DANSK VEJTIDSSKRIFTI Professor ved den poigtekniske Læreanstalt A. R. Christensen (ansv.).

REDAKTIOTi:_ iniiti P. Chr. L. Stemann.I Kontorchef i Ministeriet for offentlige Arbejder S. Garde.

Ap’il Redaktion: Østervoldgade 6 C, Opg. G., KjØbenhavn K. Palæ 6670.

1939. Ekspedition: Klosterstræde 23, KØbenhavn K. Ctr. 6245. Nr. 2.

16. AARGANG

•Roferende Kantplov pan Filefieldvejen.

FORENEDE TIDSSKRIFTERS FORLAG AlsKØBENHAVN K.

Akfieselskabef Phønix’Vejen

Dansk VejmaferialefabrikA/sFrederikssund

Københavns Vejmaferialefabrik Als

Herlev

Fyns Vejmaferialefabrikk,’sOdense

11.000 ci1 c

ze . 19.000 Zc

Bifustaal

Phønix Sfaalslagger

j 793 udleveref fra

/

Kolding Havn

DANSK VEJTIDSSKRIFTProfessor ved den polylekniske Laneanstalt A. B. Christensen (ansv.).

REDAKTION. Amtmand p. Chr. v. Stemann.

I Kontorchef i Ministeriet for offentlige Arbejder S. Garde.

April Redaktion: Qstervoldgade 6 C, Opg. 0., Kjøbenhavn R. Palæ 6670.

1939. Ekspedition: I1osterstræde 23, København K. C. 6245 Nr. 2.

FHV. flVERVEJINSPEI( fØlt, ()BEIIsTLØ.iTN.\NT I.. .. M.WSEN

fodt den 5. Oktober 1864, (lød den 2. Marts 1039.

D.\.NSK VEJTIDSSKI{IFT 1939

SNERYDNINGEN PAA AMTERNES LANÛEVEJEOversigt over Ainlernes Landeve/sicengder, Antal Plove, Antal km pr. Plov,

Udgift til Rydning o

Samlet Antal Præsterede Plovtimer

Længde Antal j Perio leArntsraadskreds lun caf Ldv. Plove

pr. I lov - ——--

km Dag Nat Ialt

Bornholm 250 10 23—35 870 360 1.230København 91 12 oa. 8 172 52 224Roskilde 121 14 ca.9 485 243 728Frederiksborg 308 23 14—22 1.380 730 2.110Holbæk 355 18 12—26 1.192 566 1.758Sorø 338 18 oa. 25 2.110 800 2.910Præstø 406 21 8—30 2.000 1.000 3 000Maribo 342 17 17—26 2.800 660 3.460Odense og Assens 500 24 18—25 2.560 1.740 4.300Svendborg 451 23 20 2.019 1.260 3.279Hjørring 300 12 25 345 90 435Aalhorg 412 16 26 804 174 978

Randers 355 18 oa. 22 . 1.000 930 1.930Aarhus 139 12 oa. 12 .702 448 1.150Skanderborg 303 20 15 1.517 1.339 2856Vejle 412 20 16—24 i 1.220 589 1.809Viborg 642 12 51 1.000 250 1.250Thisted 322 15 16—29 724 445 1.169Ringkøbing 464 25 15—20 2 100 1.100 3.200Ribe 454 15 30 1 044 508 1.552Haderslev 295 15 oa. 20 2.100 I 400 3.500Aabenraa 184 13 oa. 15 1.468 490 1 958Sønderborg 129 6 22 400 171 571Tønder 305 13 24 1.370 i 302 2.672

Alle Amter 7.858 392 oa. 20 31.382 16.647 48.029

1939 DANSK VEJTIDSSKHIFT 41

PERIODEN 18. DEC. 1938—7. JAN. 1939.

•slerede Plov timer, præsterede Arbejdsmaizdstimer, Længder af Sneslukit,

ufl pr. km Landevej.

sterede Arbejdsmands- Længde Til Rydning Udg.

timer i Perioden r Sne- i Perioden pr. km j Amtsvejinspektorernes

. er anvendt Ldv. Betegnelse af Perioden—_ stakit km

Nat Ialt Kr. Kr.

620 560 8.180 2.0 20 000 80 almindelig

505 88 31.593 1.8 50 000 550 almindelig

572 13 5 085 3.3 1:3.000 103 noget over almindelig

500 0 42.500 7.0 80.000 259 ekstraordinær

099 149 36 248 120 66.000 186 almindelig

200 2.450 8:3.650 17.0 137.000 405 ekstraordinær

000 13.800 192 80v 280 295.000 726 særdeles ekstraordinær

300 10.900 0.200 80 114.000 335 i hej Grad ekstraordinær

200 800 71.000 1.9 135 000 270 ekstraordinær

831 15 164 139.995 4 5 213000 472 ganske ekstraordinær

668 0 22.668 1.7 30.000 100 lidt over Middel

979 0 46.979 180 61.000 147 ekstraordinær

85.000 19.0 120.000 360 temmelig vanskelig

562 0 26 562 5.0 33.000 237 næppe ekstraordinær

800 2.500 21.300 U 9.0 45.000 148 a]rnindelig

707 2 139 29.816 80 55 000 134 almindelig

441 2.382 129.823 8.0 168 000 263 næppe ekstraordinær

314 1.250 23564 7.6 36(00 112 almindelig

500 8.000 52.500 0 I 90 000 193 almindelig-

— 20.0 0 . 0.0 40.000 89 almindelig

000 13000 43.000 10.0 100.000 339 ekstraordinær

572 701 23.273 4.2 50.000 262 ekstraordinær

167 281 0,448 0.5 12.000 93 ekstraordinær

680 1,311 46.991 0 54.000 177 ganske ekstraordinær

[.257 805 182.5 204 7.000 260

42 DANSK VEJTIDSSKRIFT 1939

FHV. OVERVEJINSPEKTØR, OBERSTLØJTNANT L. A. MADSEN

Den 2. Marts afgik fhv. OvervejinspektØr, Oberstløjtnant L. A.Madsen pludselig uden forudgaaende Sygdom ved Døden.

Overvejinspektør Madsen var født i Odense den 5. Oktober 1864,og blev i 1882 Student fra Odense Kathedralskole, hvorefter hanvalgte den militære Løbebane. I Marts 1885 udnævntes han til Secondløjtnant i Ingeniorkorpset, og han steg derefter op i Graderne indtilhan i 1914 udnævntes til Oberstløjtnant.

Af særlige militære Tjenestestillinger skal nævnes:Fra 1902 til 1908 Chef for SØbefæstningens Bygningsdistrikt. -

Fra 1908 til 1913 Chef for Jernhanekompagniet og Medlem af denmilitære Jernbanekommission under Generalstaben. — Fra 1899 til1914 Lærer i >Almindelig Bygningskunst< i Officersskolens ældsteKlasses IngeniØrafdeling, og fra denne Tid skriver sig hans fortrinlige LærebØger, der endnu delvis bruges pan Officersskolen, og som

ved deres koncise Form netop gav, hvad Ingeniørofficerer skuldevide og huske. LærebØgerne spændte over mange af Teknikens Grene:Geologi, Fundering, Materiallære, Ventilation og Opvarmning, Vand-bygning og Vej- og Jernbanebygning.

Fra 1. September 1920 blev OberstlØjtnant Madsen beskikket tilOvervejinspektØr og erholdt derefter Afsked af Krigstjenesten.

I Stillingen som Overvejinspektor kom hans Evner særlig til Udfoldelse.

Det var pan et lykkeligt Tidspunkt for Vejvæsenet, at OvervejinspektØr Madsen tiltraadte. Medens inden Verdenskrigen Jernbanerne havde en altovervejende Indflydelse pan den landværts Trafik, ogVejene kun havde Betydning for den lokale Trafik og Cyklisterne,begyndte efter Krigen MotorkØrslen sin Sejrsgang, og Vejenes Væidifor Samfærdselen blev en helt anden, idet de nu ogsaa skulde tjeneden gennemgaaende Trafik.

Samtidig indkom der gennem de pan Motorkprslen Jagte Afgifterstore Midler til Forbedring af Vejene, og det blev OvervejinspektØrMadsens Opgave i fØrste Række at tilrettelægge Reglerne for denbedst mulige Udnyttelse af disse Midler, men da Vejstyret ligger hosde kommunale Myndigheder, fordredes der bande Fasthed og Behændighed til at paabegynde Arbejdet med at faa Vejnettet ændret, saaledes at det kunde tilfredsstille den nye Trafiks Krav. Pan dette Punktvar OvervejinspektØr Madsens stilfærdige Væsen og Udholdenhed al’uvurderlig Betydning, og naar Forhandlingerne var tilende, forstodhan pan en fortrinlig Maade at forelægge Sagerne for Ministeriet.

Han var dertil uhyre flittig. Dag og Aften arbejdede han udelukkende med Vejvæsenets Sager. Ogsaa Helligdagene tog han til Hjælp,

DANSK VEJTLDSBKRIFT IS

men som han engang har sagt til mig: han overtraadte ikke Hellig

dagsioven, for om Søndagen begyndte han først at arbejde efter

Kl. 334.Men ikke blot den administrative Side af Vejvæsenet lagde Beslag

pan OvervejinspektØrens Ârbejdskraft. Ogsaa den tekniske Side af

Vejbygningen stillede sine Krav, idet Vejene, der fØr 1920 i det væsent

ligste var macadamiserede Veje og Grusveje, skulde udbygges medmoderne Dæklag m. m. Overvejinspektar Madsen valgtes til For

mand for den af Ingenlerforeningen I 1922 nedsatte tekniske Vej

komité, og da den i 1930 ophævedes og afløstes af den nuværende

Vejkomité,blevOvervejinspekteren født Formand for denne Komité.

Endvidere var OvervejinspektØr Madsen medvirkende ved Anlægelaf Porsegsvejbanen pan Roskildevejen og ved Oprettelsen al det un

der Overvejinspektoratet sorterende Dansk Vejlaboratorlumc, med

Vejkomitéen som raadgivende Komité, til Hjælp for de forskellige

Vejbestyrelser ved Behandlingen af de mange Spergsmaal, som dennye Tid paa Vejbygningens Omraade rejste over for Vejteknikerne.

Men ikke blot her i Landet var OvervejinspektØr Madsen paaskØn

net I sAssociation internationale permanente des congrès de la routec

var han et anset Medlem.Af specielle Opgaver, som Overvejinspekter Madsen løste, skal næv

nes Ordningen af det senderjydske Vejnet efter Genforeningen. Un

der Krigen var Vejnettet blevet meget forsØmt, men det lykkedes at

fremskaffe en Bevilling pan Finansloven pan 11 Mill. Kr. til Vejenes

Istandsættelse og Udbygning, og ved megen Takt og Smidighed fik

Overvejinspekter Madsen gennemført Vejplanen pan en tilfredsstil

lende Maade, et Resultat, hvorover han pan Grund af sit nationale

Sindelag særligt glædede sig.Et Punkt, hvor ogsaa Overvejinspektør Iladsens Arbejde danner

Grundlaget for den senere Udvikling, er GennemfØrelsen af de I Loven

ufl. Februar 1930 omhandlede Bestemmelser, der tilsigter en Sikring

af Færdslen ved ubevogtede Krydsninger meUem Jernbaner og offent

lige Veje, idet han var Formand i det I Henhold til nævnte Lovs § 4

nedsatte Udvalg, der er raadglvende for Ministeren for offentlige Ar

bejder ved Behandling af de under Loven hØrende Sager (Viadukter,

Blinklyssignaler, Oversigtsarealer, m. m.).Som et Eksempel pas, at han forstod at benytte Tidens gunstige Ind

stilling over for Vejvæsenets Ønsker, skal nævnes, at han fik gennem

fØrt, at OvervejinspektØren i visse Tilfælde skal indvarsles til Forret

ninger, der afholdes af de i Henhold til Forordningen af 5. Marts 1845

nedsatte Besigtigelses- og Ekspropriationskommissioner.Da Overvejinspektor Madsen i 1934 fyldte 70 Aar, fratraadte han

Stillingen som Overvejinspekter.

DANSK VEJ’FIDSSl(l{IFT 1939

Naar det danske Vejnet i Dag indtager et saa højt Stade, maa en storDel af Æren herfor tillægges OvervejinspektØr Madsen, som med sineadministrative Evner, sin store Flid, sin recielige Færd og sit imødekommende Væsen i den nye Tid for det danske Vejvæsen kunde væreSamlingspunktet for alle de mange, der arbejder i Vejvæsenets Tjeneste.

Han var dekoreret med Kommimnandørkorset af II Grad af Dannebrogs—rdenen og Dannebrogsmændenes Hæderstegn.

København, den 25. Marts 1939. T. J. H e I s ted.

LITT OM SN0I3BØYTINGEN PAA DENORSKE VIJER

Avav delingsingenior 7’. Jlackez.

SnØbrØytingl) av veiene inugår i Norge som en del av veivedlikeholdet. Av de Ca. 19000 km hovedvei holdes Ca. 87 pst fortiden åpne for biltrafikk hele vinteren. For bygdeveienes vedkommende (en. 22000 km) foreligger ingen statistikk, men også disseer nå i stor utstrekning farbar for biler om vinteren.

BrØytingen utfØres som regel med bil, idet hestetrukne plogerstadig bur sjeldnere. Arbejdet utfØres dels av veivesenet selv medegne biler, dels bortsettes (let stor utstrekning til private laste—bileiere og rutebilselskaper.

Som fig. I viser eksempler p kan snømengden variere ganskesterkt fra år til annet.

Dette forhold nødvendiggjØr at veivesenet må holde brøytemateriell i reserve som (let kanskje ikke blir bruk for med årsmellemrum og vanskeliggjØr også bortkontrahering av arbejdet påen tilfredsstillende måte. Det har været almindelig å bortsette snØl)røytingen på en bestemt strekning for en fast sum for vintereneller pr. kjort plogkm. Den første måte er uheldig for kontrak—tØren hvis det kommer unormalt meget snØ, og den annen, nårvinteren er snefaltig så det bur liten inntekt av bilen. Man sØkerderfor å komme over til en kornbinasjon av begge systemer: enmindre fast godtgjØrelse uansett arbeidsmengden og tillegg for hver)logtur eller pr. kjØrt plogkm.

Den almindelige brøvting ulfØres som nevnt med bil og spissplog eller forplog. Plogene forarbeides dels ved veivesenets egneverksteder, dels av I)ri’ate verksteder som leverer standard ploger

1) Snirydning.

1939 DXSK VEJTIDSSKIIIF’T

og spesaploget avpasset for de forskjellige vejer og snØforhold.

For tung brØyting anvendes ganske store forploger, hvorav fig. 2

viser en spesialpiog som brukes på Filefjellveien og som er på

montert en beltedrevet Citroén lastebil. Plogen er forsynt med

et »ror< foran som kan reguleres fra lasteplanet og som letter

styringen under oppbrØyting av snøfonner. Som det sees er p1ogei

forlenget med en rØmmevirige for hØie snøkanter. Når disse bur

tor store anvendes spesielle sideploger til avplanering og utbrØy

ting av snØen. Noen av de mest anvendte side1)loger rØmme—

ploger — er vist p fig. 3 til fig. 5.

