ÄRARHANDLEDNING · tornados, tromber, orkaner, tyfoner och cykloner. De olika begreppen används...
Transcript of ÄRARHANDLEDNING · tornados, tromber, orkaner, tyfoner och cykloner. De olika begreppen används...
1
LÄRARHANDLEDNING
Välkommen till Expedition: Vind
Det här är den fjärde och sista delen i läromedelsserien Naturfenomen – hur fungerar vår jord?
som handlar om vind. Läromedlet har sin utgångspunkt de samhälls- och naturorienterande
ämnena med fokus på grundskolans år 4-7. Det är utarbetat efter införandet av LGR 11 och
dess upplägg och innehåll är därför anpassat efter denna läroplan.
Naturfenomen – hur fungerar vår jord? är ett läromedel som primärt är skapat för
elever som är teckenspråkiga, men i och med att materialet också har såväl röst- som
textsättning så kan läromedlet också användas till elever som inte behärskar svenskt
teckenspråk. Kanske jobbar du på grundskolan och har en elev med hörselskada eller
cochlea implantat i din klass? Då kan hela klassen använda läromedlet och eleverna
kan samtidigt få upp ögonen för det svenska teckenspråket och dess uttryckssätt och
möjligheter. Om du istället är lärare på t.ex. specialskolan, så kan du använda
läromedlet även till elever som ännu inte riktigt behärskar svenskt teckenspråk
eftersom det är valbart om man vill visa läromedlet med text eller bara på svenskt
teckenspråk. Vill du visa läromedlet utan ljud, stänger du enkelt av ljudet i din dator.
Läromedlet har utformats på så sätt att ämnesövergripande arbete möjliggörs
och tanken är att eleverna med hjälp av läromedlet ska utöka sina
omvärldskunskaper samtidigt som de förhoppningsvis blir intresserade och nyfikna
kring sådant som händer med vår jord.
Det här läromedlet gör inte anspråk på att omfatta allt som har med vind att
göra – för det finns så mycket mer! Vi hoppas dock att Naturfenomen – hur fungerar
vår jord? ska ge eleverna en upplevelse som befäster deras kunskaper och gör dem
intresserade av att fortsätta fördjupa sig i naturfenomen.
Om läromedlet
I läromedlet tar Tommy med oss på en spännande resa till de tropiska Filippinerna,
ett land som ofta drabbas av virvelvindar. Han visar oss platser, berättar om vad
vindar kan ge för konsekvenser och han träffar människor som delar med sig av sina
upplevelser. I läromedlet möter vi också Sofia Söderberg som är meteorolog på
SMHI. Hon ger oss lite mer fakta kring vindfenomen, dess uppkomster och effekter.
Expedition: Vind består av tre delar:
1) en 19 minuter lång film med miljöbilder, fakta, frågor till barn och
beskrivningar.
2
2) ett elevmaterial med mer fakta och beskrivningar av dokumentär art.
3) ett lärarmaterial, som den här lärarhandledningen och en översättning av
några utvalda delar ur kursplanerna i geografi och kemi som kan användas för att
visa eleverna vad kursplanerna innehåller som de ska kunna.
Nytt i detta läromedel är att det i huvudfilmen finns två olika textspår, ett som
följer ljudet och ett som följer teckenspråket. Elevmaterialet har dock endast ett
textspår, vilket följer ljudet.
Det rekommenderas att du börjar arbetet med naturfenomen genom att gå
igenom kursplanen med eleverna för att tydliggöra målen för detta arbetsområde.
Filmen är sedan ett bra sätt att introducera vind både för att fånga elevernas intresse
och för att ta reda på deras förkunskaper. Efter filmen kan du följa upp med
elevmaterialet för att lyfta fram kärnan i ämnet och fördjupa elevernas kunskaper på
olika sätt och göra egna experiment.
