betonas starkt, både i forskning och styrdokument, är samsyn kring mål och inriktning – att dessa är kända av hela organisationen. Kopplat till detta är därför också systematisk uppföljning, utvärdering, återkoppling och dokumentation viktiga bitar för att uppnå högre kvalitet och måluppfyllelse. Detta gäller på alla nivåer i organisationen.

Rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” nämner bl.a. att differentieringen har ökat i klassrummet, dvs. elever delas allt oftare in i olika grupper utifrån behov av särskilt stöd eller kunskapsnivå. Detta leder till allt mer homogena grupper. Homogena grupper kan i sin tur leda till s.k. ”kamrateffekter”, alltså att elevernas resultat påverkas av hur eleverna i deras omgivning presterar.

Forskning visar att undervisningens organisation och genomförande är viktig. Arbetslag framhålls ofta som en framgångsfaktor, liksom att undervisningen har ett reflekterande arbetssätt. Forskning visar också vikten av att verksamheten/undervisningen anpassas efter barnens/elevernas behov och att rektorerna tar ett stort ansvar för undervisningens kvalitet.

FörskolanFörskolan är en del i utbildningsväsendet i och med den nya skollagen och den reviderade läroplanen.

År 2010 var 31 procent av pedagogerna inom förskolan i Ekerö högskoleutbildade, varav 25 procent inom de fristående förskolorna och 35 % inom de kommunala. År 2011 hade 32 % av pedagogerna i förskolan en högskoleutbildning (motsvarande siffra var 54 procent för riket), varav 28 % inom de fristående förskolorna och 34 % inom de kommunala. Det är angeläget att andelen högskoleutbildade förskollärare ökar.

Omsorg på obekväm arbetstidDet finns ett ökande behov av omsorg på obekväm arbetstid.

Enligt skollagen 25 kap 5 § ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds för barn vars

5

föräldrar har behov av det och inte själva kan ordna omsorg. Utgångspunkten för bestämmelsen är att detska gå att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete, trots att arbetstidenär förlagd, helt eller delvis, till kvällar, nätter eller helger (obekväm arbetstid).

Ordalydelsen ”att sträva efter” innebär att en kommun ska ha ambitionen att tillhandahålla omsorg även under obekväm arbetstid för de familjer som har behov av detta. Bestämmelserna innebär dock inte någon rättighet för föräldrarna. Finns ingen efterfrågan måste kommunen ändå planera för att kunna tillhandahålla sådan omsorg när den efterfrågas.

FritidshemFritidshemmets uppgifter vilar på två ben. Verksamheten ska både ge barnen en god omsorg när föräldrarna arbetar eller studerar och erbjuda barnen meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Kvalitetskraven är lika viktiga som kravet att fritidshemmen ska vara tillgängliga för alla barn som behöver plats. Där tillbringar många barn en stor del av sin dag.

Enligt läroplanen ska barnen delta i en pedagogisk verksamhet som kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt, och som bidrar till att ge dem mångsidighet, helhet och kontinuitet i lärandet. Fritidshemmet ska ge dem en meningsfull fritid, där verksamheten är utformad så att varje barns behov, intresse och erfarenhet tas tillvara. Som aktiva medskapare ska barnet ges utrymme för sin nyfikenhet och sin lust att lära samt inflytande över hur dagen formas. Varje barn ska få stöd i att uttrycka sin tankar och är med och tar ansvar.

Uppföljningen och utvärderingen av fritidshemsverksamheten behöver fördjupas och utvecklas.

Grundskola - elevernas kunskaperDet genomsnittliga meritvärdet för elever i år 9 har under de senaste fem åren stadigt ökat och Ekerö kan numera räknas till de 23 kommuner i landet som har de högsta meritvärdena.1 Skolverkets jämförelse mellan förväntat och uppnått resultat utifrån bakgrundsfaktorer och elevsammansättning, visar att Ekerö kommuns resultat ligger högre än förväntat beträffande genomsnittligt meritvärde, +4, och högre än förväntat när det gäller elever som nått målen i alla ämnen, +5.2

Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk 9 vårterminen 2012 är 229 och har därmed ökat sedan föregående år. Statistik för riket är inte tillgänglig i dagsläget.

Behörighet till gymnasieskolan skärptes hösten 2011. För att komma in på ett nationellt program räckte det tidigare med att ha godkänt i tre 1 Rankingen kommer från SKL:s Öppna jämförelser som publicerades våren 2012, vilket gör att det jämförda meritvärdet baseras på vårterminen 2011.2 SALSA värdena baseras på slutbetygen våren 2011. Värden för 2012 finns inte tillgängliga i dagsläget.

6

ämnen, matematik, engelska och svenska eller svenska som andra språk. I den nya gymnasieskolan behövs godkända betyg i fler ämnen. För yrkesprogram krävs godkänt i ytterligare fem ämnen, för högskoleförberedande program behövs godkänt i nio ämnen (utöver de tre tidigare). De nio ämnena skiljer sig åt beroende på vilket högskoleförberedande program det gäller.

År 2011 blev 96 procent av eleverna i Ekerö behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande program. När det gäller högskoleförberedande program blev 96 procent behöriga till estetiska program, 94 procent till ekonomi-, humanistiskt- och samhällsvetenskapliga program och 93 procent till naturvetenskap- och tekniska program. Ekerö ligger bra till när det gäller gymnasiebehörighet, både jämfört med riket och med kommuner i Stockholms län.

