1700-1800 TALETS SVERIGE

Frihetstiden, upplysningen och Gustavianska tiden.

FRIHETSTIDENS SVERIGE 1720-1772 1600-talet: Stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller

drottningar. Enväldiga kungamakt: Innebär att kungen själv kunde fatta alla

viktiga beslut. Riksdagen tar makten, kungamakten reduceras

Karl XII:s död 1718: Sverige i kris. TIDEN KALLAS FRIHETSTIDEN

Landet var utfattigt Folk vill ha förändring. Sveriges dåvarande drottning Ulrika Eleonora avsäger sig tronen 1720 Riksdagen passar då på att reducera kungamakten. Makten skulle i

fortsättningen istället ligga hos rådet och riksdagen. Perioden mellan 1720 och fram till Gustav III:s maktövertagande 1772

brukar därför inom svensk historieforskning kallas för frihetstiden. Friheten till få, riksdagen dominerades av adeln. Bönderna hade fortfarande ingen makt och hölls utanför alla viktiga

politiska beslut.

SVERIGES EKONOMI OCH POLITIK KRIGEN 1600-TALET OCH I BÖRJAN AV 1700-TALET,

HADE RUINERAT SVERIGE. Fokusen låg på finansiell uppbyggnad. Lokalisera, mobilisera och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets

gränser. Vetenskapsmän, däribland Carl von Linné, gjorde upptäcktsresor under

1740-talet I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi 1739 i syfte att

förbättra de teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri.

Hattarna och mössorna - Sveriges första politiska partierDen politiska makten skiftade mellan dessa två partier under frihetstiden. Mössorna förde en försiktig utrikespolitik – mot krig Hattarna ville ha revansch mot Ryssland – för krigDet kungliga enväldet återinfördes

Gustav III:s statskupp 1772 som satte punkt för frihetstiden. kungliga enväldet kommer tillbaka.

Den efterföljande gustavianska tiden (1772-1809) dominerades därför helt av kungar: först Gustav III och därefter hans son Gustav IV.

GUSTAVIANSKA TIDENS SVERIGE 1772-18091772-1809 BRUKAR INOM SVENSK HISTORIA KALLAS DEN GUSTAVIANSKA TIDEN

Under frihetstiden hade Sverige styrts av riksdagen och rådet. Riksdagens makt skulle nu minskas och landet skulle igen styras av enväldiga kungar

och drottningar.

Hur fick Gustav III makten? Folket ville ha förändring. Bönderna gav sitt stöd till kungen i hopp om att

få det bättre adelns förmåner i samhället skulle minskas. Adeln valde å andra sidan att stödja kungen i hopp om att reducera

böndernas makt i riksdagen.

Folkligt missnöje mot Gustav III:s styreÖkade missnöje syntes i dåtidens tidningar, Men när kritiken mot Gustav III-

Ändrade tryckfrihetslagen och förbjöd all kritik mot kungamakten senare.

Irritation bland folket och vid mitten av

1780-talet. För popularitet och tysta all

kritik, förklarade han 1786 krig mot

Ryssland. Kriget gick dock dåligt.

Operan i Stockholm 16 mars 1792 sköts

Gustav III och avled några veckor senare.

Gustav III – Vad gjorde han?• Han mildrade de rådande strafflagarna • Avskaffade bland annat dödsstraffet för en

rad olika brott. • Hög tolerans i religionsfrågor och gav judar

och katoliker lov att utföra sin religion i några av Sveriges städer.

• Grundade Svenska Akademin • Han startade flera teatrar i Sverige,

däribland Kungliga Operan i Stockholm. • Många konstnärer, diktare och författare

gynnades av kungen under hans tid vid makten.

Tryckfrihetslagen 1766

GUATAV IV ADOLFS ÄRVER MAKTEN

Genomförde en rad reformer:

Napoleon dominerar EuropaStorbritannien som största motståndare.

Sverige = Napoleons fiender som leddes av Storbritannien. Gustav IV Adolfs beslut att motarbeta Frankrike skulle få katastrofala följder för Sverige.

Napoleon införa 1806 en omfattande handelsblockad, det s.k. kontinentalsystemet, som gick ut på att stänga Europas alla hamnar för den brittiska flottan för att på så sätt tvinga landet till underkastelse.

Sveriges framtida roll i storpolitiken var över: Napoleon träffade sin nya allierade, tsar Alexander I - Rysslands härskare

Den ryske tsarens uppgift blev att ta Finland ifrån Sverige. Fördelaktigt för Ryssland som sedan långt tidigare haft som mål att erövra områden av Finland för att skydda den ryska huvudstaden S:t Petersburg med sitt utsatta läge vid Finska viken. Sverige förlorar här Finland

I februari 1808 gick de ryska trupperna till storskaligt angrepp mot Finland, som utgjorde Sveriges östra rikshalva.