I denna lärarhandledning kommer du att få lite bakgrundsfakta till sådant som
tas upp i läromedlet, tips på hur du kan använda det både inom olika ämnen och
ämnesövergripande, samt länkar och tips på fördjupning. Lärarhandledningen är
tänkt att vara ett levande dokument som kan uppdateras kontinuerligt. Därför är det
bra om du ibland går in på länken till handledningen och uppdaterar din egen
version. Kanske du själv har tips du vill dela med dig av, som kan tas med i
lärarhandledningen för att fylla på och bredda de samlade kunskaper som finns? Ta i
så fall gärna kontakt med Teckenbro med hjälp av de kontaktuppgifter som finns i
slutet av denna lärarhandledning.
LGR11/LSPEC11
År 2011 fick grundskolan en ny läroplan, LGR11, vilken följdes av en anpassad
läroplan för specialskolan, LSPEC11. I läroplanerna återfinns en rad olika
kursplaner och även om en tanke med Naturfenomen – hur fungerar vår jord? är att
man ska kunna arbeta med samma tema i flera olika ämnen och även
ämnesövergripande, så omnämns naturfenomen främst i kursplanen för geografi.
Dessutom tas kemiska reaktioner samt partiklars uppbyggnad upp i kursplanen
för kemi. Därför följer här några utdrag ur just dessa kursplaner, som också har
tagits upp i del 1, 2 och 3 av detta läromedel, som handlar om vulkaner,
jordbävningar och himlafenomen:
3
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6 (5-7 i
LSPEC11):
Livsmiljöer
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande
och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka
konsekvenser detta får för människor och natur.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om
geografi.
I kunskapskraven för betyget E i geografi i slutet av årskurs 6 (årskurs 7 i LSPEC11)
återfinns följande formulering:
Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det
genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som
formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och
natur.
Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6 (5-7 i
LSPEC11):
Kemin i naturen
Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp
och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast
form, flytande form och gasform.
Några grundläggande kemiska reaktioner.
Kemins metoder och arbetssätt
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
I kunskapskraven för betyget E i kemi i slutet av årskurs 6 (årskurs 7 i LSPEC11)
återfinns följande formulering:
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även
enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I
arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och sätt. Eleven kan jämföra sina
och andras resultat och för då resonemang om likheter och skillnader och vad de kan
bero på samt kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven dokumentationer
av sina undersökningar i text och bild.
4
De här utdragen ur kursplanerna finns också översatta till svenskt teckenspråk i
läromedlet och kan användas i samtal med eleverna om vad de ska lära sig och
varför.
Se vidare:
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundskola/geografi
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundskola/kemi
5
Lite mer…
I detta avsnitt finner du mer information kring olika saker som förekommer i läromedlet,
så att du har mer bakgrundsfakta och kan berätta lite för eleverna innan eller i samband
med att ni använder det. Det finns naturligtvis mycket mer information att hämta och i
slutet av denna lärarhandledning finns det länkar till sådana sidor. Vi rekommenderar att
du också tittar lite på länktipsen och de källor vi använt oss av i sammanställningen av
fakta.
Om vind
Vind uppstår när luften rör sig
mellan två olika områden med
högtryck och lågtryck. Luften
rör sig från högtrycksområdet
mot lågtrycksområdet. Det gör
den när en lufttrycksskillnad
uppstår mellan de två olika
områdena. Skillnaden kan
variera i storlek och ger i sin tur
olika vindhastigheter. I
huvudfilmen berättar Tommy
med hjälp av en animerad figur
hur högtrycksområdet växer
och söker sig mot
lågtrycksområdet. Han, och
meteorologen Sofia tar också upp olika begrepp, som vi beskriver närmare här
nedan.
Virvelvind är i detta läromedel ett samlingsbegrepp för alla roterande vindar;
tornados, tromber, orkaner, tyfoner och cykloner. De olika begreppen används olika
beroende på var på jorden de finns. Exempelvis så använder vi begreppet tromb i
Sverige medan man i USA använder begreppet tornado.