Fig. 3 viser cieH sideplogtype som anvendes av veivesenet i Ser—

Trøndelag fylke og som i det vesentlige er uteksperimentert ved

en statsdreven l)ilrute i Troncielag av ingeniør Sandberg. Sneen føres

her på plane flater 01)1) og til siden. Rommelemmene kan reguleres

ut og mn ved tandstangoverforing til et horisontalt ratt.

19g. I

cc’

1939 D\SI \‘EJTIDSShHIFl

Plogen hviler på en ståll)eslått tremei og kan ved hjelp av etlite spill svillges OpP og legges over på las[eplanet.

En annen type som kan reguleres i hoyden så snekanten nin nodvendig kan sjæres av i flere trin er Øveråsens regulerbare sideplogfig. 4. Plogen er festet på en jernramme og høydcn over vejbanenreguleres ved talje. Som en sikkcrhetsforanstaltning er plogen festettil rammen med treplugger som klippes over hvis man kjØrer påen stabbestein eller annen forhindring. Plogen bur da liggendeigjen på brØitekantene og bringes i få minutter på plass igjen vedhjelp av taljen.

En roinmevinge som kan reguleres raskt i alle stillinger harGravdals sideplog. Denne manovreres maskinelt idet det på lasteplanet er montert mccl vinsjer som drives av bilens motor og muliggjør at brøytevingen ved et par håndgreb kan heves eller senkesså den får den høyde eller skråstilling som passer for arbejdet.

Fig. 5 er en hydraulisk regulerbar Fergent plog som i 1937 1)1evanskaffet fra U. S. A. til rrl.onls fylke. Både forplog og sidevingemanØvreres her fra fØrerhuset.

Dette al sidevingene raskt kan heves eller senkes eller trekkesmn til bilen har særlig meget å si på de forholdsvis smale norskevejer hvor mØling med plogbilen ellers kan ta tid og være temmeligbesværlig.

Foruten de her nevnte brukes også en rekke andre sideplogersom mere er beregnet på lettere rØmnirigsarbejde.

Når snØforholdene ikke er altfor vanskelige er det i almindeligheti de lavere liggende strØk av landet mulig å holde en bra brØvtet

J,’ig. .

flÀSSl’ VEJ’r1Dss1K1FT 1939

vei ved kjØringiv lorplog og sideplog eller røminevinge ar en ellerannen sort. I)cn tyngre oppronlming efter storre snolall l)lir i storutstrekning uttØrt ar veivesenet selv, idet en til det bruk har anskaffet særlig kraftige lastebiler bl .a. er 4—hjuldrevne 2 aksledeeller 3 akslede vogner meget benyttet.

Kommer en imidlertid opp i (le hØyereliggende strøk ar landet,hvor (ler er litet eller ingen skog og snØen stadig er i bevegelseav vinden bur forholdene adskillig vanskeligere og da kan det nokhende at brØ tebilen må gi opp. Jeg skal i den anledning nevneliii om (le erfaringer som er hØstet fra lrøvtingen av vejen overF’ilefjell.

Filefj ellveien er en av (le eldste vei forbindelser mellem Østlandetog Vestlandet mellem Valdres i Opland fvlke og Lærdal i Sognog Fjordane fylke i bunden av Sognefjorden. Mere eim 25 km arveien ligger over 800 m over havet med hØveste punkt 1004 m. o. h.i Opland fylke et stykke vest for Nystua høyfjellshotell, se fig. 9.

Sommeren 193(1 blev det bestemt at det skulle gjøres et alvorligforsØk på å holde Filefjellveien åpen for biltrafikk vinteren 1936—--4937. Utover hØsten ble det satt OPP snØskjermer p de mestutsatte steder, se fig. 7 og på et særlig vanskelig parti ed Nystuable vejen helt overbygget.

Fiq. .i.

1931) lJ\NSK VEJTIDSS1l)1Vl’ 49

F/e47e//ve/en

Fi)!. 6.

I begge fylker 1)le c)ppført garas jer med oppholdsl om 101’ brØyte—iiiannskapene. Innen Sogn og Fjordane fvlke skulle brøvtingen tit—

føres av veiveseriet som i I 935 hadde anskaffet en Citroén beltebilmed sikte på dette arbejde (fig. 2). limen Opland fylke ble vinter—vedlikeholdet på høvfjellstrek ningen overdratt til ».JotUflheifll@fl og‘Valdresi’uten «, Fogernes, som skulle anvende en 4,5 tonns F.WT.D.

lastebil til brØvlingen på fjellet. Av plogniateriell hadde en tjudisposisjon forploger av Ø’veL’åsens, Isaehsen og Sandbergs kon—

struksjoner samt stilbare sideploger. (Øveråsens)Vinteren 1936/37 kom forholdsvis tidlig og allerede ved juletider

fikk en go(l anledning til å prø’e brØytemateriellet. Steric snØstormllokkerte vejen i j uleuken noen (lager, men den blev tatt opp igjentil 29. desember. I annen halvpart av januar kom en lengere sam—

menhengende stormperiode som gjorde vejen ufarbar fra 18.

januar til (i. februar. Resten af vinteren ble veien holdt oppe, bort—sett fra et par dager efter sterke snotall i mars.

På grunnlag av (le erfaringer en fikk vinteren 1936—1937 ble

arbeidet med snØskjermer fortsatt i 1937. I den første del av vin—

yn eyfiordane (y/4e _i Op/ofld 3i/%e

I I I —

- — L — iI I i i I I

I I I i I i

0 /0 o 4o 50 60 70 80 90 /00 1/0 /20 /50 i4 ,so%m

—I —

50 1) .‘ N S K b J T I Ii S S b B i FT 1939

Fig. 7.

Fig. 8.

1939 L)ANSK \‘EJTIDSSKL{IF’l

teien 1937- --1938 var snØforholdene gunstige og det var ingen sær

lige vanskeligheter fØr i begyndelsen av mars måned. r1il rØmming

av snØkantene denne vinter hadde en god hjelp i en liten roterende

kantplog (fig. 8), som var konstruert av driftsbestyrer Han sen

ved A/S Jotunheimen og Valdresruten. Denne rommeplog er en

slags freser som bur drevet av en forhenværende bilmotor, 1)laSert

ptvers av bilens lasteplan og som slynger snØen godt ut til siden,

så man unngår de hØye brØytekanter.

Soiii nevni ble det holdt fin bilvei over fjellet til de første dager

av mars. Men cia var det slutt på godva’rct. Først korn det mildva’r

og regn og derefter fullstendig snostorm, sâ veien lok igjen nesten

over hele fjelistrekningen. I løpet av 10 dager fikk en hrøytet og

iuåket den opp igjen med stor rnannskapsstyrke. Man fikk imid

lertid ikke noen langvarig glede av arl)eidet, for allerede de sidste

dager av mars og utover i april korn en ny uvwrsperiocle. l)a veien

etter denne var fuilpakket av hård fokksno mellem 4—5 in boye

hroytekanter ble arheidet gitt opp og veien først tatt upp igjen i

mai. Første bil passerte over fjellet 17. mai.

Begge vintrer hadde en saledes l)eriOdievis måttet gi opp brØy—

tingen når uværet ble for langvarig. Og når veien fØrst er fØket

igjen, tar (let tid å få den opp med almindelige spissploger og

sndniåking.1)en almindelige mening var etter (le to års erfaringer at en ikke

Fig.

52 II ‘. N S k V E J T I D S S K 1-I I F i 1939

med almirinelig brøytemateriell vil kunne holde veieri farbar underuværsperioder selv om snØskjerrnene ble ytterligere kompletertog de strekninger av vejen som var mest utsatt for snØfokk ogfonndannelse ble omlagt. Det ble derfor besluttet å anskaffe enroterende plog og en s. k.snøfreser av Konrad Peters konstruksjonble bestilt gjennem firmaet Robert Aebi & Cie. A. G., Zürich. Snefreseren ble levert i midten av januar iår og er nå stasjonert påNystua.

Peters snØfreser er beskrevet i »Meddelelser fra VeidirektØrenfor 1936, side 168 og nærmere omhandlet i Forhancllinger veddet nordiske veitekniske mØte i Norgec< i 1937 side 118—122. Detkarakteristiske ved konstruksjonen er at det er (le roterende kniversom først kommer i berøring med snØen, som skjæres ut og slyngesbort uten å bli presset sammen, se det skjematiske snitt fik. 9og fig. 10.

Den inaskin som et anskaffet er bensinelektrisk drevet, idet 2stkr. Ford V. 8 bensinmotorer a 75 HK driver en likestrØmsgenerator som leverer strøm til to elektromotorer a 2(i HK som igjendriver hvert silt helte. Maskinens styring skjer ve(l å regulere elek—

Fig. 10.

1939 DANSK VEJTIDSSKHIFT 53

tromotorens omdreiningstall hvorved det ene belle kan drives hur

tigere enn det annet Den roterende freser drives ved tandhjuls

overføring fra bensinmotorenes hovedaksel. Spesifikasjonen for

maskinen er forØvrig: nettovekt 11,7 tonn, arbejdsbredde 2,45 me

ter, lengde 5,00 meter, hØyde 2,75 meter, fresevalsens diameter 1,20

meter, turtall 260 p’• min., kjørehastighet 0,25—8 km pr. time i

begge retninger. På grunn av den elektriske overfØring skjer ha—

stighetsforandringene helt gradvis i modsetning til vanlig gearing.

Brennstofl—forbruket er 20 1. bensin pr. time. l3eltene som er av

stål er så brede at trykket bare bur omtrent I kg pr. cm.. I noen—

lunde fast snØ bærer belteHe maskinen oppe. Den todelte Iresevalse

er anbragt foran. Sammen med sin innramning er (len hdraulisk

regulerbar, slik at den kan heves og senkes fra fØrerhuset. 1)e

hydrauliske heveapparater tjener ikke bare til å bestemme tyk

kelsen av (let snØlag en vil ha på vejbanen, men også til å innstille

fresevalsene slik at hØye snØdriver kan hrøvtes 01)1) 2 og 2 meter

ad gangen ovenfra og nedad. Den elektriske fremclrilt i forbindelse

med fresevalsens hydrauliske hevning er av stØrste betydning for

en sikker manØvrering. Maskinen kan nlltici holdes på rett kjØl

og i retning. l)en snur med 2,5 meter radius, og stillet på tvers av

vejen kan den hurtig rydde vikeplasser.

Etter maskinens ankomst ble den PI’ø’ekj0rt på veien fra Tyin

hoyfjells—hotel mot ‘l’yinoset som uger 1080 meter o. h. Veiei

var overhode ikke brøytet og forsåvidt vel egnet som prøve på

maskinens ydelse. SnØen var forholdsvis fast fokksnØ, som tildels

lå i nokså skrå fonner over vejen fra 1,5 til henimot 3,0 meters

høyde. Freseren arbeidet seg sikkert og jevnt gjennom snØen med

en hastighet ved fulit tak — en. 2,0 meter — på Ca. 0,2 km i

timen. l)a maskinen var ny, ble den kjØrt forsiktig uten forsering.

De to snøstrâler som sendes Ca. 10 meter til værs kan reguleres til

hvilken side en ønsker etter terreng og vindforhold. Snoen bur

pulveriseret så fint og spredes over et så stort område at det van

skelig kan påvises hvor det er hlitt av den.

Idet dette skrives har (let ennå ikke vært noen snØvanskelig

heter på Filetjellveien. Men så vidt en kan se skulle Peters snø

freser være en garanti for al veien over Filefellet for fremtiden

bur farbar for biler hele vinteren.

Freseren skulle egne seg udmerket for å ta opp andre fjell

veier om våren og det er forutsetningen å gjøre forsØk med dette

på endel fjellveier til våren.

Tilslutt noen ord om hvad vintervedlikeholdet koster år om

annet. Noen god statistikk for hele vejnettet foreligger ikke. For

riksveienes vedkommende som nå omfatter ca. 13000 km gjen—

DANSK VEJTIDSSNHIF’T 1939

nemgansveier der vedlikeholdes av staten, har man oppgave for(le siste 10 år se fig. 11. Utgiftene er angitt i kr. pr. km vej ogdet er samtidig angitt hvor stor prosent vintervedlikeholdet rel)lesenterel av de samlede årlige vedlikeholds-utgifter. For 193/37

inervedhkeholdejs kosiendep riksveene i Norge

kr. rkm.p. ni

137 avvedl.Oriiberegner eFter —

aaIias.120 arb.Ion i veivesenet

124100 13.2’o 780

8a7—60 ?0 /

V’ / ‘ / , / / // // fj / 7/ /20 / 7 / y /

0 -

28,, 2g/ 30/ 31/ 32j 33/ 3/ 35,,, 36/“29 ‘30 /31 /32 /33 /3t /35 /36 /37

“ib’ 1!.

sees utgiftene å være kr. 132.—— pr. km eller ca. 13 ijrosent av desamlede vedlikeholdsntgifter. Vinteren 1937/38 var sriøforholdenegunstigere og utgiftene blev ca. kr. 120.— pr. km eller ca. 1,5 millioner kroner i alt som var ii pi’osenl av (let samlede vedlike—hoids-kostende.

Utgifterne ‘varierer sterkt mellem de forskellige fylker og Ira årtil annet for samme fylke etter vinterens snØforhold. Eksempelviskan nevnes at i et SØrlandsfylke hvor det 1936/37 var ekstraordinære snøvanskeligheter kostet vinteivedlikeholdet (lette år hen—

1939 DANSK VEJ TIDSSKIIIFT

imot kr. 400.— pr. km, mens det i 1937/38 bare kostet kr. 60. -

pr. km.I inneværende vinter har det hittil vært forholdsvis lite snØ over

store deler av landet. Til gjengjeld har den siste måneds (februar)

rnildvær og regn medført sterk sut paa veiene mange steder slik at

veivedlikeholdet bur kostbarere enn om en hadde hati en normal

snØniengde og stabilere vær.

STOCKHOLMS STADS ORGANISATION FÖR SNÖ

ROJNING OCH SANDNING MOT HALKA1)SÄRSKILT

PA STA1)ENS INF’ARTSVÅGAR OCI-I ANDRA

VIKTIGA \TÅGAR

I Föredrig i Svenska Viigfdren ingen den 26. jun unri 1939 av

renhillningsehefen Å. I3jörkniun)

l)e svårigheter, som naturen vintertid reser l’ör trafikmaskineri—

ets normala funktion i en stad p vår breddgrad, utgöras av snö—

hinder, isbildninger, halka, slask och översvåmningar, och det år

vinterrenhållnigens uppgi Ft att inom en nul ig kostnad sram av—

lågsna2) dessa hinder.Arbetet hårmeci skil jer sig i nlånga avseenden från viigdistriktens

befattning med motsvarande problem. Utmiirkancle för stadens

vinterrenhålining år sålunda bl. a. nödvåndigheten att transportera

hort snön i stor omfattning, det betydande handarbete, som måste

nedliiggas på gångbanornas rengöring och sandning, trafikens bind—

runde inverkan på arbetets gång ni, ni.