Hårdaste freduppgörelsen i Sveriges historia. Ge hela Finland till Rysssland -vilket innebar att en tredjedel av rikets land och en fjärdedel av befolkningen gick förlorad.

Utvecklade jordbruket - skiftesrörelsen och näringslivet

moderniserades.

Var franskfientlig - föraktade den franska revolutionen med dess idéer som spreds runt Europa.

NY TID OCH NY KUNG- JEAN BERNADOTTE

Sveriges kung Gustav IV Adolf blev avsatt i en statskupp.

Ny regent blev den avsatte kungens farbror, Karl XIII. Eftersom han inte hade någon arvinge hade en dansk prins, Karl August, utsetts till tronföljare. Men han drabbades av stroke och avled i maj 1809.

Napoleon var Europas mäktigaste man, som styrde över ett imperium från Atlanten i väster till Vitryssland i öster, från Östersjön i norr till Joniska havet i söder.

Sverige i krig mot Napoleon, freden slöts i januari 1810.

Svenska officerskåren ta tillbaka Finland så fort som möjligt- Tronföljaren stod Napoleon nära och var krigsvan.

1810 valde en fransk man – Jean Bernadotte.

Släktband från Bernadotte till Napoleon.

Sverige visste också att han hade en son, säkrade därigenom två kungliga genarationer framåt och Sverige reducerade risken inte att stå utan tronföljare.

JORDBRUKET BLIR EFFEKTIVARE, SVERIGE INDUSTRIALISERAS Industrialiseringen

Vid mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras. I Storbritannien och några andra länder i Europa hade industrialiseringen redan pågått under lång tid. Efterfrågan från utlandet på trä. Industrialiseringen av Sverige startade därför vid sågverken i Norrland för export till utlandet. Ångmaskiner hade nu ersatt vattenkraft och gjort det möjligt att anlägga nya sågverk och industrier var som helst. Timmer flottades på älvarna ner till kusten där sågverksindustrierna låg, varifrån trävarorna sedan fraktas vidare med båt.

Trävaruindustrin ----> pappersmassaindustri. Järnvägsnätet- industrin som nu kunde placeras mer strategiskt än tidigare. Järnhanteringen -- transportmöjligheter. Från och med 1870-talet började också den svenska verkstadsindustrin och textilindustrin att utvecklas.

I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet Några av de mest kända är: AGA, Alfa-Laval, ASEA, LM Ericsson och SKF. Svensk industrin utspridd över hela landet. Små orter hade en industri.

Jordbruket

Stora förändringar och omorganiserades genom de s.k. skiftesreformerna. Skiftesreformerna omfördelades byarnas jord och slogs ihop till större stycken.

Gamla byarna splittrades, folk antingen flyttade in till städerna eller ut på landsbygden för att odla upp nya marker. Den odlade arealen ökade därför kraftigt under 1800-talet samtidigt som den framväxande industrin i tätorterna fick mer

arbetskraft.

Ny teknik gjorde också jordbruket effektivare och nya växtslag gav bättre skördar som kunde livnära fler människor. Kring mitten av 1800-talet hade potatisen blivit det viktigaste livsmedlet.

Sveriges befolkning ökade därför kraftigt under 1800-talet. Bönderna fick det bättre.

Bondeklassen blev också en stark politisk maktfaktor i riksdagen under den här tiden.

UTBILDNING, FOLKRÖRELSER OCH POLITISKT ENGAGEMANG Under 1800-talet inrättades det moderna skolväsendet i Sverige. I I takt med att folk blev bättre på att läsa ökade också användningen av

dagstidningar och annan litteratur. Liberalismens idéer spreds i samhällets alla skikt och väckte debatt för

sociala reformer. Väckelserörelsen ville hitta sin egen väg inom kristendomen,

nykterhetsrörelsen försökte motverka alkoholism och arbetarrörelsen strävade efter att öka sitt inflytande över arbetet.

Den folkliga förankringen och styret av folkrörelserna skapade ett demokratiskt medvetande hos medlemmarna.

Sveriges första fackföreningar uppkom på 1870-talet och 1889 grundades det socialdemokratiska arbetarpartiet.

Därmed lades också grunden för samhällets framtida demokratisering. Många sökte sig från landsbygden till städerna som växte kraftigt under

perioden. Samtidigt medförde den ökade befolkningstillväxten att det blev svårare att hitta försörjning.

En stor del av Sveriges befolkning emigrerade därför till Amerika under den här tiden på grund av en svår missväxt som medförde svält i hela landet. Men även bilden av Amerika som landet med möjligheterna lockade, var femte svensk lämnade landet.

LÄNK

http://www.tv4play.se/dokumentarer/sveriges_historia?title=sveriges_historia_del_4&videoid=2032416