Byvind är den högsta vindhastigheten som kan uppmätas under en 2-
sekundersperiod inom loppet av en timme.
Bymoln, eller åskmoln som de också kallas, är en sorts moln som är konvektiva och
växer. Meteorologen Sofia berättar i läromedlet om superceller som är kraftiga
åskoväder där molnsystemet roterar. Ibland kan det leda till kraftiga skyfall och
6
hagel, men även tromber. Utöver bymoln finns det flera andra sorters moln. För att
lära er mer om de olika typerna av moln kan ni läsa på följande länk:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/molnklassificering-1.1505.
Jetströmmar är starka vindar som finns på hög höjd, kring 8-10 km upp i luften. De
kommer av att jorden snurrar och av de temperaturskillnader som finns vid polerna
och ekvatorn.
Kallfront och varmfront (som skrivs med H och L på meteorologers kartor) är linjer
som markerar att en skarp skillnad mellan olika luftmassor. Om den varma luften
tränger undan den kalla så handlar det om en varmfront. Om den kalla luften istället
tränger undan den varma så kallas det på motsvarande sätt en kallfront. De flesta
kallfronterna innehåller regnskurar eller snöbyar som sedan klarnar upp.
Sjöbris är en vind som kommer från sjön in över land. Sjöbrisen uppstår när luften
över land är varmare än luften över havet. Den varma luften stiger medan den kalla
luften sjunker och sugs in över land. Vi kan då känna en kyligare vind från havet –
en sjöbris. Om luften över land är varmare än luften över havet, kan det tvärtom ske
en landbris, som är mer ovanlig.
Namn på vindarna
Till en början hade alla tropiska cykloner kvinnliga namn, men från och med 1979 får
varannan tropisk cyklon ett manligt namn och varannan ett kvinnligt. Tommy
berättar i huvudfilmen att namnens begynnelsebokstav väljs utifrån en kronologisk
ordning efter den tidpunkt då den tropiska cyklonen äger rum. En del namn får inte
användas mer än en gång, särskilt om den tropiska cyklonen varit extra stor. I sådana
fall meddelar det aktuella landet the World Meteorological Organization, WMO att
de vill ta bort namnet från den namnlista som finns. En lista med namn som tropiska
cykloner kan få finns på: http://www.nhc.noaa.gov/aboutnames.shtml.
I huvudfilmen berättar Emily, som Tommy träffar i Filippinerna, om Yolanda
(eller Haiyan som den också kallades) som var en tropisk cyklon som drog fram över
Sydostasien hösten 2013. I läromedlet förekommer båda dessa namn, men det är
alltså samma cyklon som avses.
7
Mått
När man mäter vind här i Sverige mäter man både riktningen och hastigheten.
Hastigheten mäts i meter per sekund, m/s, medan luftens vikt mäts i densitet. Ju
högre densitet desto tyngre luft. Densiteten anger massan per volym i luften.
Filippinerna
I Filippinerna bor ungefär 94 miljoner
människor. 10 % av dem bor i
huvudstaden Manila. Filippinerna är ett
land som består av mängder av öar – de
är så många som 7 000! Av dem bor det
människor på 900. Språket är tagalog,
eller filipino, som den standardiserade
varianten kallas. Många filippiner kan
också engelska. Landet är idag en republik och har en president.
I läromedlet besöker Tommy öarna Bantayan, Leyte, Cebu och Bohol. På
Bantayan får vi möta Emily, som är döv. Leyted är en ö som drabbades extra hårt av
den tropiska cyklonen Yolanda och på ön Cebu finns en dövorganisation som arbetar
med att informera om hur man kan undvika att drabbas av naturkatastrofer.
Chocolate Hills, chokladkullarna, ligger på ön Bohol, och är ett unikt landskap. Där
ligger också den dövskola som Tommy besöker i huvudfilmen.