.Siockhol,,is vinterkliinøi.

De klimatiska förhållandena med avseende vinterrenhållnin—

gen kunna icke sågas vara sårskilt svåra i stockholmstrakten. Snö—

inångden år i allniånhet rått mattlig3). Under de senaste 15 åren

har nederbörden i form av snö tippgått till i medeltal 82 m/m

vatten, med ett maximivårde av 202 mJm och ett minivårde av 23

ni/ifl. Medelvårdet motsvarer ett sammanlagt årligt snötåcke av om

kring 80 cm. Större sammanhångande snöfa1l förekomma relativt

sållan, och det år dårför ytterst sållsynt, att någon väg eller gata

blir oframkomlig [ill följcl av aH snön icke hinner undanröjas. Det

1 Glathed, ) fjerne. ‘) ‘inge.

1) \. N S h V I T i 1) S S k B i V i’ 1939

största sammenhiingancia snöfallet på senare tid kom i hörjan avdecember 1937 med 47 in/m ne(ierbör(l (c :a m. snö) inom 3 dvgn.varav 32, m/m kom under ett dvgn. Vind— och terrångförhållan—dena inom det område det hår 4åller nr() sådana, alt ilrivbildniug4)sillan medloi några svårigheter)

Under årets kallaste fllåfla(l ur medeltemperiittii’en i Stockholmend as t muk ring 30, och hårmed sammanh unger det fårhållamlelatt kastningar0) mellan tö och frost ofta fårekomma. Kortvarigasådana åxIinn i fårsvåra vinterrenhål In i ngsarhete tavsevårt medhårisyn [ill såvål snåns låttarbetharhet som fårekomsten av halka,slask och dversviiiuningar.

Ut. organisatorisk SVflI)tiiik l)ere(ler det förliålla tidet en visssvårighet, nU snåsåsongen år så obeståmd liii sin varakLigheU) . Detfårsta snåfallet, som motiverat igångsåttning nv snåarbetena harsåluncla under de senaste 1 () åren intråffat 2 gånger i november,4 gariger i deceml)er, 3 gånger i jafluari och i gång i fel)ruari.

Til! snösiisongens avveckling hår den stora vårrcngöringen avgatorna, och siisnngens slut år dårfår icke så markerad SOlfl (1CSS

hårjan. Med udgangen av april år faran får nåmnviirda srmåfall över.Halkan uJ)ptråder i allinånhet mern regelbundet och påkallar van—

I igen igångsåt tning av den fårsta snn(1ningen) i bårj an av november. Me(1 au’i I måna(l s Htgång i i vanhi ga fall åven faran får haHç ii

i’eF.

IB)1CXkIijt(’l (Ifl(/(i(’fl(IC l)iIZl(’Il(’1iIi(illflhIZ(J.’II.

Gållande fårfat[ningar9) liimna vissa föreskri fter får bur snåren—hållning och hekålnl)ande av hal ka skal! ut fåras. I)essa bestiimmel—ser återfinnas får Stockholms vid kommaride i av åverståthållaråmu—betet utlardade siii’skilda ordningsfåreskrifter för Sioekholm, vilkabelrålfande vinlerrenhållningens omfaltning i huvudsak stadgafålj ande

F’år gator, grander, vågar. lorg och ii ndra öppna im tsei’, Som ()

B ensatta, muakadamiserade eller helagda, avensoni [ro[[oarer ochbroar fåreligger, under den tid dessa platser ulru l)etiickta med snåeller is, skvldighe[ aLt rengöra (lem men icke oltare ån sådant ifåljd av intråffat lovåder eller annan orsak befinnes vara av behovetåkallat.Från timttoarer skali (lock så fort SOIYI måjligt den låsa snån

undanskaffas hoppackad snå må så vitt den icke ur till ol)ehagfår gångtrafiken kvarhigga, til! dess tåvåcler intråffar, men i sådantfall skahl trottooren hållas jåmn och befrias från smuts och i1iOd(l.

B Drive<iatineist. B Vanskeligheder. i) Skifte. 7) Varighed.H (i rusning. ) hest emineiser.

J93 D A S K V E I I i Ii S S K 1-I I 1 I 57

På körhana bör snö eleir is, som kan vara tju hinder för trafiken.så fort sig göra låter undanskottas eller upphuggas. Gångbanoröver körbanor, torg eller andra allmänna platser skola befriasfrån snö eller is i sådan omfattning. att hinder eller ohehag för

gående icke uppstår.llelråffande tillvågagångssåttet’°) vid snöråjningen lämnar sam—

ina orclningsföreskrifter den anvisningen att, där så utan men för

trafiken kan ske, snön må uppläggas i vallar utmed rännstenen.

Sådana strängar få icke förläggas i rännstenen; de skola till erfor(lerlig brecld vara genomskurna framföi’ ingångar til) egencioma roch skola efter lillsägelpe av polismyncligheten s fort som möjligtl)orttagas.

Sandningsskvldighel. finnes ultryckligen föreskriven endast förgångbanor. Sftluncla stadga ordningsföreskrifterna, alt vid intråf—

fande halka skall å trottoarer eller, där sådana icke finnas, invidliusen eller å annat låmpligt s[ålle av gata, grund, torg eller öppen

uIits utströs sand eller annat dylikt tjånligt iimne i så stor miingd.som liii förekommande av olvc1shuinclelser och beredancie av he—kuimIighet för fotgångare erlordras. J)vlik sandning skall förnvasi mån av behov.

Genom ell av Kungl. Maj [. 1898 faslsiåll[ stadsfullmåktigebesluthar renhållningsskylcligheien i Stockholm överförts p’ staden efteralt föru I sedan gammalt ha ålega[ fast ighetsågarnal’) . Staden har(larmed åven påtagit sig ansvaret för alt renhöllnigen icke försum—mas ill an bur utförd så, nU den fvller sitt åndamål12). 1)etta ansvarMit staden pamint om genom de framstiillningnr, som årligen görnsom ersåttning till följd av olycksfall, förorsakade av föregiven bri—tancle snörenhållning och fremlör aut sanclning. I många fall harstaden kunnat avvisn sådana ans1)råk, sedan renhålini ngsverk eliçtmnat påvisa, alt det med verkets resurser iche vant mØjligl, altluI olyckslillfuillet företaga erforderliga åtgårder. I några fall haremellertid ersittning låmnats, sedan det med vittnen stvrkts, alt(?lcksfallet orsakets av 1. ex. bristfiilligt u[förd sandning.

Rcflh(illningefls vinfattniizg.I fråga om omfattuingen av stadens renhallningsskvldighe[ al—

ör Stockholm etl undantag från den vanligen gållande regein, attålminstone gångbanornas renhålining åligger fastighetsågarna. Snö—renhållning och sandning av gångbanorna år ett arbete, på varssnabba och goda utförande stora krav stållas. Del förhållandet altarbetet delvis måste utföras i tåt trafik på sniala och ofta med stol—par belamrade gångbanor gör, alt specielit denna del av gaturenhåll—

10) Fremg1lngsI11aTdeI1. TT) (iundcjinc T ) Frinaal. ) Erstaining.

38 iiANS1 VEITIDSSK1-{1F’T 1939

ningen år en mycket arbetskråvande uppgift, som endast i begrånsad omfattning låter utföra sig med maskiner.

Den areal, som renhålles genom stadens försorg, utgör för närvarande c :a 8,5 miljoner m2. Hån ingå gångbanorna med omkring2,1 iniljoner m2. Den sammanlagda långden av de trafikleder’),vars vinterrenhålining åligger staden, uppgår tju omkring 700 km.och motsvarar alitså avståndet mellan Stockholm och Malmö. Avdenna gatulångd ligger omkring 10 % inom den inre staden ochresten i förorterna. C :a 17 % eller 120 km. udgöras av tillfartsvågarach andra trafikleder av landsvågskaraktår, vilkas vinterrenhåll—ning nära överensståmmer med landsvågarnas. De åro emellertidi allmänhet mera arbetskråvande ån dessa, enår de vanhigen åroÉörsedda med gångbanor och cykelbanor, som också måste iordningstallas.

Tillvåxten i renhållningsareal titgör för närvarande omkring300.000 1112 årligen eller niira 4 %.

Organisation och persona 1.Den myndighet, som å stadens vågnar ombesörjer renhåliningen

i Stockholm, år gatunåmden15).Gatukontoret år det organ, somverkståller nåmndens beslut. Kontoret, vars chef år gatudirektören,år uppdelat i fem avdelningar, av vilka en, renhållningsavdelningen,handhar renhåliningen. Renhållningsavdelningen förestås av renhållningschefen, som alitså nårmast under gatudirektören svararför renhåliningen, tju vilken hör icke endast uppgiften att hålla gatorna i ett fremkomligt och stådat skick utan åven sådana verksamhetsgranar som renhållning och sophiinitning 16) inom vissa fastigheter samt allt avfallets mottagning ach oskadliggörande.

Renhållningsavdelningens största verksamhetsområda år gaturenhållningen. I stora drag år denna likartat organiserad bådesommar och vinter, lnen organisationen besitter en betydande elasticitet, varigenorn det bur möjligt att vintertid öka eller minskaarbetskvantiteten inom mycket vida grånser. Vid större snöfallhar det sålunda förekommit, att arbetsstyrkan ökats ånda till 12gånger (len norniala sommerstvrkan.

Renhål lningsavcleln ingen s snöarbetsorganisation ur (lenna Tjuden centrala ledningen hör utorn renhållningschefen åven inspektören, som ur arl)etschef för personalen, och sålunda nurmastplanerar och leder arbetena samt kamrern, som bl. a. svarar förerfordérligs avlöningsuppgifter, arbetsstatistik iii. m. Inspektörenhar en assistent, bitrådande inspektören, som i första hand har tilluppgift alt övervaka arbetane n gator och vågar oeh dårvid tilise,

11) Gader og Veje. 15) Gadeudvalget. 16) Dagrenovation.

1939 DANSK VEJT1DSSKF{1F’T 59

att tillgdngliga resurser utnyttjas på båsta sått ach att en efterbehovet på olika platser låmpad standard hålles.

I renhåliningsavseende år stadens område indelat i tre distriktunder befål av var sin fåreståndare. Som stödjepunkt får verksamhelen inom varje distrikt tjånstgår i fårsta hand renhållningsstalionen med garage, stallar, redskapslider, lokala verkståder och bo—ståder lår underhefålet, men desutom finnas inom de mera vidstråekta distrikten en eller ett par depåer, vardera med ett 20—talgarageplatser samt personalrum m. m.

Varje distrikt år i sin tur indelat i ett antal arbetsiag. Dessautgöra de organisa toriska enheterna vid renhål iningsarhetets hedri—vande. l)eras antal ach udstrdckning underkastas en årlig justering, varvid man tar hånsyn [ill eventnellt åndrade bebyggelse-ach trafikfårhåltanden. Innevarande år finnas 66 arbetslag. Varjelag har ett nummer ach i vissa fall åven ett ortsnamn i benåmnin—gen t. cx. Broinma 4. F’år varje lag finnes en redskapshad samt ettvårmerum får den fast anstållda persanalen.

Inom varje arbetsiag föres hefålet av en fårman, sam vintertidhar ett bitråde’T) til sin hjålp får alt hålla reda på den extra persanalen, avtåmna rapporter ach avlånningsuppgifter ni. m.

2—7 arbetslag ntgöra tilsammans en s. Ic. tillsyningsmannatraktach stå under gemensamt hefiil av en tillsyningsman. På varjestation tjånstgör åven en tjånsteman i tillsyningsmannastållningsåsom hitriide åt distriktsfåreståndaren. Inam varje renhålinings—distrikt finnas sålnnda 4—5 tillsyningsmån, som stå under fåreståndarens befåt ach dirigera redskapsarbete I, handarbetet, snånsl)Orttransport ach sandningen. Vintertid har varje tillsyningsmanett skrivkunningt bitråde får fårande av avlåningslistar ach iblandiiven hjiilp med arbetsledningen.

\Ticl gaturenhåtluingen sysselsåttas sammartid omkring 400 manfast anstiilld persoial. I)enna stvrka kompletteras, da vinterarhe—lena påhårjas genom c5verflytLning till renhållningsverket av ettungefår lika stort antal arhetare från andra stadens verk, oeh densålunda erhållna styrkan, som innevarande år uppgår till omkring 900 man, bildar verkets stamtrupp. Samtliga dessa arbetareii ra månadsavlånade, ach från dem nttagas sta tiansmanskap, red—skapsfårare, sandningsmanskap ach arbetsiedare får de extra snå—arhetare, sam allt efter behovet av arbetskraft anstållas dag får dagnat timlån. Antalet på en gång sysselsatta extra snåarhetare harvid stara snåfall nårmat sig 0,000. Svårigheten att vid sådana tillfallen skaffa tillråckligt antal dugliga ach vid arbetet vana arbetsledare år påtagligt.’8)

17) Næstformand. 18) betydeligt.

00 1) A N S K V E J T i B S S K II i FT 1939

\Tarje arbetsför man, som har hemortsrått i Stockholm, ågerrått att anmåla sig tHi extra snåarbete. Denna anmålan göres hosstadens arbetsförmedling,19)som [ill den arhetssökande låmnar ells. k. anvisningskort, vilket bl. a. upptager adressen pâ det arbetstag, som arbetaren skall tillhöra. Vid utdelaude av anvisningskortsöker juan om möjligt hanvisa arbetarefl liii ett arhetsiag i når—heten av hans bostad. För att arbelstillfållena skola bli så jåmntfördelade som möjligt, måste emellertid arhetarnas tilidelning tilllagen i fårsta hand ske efter det antal dagsverken,20)som enligierfarenheten erfordras inom de olika arhetsiagen. Anlalet anmåldaextra snåarbetare uppgick vid årsskiftet I 938—--39 till omkring8.200, varav 5.200 infunnit sig i arhete.

Ett mindre antal av de extra snöarbetarna, nåmligen de som haftfast anstållning i stadens tjånsi under viss sammanhångande tidunder de två senaste åren, erhålla förutsrått [ill arbete, vilket inne—hår, att dessa arhelare i första hand tagas in. i)vriga arbetare anstållas dåremol i tur och ordning genom upprop.

De extra snöarbetare, som icke ha förtursrått, erhålla avlöningvarje dag, uppgående till 11.20 kr. för 31/i timmars arhete. Vid ar—hetstidens slut får varje sådan arbetare ett arbetsbevis med ifl—

ståmplat avlöningsbelopp, vilket han inlåser vid någon av det20-tal avlöningsplatser, som finnas i olika delar av staden. Deextra snöarbetarnas intagning i tur och ordning, avlöning omedel—hart efter arhetets slut, och redovisning till skatte— och eventuellaunderstöd slåmnande myndi ghe ter år en ganska omfattande apparat, som måste fungera snahbt och med stor precision, men jag skallinte hår gå nårmare in på den deJen av organisationen.