MatematiklyftetSKL gör en satsning på matematik, kallad PISA 2015. SKL:s mål är att år 2015 ska andelen elever i grundskolan som endast når lägsta nivån i PISA-studien halveras från 22 procent och andel som når toppresultat ska öka. Dessutom ska Sverige höra till de tio bästa OECD-länderna. Det unika med satsningen är att den riktar sig lika mycket till kommunens politiker och chefer som till lärare och rektorer.

Ska varje skola lyckas med sin matematikundervisning krävs att frågan prioriteras på högsta nivå. I satsningen ska kommunerna utveckla konkreta arbetssätt för undervisningen och organisera en fungerande uppföljning för resultaten. För att vara med i satsningen krävs engagemang från alla led i kommunen – politiker, tjänstemän, rektorer och lärare. Metoden är att de utbyter erfarenheter inom och mellan varandra. Slutsatser från SKL:s Öppna jämförelser och projektet Framgångsrika skolkommuner visar ett antal gemensamma faktorer som leder till goda skolresultat:

o En tydlig rollfördelning mellan ansvariga politiker och tjänstemäno Höga förväntningar på elever och medarbetareo Lärarnas kompetens och samarbeteo Systematisk uppföljning av alla elever inklusive elever i behov av stöd

Alla elever har rätt till bra matematikundervisning oavsett förutsättningar. Elever ska inte bara nå målen utan också kunna nå till toppen av sin potential.

Källa: SKL (2012) ”Sju kommuner tar täten i SKL:s matematiksatsning”, http://www.skl.se/press/nyheter_2/sju-kommuner-tar-taten-i-skl-s-matematiksatsning. Information hämtad 2012-08-15.

Självservice

7

Under hösten 2012 och 2013 sker en uppgradering av systemet Dexter. Det nya uppgraderade självservicesystemet ska förenkla och effektivisera förskole- och skoladministrationen både på enheterna och nämndkontoret samt ge medborgare ökad servicenivå.

Förskollärar- och lärarlegitimationVåren 2011 beslutade riksdagen om att införa legitimation för förskollärare och lärare.

På legitimationen kommer att anges vilken eller vilka skolformer eller fritidshem, årskurser eller motsvarande, ämnen eller ämnesområden, som läraren eller förskolläraren är behörig att undervisa i. En lärare eller förskollärare kan, utöver sin behörighetsgivande examen, ha kompletterat med ytterligare behörighetsgivande utbildning som kan ge utökad behörighet. Det kan antas att det också finns lärare som har behörighet i vissa ämnen med som saknar för andra och detta innebär åtminstone under en övergångsperiod en matchningsproblematik liksom det kräver kunskap om vilka behov som finns av att öka kompetens för att kunna ha behöriga pedagoger. Inom den kommunala produktionen pågår ett arbete med att inventera behörigheten för att kunna planera för olika insatser. Detta för att se till att behöriga lärare finns i alla ämnen år 2015.

Förskollärarlyftet II och Lärarlyftet IIFörskollärarlyftet II riktar sig till förskollärare och förskolechefer som är anställda i förskolan. Förskollärarna ska också ha en behörighetgivande examen, ett behörighetsbevis eller förskollärarlegitimation.

Syftet med Förskolelyftet II är att stärka förskollärares och förskolechefers kompetens och därmed öka förskolans måluppfyllelse. Skolverket erbjuder tre kurser:

o Leda och organisera det systematiska kvalitetsarbetet - förskolechefens ansvar för förskolans kvalitet. Målgruppen är förskolechefer.

o Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet - systematiskt kvalitetsarbete. En kurs som ges både till förskollärare och förskolechefer.

o Utmana och stödja varje barns utveckling och lärande i förskolan. Kursen är för förskollärare.

Lärarlyftet II riktar sig till lärare med lärarexamen som är anställd utan tidsbegränsning. För att vara berättigad att delta i Lärarlyftet II ska läraren undervisa i ett ämne utan att ha rätt utbildning för detta. Läraren får bara läsa det som hon/han saknar för att bli behörig i ämnet.

Lärarlyftet II består av tre delar och riktar sig till:

o Lärare som undervisar i ämnen de saknar behörighet för

o Lärare i särskolan som saknar behörighet

8

o Fritidspedagoger som vill kunna undervisa i praktisk- estetiska ämnenbehörighetsbevis eller förskollärarlegitimation.

Staten betalar lärosätena för de kurser som erbjuds, men inte för övriga kostnader.

VFU – verksamhetsförlagt utbildningViktiga kvalitetsaspekter när det gäller VFU är handledarnas kompetens, studenternas självständiga arbete och de s.k. trepartssamtalen. Dessa samtal förs mellan studenten, den förskollärare/lärare som ska handleda studenten i kommunen och den lärare som studenten har på universitetet. Dessa aspekter behöver utvecklas.