Intervjuer med elever
I läromedlet möter ni elever i samma ålder som läromedlets målgrupp. De har fått
frågor som handlar om vind och vad de tror eller vet om dem. De här korta inslagen
med frågor till barn dyker upp med jämna mellanrum i läromedlet och syftet med
dem är att era elever ska känna igen sig själva och själva börja fundera kring vad de
skulle svara på samma frågor. Dessutom kan de få stöd i att det faktiskt kan vara
okej att inte kunna svara på en fråga. Ett tips är att stanna upp vid frågan som
eleverna svarar på och istället först låta era egna elever fundera på ett svar, innan ni
fortsätter titta på vad de medverkande eleverna svarat. De elever som intervjuas i
filmen går på en svensk specialskola.
8
Intervju med en meteorolog
Meteorologen som vi får träffa i
läromedlet heter Sofia Söderberg
och arbetar på Sveriges
metrologiska och hydrologiska
institut, SMHI. SMHI är en
expertmyndighet som jobbar med
väder, vatten och klimat.
Tips för undervisningen
I det följande kommer du att få en rad tips på hur du kan arbeta med läromedlet
på olika sätt, vilka fördjupningar som kan göras, fakta som kan diskuteras mer,
hur du kan arbeta ämnesövergripande och liknande. De här tipsen är tänkta helt
som inspiration och ger dig förhoppningsvis nya idéer till din undervisning. Om
du har egna tips och idéer är du varmt välkommen att skicka in dem till Teckenbro
AB. När du väljer ”Elevmaterial” i läromedlet kommer du till en sida med en rad
klickbara rubriker som leder till kortare filmer med olika teman. Dessa filmer
handlar bl.a. om meteorologens arbete, filippinsk mat samt IDEA projektet i
Filippinerna. Endast fantasin sätter gränser för hur detta elevmaterial
sammantaget kan användas.
Att diskutera
Vad behöver vi göra för att förbereda oss för tromber i Sverige?
Vad behöver de i Filippinerna göra för att förbereda sig för orkaner?
Varför är det skillnad mellan Sverige och Filippinerna? Diskutera både
ländernas läge, klimat och ekonomiska möjligheter.
Vilka skillnader finns mellan virvelvindarna på sommaren och vintern här i
Sverige? Varför är det så?
Vad menas med nordlig och sydlig vind?
9
I läromedlet berättar meteorologen Sofia att man mäter luftens densitet. Vad
innebär det?
Vi har fokuserat på hur det är i Filippinerna i det här läromedlet, men vilka
fler länder i världen är extra hårt drabbade av virvelvindar?
I läromedlet träffar vi Emily på
Filippinerna som berättar om den
tropiska cyklonen Yolanda. Vilka
fler virvelvindar är världskända?
Vilken virvelvind är den senaste?
Hur kan vi dra nytta av vindar?
Hur fungerar vindkraftverken och
vilka olika slags vindkraftverk
finns det? På vilka andra sätt kan
vi ha nytta av vindar?
Tommy berättar i huvudfilmen att det finns två myter om hur
chokladkullarna (Chocolate Hills) bildades. Den ena myten säger att de
kommer av att två jättar bråkade och kastade jord på varandra. Den andra
myten handlar istället om att det var en jätte som grät av hjärtesorg över en
kvinna. Jättens tårar bildade då kullarna. Diskutera myternas påverkan på
människor. Känner ni till andra myter?
Att arbeta vidare med
Filmen Vindars kraft är en textad film i UR:s serie Fatta fakta. I den filmen,
som är ungefär 5 minuter lång, beskrivs hur kraftiga vindar uppstår. Där visas
också bilder från olika vindar. Filmen tar också upp hur man kan förutspå
väder.