De extra snöarbetare, som så önska, kunna mot en mindre de-position få låna gummiskodon för hela vintersåsongen, en förmån,som emeliertid utnyttjas endast av ett fåtal.

Jlekan isko lijdlpeniedel.De viktigaste redskapstvper, som komma till anvåndning vid

snörenhåilningen i Stockholm, åro våghvvlar, plogningsbilar ochsopmaskiner.21)

Då det snöar på en livligt trafikerad våg etler gata, kan det iiiicke undvikas, att snön hlir sammenpaekacl efterhand som denfalier. Denna snöbelåggning har som bekant ringa hålibarhet, ochsnön moddas snart 111W på starkare trafikerade leder. Den bur dår—vid lått ojåmn och gropig, oeh förhålandena bli sårskilt hesvårliga, om snöhelågningen efter ett av de här i trakten så vanligatåvådren tillåles att frysa. Det år dårför nådvendigt alt snarast

19) Arbejdsanvisning. 20) Manddage. 21) Fejemaskiner.

1939 DANSK VEJTIDSSI{IIIFT 61

möjligt avlågsna22) snöbelåggningen, inedan detta ânnu låter sig

göra relativt lätt, och för detta arbete anvånder man i Stockholm

i stor omfattning väghvvlar. 1)essa utföra ett tju kvaliteten utmårkt

arbete, mmm snöbelåggningen hunnit hårdna allI för ineket. För

hårdare sriöförhållanden kunmi de visserligen förses med tandade

skår oeh sålunda erhålla ökad skärförmåga, men arhetsprestatio—

nen ne(lSättes betydligt i den mån våglaget bur hårdare, och rnot

isbelaggning åro (le nåstan maktlösa.Renhållningsverket har får niirvarande 58 viighyvlar med tj iinste—

vikter mellan 3,5—-? ton.En nackclel) med våghyvlarna år ju deras ringa hastighet.

För den fårsta i1)plogningen21)efter ett snåfall åro dårför plog—

ningsl)ilar mera himpliga2) åtminstone u alla trafikleder av ren

viigkaraktår, dår bilens hågi’e hastighel kan nI nttjas. Renhåll—ningsverket har 7 egna bilai, som kunna fårses med framfår lig—

gancie diagonaiplogar. Men har vidare för innevarande vinter an—skaffat 15 plogningsaggregat, bestående av förplogar av diagonal

eller V-typ, saint några sicioplogar. För stårre delen av denna plogutrustning håHer verket luis vidare iche egna lastbilar titan så—dana av stårsta i staden fårekommande typer hyras.

Snåfall med inlill 5 cm snötiicke uro relativt vanliga i stock—liolmstraklen. Får rengåring av gatorna vid så små snåmångderåvensom (lå modd och slask I årekomma år skrapning med ett30 cm hågt ploghiad tillråckligt. Under dessa förhållanden kommer

iiven sopning2) i fråga, och en sopmask in, fårsedd me(l plogbiadhar visat sig vara en Iämplig kombination. Den i Stockholm an—vånda typen år 3—hjulig och har sopvalsen placemd baktill. Maskinen ur snabbgående27) och syn nerligen )iilt manövrerad, vilka egen—skaper komma viii tju pass vid arl)etc på starkt trafikerade gator,dår den ofta måste våja får gaturerihållningens besvårligaste hin-iler, de parkerade bilarna. Renhållningsverket har 28 sådana sopmaskiner. Sådana maskiner finria iiven anvåndning vid gatornassopning sommartid.

Sjålvupptagande sopmaskiner ha visat sig gåra ett mycket gott

aihete vid snåslask och små snömångder. Verket har för nårviuande endast en sådan maskin, men ytterligare 3 komma att

anskaffas.Vid upj)repa(le snöfall blii’ det stundom nödvåndigt att låmpa

stora snåstrångar28)åt sidan. Detta fårhållande intråder sårskilt

utmed lillfartsviigarna, dår snån icke köres bort. l3andtraktorer

med håga snedställda2)plogblad ha visat sig uLinårkta får iinda—

22) fjerne. 2) Mangel. 2 ) PlØjniiig. anvendelige. ) Fejnirig.27) hnrtiggaaende. .) Snevold e. 29> skraatslillede.

62 I)XNSI’ VE.JT1DSKllhI”T 1939

målet, och renhållningsverket har en sådan traktor inom vartderaav de 3 distrikten.

För plogniig av gångbanorna) anvåndas väghvvlar, d6r utrym—niet och tiligången på dessa maskiner så medgiver. övervägandedelen av gångl)anorna l)logas emellertid fortfarande med trä1ogareller hjuiplogar, dragna av håstar. Renhållningsverket har ett 40—tal egna håstar och lånar ungefår lika Inånga för hela vinter—säsongen. Intill 200 hfls[ar tagas dessutom in dag för dag aut efterbehov och fiona anviindning huvudsakligen f5r plogning ochsandning av gångbanorna i förorterna. Histarna torde emellertidganska snart komma att ersåttas med låtta snabba hjultraktorer.Fö rsök pågå med sidan a tra klore r, som kun oa utrustas medsvål u)logl)la(l som sopv als.

Bortskaflning av hoptrampad snö från gångbanor, som åro såsmala, att de icke kunna befaras av våghyvlar, måste i stor ut—slråckning u[föras för hand, ocli detta arhete drager myeket högakostnader. sjirskilt för det lau att beliiggningen övergåt[ till is.Försök pågå med maskiner för sâclan rengöring, men vilikor fören mekanisering av detta arbete år att gångbanorna icke åro alit—för smala eller så belamrats med stolpar för olika iinclamål, attde bli ofram komliga för maskiner. Renhll ningsmannen finnertendensen i detta avseende vara betånklig.

Snöns bor/forsliny.Från en stor del av gatoina inom stadsdelar med äldre bebyg

gelse måste snön undanskaffastmm)så snart som möjligt efter eLlsnöfall. Sedan biltrafiken blev allmån, har snön icke kunnat låg—gas i strångar på körhanorna såsom för var brukligt, utan denmnåste vid röjningen låggas upp på gångbanorna. I Stockholm åremellertici en mycket stor del av dessa så smala, nU snöhögarnautgöra ett betydande hinder för [rafiken. Åven om man skulle

unna låta snön från (let första snöfallet ligga kvar på en hel dellrottoarer, inåste man råkna med möjligheten av nya snöfall ochmåste dårför ha u[rylnme för omecleIl)ar iipplåggning av de nynsnömassorna. Til följd av den omfattende sandning, som nu be—drives, komma desutom högarna inycket snart ati förlora sittursprungliga oskyldiga utseende och för ögat te sig som remismutshögar,32)som under inga omståndigheter skulle [illåtas liggakvar sommartid.

Snöns bor[transport sker i Stockholm huvudsakligen med för—hyrda lastbilar, men på stårkt trafikerade gator vid koita kör—stråckor begagnar man åven 2—hjuliga handkårror. I mindre om—

Fortove. 1 hoiljees. °) Sriavsbuoker.

1939 1) A N S 1K \Ï 1K J T I D S S 1K 11 I F T 63

fattning anvåndas dessutom håstkiirror oeh slådar. Snön föres tjusårskilda tippningsstållen vid låmpligt belågna kajer, ddr den tippas

i öppet vatten. Vid vissa tilifållen lim ånda till 650 lasthilar oeh

200 håstar samtidigt vant sysselsatta med renhåflningsverkets

snökörslor, oeh den bortförda snökvantiteten utgjorde under (let

svåra snöåret 1937 icke mindre ån 1.456.000 m3.

J ytterområdena och utmed tillfartsvågarna förekonuua snö

transporter nnder normala snöforhållanden endast i ringa omfatt—

ning, enår man hår vanligen bar tilirdekligt utrymine för snöns

ii pplågning.I snötransportavseende år Stockholm for nårvårande uppdelat

i 49 s. k. kårseltrakter,33)för vilka entreprenörer för körningarna

varje håst antagas mv gatuniimnden efter infordrade anbnd. Större

delen mv snötransporterna betalas per m, men ddr lastningsfår—

b ållandena åro ogynnsam ma, förekommer åven kårni ng per timme.

Lastningen sker får land, oeh i allmiinhet deltaga 2 man dåri.

\Tanje deltagande fordon dr uppmått mv renhållningsverket fåre sd

songens bårjan, och lasskrivare markera varje lass genoni klipp

ning av ett av dhauffåren med lån kårselskort såvill vid inlastnin—

gen som vid tippningsplatsen.

Sandn ingen.

Trafikniaskineriet år så tiHvida ett umkt maskineri att det fun—

gerar båttre ju kårvare gud torna åro, oeh dess smårjmedel heter

sand. En mv renhållningsverkets ieke minst viktiga uppgifter Un—

(ler vinterhalvåret dr alt medeist sandning bekåmpa halkan på

stadens vågar, gator oeh gångbanor. Denna uppgift dr på grund

mv sin stora omfattning synuerligen svår att låsa på ett tilfreds—

stållande sått, ocli i synnerhet dr gångbanesandningen ell hesvår—

ligt problem

l3ehovet tiv sandning åven utom den ordinanie arbetstiden liii—

godosågs tut en bårjan genom åvertidsarbete oeh manskapets be

redskap i hemmen, varifrån arhetarna vid behov kallades per tele

fon. Utrvkningerna nattetid antogo emellertici aut stårre omfatt—

ning, oeh fr. o. m. hösten 1937 fann renhållningsverket det nådvån

digt att fånlågga en tillsyningsman med manslcap i beredskap på

varje renhollningsstation får att man håttre skulle kunna fålja får—

hållandena med avseende på halkan oeh vid behov i god tid fåre

laga förehvggande sandning. Tills vidare finnas 6 sandningsbilar

med 13 man i beredskap varje natt mellan kl. 9—3 under tiden

15 november —15 april. Dessutom kan man når som helst vid

Distrikter.

Gi DANSK VKJT1DSSKII[1T 1939

behov inkalla ytterligare inanskap per telefon, så att sandnings—rnanskap på detta sått bur tiligångligt under hela dygnet.

lnberåknat de i beredskapen deltagande sandningsfordonen harverket sammanlag[ 16 egena sandningsbilar, försedcla med sand—ningsmaskiner av olika typer. Verket har dessutom tråffat avtalom att 12 akarebilar under hela (lygnet stå til! förfogande en timmeefter telefonkallelse. Dessa bilar fårses vid inryckning med någonav de 47 sandningsmaskiner, som tillhöra verket. För sandning avgångl)anor har under innevarande vinter anskaffats 13 sandnings—maskiner alt koppias tju håslkiirror. Vid behov anvandes dessutomhandsandning såvål för gångbanorna som för flåckvis sandningav körbamiorna t. ex. i gaturkorsen, ‘arvid utom verkets egna åvenett betvdande antal lejda fordon’ ) kan komma [ill användning.

Inom ett mycket krävande område av nedre Norrnialni gör man ivinter eti försök att anvånda entreprenör, för gångbanesandningen.Entreprenören kan utkallas genom renhollningsverkets försorg un—(ler alla dygnets tider och arbetar efter av verket utarbetade kartor.

För aniniilan av sandningsbehov anlitar) renhållningsvcrkettitom polisen åven Stockhohus droskiigareförening. 1)å en drosk—förare konstaterar behov av sandning, anmåler han detta till för—eningens ordercentral, som vidai’ehetordrai nieddelandet til! veder—börande renhållningssta [ion, dår ell [ilisyni ngsmua n under sand—ningssåsongen har vakttjånst nattetid.

Sandförråd upplåggas på elL 40—[al l)laIsei mon] stadens område,och på kajerna anordnas under hösten stårre förråd pa sam—menlagt 12—15.000 mi, vilka under vinterns 101)1) vid behov pâ—fyllas enligt avtal med leverandörci. Sandfårhrukningen uppgårnuinera till minst 20.000 m1 mer år.

Salt anvåndes i relativt ringa om fattning på grund av (le ogynn—sainma erfarenheter man gjort betråffande saltets inverkan på be—toughonstruktioner. Det år sålunda icke tilIåleL att aniinda salt inårheten av bronr eller andra konstruktioner av betong, men iövrigt tillåmpas vid behov försiklig sal [ning från på sandnings—fordonet rnedförl saltförråd. Salt• ‘nii1(!es åven får alt hindrasanclens frysning i såvål stårre u]))lag som i (let 500—tal sand—lårar ) , Som u tsliil las på låmpligi, p1 atser i hela staden

i rbetets bedrivande.Trafiken i Stockholm har numera nått en sådan intensitet, att

den pâ många stållen menligt inverkar på renhåliningsarhetets bedrivande liksom åven renhåliningsarhetet verkar hindrende på tra—liken. På många centrala gator kunna redskapen endast med svå—

14) I{dretjer. 15) anvender. 14) S ,,dkasscr.

1939 DANSK VEJTIDSSKIIIFT 63

righet utföra sitt arbete på grund av mångden av parkerade bilar,

ach lastbilarna, som komma för att håmta snön, åstadkomma svåra

stockningar37)på smala gator, om de över huvud kunna komma

in tju de på gångbanorna upplagda snöhögarna. Det frainstår dårför

alltmera som en nödvåndighet att inom sådana starkt Irafikerade

delar av staden förlågga åtminstone mera intensivt bed rivna ar—

beten tiLl den trafiksvagaste tiden på dygnet, varigenom man åven

vinner den stum fördelen, att det viktigaste renhåliningsarhetet år

tindangjort, når gatutrafiken på allvar bårjar vid 8—tiden på mor—

gonen. Betråffande redskapen har renhållningsverket sedan flera

år tillåmpat denna princip och vid behov satt i gång redskapsarbetet

Liven i andra statsdelar ån de centrala kl. 2 eller 21 eller t. o. m.

iinnn tidigare, varvid man tillgripit åvertidsarbete i svnnerligen

stor utstråckning. \‘id större snöfall har den intensiva utnyttjnin—

gen av redskapsföramna vant olåmplig och åven innehurit vissa

faror för att arbetet vid ovåntade snöfall skulle hehöva helt instållas på grund av bnist på utvilad personal. Verket har dårför psenare tid viisentligt fårstiirkt sin fårarekår, så att alla viktigarered skap nu kunna bemannas i 2 skift. Med måttlig anvåndning avåvertidsarbete har man då möjlighet att hålla redskapen i gångJ)raktiskt taget hela dygnet.

Redskapsarbetet alstrar) emellertid behov av haridarbete, menaLt anvånda extra snöarbetare natteLid år våsentligt svårare ickeminst 1)å grund av svårigheten att anskaffa arhetsledare i tiliråck—ligt antal. Man har dårför, åtminstone så hinge inga exceptionellt

svåra snöförhåLlanden råda, icke ansett sig böra tiligripa handarheteunder natten. För stadens centrala delar tillgniper man emellertidvid behov den utviigen, att extra snöanl)etare tagas in redan kl. 4eller eventuelLt kl. 2. Sådan intagning tillkånnagives genom anslagvid lagbodarna föregående kvåll. Den ordinarie arbetstiden fårhandarbete år kl. 6—16 med 11/2 timmes rast. I mindre utstråckningtillgnipes vid behov övertidsarbete efter kl. 16, oeh dessutom harman måjlighetcn att intaga folk kl. 9 och kl. 13, vilka arhcta 8timmar utan åvertidsersåttning.