Skolbiblioteken I kommunen finns elva skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier. Det gör att Ekerös grundskolelever har en god tillgång till skolbibliotek med hög kvalitet. Hittills har skolbiblioteken i kommunen drivits på uppdrag av barn och utbildningsnämnden samt kulturnämnden. I och med införandet av den nya skollagen ska även skolbiblioteksverksamhet finansieras på konkurrensneutrala villkor. Lika bidrag för verksamheten ska gå till såväl kommunala som fristående skolor. Uppdraget att tillhandahålla skolbibliotek och finansiering av verksamheten föreslås därför helt över helt till barn och utbildningsnämnden och inarbetas i skolpengen från och med 2013. Någon förändring i uppdraget föreslås inte utan verksamheten bedrivs även i fortsättningen av produktionsområde Ekerö Kultur.

Främjande och förebyggande arbetePRISMA (Preventivt Inriktat SaMArbete) är benämningen på den samverkan som syftar till att stärka och utveckla det preventiva arbetet i Ekerö kommun. Arbetet utgår från en plan som redovisar målsättning och strategier för det främjande och förebyggande arbetet där målgruppen är samtliga barn och ungdomar i kommunen. Alla de tre beställarnämnderna, socialnämnden, kulturnämnden samt barn och utbildningsnämnden samverkar i arbetet. Samordningsansvaret ligger hos barn och utbildningsnämnden.

De övergripande målsättningarna kan sammanfattas enligt följande:

Stärka kompetensen i kommunen kring förebyggande och främjande arbete

Ge tidigt stöd till barn i riskzon

Stärka samverkan

Under flera år har PRISMA fokuserat på att utveckla kompetensen kring förebyggande och främjande arbete. Metoder som ÖPP (Örebro preventionsprogram) och SET (social och emotionell träning) har

9

implementerats i skolorna.  Föräldrastödet (ICDP) har bedrivits och nått många föräldrar. Resultat har kunnat avläsas genom exempelvis höjd debutålder för alkoholanvändning bland Ekerös ungdomar och att personal uppger att de i högre utsträckning har verktyg för att identifiera signaler och omständigheter som kan vara riskfyllda för ett barns/ungdoms fortsatta utveckling.

En utveckling har också skett av de tidiga insatserna. Under det senaste året har fältverksamheten inom socialtjänsten byggts ut och gett goda erfarenheter. Ett pilotprojekt i mindre skala med råd och stödsamtal till föräldrar har genomförts av två skolkuratorer. Familjerna som deltagit uppger att de fått hjälp att bryta destruktiva mönster i ett tidigt skede och att de fått verktyg att hantera svårigheter i samspelet med sina barn/ungdomar.

Under året har några viktiga steg tagits för ökad preventiv samverkan. Ett förslag till struktur för länsövergripande samverkan kring barn med behov av särskilt stöd mellan kommunerna i länet och landstinget har utarbetats och förväntas undertecknas under hösten 2012.

Erfarenheterna från pilotprojektet med öppen mottagning för föräldrar och olika öppenvårdsinsatser inom socialtjänsten i andra kommuner är goda. Dels har det gett föräldrar värdefulla redskap för att barnet/ungdomen ska kunna fungera i sin helhet; i familjen, i skolan, på fritiden. Dels säger erfarenheter från andra kommuner att förutsättningarna att minska antalet orosanmälningar och utredningar inom socialtjänsten förbättras och att antalet placeringar av unga på behandlingshem och i familjehem kan minska.

Samtidigt med dessa positiva erfarenheter har antalet anmälningar till socialtjänsten kring oro för barn och unga ökat, liksom beslut om omhändertagande enligt socialtjänstlagen och antalet placeringar på behandlingshem eller familjehem.

Socialnämndens arbetsutskott gav 2011-11-23, i samband med en fördragning om det hittillsvarande PRISMA- arbetet, nämndkontoret i uppdrag att återkomma med ett utkast till nämndgemensamt uppdrag vad avser preventiv samverkan.

Nämndkontoren social, barn och utbildning samt kultur och fritid föreslår därför att pilotprojektet med öppen mottagning för stöd till föräldrar utvecklas till en samverkan mellan socialtjänsten och resursteamet med en öppen mottagning för barn, unga och deras föräldrar. Mottagningen ska vara lättillgänglig och kunna erbjuda tider för råd och stödsamtal på tider som passar målgruppen. Mottagningen ska bemannas av socionomer, kuratorer eller motsvarande och arbeta utifrån ett lösningsinriktat förhållningssätt. Fokus är att barnet/ungdomen ska fungera i sin helhet; familj, skola, fritid. Fokus är stöd och råd. För behandlingsinsatser hänvisas till BUP respektive socialtjänst.

Den öppna mottagningen föreslås under 2013 vara en försöksverksamhet och finansieras inom budgeterade ekonomiska ramar. Efter utvärdering

10

av verksamheten får frågan om fortsättning prövas liksom finansieringen av den.

Särskilt stödI verksamhetsplanen för 2012 gav nämnden i uppdrag att göra en översyn av det särskilda stödet så att det stödjer det inkluderande perspektivet som uttrycks i de statliga styrdokumenten.

Skollagen (2010:800) anger att utbildningen av barn och unga ska vara likvärdig i den meningen att oberoende av bakgrundsfaktorer som kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska faktorer har alla barn rätt att nå läroplanens mål. Det är förskolornas/skolornas uppdrag och ansvar att utforma organisationen så att alla barn/elever ges förutsättningar att nå målen. I detta sammanhang betonas att det eventuella särskilda stöd som behövs ska ges inom den klass/grupp som barnet/eleven tillhör.