Se: http://www.ur.se/Produkter/168200-Fatta-fakta-Vindars-kraft
SMHI har en sida som heter Kunskapsbanken. Där finns en stor bank med
historiska och nutida fakta om olika fenomen som har med väder att göra.
Se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken
10
För att fördjupa sig i vindfenomen kan man gå in på följande länk på SMHI:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vind-varfor-blaser-det-
1.362 Där finns länkar till ytterligare fakta om olika slags vindar, samt länkar
till observationsdata för vindriktning och vindhastighet.
I artikeln Det svänger om luften beskrivs hur vind uppstår på ett djupare plan:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/det-svanger-om-luften-
1.5371 Där finns också länkar till andra artiklar om vind.
Om orkaner kan man läsa på SO-rummets sida. Där finns också ett antal
diskussionsfrågor riktade till elever.
Se:http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/orkaner-ett-fruktat-
vaderfenomen
Mer fakta om orkaner och tropiska cykloner hittar ni här:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/orkaner-och-tropiska-
cykloner-1.223
Fakta om landet Filippinerna och andra länder finns på Utrikespolitiska
institutets hemsida Landguiden:
https://www.landguiden.se/Lander/Asien/Filippinerna
Ämnesövergripande arbete
Ett ämnesövergripande arbete, eller ett arbete där olika ämnen samarbetar
rekommenderas varmt. Här nedan följer några idéer till vad som kan tas upp i olika
ämne kopplat till samma tema (vind).
Hur det hela ska sammanställas kan varje lärare/arbetslag själva komma fram
till. Kanske ska det bli en presentation framför klassen, för hela skolan eller för
föräldrarna vid ett större föräldramöte? Då övar eleverna samtidigt
presentationsteknik och att tala inför grupp/publik. Eleverna kan också få prova på
att skapa en digital presentation eller en egen liten enklare film som de kan visa
utifrån det arbete som gjorts. Eller varför inte ha en utställning där eleverna visar sitt
arbete med hjälp av modeller, text och bilder?
11
Ämnen och förslag:
- Naturorienterande ämnen (NO)
o Fördjupa er i hur virvelvindar på olika sätt kan påverka naturen
o Studera luftballongernas funktion. Varför stiger de?
o Tommy träffar en tarsier på Filippinerna. Ta reda på mer fakta om djuret
och dess känsliga ögon. Vilka fler djur är speciella på Filippinerna? Har vi
några djur här i Sverige som är speciella för just Sverige?
o Tips på olika experiment att utföra:
- Ta reda på hur växtligheten påverkas av vinden. T.ex. så sprids
många växters frön vidare med hjälp av vinden
https://sites.google.com/a/edu.sollentuna.se/no---teknik-i-
foerskolan/luft/experiment
- Bygg en mätare för vindriktning och vindstyrka
http://svn.universeum.se/index_experiment.htm
- Olika experiment på temat luft
https://sites.google.com/a/edu.sollentuna.se/no---teknik-i-
foerskolan/luft/experiment
- En bok med 20 experiment om vind (måste köpas)
http://www.betapedagog.se/lillteknis-experimenterar-med-vind-p-
215-c-446.aspx
- Många fler experiment finns på:
http://www.experimentskafferiet.se/
- Samhällsorienterande ämnen (SO)
o Vilken/vilka religion/-er finns i Filippinerna? Vilken religion har vi här i
Sverige? Har det alltid varit så historiskt sett?
o Hur ser det ut rent geografiskt – var finns det flest och minst antal
virvelvindar? Varför är det så stora skillnader?
o Vad är skillnaden mellan en kallfront och en varmfront?
o Volontärsarbete är en annan sak som Tommy berättar om när han är på
Cebu och träffar Nick som jobbar för en dövorganisation. Ta reda på vad
för möjligheter det finns till volontärsarbete för svenskar. Se:
http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Philiphinerna/Sverige-och-
Filippinerna/
12
- Matematik
o Räkna ut luftens densitet vid olika temperaturer. Är det samma densitet
vid dimma som vid klar luft?
o Läs olika tabeller om vindars hastigheter och riktningar.
o Räkna ut vindars hastighet. Hur hög hastighet kan du blåsa själv med
munnen? Jämför mellan olika vindar som ni kan komma på.
o Avståndet från Filippinerna till Sverige är stort, hur stort? Ta reda på olika
sätt att mäta avståndet mellan länderna; fågelvägen, resvägen m.fl.