Får snötransportbilarna ligger den ordinarie arbetstiden iuellankl. 7—16. Enligt verkets avtal med åkarna kunna eiuellertid bi—lama utkallas praktiskt taget vilken tid på dygnet som helst, vanvid åvertidstillågg utgår efter relativt låg procentsats.

Måjligheter att företaga saadning finnas under vilken tid på(lvgnet som helst genom den fårut omnåmnda sandningsberedska—

pen. Man får hånigenom sandningsmanskap tiligångligt under 2

Standsninger. 3h) k never.

66 DANSK VEJT1DSSKRIFT 1939

skift och har möjlighet att anlita övertid under timmarna mellanskiften.

I vilken udsträckning dessa möjligheter skola utnyttjas bestämniesav ledningen med hånsyn tju rådande förhållanden och våderleksiitsikterna39).För att hålla sig i kontakt med de senare stu—cierar verket Meteorologisk-Hydrografiska anstaltens synoptiska kar-tor och konsulterar i tvivelaktiga fall anstaltens tjånstemån. Deprognoser, som erhållas åro givetvis synnerligen vårdefulla förarbetenas planering, men de åro dock icke tju sin natur så definiliva, att t. cx. mobiliseringens omfattning kan fastslås med ledningav ett i prognosen förutsagt snöfall.

På tillfartsvågarna användcs handarhete endast i obetycilig omfattning, men redskapsarbetet måste såttas iii på ett tidigt stadium.Plogningsbilarna öppna upp vågarna tju full bredd, ‘arvid mangivetvis börjar med de viktigaste tilifartsiederna. Vid mycket snökigges snön till en början på gångbanor och cykelbanor, och dessaröjas40) sedan upp med våghyvlar eller vid I)ehov bandtraktorer.Våghyvlarna hållas i flitigt arbete på körbanorna föratt snarastinöjligt skaffa bort dessas snöbelåggning.

l)e stora tillfartslederna Södertåljevågen, 1)alarövågen, Roslagsvàgen, Norrtullsvågen och Drottningsholmsvågen åro inycket krå—.ande i fråga om sancining. Jåmte slussområciet och de stora broarna, dår halka i första hand upptråder, måste dessa vågar ågnasstor uppmårksamhet ock sanclas mccl korta mellanrum på grundav svårigheten att få sanden att ligga kvar på vågbanorna. På devägar, som åven hefaras av bussar får renhållningsverket hjalp medsandningen av spårviigsbolaget, som sjirskilt ågn ar sin upl)mårksam—het M bussarnas håliplatser.

Vcrkstadstjdnsten.Når snöarbetena bedrivas i större omfattning, stållas stora an

språk4’) på renhållningsverkets verkstad, som har till uppgift atthålla verkets 150—tal motorfordon och uppsåttning av handredskapi arbetsclugligt skick. På grund av den anstrångande tjånst dessaredskap ar() utsatta för blir antalet reparationsfall ganska bety—dande, och under större snökampanjer har det dårfor vant nödvåricligt att låta verkstaden arbeta i dubbla skift. Verkstadspersonalen utgöres av en verkstadsingenjör, en verkmåstare och c:a 35man. Till verkstaden är anknoten ett centralförråd för renhållningsverket. För nårvarande år verkstaden belågen vid den våstrarenhållningss tationen, men en förflyt tning till Kungsholmen i sam—band med en betydlig utökning av resurserna år redan beslutad,

l9 Vejrudsigterne. 40) ryddes. 41) Krav.

1939 DANSK VEJTIDSSKIILF’T

och en nv för hela gatukontoret geinensain verkstad kommer at!under året uppföras.

För löpande tilisyn, smörjning och smårre’2) reparationer avredskapen finnes en reparationskunnig garagevakt i varje garageunder snökampanj en.

Yrntei’renlzdllningens kostnader.Kostnaderna för vinterrenhåliningen i Stockholm åro tju över

vågande del av rörlig art på grand av den stora omfattning, i vilkenmamielit arbete kominertill anvåndning. En förskjutning i rikt—ning mot högre andel av de fasta kostnaderna äger emellertid rumi den mån arbetet mekaniseras.

Kalencleråret 1936 var i snöavseende ett ganska normalt år medsammanlagt 91 m/m nederhörd i form av sn5. Den totala av vinter—

förhållandena förorsakade renhåliningskostnaden uppgick til c:a

2,2 miljoner kronor eller c :a 4,00 kroner per invånare. Tju jåm—förelse kan nåinnas, alt gaturenhåliningen i övrigt under året

kostade omkring 1,8 miljoner kronor eller 3,30 kronor p’ invånare.

Kostnaderna för olika år våxla naturligtvis högst våsentligt bero-

ende på vinterns karaktår. AF en översikt över hur den största kost—nadsposten, anslaget »extra kostnader för snd— och isarbeten<, somemellertid icke innefattar utgifter för redskap och sand, framgår,alt denna kostnad står i nåra rem [ion tju snömångden under respektive år, ehuru natnrligtvis åven andra förhållanden t. cx. temperaturen och snötallens karaktår spela en stor roll. Den ökadegatntrafiken har på senare år framtvingat en högre standard sår—

skilt med avseende på snns borttransport, och detta fdrhållandeptverkar givetvis kostnaderna, liksom dessa naturligtvis röna inver—kan av att renhåliningsarealen blivii ungefår fördubblad under den

Lid jiimförelsen gåller.Vinterrenhåliningens kostnader tiickas genoni att stadsluilmåk

Lige anvisa årliga anslag av skattemedel till renhållningsverketsstad. 1)essa anslag utgåras dels av medel Rir underhåll och drift avredskapsparken, avlöniagar luI ordinarie persoaal, inköp av sando. s. v., dels och huvudsakligen av avlöningar till en utjåmnings—fond för extra snå- och isarbeten. Ur denna fond ulgå kostnadernaIör tillfålligt manskap, lejda körslor m. m.

I ;rad nlån vinterrenhållningens kostnader kunna nedbringas ge—noin ytterligare mekanisering av arbetet år för nårvarande ett my—cket aktuellt spörsmål. Några av tie faktorer, som man dårvid måstetaga hånsyn till, åro bristen på beprövade redskap för många slagav arbeten, nödvåndigheien av att hålla en så stor park av ganska

42) mindre.

i)\SI’ VEJTIDSSKHIFT 1939

dyra specialmaskiner, att snöröjningen kan medhinnas43) inom

rimlig tid, svåi’igheten att finna användning för dessa maskiner im—

(ler övriga ârstider, den åtminstone hittills rikliga tiligången til!arbetskraft, som i brist på arbetstillfällen i den s. k. »snösvångene

delvis skulle vara arbetsiØs och understödsberåttigad, samt åtskilliga ancira faktorer, som göra snörenhållningen i Stockholm tju ettsynnerligen intressant [eknisk t—ekonomisk 1—organisatoriskl—socialt1)l0llei1

FRA l)OMSTOLENE

((stie Landsrets Dorn 25/3 1938

i Sag VI 31/1938.Ekspropi’iation — \Teje I.

Ved Regulering at en Amtsvej,hvorved Vejens Niveau vilde blivehævet noget ud for den E tilhørende Ejendom. pantog Vejvæsenetsig uden Udgift for E at anlæggeNedknrselsi’a mpe ti! Ejendommen.Dciii ooci fond tes E ikke ifolge al—mnincle!ige i!etsgrundsa’tningec athave noget Ri’av paa Erstatning formulig Vcerdiforringelse af hansEjendom eller for andet Tab somEnige at Reguleringen, cia der ikkei \n!edning a f denne var frataget

liam noget ,\m’ea! eller foretaget noget va’sentl igt Indgreb i hans Ad—2aug til at udøve sn Ejendonisret.

11stre Landsrets ])omi 22April

1938 i Sag VII 71930:

A.. dci ved Midnitst id i JanuarNin med fa IcIt pan en i ni erimistisk

i langs Dyrehaven, som underVeiarbejdec ved ELi nipenhiorg Station va i min hen for offentlig Færdsel, og sOmmi var glat at Is, fandtesikke al have noget Ei’sta tningskrav

i i tod Komri unen og del 1”i erna, tie i’

havde Vejarhejdet i Enfrepi’ise, ciaA. kendte Stiens Tilstand, og detund er de herskeni le Vindforb oldikke kunde antages, ii en Grus—nine inden Mørkets F’i’ernhrnd —

videre Foi’a list 0 Itninger kunde e. 0.ikke kræves — vilde have afhjulpetStiens Glatlied, cia A. faldt.

østre Landsrets Kendelse 17. Majiti:b i Kwi’e VII 131!l938:

Skøns- og Tciksationsfori e t ci i ii g e ci Tit Brug’ ‘ec1 delvisEkspropriation al en E. tilhørendeEjendom til Vej var der at Retten

udrueldt fire Overtaksationsmænd.

hvoraf —- uanset E.’s I tenstilling

om, at der ikke udmeldtes Mænd.

d er som Ska ttei’oadsmed lemmer el—

ler lignende var i l’ilknvtning til

offentlige Myndigheder ---- en var

Skylcirao dsfom’niancl og’ en indenstedfoi’ti’ædenil e Ejendomsskvlclvurderingsnia n d. Udnieldelsen ophævedes som Ileihed, idet E.’s ilenstil

ung’ e. 0. fandtes at burde tages til

Følge, og (let derlios fandtes let

test, at ogsa a (le to andre udnieldt e

II) gciinc’nifor’s.

1939 DANSK VEJTIDSSKIIIFT 09

Mænd, der havde deltaget i den

allerede afholdte Overtaksations

forretning, ikke deltog i den nye

Forretning, som nu skulde afholdes.

østre Landsrets Dom 20. Maj

1938 i Anke IV 37/19:38:

Servitutter — Alders tid.

Den for en Una (lejer gennem Al

derstid erhvervede Iler til Færdsel

ad en Markvej over anden MandsEj endom til en Moselod, blev, cIa

denne Moselod kun havde været

anvendt til Torveskær og Kreatur

græsning, kun anerkendt i (let Om

fang, som er fornodent til en fort

sat Benyttelse af Moselodden pan

den angivne Maade, dog at denne

Færdselsret omfatter Benyttelsen al

ethvert Befordringsmiddel, derun

der ogsaa Motorvogn, og enhverFøring af Kreaturer, selv nat Føreren f. Eks. benytter Cykle.

\‘estre Landsrets Dom 25. Maj1938 i Anke Ill 14/1938:

Ved Deklaration af 23. August1893 indrømmede to Lodsejere E.Grevskabet Frijsenborg F. Vejretad »Aldrupvejem, og den af dendaværende Lensgreve L. tiltraadteDeklaration tinglystes i 1893 og no

terecles som Ilæftelse pan lis Ejen

dom. Ved Deklaration af December

1893 mellem (le andre fa’rdselsbe—

rettigede og L. blev truffet Overens

komst om, at F. — der som Skov

ejer da havde stol Interesse i Vejen

— fremtidig skulde vedligeholde

Vejen og ryddeliggare den far Sne

mod Betaling af 100 Kr. een tiang

for alle. Deklara tionen I inglytes

den 10. Januar 189i og noteredes

paa de interesseredes Matt-Nr..

men ikke ijaa noget Matr.-Nr. uru

(ler Grevskabet. Antaget, at Ved

ligeholdelsespligten ikke var en

personlig Forpligtelse alene for L.,

men — selv om Lysning herom

ikke cia blev begært — en F. pan—

hvilende Byrde, som ikke var bort

faldet ved ikke at være anmeldt

tom Lenskontrollem i, ejbel ler ved, at

F. i 1921 var overgaaet til fri Ejen

dom efter Lov Nr. 503 at 4. Oktober

1919, lige san lidt som ved ikke at

være anmeldt i L.’s Dødsbo hvor

præklusivt Praklama var udstedt

— idet den som gensidig Grcmd

byrde ikke hortta Idt ved Præklu—

sion.

højesterets Daimi 31. Maj 1938 i

Sag 20/1938:5 ervitutter --- Veje IL

Ejeren A. at en ved en Landevej

liggende Ejendom havde i 1911

indroriminet Ejeren B. at en bagved

liggende, under Udstykning værende Ejendom og Parceller derfra Eettil Færdsel ad en Vej over hansEjendom, idet det besterntes, at B.

skulde afholde Udgifterne saavelved Udvidelse som Vedligeholdelse

at Vejen, der etterhaanden for—længedes op over B’s Ejendoni. I

Ovsst ni. Kommunens i lIh. t. Lov

Nr. 90 at 23. Marts 1932 stadfæstede

Vejvedta’gt blev der i 1935 afholdt etSyn over hele Vejen, og denne blev

derefter i Ovsst. ru. Flertallet at

de tilstødende Lodsejeres ønske

undergivet en grundig Istanclsæt

telse og Udbedring ved Kommunens

Foranstaltning. Antaget, at 13. var

phgtig til at udrede tie Bidrag her

til. som at Kommunen var pati—

10 DANSK VEJTIDSSKBIF’T 1939

lignet A. og tre fra hans Ej endoa i

udstykkede Parceller, hvoraf eenalene havde Façade til den omhandlede Vej.

1J ls k ii ti at Østre LandsretsDomhog for III Afdeling.

Aor 1938, den 29Juli. blev afsagtfalgencle J( endelse i E æremaols—sagen Ill Nr. 180/1938: A. Amt modTinglysningsdomm eren X.

Den 10. Juni 193$ lod A .AmtsVejvæsen indlevere til Tinglysningved Retten for X. fire Deklarationer, udstedte a f Oa ardej er B., ogen Deklaration, udstedt at Gaard—ejer D. Dekrationerne ndstedtes tilVejvæsenet for at betrygge frit Udsyn for Vejfareiide ad Landevej Ni’.18 i nærmere angivne Vejsving,idet der paalagdes Forpligtelsermed Hensyn til, at l3eplantning ogBebyggelse ved Svi ngen e kunmaatte være indtil hejst I ni overVejbanernes Niveau. For 13.’s Ej endom Motr.-Ni’. 67 a af E. Sogn angik de fire Deklarationer Arealeraf Storrelse 184, 170, 66 og 120 m2eller ialt 540 rn2, og der ydedes iAnledning at de servitutmæssigeForpligtelser af Vejvæsenet til Ejeren Vederlag een Gang for alle medhenholdsvis 13 Kr., 12 Kr., 5 Kr. og10 Kr. eller ialt 40 Kr. For D.’sEjendom Matr.-Nr. 68 c sammestedsangik Deklarationen et Areal of169 m», og det her at Vejvæsenetydede Vederlag androg 15 Kr.