Styrdokumenten för förskola/skola gör en tydlig betoning av det inkluderande perspektivet, vilket innebär att förskolan/skolan ska organiseras utifrån det faktum att barn är olika. Särskiljande lösningar ska så långt som möjligt undvikas. Inkludering innebär alltså att förskolan/skolan måste anpassa sin verksamhet för att hantera barns/elevers svårigheter.

Under innevarande år har ett utvecklingsarbete bedrivits inom nämndkontoret i samarbete med resursteamet och produktionsledning. Förslag till nytt förhållningssätt och resursmodell har utarbetats. Förslaget har redovisats på möten med förskolchefer och rektorer i kommunen under våren 2012, förslaget till nya tillämpningsregler bifogas (bilaga 1).  Nämndkontoret föreslår att reglerna ska börja tillämpas från januari 2013.

En effekt av ett mer inkluderande förhållningssätt är att antalet tilläggsbelopp förväntas minska. I förslaget till budget görs därför en omfördelning av anslaget.

Omfördelningen innebär att ca 1 000 tkr av anslaget för 2012 förs över i peng. 

Ekeröelever i gymnasietEkerös gymnasieungdomar går på ett stort antal gymnasieskolor främst i Stockholms län. Närmare 50 procent går i någon av Stockholms stads gymnasieskolor. Historiskt har det varit mycket svårt att få någon fullständig bild av gymnasieelevernas studieprestationer. Endast övergripande statistik som Skolverket, Högskoleverket respektive SKL redovisar har varit tillänglig. Den statistiken, som avser år 2011, visar bl.a. att 74,5 procent av Ekerös 20-åringar har en fullföljd gymnasieutbildning. Det är en liten ökning jämfört med läsåret innan. Motsvarande siffra för riket är 76,8 procent (år 2011).

11

Fristående skolor har inte haft någon skyldighet att rapportera in slutbetyg till folkbokföringskommunen. I och med den nya skollagen finns nu en sådan möjligt och det blir därmed både möjligt och angeläget att samla in betygsuppgifter. Det kan då bli möjligt att göra jämförelse mellan olika grundskolor och gymnasieskolor.

Den nya skollagen ställer högre krav på fler godkända betyg från grundskolan för behörighet till såväl de nationella högskoleförberedande programmen som yrkesprogrammen. Syftet är att stärka måluppfyllelsen i grundskolan. De individuella program som funnits hittills upphör och istället införs tre introduktionsprogram; preparandutbildning för tillträde till nationellt program, programinriktat individuellt val med inriktning mot ett yrkesprogram samt yrkesintroduktion för etablering på arbetsmarkanden eller vidare studier.

Vuxenutbildningen Den statliga finansieringen av yrkesutbildning för vuxna är osäker inför 2013.Under åren 2009-2012 har kommunen har fått statliga medel för att bedriva yrkesutbildning för vuxna. Denna statliga satsning på yrkesutbildningen upphör inför 2013.

Samtidigt ökar efterfrågan på vuxenutbildning bland annat som en effekt av att de stora årskullarna födda under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet nu söker för att komplettera sin utbildning.

Efterfrågan på SFI har fördubblats under de senaste åren vilket kommer att innebära att antalet elever på grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning på sikt också kommer att öka.

Det övergripande målet för vuxenutbildningen enligt skollagen (2010:800) är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja personlig utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Skollagen säger vidare att den som fått minst utbildning ska prioriteras. Ökar efterfrågan på vuxenutbildningen utöver vad den budgeterade ramen medger kan en sådan prioritering bli nödvändig.

I Stockholms län pågår arbete med att utveckla en vuxenutbildningsregion. Arbetet samordnas av KSL och inriktningen är att genomföra en länsgemensam upphandling av vuxenutbildningsanordnare. Blir förutsättningarna för Ekerös del gynnsamma bör kommunen ingå i upphandlingen. Nämndkontoret följer löpande utvecklingen. IT inriktningEn översyn av kommunens IT- verksamhet, stöd och organisation har nyligen genomförts. Utvecklingsområden som lyfts fram handlar om att

12

höja den grundläggande IT- kompetensen hos personal, skapa en effektiv support och genomföra en gemensam standardplattform för datorer. Inom nämndens område är frågan om IT som ett pedagogiskt verktyg samt barns och elevers möjligheter till s.k. digital kompetens central. Det handlar om barns och elevers förmåga att använda datorn för att hämta, kritisk granska, producera, publicera och utbyta information via Internet.

I läroplanerna för förskolan och skolan framhålls att modern teknik är ett verktyg för kunskapssökning, kommunikation, skapande och lärande. För att utveckla detta krävs en god IT-infrastruktur och en god IT-kompetens hos den pedagogiska personalen. Det som handlar om den grundläggande infrastrukturen och driftsäkerheten hamnar det utanför nämndens direkta ansvarsområde och sorterar under kommunens IT-enhet. Personalens IT-kompetens och tillgången för personal och elever till datorer och läsplattor i verksamheterna är en fråga för nämnden att målsätta och följa upp. Inom ramen för nämndens utvecklingssatsning för högre måluppfyllelse bör detta lyftas fram.

VÅGA VISASedan ett antal år samarbetar Ekerö med fem stockholmskommuner om utvärdering i förskola och skola. Samarbetet kallas VÅGA VISA. Utvärderingen sker genom en variation av metoder såsom observationer och enkäter.

Observationer genomförs av observatörer från annan kommun än den egna. Observatörernas uppdrag är att observera läroplanens målområden. Till stöd i arbetet använder observatörerna en metodbok som föreskriver hur observationen ska gå till. De har också till sin hjälp bedömningsmatriser för stöd till bedömning på olika kvalitetsnivåer samt intervjufrågor att användas vid intervju av skolledning, pedagoger och elever.

Erfarenheten visar nu att de bilder som framkommer i observationsrapporterna inte är tillräckligt tydliga. Genom nuvarande sätt att genomföra observationerna är det svårt att till exempel se hur verksamheterna uppfyller sitt uppdrag om att alla elever skall uppnå kunskapskraven. Det är också svårt att se hur elever som lätt når målen stimuleras och vilken effekt det har för elevernas resultat.

Från hösten kommer ett nytt sätt att genomföra observationer att prövas där observationen bl.a. ska ha fokus på elevernas resultat på nationella prov och betyg – vilket inte har skett tidigare. Hur pedagogerna utvärderar sina egna undervisningsmetoder kommer också att aktualiseras i det förtydligade sättet att observera.

Observationerna hösten 2012 kommer att äga rum som ”pilotobservationer” där de nya metoderna ska prövas. I slutet av året kommer en utvärdering av metoden att ske.

Systematiskt kvalitetsarbete

13

Innan nya skollagen fanns kravet om att varje år skriva en kvalitetsredovisning. I och med den nya skollagen försvann detta krav och istället kom skrivningar om systematiskt kvalitetsarbete och dokumentation av detta arbete.

Under innevarande år har ett utvecklingsarbete bedrivits av nämndkontoret i syfte att systematiskt följa upp, utvärdera och återkoppla nämndmålen. En del av detta utvecklingsarbete har varit att arbeta fram en mall för enheternas dokumentation av deras arbete för att uppnå nämndmålen. Fokus i denna dokumentation ligger på analys och framåtblickande. Alla enheter, såväl kommunala som fristående, har deltagit i detta arbete.

Nämndkontoret har arbetat fram en utvärderingsplan där alla utvärderingsaktiviteter finns dokumenterade och beskrivna.

För att systematisera nämndens uppföljning och utvärderingar har en förskole/skolapplikation utvecklats i QlikView-miljö. I denna applikation kan volymuppgifter, betyg, nationella prov och kundundersökningen följas upp och analyseras.

4. Strategi

FörskolanI den reviderade läroplanen för förskolan har förskollärarens ansvar och roll förtydligats inom samtliga målområden. För att möta läroplanens intentioner är det angeläget att öka andelen högskoleutbildade pedagoger genom att vara en attraktiv kommun att arbeta i samt uppmuntra pedagoger att vidareutbilda sig till förskollärare.

Barn och utbildningsnämnden har i budget avsatt 500 tkr per år för att några (fem stycken) pedagoger inom förskolan i Ekerö kommun ska få möjlighet att studera till förskollärare på arbetstid under en tidsperiod på tre år. Detta gäller både kommunala och fristående förskolor.

Kriterierna för att få möjligheten till detta är att pedagogen ska ha:- högskolebehörighet- varit anställd inom förskola i Ekerö kommun under minst 5 år

Omsorg på obekväm arbetstidUnder våren 2013 kommer nämndkontoret att utreda förutsättningarna för att kunna erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Utredningen kommer bl.a. att belysa hur de pedagogiska, ekonomiska och lokalmässiga konsekvenserna kan komma att se ut.

Fritidshem

14

Uppföljning och utvärdering avseende fritidshemmens verksamhet behöver utvecklas. Nämndkontoret kommer under 2013 att presentera förslag på sådana uppföljningar och utvärderingar.

MatematiksatsningUnder våren 2013 kommer nämndkontoret att återkomma kring Ekerös deltagande i SKL:s matematiksatsning.

SjälvserviceUnder hösten 2012 och 2013 sker en uppgradering av systemet Dexter. Tanken är att det nya självvärderingssystemet ska förenkla och effektivisera förskole- och skoladministrationen, både på enheterna och nämndkontoret, och ge medborgare ökad servicenivå. Uppgraderingen sker i steg där vi börjar med fritidshem och en funktion för enklare hantering av inflytt/byte/utflytt. Nästa steg är skolval. Under senare delen av våren 2013 kommer vi även att införa det nya självservicesystemet inom förskoleområdet.

Utbildningar för användare kommer att ske kontinuerligt, med början september 2012.

Förskollärarlyftet II och Lärarlyftet IIFörskollärarlyftet II riktar sig till förskollärare och förskolechefer som är anställda i förskolan. Förskollärarna ska också ha en behörighetgivande examen, ett behörighetsbevis eller förskollärarlegitimation.

Syftet med Förskolelyftet II är att stärka förskollärares och förskolechefers kompetens och därmed öka förskolans måluppfyllelse. 

Lärarlyftet II riktar sig till lärare med lärarexamen som är anställd utan tidsbegränsning. För att vara berättigad att delta i Lärarlyftet II ska läraren undervisa i ett ämne utan att ha rätt utbildning för detta. Läraren får bara läsa det som hon/han saknar för att bli behörig i ämnet.