For Landsretten er oplyst, atEjendommen Matr.-Nr. 67 a ni. rn.har et Areal af 40,0554 ha og Ejendommen Matr.-Nr. 68 c et Areal af1,5355 ha.

Sled Deklaratioaerne fulgte Uska—delighedsa ttester, udstedte af Land -

inspektor 1-I., og Vurderingsmandtil Ejendomsskyld .1.. og begge erklærede, at der at Itensyn til Pontesikkerheden int et kunde være tilI find er for, at der med Prioritetforud for Panterettigheder poalag—iles Ejendommene de paagældende()versigts-Servitutter. Endvidereniedfulgte Tinghogsa ttester, (le afLandinspektaren ved i’art’ntle ,i’e—al erne udfærdigede Kort samt Ei’—klæringei’ tja Pan! haverne,

Da ii en in ed D eklarationernefulgie Erklæring ti’a ØstifternesKreditforening har vist sig ikke atangaa Vejsviugene, el’ for LandsretI en a nilen leboi’ig Erklæring fraKreditforeningen fremskaffet, sno—ledes at der nu for begge Ejendomnie ved rorende alle Deklarat ionerneforeligger Til! rad else fra PantIi i vet’ n e.

Iloninieren gav itabllertid sami—lige 5 Deklarationer saalydendeI aategning:

»Afvist fra Dagbogen, da DekI.ikke kan lyses som begært medI rioritet forud for tie tidligereIiæftelser, da Ejendommen er forudbehæftet, og der ikke foreliggertinglyst Samtykke fra Pantbaverne.Uskadeligbedsattest kan ikke udstedes pati Grund af Arealets Størrelse.

k. Amt har derefter pookæret Af-visningen af Deklarationerne medPaastand om, at det paalæggesDommeren at lade Tinglysningennyde Fremme.

Forelobig bemærkes, at iler efterI) omni ereus St a nclpunkt burde

l)\\Sl lJTIDS’SNIIII”’l’

være ganel freiit efter Reglen iTinglysningslovens § 13, Stk. 4.

Da (ler SO alt kat nu for begge

Ijendomines Vedkonititende fore

ligger Saml’ kke fin I antluiverne,

vilde en Tiitglvsning af Servitut

I erne kunne ske ved tinglyst Pan-

tegning heroin. i Oveiensstentinelsen en (let i J ost itsministeri et s Skri

velse Ni’. 215, (3. September 1933, ogNr. 1(19, 22.1 uli 1937, udtalte, sesler ittifdiert id intet at være til i Fin—

(ler for, at en Tinglysning af Set’—vitutterne ogsa ( eft et’ .i ta logi en oilestenin tel sern e iTingi vsn ing slovens § 23, 2. Stk.. jfr. Tinglvsningsanordningens § 40, sker pan

und lag at I ‘ska deligliedsattesi ei’,I Ivoi’ve( I ben iærkes, al Areal etcStoi’i’else i sig selv ikke, som atTii,gl vsningsdon i ineren a nfoi’t. kanbevirke. at leone 1”renigangsinaadeikke i liwi’va’ ‘ende Tilfælde bringestil .Xnvei olelse, ila A en lets Stor—relse man iiidgna somit Led i et Skounye i’ snit itliie Foi’hol d i I ivei’t enkelt Tilfælde, og (Ifl (let i (let foreliggende d rejer sig ach 3 l”oi’lioldlii Ijendoinnienes samlede Arealuhetv( I elige t rnndslvkker. so ii ikkeudga al’ af Ejendommene Panter-

og hvis pia ktiske Ain emidelighed ikke foi’i’inces i nhionoinjslt tielydende Omfang.

Da endvidere (le foreliggendeUskadelighedsattester opfylder Betingelserne i Tinglvsningsa nor( Iningens § 40, Stk. I.. sidste I ‘unk—mn ses det’ ikke at va’i’e tilst ræk—

kelig Grund til af hensyn til Ord—lyden of Tinglysningslovens § 23.Stk. 2, I. I ‘unktuni. at nægte enTinglysning, (le i’ elle i’s I ta vd e kun -

net finde Sted.

l)a (lel’ herefter ikke foreligger(irtnnl til ikke at a keeptere (le foreliggende Tjskad elighedsattester somGrundlag ved (;ennen iforelsen a idcii hegærte Tinglysning af Deklaration erne, vil den kærend e Pan -

stand være at I lige til Følge.Kæremaalets (to ( kostninger fin—

(les at bu i’de opha’ ves.De at ileti kareiide ei’lagte Næt’e—

m.aalsnfgiftei’ vil være at tilbage—betale.

T Ii i b e s I e in ni e s:

De ovennævnte Dekla rationer bor

I inglyses.Ftureniaalets ()inkost lunger op—

hi vv es.I)e erlagt e h e ren utal sa fgiftei’ vil

være al tilba .iebetale,

Store-I leddinge Knhstinl og Stevns

Fakse II eri’eders Ret Ha r under 23.Noveitiber f. A. afsagt en mielecsant Doni i cii at (let offentlige mod\ognniand I lans l’edei’ Pedersen,Fakse Ladeplads, foi’ ()vei’tt’ædelseaf Lov Ni’. 100 if i. bli 1927 anlagtSag.

l)onuiiien el’ saalvdende:

1>1 ii (tel’ iua’rværende Sag er \‘og i

itiand I lans Pedei’ Pedersen, Fakse

La (leplods. i I henhold til Anklage—skrift a f 30. Juni 19:38 fra Politi

niest et’en i Store—Ileddinge sat Un—ler Tiltale til Straf efter Lov Nr.

lilli af 4. Juli 1927 § 8, jfr. § 2. Stk, 1,

i cd at han tiden forud meddelt

skriftlig Tilladelse med sine Udlej

ningsvogne i (le sidste 2 Aar, navn

lig om Sommeren, jævnligt sa ni—

ic[igt hai’ befoi’di’et mod Vedeuliig

fra Fakse og Fakse Ladeplads til

København og tilbage flere at hin-

1939 71

72 D A 54 5 K V E 4 T I D 5 5 K B I F 1’ 1939

anden uafhængige Personer, idetTurene blev bragt i Stand med Tiltalte som Mellemmand, og saaledesat Passagererne blev afhentet paaderes Bopæle og bragtes til deresBestemmelsessteder, i Reglen for enPris af 5 Kr. pr. Tur og 8 Kr. forTur-Retur samme Dag.

Tiltalte har paastaaet sig frifundet.

Efter Tiltaltes Forklaring og detievrigt oplyste, — herunder Forklaklaringer afgivne af de i Sagenafherte Vidner, Pensiona tsej erneSkatte og Plougmann og fhv. hotelejer Jens Peter I-hansen, Fakse Ladeplads, — er Sagens Omstændighederfølgende:

Siden 1924 har Tiltalte ofte foranstaltet Ture med sine Personvogne mellem Fakse Ladeplads ogKøbenhavn (Enkeltture og Tur-Retur Ture samme Dag) paa følgende Maade:

En eller flere faste Beboere eller

Badegæster ved Fakse Ladepladshar henvendt sig til Tiltalte medForespørgsel, om han skulde foretage en Tur med andre til — ellerfra — København, hvori de kunde

deltage mod forholdsvis Betaling,eller han kunde tænke sig andre,der vilde være interesseret i enFællestur til billige Priser pro persona, og skaffe disse tilveje. 1-Ianhar derefter som Mellemmand truffet de fornødne Aftaler om Kørselstid m. m. med de forskellige Personer, fra hvem han havde modtaget Bestillinger eller Ilenvendelser af fornævnte Art, idet Deltagerne i Turene er blevet afhentet paa— eller bragt til — deres Bopæl iFakse Ladeplads (eventuelt paa de-

res Bopæle eller Ophoidsteder i København). I de senere Aar har hanforetaget saadanne Ture for ca. 25Kr. pr. Vogn uanset DeltagernesAntal, hvorimod han ikke har beregnet Prisen efter faste Taksterpro persona; Prisen har ofte væretberegnet til 5 Kr. pro persona, idetder da i Almindelighed har været5 Personer i en Vogn. Naar en ellerto anmeldte Deltagere i en Tur harmeldt sig fra, er det sket, at der afde tre eller fire resterende Personerkun er blevet forlangt 5 Kr. af hversom Betaling for Turen. Det er ogsaa hændt, at han har kørt ind tilKøbenhavn med tre og tilbage igensamme Dag med to andre Personer,idet han kun har modtaget 5 Kr.pro persona som Betaling. Tiltaltehar aldrig alene taget Initiativet tilArrangementet af Ture som de her-omhandlede.

Tiltalte har ofte modtaget Bestillinger fra Pensionats- eller 1-lotel-værter i Fakse Ladeplads paa Kørsel af Gæster fra Fakse Ladepladstil København eller omvendt; derhar dog ikke bestaaet faste Aftalerom saadan Kørsel eller Priserneherfor. Bortset fra et enkelt Tilfælde har Tiltalte ved disse Lejligheder modtaget Betalingen direktefra Passagererne, og har ikke afregnet med vedkommende hotel eller Pensionat. I-Ian har ved disseLejligheder undertiden samtidigtbefordret Gæster fra forskelligePensionater eller 1-hoteller.

Af forannævnte PensionatsejerPlougmanns Vidneforklaring fremgaar bl. a., at Vidnet ofte har henvist sine Gæster til Tiltalte, naarde har udtalt, at de havde hørt no-

1939 DANSK VEJTIDSSKRJFT 73

get om, at en Vognmand korte bil

lige Ture til København. Adspurgt

om Prisen herfor, har lian svaret,

at den, saavidt lian vidste, udgjorde

5 Kr. pro persona, nien iøvrigt hen

vist deni til at træffe nærmere Af

tale nied Tiltalte.Pensionatsejer Skakke har som

Vidne bl. a. forklaret, at han har

henvist Gæster, der ønskede at

komme til København paa anden

Maa de end med Tog’, til Tiltalte, ogpaa Foresporgsel oplyst, at dennetog 5 Kr. irn persona for en Enkelt‘fur.

Fhv. J-lotelejer Jens P. Hansenhar som Vidne forklaret, at hanligeledes ofte har henvist Gæster,der vilde benytte Vognmand, til Tiltalte, og’ oplyst, at en Kørsel fraKøbenhavn vel kostede ca, 5 Kr,med Bagage.

Tiltalte har ikke hestridt, at (lePassagerer, som har deltaget i (leforan omhandlede Koreture, og erbragt sammen ved hans Mellemkomst, soni oftest ikke forinden harstaaet i Forbindelse med hverandrepaa anden Maade. I-Ian gør imidlertid gældende, at de selv i disse Tilfælde ikke kan betragtes som havende været nafhængige af hinanden, og hævder derfor, at hans Kørsel, uanset at lian ikke bar haftden i Lov Nr. 160 af 1927 § ‘2, Stk. 1,krævede Tilla delse, altid har væretlovlig.

Tiltalte, der ei’ fodt den i. Maj1883 i 1-Jylleholt, ses ikke tidligereat være straffet, — bortset fra, at

han for nogle Aar siden har vedtaget en Bøde for Overtrædelse afMotorloven (slukket Baglanterne).

Efter det foreliggende maa Tiltaltes her under Sagen omhandlede,hyppigt udøvede Kørsel med Personer, der alene ved hans Mellemkomst er bragt samnien, som Passagerer, antages, som Befordring afflere at hinanden uafhængige Personer, at falde ind under den i LovNr. 100 af 4. Juli 1927 § 1 nærmerebestenite Omnibnskørsel, hvortil Tilladelse efter Lovens § 2 udkræves.

Det bemærkes, at den Omstændighed, at der efter en i 1928 niodTiltalte indledet Politiundersøgelseangaaende et lignende Forhold somdet heromhandlede, ikke blev anlagt Sag mod ham, ikke — som alTiltalte anført — findes at kunnebegrunde hans Paastand oni Fri-find else.

Tiltalte vil hem’efter være at anseefter nævnte Lovs § 8 nied en Statskassen tilfaldende Bøde paa 05 Kr.,idet Forvandl ingsstraffen fastsættes til 1-læfte i 0 Dage.

Tiltalte vil derhos have at ud-rede Sagens Omkostninger:

Thi kendes for Ret:Tiltalte, Vognmand I-Jans Peder

Pedersen, Fakse Ladeplads, bør inden 3 Dage efter denne Doms Forkyndelse til Statskassen bøde 65Kr.,eller i Mangel af Betaling straffesmed hæfte i 0 Dage.

‘Tiltalte bøj’ derhos udrede SagensOmkostninger.

74 DANSK \TEJ’J’Il)5SJ.flhl,’f 1931)

Skrivelse fra Ministeriet for olfentlige Arbejder af 18. Februar1938 til De samvirkende Sognera a cl sfore i inge i.

I cii til Indenrigsministeriet indsendt, at bemeldte Ministeriumhertil oversendt Skrivelse af 27. December f. A. har De samvirkendeSogneraadsforeningei’ henstillel, atder ikke ved Opstilling at Licita—tionshet ingelser vedrørende Arbej—(lel’ paa Lamidevejene lægges Hin—(lminger i Vejen for Sognekomniunernes Adgang til al levere haamlslaaede Ska’m-vei, uanset at dissecm- dyrere end niaskinslaaede,

i denne Anledning skal manherved in eddele, at Ministeri e forTilsagn om Tilskud af Vejfondenefra ca. 1. September f.A. stiller delVil kain’, at de paaga’l dem ide Ve,j ni—bejder skal bortgives, helt ellerdelvis, i offentlig Licitation, saafreml Arbejdet ikke udføres at denAmts eller Sogneljomnmune, hyeniTilsagnet er givet, eller at Amtskommunen, for saa vidt aiigaarsognekomn iu nale Veja t’bejder, mcii(lette Vilkaar hindrer ikke, at (lepaagældende Skærveleverancer udhydes søn i liaaiidslaaede eller al—lernativt som licmandslaaede ellerø askinslaaecl e.

Der vil sa al e lcs sommi hidtil intetvære til 1-lindem’ for, at der ved Vej—arbejder, hvortil Vejfondstilskuclydes, anvendes haandslaaede Skærver, uanset at disse er dyrere end

imio sk inslan ccl e.

Skrivelse fra Ministeriet for offentlige Am’bejder af 8. Marts 1938til Indenrigsministeriet.

i Skrivelse af 21, December i. A.(K. K. J. Nr. 1025 — 32—37) har Inclenrigsministeriet uclbedt sig enUdtalelse herfra over den hoslagttilhagefogende Sag, hvori NørreSnede—EjsI mill) Sognera ad anhol—ler om, at ‘om’i-e Snede—EjstrupKom mun e mona blive adskilt i2 selvstændig)’ Sognekommnuner,Nwrm’e Snede og Ejstm’up,

Saaledes foranlediget skal manefter stedfunden Brevveksling medOvervejinspektoren til Unclerret—ning tjenstlig meddele, at dci’ herfra intei haves at erindre imod, atdet ansøgte immndekomiimes paa de

(let blandt Sagens Bilag værendel”oislag at 10. Noveniber s. \. nærm etc angivne Vilkaa i-, idet iaimdog under II envisning til Cirku—lære herfra at 3. Maj 1932, hvorafet Eksemplar vedlægges, skal h en—I ode ( )prm i -vi’ksomh eden pan, at Vej—udgifter, dem’ afholdes af (let Beløb, som Nr, Snede Kommune efterL”orslagels Punkt 0 aarligt skal betale til Ejstrup Komniune, ikke vilkunne medregnes i (leflne sdsteKonimnunos m’egnskalmsnmæssige Vej—udgifter.