Staten betalar lärosätena för de kurser som erbjuds, men inte för övriga kostnader (t ex vikarekostnader).

Barn- och utbildningsnämnden har i budget avsatt 2 000 tkr i särskilda medel för kompetensutveckling i grundskolan för att främja högre måluppfyllelse. Kostnader, t ex vikarekostnader, som uppkommer vid deltagande i Lärarlyftet II inryms inte i dessa utvecklingsmedel. Dessa kostnader föreslås hanteras inom den budgeterade ramen för grundskolan.

Motsvarande gäller för förskolan. Barn- och utbildningsnämnden har avsatt 400 tkr i anslag för pedagogisk utveckling i förskolan. Kostnader, t ex vikarekostnader, som uppkommer vid deltagande i Förskollärarlyftet II inryms inte i dessa utvecklingsmedel. Dessa kostnader föreslås hanteras inom den budgeterade ramen för förskolan.

15

VFUFör att VFU handledarna ska få de kunskaper som krävs för att klara av uppdraget som handledare för förskollärare/lärare i utbildning planeras för VFU-handledare.

En viktig kvalitetsaspekt när det gäller VFU är de s.k. trepartssamtalen, dvs. samtal mellan studenten, handledaren i kommunen och läraren på universitetet. Stockholms universitet och Ekerö kommun har valt att utveckla ett diskussionsforum för att utveckla trepartssamtalen och för att höja kvaliteten för den studerande.

En annan kvalitetsaspekt som lyfts upp avseende VFU är kvaliteten på studenternas självständiga arbete. Under hösten 2012 startar ett pilotprojekt i samarbete med Stockholms universitet som bl.a. handlar om att studenterna ska få hjälp att hitta intressanta frågor och att kommunen ska få sina frågor besvarade.

SkolbibliotekenI och med den nya skollagen ska även skolbiblioteksverksamhet finansieras på konkurrensneutrala villkor. Lika bidrag för verksamheten ska gå till såväl kommunala som fristående. Uppdraget att tillhandahålla skolbibliotek och finansiering av verksamheten föreslås därför flyttas över till barn- och utbildningsnämnden och inarbetas i skolpengen från och med 2013. Någon förändring i uppdraget föreslås inte utan verksamheten bedrivs även i fortsättningen av produktionsområde Ekerö Kultur.

Ekeröelever i gymnasietFristående skolor har inte haft någon skyldighet att rapportera in slutbetyg till folkbokföringskommunen. I och med den nya skollagen finns nu en sådan möjligt och det blir därmed både möjligt och angeläget att samla in betygsuppgifter. Det kan då bli möjligt att göra jämförelse mellan olika grundskolor och gymnasieskolor. Nämndkontoret kommer under 2013 att presentera förslag på sådana uppföljningar.

VuxenutbildningenDet övergripande målet för vuxenutbildningen enligt skollagen (2010:800) är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja personlig utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Skollagen säger vidare att den som fått minst utbildning ska prioriteras. Ökar efterfrågan på vuxenutbildningen utöver vad den budgeterade ramen medger kan en sådan prioritering bli nödvändig.

I länet pågår arbete med att utveckla en vuxenutbildningsregion. Arbetet samordnas av KSL och inriktningen är att genomföra en länsgemensam upphandling av vuxenutbildningsanordnare. Blir förutsättningarna för Ekerös del gynnsamma bör kommunen ingå i upphandlingen. Nämndkontoret följer löpande utvecklingen.

16

Främjande och förebyggande arbeteErfarenheterna från pilotprojektet med öppen mottagning för föräldrar och olika öppenvårdsinsatser inom socialtjänsten i andra kommuner är goda. Samtidigt med dessa positiva erfarenheter har antalet anmälningar till socialtjänsten kring oro för barn och unga ökat, liksom beslut om omhändertagande enligt socialtjänstlagen och antalet placeringar på behandlingshem eller familjehem.

Socialnämndens arbetsutskott gav 2011-11-23, i samband med en fördragning om det hittillsvarande PRISMA- arbetet, nämndkontoret i uppdrag att återkomma med ett utkast till nämndgemensamt uppdrag vad avser preventiv samverkan.

Nämndkontoren social, barn och utbildning samt kultur och fritid föreslår därför att pilotprojektet med öppen mottagning för stöd till föräldrar utvecklas till en samverkan mellan socialtjänsten och resursteamet med en öppen mottagning för barn, unga och deras föräldrar. Mottagningen ska vara lättillgänglig och kunna erbjuda tider för råd och stödsamtal på tider som passar målgruppen. Mottagningen ska bemannas av socionomer, kuratorer eller motsvarande och arbeta utifrån ett lösningsinriktat förhållningssätt. Fokus är att barnet/ungdomen ska fungera i sin helhet; familj, skola, fritid. Fokus är stöd och råd. För behandlingsinsatser hänvisas till BUP respektive socialtjänst.

Den öppna mottagningen föreslås under 2013 vara en försöksverksamhet och finansieras inom budgeterade ekonomiska ramar. Efter utvärdering av verksamheten får frågan om fortsättning prövas liksom finansieringen av den.

Särskilt stödUnder innevarande år har ett utvecklingsarbete bedrivits inom nämndkontoret i samarbete med resursteamet och produktionsledning. Förslag till nytt förhållningssätt och resursmodell har utarbetats. Förslaget har redovisats på möten med förskolchefer och rektorer i kommunen under våren 2012, förslaget till nya tillämpningsregler bifogas (bilaga 1).  Nämndkontoret föreslår att reglerna ska börja tillämpas från januari 2013.

En effekt av ett mer inkluderande förhållningssätt är att antalet tilläggsbelopp förväntas minska. I förslaget till budget görs därför en omfördelning av anslaget.

Omfördelningen innebär att ca 1 000 tkr av anslaget för 2012 förs över i peng. 

I nu gällande skollag hör inte elever med en svår autistisk störning till särskolan. Det har för Ekerös del inneburit att ett antal elever skrivits ut från grundsärskolan under året och läser nu enligt grundskolans läroplan och har rätt till en integration med grundskolemiljön. Eleverna har fortsatt ett stort behov av stöd och behov av en miljö som är anpassad till

17

deras särskilda behov. I den reguljära grundskolemiljön finns det idag inte möjlighet att tillgodose detta. En anpassning och eventuell utökning av lokalerna på Ekebyhovsskolan skulle tillgodose behovet.

Översyn av ResursteametEkerö resursteam har i dag uppdrag från nämndkontoret avseende tilläggsbelopp, stöd till barn och elever utifrån ett medborgarperspektiv, inskrivning i särskola, placering av elever i undervisningsgrupper utanför kommunen och från den kommunala produktionen avseende elevhälsa för förskolor och skolor.

I den nya skollagen är rektors ansvar mycket tydligt när det gäller att ge elever det stöd de behöver, att åtgärdsplaner görs och följs upp samt elevplaceringar i särskilda undervisningsgrupper. Vidare betonar lagen elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande roll. Skollagens betoning av ett inkluderande perspektiv lyfter fram betydelsen av stöd i form av handledning och coachning till den pedagogiska personalen samt av uppföljning.

Förändringar i skollagen har ändrat förutsättningarna och en översyn av resursteamets roll och organisation är därför nödvändig. Nämndkontoret förslår att en sådan görs under våren 2013.

IT inriktningInom ramen för nämndens utvecklingssatsning för högre måluppfyllelse behöver IT frågorna lyftas fram. En ökad IT-kompetens bland såväl elever som lärare innebär ökade möjligheter till en mer varierad och stimulerande undervisning. En ökad kompetens på området kräver en motsvarande ökning av digitala verktyg som digitala skrivtavlor, datorer m.m.

Under 2013 kommer nämndkontoret att återkomma kring förslag på hur mål och indikatorer skulle kunna formuleras på ett meningsfullt sätt. Frågor avseende IT-kompetens hos personalen och kvalitetsuppföljningar av hur förskolorna/skolorna använder IT i verksamheten/undervisningen kommer att ställas vid nämndkontorets uppföljningsdialoger under hösten 2012.

Systematiskt kvalitetsarbeteFormerna för det systematiska kvalitetsarbetet ska fördjupas och vidareutvecklas under 2013.

Enheternas dokumentation av nämndens mål kommer att utvecklas vidare. Tanken är att indikatorerna ska ses över, vässas och i några fall utökas. Detta gäller inte minst för förskolan. Idag baseras indikatorerna till stora delar på Kundundersökningen och den är givetvis viktig att förhålla sig till, men vi saknar indikatorer som kan spegla andra förhållanden och perspektiv i verksamheten. Tillsammans med de andra kommunerna i kommunsamarbetet VÅGA VISA håller vi på att utveckla

18

en självvärdering för pedagoger. Tanken är att den ska spegla Kundundersökningen och på så sätt få pedagogernas tankar och syn på de spörsmål som kunderna/brukarna tar ställning till. Idén är att självvärderingen görs i samband med Kundundersökningen. Tankarna är också att en självvärdering ska göras av pedagoger i grundskolan, särskolan och gymnasiet.

Ett annat spår när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet som nämndkontoret planerar att se över är uppföljningen av drogvaneundersökningen (Stockholmsundersökningen). Denna undersökning görs av ett antal kommuner i Stockholms län vartannat år. Undersökningen är väldigt omfångsrik och riktar sig till årskurserna 7 och 9. Frågorna belyser vanor kring alkohol, narkotika och tobak, men också olika typer av pedagogiska frågor samt frågor gällande trivsel, hur eleverna mår och om eleverna upplever att de blir utsatta för kränkande behandling. I dagsläget analyseras dessa resultat manuellt och olika intressanta vinklar lyfts upp. Tanken är att utveckla och systematisera denna analys och göra den tillgänglig för fler.