()m, hvad dem- l)assei’er i Sagen.1)0(1cm’ man sig underrettet.

Skrivelse fra Ministeriet for offentlige Arbejder af 9, Maj 1938 ‘til.\nitmmiand en OVel’ K. .\imm t.

FRA i1lNISTER1ERNE

19:39 DANSK VEJTIDSSKIIIF’T 75

I det med Ih. Aintmandens

I’aategning at 17. Marts d. A. her

til indsendte, hoslagt tilbageføl

gende Andragendeaf 18. December

f. A. har Skorstensfejermester 11..

Ballerup, der af B.—M. Sogneraad

er beskikket til Snefoged. anholdt

om at blive fritaget for dette

‘1 [very.

I denne Anledning skal man til

Efterretning og videre fornoden

tlekencltgorelse tjenstlig meddele,

at bemeldte Skorstensfejermester

ikke i I tenhold til § 11 i Lovhe

keadtgorelse Nr. 96 af 22. April

19114 om Snekastning kan fritages

for det oinnielilte II very.

Cirkulære til samtlige Amt—

mntend fra, \tinisteriet for offentlige

Arbejder af 12. Maj 1938.

Som et Led i Bestræbelserne for

at tilvejebringe en rationel Be

handling at de indkomano Andra

gender om Tilskud a f Vejfondene

til særlige\Tejarhejder i Amts- og

Sognekominmmrne og derved bi

drage til en mere ensartet Udbyg

ning at Landets Vejnet vil fremtidige Andragender være at ind

sende paa særlige, af Ministeriet

udfærdigede Skemaer, a f hvilke

nogle E ksemnpla rer vedlægges.

Samtlige til Ministeriet for offentlige Arbejder indkomne, ikke be

vilgerle Andragender om Tilskud at

berneldte l”on dls annulleres herved,og de Andragender. som maaatte

anskes tornyet, vil ligeledes væreat indsende paa (le nævnte Ske—i aaer, hvoraf yderligere Eksemplarer kan erholdes I Schultz’ l3og

trykkeri, Niels Juelsgade 12, Kø

benhavn K.

Ved at meddele foranstaaende

skal man tjenstlig anmode Dl-ler

rer Antmnæncl om hver for sit Om—

raade at ville gøre Amts- og Sog

neraadene bekendt hermed, idet

tilføjes, at Andragender, der øn

skes taget i Betragtning ved en

kommende Fordeling at Vejfonde—

nes Midler, at Hensyn til Ministe

riets Behandling at Andragenderne

bor indsendes efter Omstændighe

dei’ne snarest belejligt og senest

inden den 15. August dA. At Hen

syn til (le Forhold til (le forelig

gende Opgavers Størrelse ret be

grænsede Midler vil (ler fortrinsvis

blive ydet Tilskud til større sær

lige Vejarbejder, (ler har Betydning

for den gennemgaaende Færdsel og

ikke udelukkende bar lokal Betyd—

mnng.

Opmærksoniliedemi henledes sam

tidig paa, at Andragender om Til

skud til sogneka n munal e Vej ar

bejder kun vil kunne torventes

imødekommet, saafremnl Andra

gendel er anbefalet at .‘imntsraadet.

Cirkulære at 17. September 1938

fra Ministeriet for ottentlige Arbej

der til samtlige Arntmænd:

»Paa (lertil given Foranledning

skal man til Efterretning meddele

d’IIrr. Antmænd, at Ministeriet,

saafremt det at Murermester Svend

Ange Rasmussen, Silkeborg, kon

struerede Afviserværk, kaldet

»Dansk Auto Værn», opstilles i Vej—

sving i Forbindelse med Arbejder,

76 D A N 5 K V E J T I D 5 5 K B I F T 1939

hvortil Vejfonclstilskud ydes, intethar at erindre imod, at de med Afviserværkets Anskaffelse og Opstilling forbundne Udgifter medregnesblandt de Udgifter, hvorefter Vejfondstilskud beregnes, samt at Udgifterne ved Anskaffelsen og Opstillingen af Afviserværket i ovrigtaf Amts- og Sognekommunerne vilkunne henregnes blandt de regnskabsmæssige Vejudgifter, i Forhold til hvilke disse KommunersAndele i Motorafgifterne beregnes.c

Socialministeriets Cirkulære a f28. December 1938:

» Paa dertil given Foranledningskal man meddele, ot de til Nø dhjælpsarbej der og Beskæftigels esforanstaitninger iHenhold til Lov Nr. 169 al 13. April1938 om Beskæftigelse af arbejdsløse henviste arbejdsløse er omfattet af Lov Nr. 170 af 13 .April1938 om Ferie med Løn. De nævntearbejdsløse, der har været beskæftiget efter Ferielovens Ikrafttræden den 1. Juli 1938, maa derforvære berettiget til Feriegodtgørelse,for saa vidt de iøvrigt opfylderLovens Betingelser herfor.

Det tilføjes, at der vil blive ydetTilskud til den i Henhold til Ferie-loven herefter udbetalte Feriegodtgørelse til henviste Arbejdere eftersamme Regler som for Ydelse afTilskud til Arhejdslon, naar de’hertil indsendes Kvittering, entenpaa de Maanedsindheretningerneledsagende Lonningslister eller paasærskilte Kvitferingsark.»

Skrivelse af 26. Januar 1939 fraMinisteriet for offentlige Arbejdertil Amtinanden over N. N. Amt:

»I Skrivelse af 17. November f. A.har I-Jr. Amtmanden forespurgt, omRefusionen i henhold til Snekastningslovens § 19 af 1-Ialvdelen afKommunernes Udgifter i Finansaaret 1938/39 til Snekastning vedlejet Arbejdskraft vil blive afholdtaf de i samme Finansaar eller iFinansaaret 1939/40 indkommendeMotorafgifter, hvorhos De samtidighar udbedt Dem Oplysning om,hvilken Jndflx-delse (let til Refusionaf Suekastningsudgifter anvendteBeløb vil faa med Hensyn til degældende Regler for F’ordelingen afMotorafgifterne med særlig Flenblik Paa Vejfondenes Andel.

I denne Anledning skal man heived meddele, at (let til den omhandlede Refusion medgaaende Beløb vil blive fradraget i de i Finansaaret 1939/40 indkommendeMotorafgifter, og at det til Refusionen anvendte Belob ligesom denfornodne Tilbagebetaling til Statskassen al de al denne til særligeVojarbejder forskudsvis udlagte Beløb vil blive afholdt al Motorafgifterne, forinden den sædvanligeFordeling foretages efter de i degældende Afgiftslove fastsatte Bestemmelser. Der vii saaledes kunblive beregnet Andel til Vejfondene, forsaavidt angaar de Beløb, derkommer til Fordeling, efter at deomhandlede Fradrag er foretaget.»

Cirkulære af 10. Marts 1939 fraMinisteriet for offentlige Arbejder

1939 D A N 5 l( V B J T I D 5 5 K R I B T

til samtlige Amtmænd angaaendeUdbetaling af Forskud paa Refusionen i Henhold til Snekastningslovens § 19.

»Man skal herved tjen’stlig anmo

de D’I-Ierrer Amtmænd om hver for

sit Oniraade at ville gøre Amts-,

By- og Sogneraadene bekendt med,

at dci i Overensstemmelse mccl Be

stemmelserne i (lette Cirkulære vil

kunne udbetales Forskud paa den

Refusion, der i Henhold til § 19 i

Lov Nr. 158 af 13. April 1938 om

Snekas tning tilkommer Kommu

nerne for saa vidt angaar de Ud

gifter, der i Finansaaret 1938/39 er

afholdt til Aflønning af den til Bo

retagelse af Snerydningsforanstaltninger lejede Arbejdslcraft.

Henvendelser om Forskudsudbetaling skal ske paa de i Ministerietfor offentlige Arhejders Cirlculære

af 6. Juli 1938 foreskrevne Anmel

delisesskemaer, der er bragt i Handelen af Firmaet Olaf 0. Barfoed& Co., Gyldenløvesgade 10, København K., og som vil kunne faasgennem enhver Papir- og l3oghan-del. Anmeldelserne skal for Sogne-kommunernes Vedkommende indsendes gennem Amtet.

Forskudsudbetalingen paa denomhandlede Refusion vil kun findeSted med Hensyn til de UdgIfter,der anmeldes til Ministeriet indenden 1. April d. A. og vil blive ydetmccl Halvdelen af det Beløb, der vilkunne refunderes i 1-lenhold til for-nævnte Lovbestemmelse. Udbetalingen af Forskuddene kan forventes

at ville finde Sted i Slutningen afApril Maaned d. A.»

Cirkulære fra Ministeriet for offentlige Arbejder, den 18. Februar1939, til samtlige Amtmcend omFremgangsmaaden ved Udbetalingaf Tilskud af Vejfondene.

»Da man maa anse det for ret-

test, at Relcvisitioner, der indsendestil Ministeriet for offentlige Arbej

der om Udbetaling af Tilskud af

Vejfondene til amts-, lcobstad- ogsognekommunale Vejarhejder (Gadearbej der), affatte paa ensartetMaade, har man udarbejdet Bekvi

sitionsskemaer veclrorencle Forskudsudbetalinger og Rekvisitionsskemaer med tilhørende Hegnslcabshæfter til Brug ved Hestudbelalinger.

Skemaerne m. v., hvoraf et Ekscmplar vedlægges, vil være at anvende ved Udbetaling af Tilslcud,hvorom der fremtidig gives Tilsagn, samt i den Udstrækning,

hvori det maatte være muligt vedUdbetaling af Tilskud til igangværende Arbejder. Ved Bekvisitionei

om Udbetaling af Tilsicud skal Re

kvlsitionsskemaet indsendes i 2

Eksemplarer, medens B egnskabshæftet kun skal indsendes i 1 Eksemplar. Skemaerne m. v. vil kunne

erholdes i Schultz Boghandel. 1-lav-negade 15, København.

Udbetaling af Bestlilskud af Vej

fonclene, hvilke i Almindelighed udgør ca. 10 pCt. af Tilskuddets Storrelse, vil fremtidig ikke finde Sted.forinden det indsendte Begnskabsmateriale har været forelagt 2. Hovedrevisorat, der om fornødent kanforlange dle til det indsendte Regn—skabsmateriale hørende Bilag fremsendlt til Gennemsyn eller foretage

lJANSl \1JT1DSSl1ll[T 1939

en Ilevision aa Stedet. De magæl—ilende Vejregnskaher forudsættes i(vrigt revideret paa sædvanligMaacle af de kommunale Revisorer.

Ved at meddele foranstaaendeskal man tjenstlig anmode Dl-lerrer Aintiiia’nd om hver for sit Ommade at ville gale Xnitsraad, [3y—i’aad og Sognei’aad bekendt iiieclto i’a nstaaencl e. ii

Ministeriet for offentlige Arbej[ers Skrivelse af 3Marts 1939 til.-N. Sognerand.

1o rinclen videre tore tages i Au —

ledning af liosfolgencie Skrivelseaf 17. f.M., hvori Dansk ArbejdsfLiands Forbund besværer sig overden at u3.-N. Sogneraad anvendtelremgangsniaade ved Aflønningif den til Saekastning paa Sun—dage le;ede Xrbejclskrcft. k&diniiiu ujenstlig anmode Sognera a —

let 01)1 cii Lcltalelse og dermedSagen tilbagesendt.

Det tilfcij es, at Kouii munei i. derefter det oplyste ikke har afsluttet Overenskomst med bernelclteVurhund, saafremt den vil anmelde til Snekastning ved lejet .\ i’

bejdskruft afholdte (Jclgifter tilII ef usjon i II enhold til Su ekas I —

uuingslovemis 19, maa vederla’n’Arbejdet neil dcii Betaling, der erfastsat i Landsovnren•skomst enmellem Entieprenorforeningen ogi aevnte Forbund, og’ saaledes medhensyn til Arbejde iiaa Sen- ogI helligdage betale det herfor fastsatte Tillæg paa 100 pCt at TimeI innen.

deus Skrivelse af 31. Januar 1939til Klitinspektoi’atet.

I Anledning af Klitinspektoratets F’oresporgsel i Skrivekse af 25.Oktober f. A. skal man til Efterretning tjenstlig meddele, at Ministeriet ikke ser sig i Stand tilat tiltræde, at der paa Vejen geli—nem Lilleheden-Uggerby Klitplantage — til hvilken Vejs Udvidelseto. v. der er ydet Tilskud af Vej-fonden og at def i Motorafgiftlovens § 9, Stk. 4, omhandlede aarlige Beløb paa 100,000 Kr. til Vedligeholdelse af nærmere angivneVeje — opsættes Skilte mccl Angivalse af at uvedkommende Last-Oil- og Fragtkersel ikke er tilladtunder hensyn til, at de paata’l(lande Tilskud er ydet at Micllei’,der i henhold til nævnte Lov kunmaa anvendes til Arbejder paoStatsveje, iler er aabnet fm’ alnin—cielig 1”ærclsel mccl Motorkciretøjer.

De i Ministeriets Skrivelse22. Oktober lA. omhandlede Afuiiærkninger tif oftnævnte Vej for—uclsettes herefter snarest fjernet.

I inisteriet for offentlige Arbejdeu’s Skrivelse af 30Januar 1939til ‘I’. Byraacl.

I Anledning at l3yrmadletsiore-sp rgsel i Skrivelse a f 11.vemniem’ f. A. skal man tjenstligherved meddele, at der ikke foreligger nogen Norina lvecitægt tilBrug x’ecl Udarbejdelsen at Snekastningsvedtægter fat’ Købstæder,og at der ikke hidtil er stadfestetnogen Snekastningsvedtægt i henhold til § 14 i den nugældendeSnekastningslov at 13. April l93t.

Derimod er dci’ i Medfør af ciaMjnisteu’iet for offentlige Arbej

1939 DANSK VEJTLDS5Kt{IF’T 79

i idligere gældende Snekastningslove stadfæstet Snekastningsvedlægter for følgende kobstæder:

Allinge—Sandvig, Bogense, Frøderiksværk, Hasle, 1 lillerod, Iljør—ing, Hobro, Jolbuk, Holstebro,

Lemvig. Middelfart. Nykobing Sj.,Nysted, Næstved, Lindby, Skagen,Skælskør, Skive, Slore_Ijeddiage,

Varde, Vejle.