Andra strategier för det systematiska kvalitetsarbetet under 2013 är en vidareutveckling av vår förskole- och skolapplikation i QlikView. Vid olika tillfällen, t ex när nämndkontoret genomfört uppföljningsdialoger eller när enheterna ska skriva verksamhetsberättelse, framkommer att mycket tid läggs på att jaga siffror för att kunna beskriva läget i den pedagogiska verksamheten. Inte sällan kanske olika aktörer finner olika siffror för samma företeelse med förvirring och irritation som följd. Detta är energi- och tidstjuvar som leder till mycket frustration både ute i verksamheten och på nämndkontoret. Den nya skollagen (2010:800) skriver fram systematiskt kvalitetsarbete som något som betonar analys och framåtblickande. För att energi och tid ska kunna läggas på rätt saker, dvs. analys och framåtblickande, behöver resultat på tester, prov, betyg och undersökningar, volymer samt lång- och kortsiktiga trender snabbt kunna tas fram. Dessutom behöver detta kunna tas fram ganska snart efter genomförande för att kunna leda till pedagogisk utveckling och nytta för eleverna. Användarna av informationen/resultaten ska inte behöva vänta till Skolverkets publicering i databasen SIRIS. Skolverket ger oss jämförelser med andra kommuner och riket samt fördjupningar av olika slag, t ex SALSA värden. Detta är förnämligt men vi behöver börja vår analys av Ekerös elever så fort resultaten finns där för att kunna bedriva systematiskt kvalitetsarbete som leder till att Ekerö blir Sveriges 10-bästa skolkommun.

5. Uppföljning

Utvärdering av nämndens mål

19

Utvärderingen av nämndens mål finns beskrivna i en utvärderingsplan, se bilaga 3. Enheternas dokumentation av deras arbete för att uppnå nämndmålen lämnas in till nämndkontoret i mitten av september för föregående läsår. Fokus för detta dokument är analys och framåtblickande. Genom ett antal indikatorer/nyckeltal fokuserar utvärderingen på progression och utveckling på enhetsnivå.

Prioriterade områden följs upp i särskild ordning direkt till nämnden.

Elever i gymnasieskolanVägledningsenhetens gymnasieuppföljning ser till att gymnasieskolorna upprättar åtgärdsprogram och ger det stöd eleverna behöver för att nå kunskapsmålen.  Inför varje läsårsstart görs en gemensam kartläggning på vägledningsenheten över vilka elever som bör följas upp extra av den vägledare som har ansvar för den aktuella skolan där eleven i fråga går.  Med jämna mellanrum gör sedan studievägledaren ett uppföljningsbesök på sina ansvarskolor då elevernas studier och närvaro/frånvaro diskuteras tillsammans med representanter från gymnasieskolan. Därefter delges övriga gruppen det som har framkommit vid genomgången och på så sätt kan erfarenheter bytas kring de elever som tas upp vid besöket och eventuella åtgärder kan diskuteras.  Vid byte av gymnasieskola informeras den ansvarige studievägledaren, så att en kontakt kan upprättas om behov finns.

Vägledningsenheten gör även en genomgång av de elever som avslutat sina gymnasiestudier. Detta gäller framförallt de elever som har ofullständiga betyg.

Kommunens informationsansvar ungdomar 16-24 årInformationsansvaret regleras i skollagen (2010:800, 29 kap. 9§) och säger att en hemkommun löpande ska hålla sig informerad om de ungdomar som har fullgjort skolplikten men som inte går i gymnasiet eller har annan sysselsättning. Syftet är att kunna fånga upp och erbjuda lämpliga stödåtgärder. Under 2011 har ca 20 ungdomar följts upp.

UMJ – unga mot jobbVerksamhets ansvarsområde är ålderskategorin 16-24 år. Verksamhetens syfte är att underlätta för dessa ungdomar att komma vidare mot studier och/eller arbete, och genom samverkan med andra berörda myndigheter och instanser hitta lösningar som sammantaget främjar individens karriärutveckling. Arbetslösheten bland medborgarna i Ekerö Kommun är jämförelsevis liten jämfört med resten av riket. Trots det har vi kunnat se att vissa grupper bland kommunmedborgarna har ett sämre utgångsläge på arbetsmarknaden än andra. I Ekerö Kommuns fall har vi framför allt kunnat identifiera ungdomar i åldern 16-24år som en grupp som är extra viktig att uppmärksamma. En inte alltför obetydlig del av denna

20

ålderskategori lämnar gymnasieskolan utan fullständiga slutbetyg, vilket försvårar gruppens etablering på arbetsmarknaden i både ett kortare och längre tidsperspektiv.Vägledningsenhetens gymnasieuppföljning ser till att gymnasieskolorna upprättar åtgärdsprogram och ger det stöd eleverna behöver för att nå kunskapsmålen.

Bilagor Bilaga 1: Kriterier för tilläggsbeloppBilaga 2: Utvärderingsplan Bilaga 3: Uppdragsförteckning

21

Illustration av BUN:s utvärderingsplan

janjan

feb

mar

apr

maj

junjulaug

sep

okt

nov

dec

BUN

* Kundundersökning genomförs* Självvärdering (pedagogerna) genomförs* Genomgång observationer gjorda under hösten* Fördjupad resultatsammanställning, f.g läsår. Kompletterande statistik från Skolverket.

* Verksamhetsberättelse

BUN* Våga Visa årsrapport* Tillsyn fristående förskolor och pedagogisk omsorg

BUN* Verksamh.uppföljn. per mars* Tillsyn fristående förskolor och pedagogisk omsorg

BUN

* SKL öppna jämförelser* Kundundersökning redovisas* Självvärdering (pedagogerna) redovisas

BUN

Budget BUN

* Verksamh.uppföjn. per aug* Analys från enheterna, f.g läsår * Verksamhetsplan och Budget

BUN

Resultat-sammanställni

ng

Budget KF

BUN

Uppföljningsdialoger avseende f.g läsår

SALSA – värden från Skolverket

BUN

Observationer

22