Ministeriet for offentlige Arbej—ders Skrivelse af 4. Februar 1039

til D. Sogneraad.i en hertil indsendt Skrivelse at

31. December f. A. har Sogneraadet forespurgt, hvorvidt der inaattivære 1-Ijenirnel til om fornødent ateksprop iere et nærmere betegnet

Areal, der at Landbrug;snnniste—let er krævet udlagt som l”redskov

sam Betingelse foi’ en i Anledningaf den paatanikte Vejtering gen—nem 1-lunderup Skov nei Ivendig—gjort Ophævelse af Fredskovspligten paa (let til Vejens Anlæg nod—venclige Areal af nævnte Skov.

I den Anledning skal man efter

stedfund en i3revveksling med 1w—meldte Ministerium til Efterreiung tjenstlig meddele, at der ikke

findes iljemmel til at ekspropriøre det oniliandlede Areal til Dii—l:eggelse som Frei Iskov.

Det tilføjes at La ndbrngsnriiii_

stemiet, saafren it I er af Kommunentilbydes et andet \‘ ederlagsareal,der kan godkendes saavel at dentilsynsførende ru ed (le privateSkove i Odense Amt, Skovrider

I. C. Lykke-Meyer, Sendergaarde

pr. Arn’up, som al Skovrider 0.i3ang, Hinge, der liam’ forhandlet

med Sogneruade I pan Skovna’v—

nels Vegne, vil være sindet at hæve Fredsskovspligten i det ansøgte Omfang.

B iii isieriet for offentlige Arbej

ders Skrivelse af 27. Januar 193ll.til Sogneraadsmedlem B.

I en herlil indsendt Skrivelse at4. d. M. har De forespurgt, om Tjenestekarle, som bar fast Arbejde,

kan anvendes ved den Snekaistning, for hvis Vedkommende dem’kan finde Hefnsion Sted i 1-len-hold til § 19 i Snekastningslovenaf 13. April 1938, og i bekræftendeFald, om ledige Lenarbejdere baiFortrinsret ved Antagelsen til

nævnte Snekastningsarbejde frem

for saadanne ‘Ej enestekarle.

i denne Anledning skal man

herved meddele, at det fimhand—

lede Sporgsniaal er til Undersø

gelse i Ministeriet paa Foranleil

ning at en henvendelse fra Dansk

Am’hej dsn iands-F’orbund, hvorforina n ikke før Tiden kan udtale sigileroma.

\linisteriei før affentlige Arbej

ilers Skrivelse af 27. Januar 1939

til 5-5. Sogneraad.

I Skrivelse at 29. November f. A.

(.1. Nr. 206/38) har Sogneraadet

næst at oplyse, at der mellem

Komniun en og Dansk Arhej ds_

niands—Forbnnd, 5. Afdeling, er af

sluttet en Overenskomst, hvorefter

Snekastningsarhejde aflønnes med

en Timebetaling at I Kr. 08 øre,

forespurgt, hvorvidt det i Lov at

13. April 1938 om Snekastning §19, Stk. i, Punkt 2, fastsatte Vil

kaar for Befnsian i 1-tenhold til

miievnte lovbestemmelse er op-

DANSK VEJTiDSSkHt[’T 1939

fyldt, naar Kommunen betaler for- i den Anledning skal man tilnævnte Timelon ved den Sne- Efterretning tjenstlig meddele, atkastning, der finder Sted for Kom- Sogneraadets Foresporgsel maainunons Regning. besvares bekræftende.

INI)HOLD AF TIDSSKRIFTER

Tielehti Nr. 4, 1938:Prof.Ar v o L ö n nr o til: Några ord om dit vi under år 1938 utråttat

samt den arbetsbdrda vi hava framfbr oss.Byråing. IC .J. To i o n e n: Om vftgbvggarens uppgifter fdr förhåttrandel

av trafiksåkerheten.Prof. Arv o L ö n nr o th: Linjehiitrafikens betydelse fOr affårscentra

och dessas inståHning tili ifrågavarande trafik. Byggandet av bilstationeroch anordnandet av service.

Ing. A. E. L e i no: Uppiagring och lastning av tråvaroi vid sidan avlands’vagaina samt byggandet av lastningspiatser.

1-låradshdvd. V. A. A r o i a: Innebållende av IOn fOr erlitggande av arhetarenas folkfOrskkringsavgifter.

Notitser ni. ni.

Svenska VågfOreningens Tidsskrift 1938.Nr. 5. —— Konung Gustav V. — VågfOreningens htge gynnare. - — Konung

Gustaf 80 år. — 1938 års riksdagsheslut i vOgfrågor, av ByråingenjOr DagBlomherg. — FlOger- eller vanstertru fik? av CivilingenjOr Einar Norden-dahl. — \Tågstakningen och naturskyddet, av VfigingenjOr A. Lenander.-— lluru skall vOgunderhållet kunna fOrbåttras och samtidigt föibilligas?av Vdgingenjdr E. G. Almqufst. — Fordonstyper som fOrsvinna, av CivilingenjOr Einar Nordendahl. — Bidrag till kOnnedom om vdra vdgars hi—storia, av Kapten M. Mannerfelt. — Litteratur.

Ni. 0. — VitgfOreningens årsmOte i LinkOping 1938. — FOrvitrv av vågnmrk i stad ocb sambidle, av Advokat J. 0. Alrutz. Jttrnvdgskorsningar,av CivilingenjOr Sten Gyllensvård. Forskning om fordon, ov IntendentSigfrid Svensson. — Den nya Gandriavågen. En schweizisk hergsvOg, aCivilingenjOi Einar Nordendahl. —— Litteratur.

‘teknisk 1’ i d sskr itt 1938.Nr. 25. - — Arbetets organisation inom byggnadsindustrien, av Civilinge

njOr Sven Nycander. — Notiser. — Litteratur.Nr. 29. — Arbetsplatsens organisation, ov kapten F’. 1-lansen. Storm

och vågskydd vid inseglingsrtimian tili MalmO hamn. — Litteratur.Nr. 34. — Ulredningar och fOrslag av 1934 års byggnodsindustrisakkun

nige, av hvggnadschefen Ernst Lindh. -— Om ‘Elevated 1-lighways< i U. 5. A.- Insfint. Littera tur.

1939 D r N 5 1K \T E J T I B 5 5 1K II i F T 81

Meddelelser fra Veidirektdren 1938.

Nr. 5. — Bedre vejer, mere veier, av veidirektdr A. Baalsrud. — lKjdrehastighet og tidsbesparelse på de tyske hulstamveier, af diplomingenior0. Kahrs. — Rapport om Pruk av Amman opvarmningsapparat. — Samferdselsteknikk. — Mindre meddelelser. Personalia. — Litteratur. —.

Nye veikarter.Nr. 6. — Undersökelser av Taasseutskittllingsalbeider for vei— og jern

hanehygning, av A. \Vatzinger, E. Kindem og B. Michelsen. — Norsk ogamerikansk lejre, av Professor Tom F. MV. Barth. — Veienes kurvatur avdiplomingenjor 0 .lKahrs. —. Hettsavgjerelser. — Mindre meddelelser. —

Overingenioi Riis far avskied. — Overingenior Barth far avskjed. -— Lifteis tur.

Ilulletin de l’Association Internationale

Permanente des Congrés de la Route. 1938.

Nr. 117.— Les travaux d’expériences sur les Routes en Grande—Bretegne.Rapport du Comité Technique pour L’année 1936—1937. (Les Houtes en

béton. — Les tapis minces. — Les recherches cancernant le dérapage). —

Les nouvelles directives relatives å la construction des revétements hé

tonnés des autoroutes allemandes, par M. Bruscli. —. La construction des

grandes routes pour automahiles aux Etats—LJnis. L’utilisation des horn

mes (le science en vue de réaliser un anénagement systématique, pal

MV .Rees Jeffreys, Chairman of the »Roads Improveinent Associatiorn,Grande—I3retagne. — Legislation et Héglementation: une nouvelle régle

mentation de lii circulation en Alleniagne.

Nr. 118. — Rapport du Bnreau Exéculif sur la situation de I’Associationpendant l’année 1937. — Le VIIIC Congrés International de la Haute. Textedes Conclusions adoptées par le Congrés ii La l-Iaye, juin 1938. — Attrihution du Prix de b Belgique, ii La Ilaye, en 1938. La Conférence Internationale du Goudron pour Hentes.

Strasse & Verkelir.

La Haute et la Circulation Routiere.

Nr. 13. — Die Aufwendungen Rir die éffentlichen Strassen der Schweitz.Aufwendungen und Einnahmen der IKantone im Strassenwesen 1936.

-— Depenses et recettes des cantons pour les routes 1936. — Stand derStrassenverhesserungen iii der Schweiz. Ende 1937. — Amelioration desroutes en Snisse. Etat å fin 1937. — Verhandsnachrichten. •— Communiqués de t’Union.

Nr. 14. — Ueber Geli- und F’ahrradw’ege, von Reb. Vagt, Bauverwalter,Aarau. — Questions dtJrljanisme å Genéve, Conférenee tenue å l’assemhlée générale de l’U.S.P.H. å Genéve le 1C mai 1938, par M. A. Bodmer,chef du Service (le l’urbanisme (le Genéve. — Die Verschmutzung (lesZtirichsees, von Jac. Müller, Ing. des Tiefbauamtes (ler stadt Zürich. —

Umsclnu A travers le monde. — Wiitschaftliches

Nr. 15. — Verkehrsfragen. Leistungsfåhigkeit Strassen und Plktzen,von E. Bachmann, Dipl.-Ing., Basel. — Questions relatives å le cirkulation, par E. Bachmann, ing. dipl., Båle. — Les coudrons-charban et lesbitumes-charhon, par M. André Leauté, prefesseur de physique å l’EcolePolytechnique, Paris. —Arnerikanische Formen tetaler Ahvasserreinigung,von Dr. I-I. Bach. — Umschau. A travers le mende.

DANSK VFJTIDSSKIIIF’l’ 1936

Nr. 16.— Det Trollevbus, von Prof. Thoriittnn, l’.T. I. \erkehi’sfi’ogeii.

i.eislungsfiihigkeit von Sti’asseii und Phitzen, von E. l3nchnmnn, l)ipl.Ing., Basel. — Questions i’elatives (i b circubatioii. po i’ E. I3achniamt, ing.dipi.. hule. — Llrnschau. — A I tovet’s le nionde, — Verbo ndsnachrichten.

— (o1iinuuiiqus (le l’Union. fleilage: llehauungspidne und Qti:ti’iiei’pluine Ni’. 2.

Ni. 17. -—- L’éclai tuige des i’outes d grund ti’uifje, joi i’ \l. Mii vel lloesgen.ing., sous—dii’ecteut’ tju Service tie 1’11ecti’iciH, Genève. liiie neue Annendungsfoi’ni tiet’ Schneei’dumungsmaschine Stduijli, von Pi’of. E. Titoinuini, l.T.l i.. Ziii’ich. - Unftillvei’htilutig und Sichei’iieit int Sti’uissen—vei’kehi’, von i. Ilitnlen, llezii’ksanwalt, Ziii’icii. —-— Milleilungen aug tlentI.esei’ki’eise. --Vei’ljunnlsnochi’ichten. (oitlniutiiqilés tie l’lnion. Vni—sclitiu. — ‘tlitieiluiigeii tius dci’ Tndusli’ie.

Bitunien, l93.Ni’. 5. - - Det’ l”oi’tscln’itt im Aspholtsti’asseuhn ti von 193-i Pis i 938, von

iii. ‘r-. — Aus der Entwicklung deshituniinösen iieckenlmues aut’den lleicliautohahnen, von ii. Kunde. Sti’assenbauni’heiten mit i3itumenin Itmilienisch—Ostafrika, von M. Casaitova. —- Ei’suitz des Fasei’ashestesin Fngenvergussmassen thi’ Belon—Fohi’hahndecken dui’eh emheimnischeSloffe. I. Teil. von E. Kiuidst’hei’ und ii. \Vicht. — Bevei’lung dei’ Km’n—foi’ni von Edelsplilt. Schluss, volt. W. Piekel und G. Rothfuclis.

Ni’. (i. — —— Gussosphuilt als Falu’hahnhelag itt Wien, von ,\. 1”etznioiiii. -

Ib utenschu tz mit Bitu men. 13i1 utnen und ]bilunienei’zeugnisse int I lous—hou. I. Teil, von Fi’anz Hoffmann. — Neues zur Oltesten (ieschichte ilesT3itumens. I. Teil, von 11. J. Foi’bes, — Ei’satz nes Faserashestes in Fugenvergussninssen fhi’ Beion—Fohi’hohmleckeii dui’cli einheiiiiische Stoffe.Schluss, von E. Kiud-scliei’ uind -I—I. SVicht, — Dci’ VIII. InternationaleSti’assenkougi’ess iii Scheveningen——Den i lang, I blond, 1”oi’schungs-geselischaft thi’ das St i’ossenwesen e. V. Fntwui’f zu Gi’undsntzen fhv lieI Iei’sielluiig und l’ntei-huiilung von Guss;ispiiolt als 1”;ihi’h:ilinhebng,

P u b Ii c Ib o a dNi’. 4, Ibepoi’ls Siilnnitted to The lntei’uiationti i Hood ( :ongi’ess b

lbepoi’tei’s for the United States. — Progress in the tJse of Cement iriRoad Sui’faces. — Developments in Bi’ick Paveunetils in the IJnited States.

— Pi’ogi’ess iii the Prepai’ation ond Use on Iloods of Tut i’, Aspilalt, i tidHmulsions. -— State Motoi’-Fuel (Zonsumption and ‘Fax Heceipls, 1937.

Ni’. :5. -- Accidenis oil the Hood, — - Segi’egation of the \ni-ious Ciosses

ofTi’affic on the I Iig1tvav, - - Stole Motoi’—Veliicle Ibet.tjslt’ations ondIb ecoipis. 1937.

.\V’I’UHHhILSKA’I”I’I:Ib i ,\PIblI. -Uk UBHII KVAHTALEH 193$

Vægt— hlenziii— Dmsa’Inings— I altafgift. afgift. afgift.

Api’il Kvartal .......... 16.153.743 0356.005 :&036.800 25.546.008JuN - .,........4.079.011 7.387.035 3,171.051 14,637.700Uklohei’ - ....,,....3,922.040 8.094.217 2.720.464 14.730.721

24,154.791. 21.837.257 8.928.978 51.921.029

Aktieselskabet

De Danske GranitbrudNr. Voldgade 54. Tlf. 2620

KØB EN HAVN

Skærve- og ChaussebrostensfabrikStenhuggerier.

Vang — Bornholm.

HOLM & STR0YBERGNr. Voldgade 54, København.

H. POULSEN & CO. %KALVEBOD BRYGGE

GASVÆRKSHAVNEN :: KØBENHAVN

TELEFON: CENT. 4729 & 8636

Grus og Sand,Granitskærver,

Kaisten, Singels,Brosten og Kantsten.

Leverandør til Kommuner Landet over.

IiIiiillIflIllhIllIllIllIllllllllllllllllllIllIllhIllhlllllhlllhIlllllllluIllilllllllP

0 w