- Språk (Svenska/svenskt teckenspråk/engelska/andra språk såsom
modersmål eller moderna språk. Även internationella tecken kan användas
här som utgångspunkt)
o Skriv faktasammanställningar av sådant som man hittat i de andra
ämnena.
o Gör referat av olika faktatexter.
o Återge fakta från olika källor.
o Öva i att berätta med egna ord.
o Gör beskrivningar där olika sinnen används.
o Sök viktiga ord och begrepp om virvelvindar som inte tas upp i
läromedlet.
o Gör digitala presentationer eller skriv på stora papper för utställningar.
o Titta på hur olika länder beskriver begreppet virvelvind på olika sätt.
o Läs historier, berättelser, myter och skrönor som handlar om virvelvindar
från olika länder.
o Läs olika faktatexter tillsammans.
o Skriv fantasihistorier där virvelvindar finns med.
o Skriv ett nyhetsinslag till en tidning om en tropisk orkan som någon
sett/upplevt/drabbats av.
o Översätt delar av det som tecknas i läromedlet till ett skrivet språk och då
ta hänsyn till grammatik, hur man sätter ansiktsuttryck och olika rörelser
och lokalisationer i teckenspråk på pränt. o Särskilt i realia-delen av språkämnet kan det tas upp hur döva och
hörselskadade får varningar och information om olika virvelvindar.
Räcker det med TV (om TV fungerar ens?) Finns det andra hjälpmedel
som skickar ut information? Hur använder man dem i så fall? Hur ser det
ut för andra grupper funktionshindrade?
13
o Skapa en handformsdikt med den knutna handen som används i tecknet
för vind och blåst. Lite hjälp på traven: den knutna handformen används
också i tecknen SKA, MÅSTE, SPRINGA, SKOR, SKYNDA.
o Ta reda på vilket teckenspråk som används i Filippinerna, titta på Filipino
Deaf Communitys Facebooksida och se hur det ser ut. Prova också att ta
kontakt med dem och se om ni kan prata med varandra via sociala
medier! Se: https://www.facebook.com/FSL.DeafCommunity.
- Estetiska ämnen
o Hur kan man måla en virvelvind?
o Kan man skapa annan konst än tavlor på temat virvelvindar?
o Kan man dansa som en virvelvind? Hur skulle det se ut?
- Idrott
I idrottshallen
o ”Svanskull” kan i detta fall döpas om till ”Kallfrontskull”. En person
börjar att jaga alla. När en person blivit tagen håller de varandra i handen
och jagar tillsammans en till, som får hålla den andre personen i handen.
Efter en stund bildar alla tagna en lång svans som jagar de få personer
som är kvar.
o Kallfront och varmfront (en variant av ormen, där man jagar och fångar
varandra så att ormen blir längre och längre).
o Skapa en egen virvelvindsdans. Hämta inspiration från filmer på YouTube
om olika virvelvindar som personer dokumenterat. Hur ser en orkan ut i
dans? En sjöbris?
o ”Blåspingis”: spela bordtennis genom att enbart blåsa bollen fram och
tillbaka. Händerna placeras på ryggen och nätet tas bort på bordet.
I simhallen
o Jämför virvelvindar och strömmar i vattnet. Kan strömmarna virvla i
vattnet också? Var gör de det? Hur påverkas isen av strömmarna?
o Virvla i vattnet, genom att en person står och håller i en annan persons
fötter och snurrar den personen runt (i horisontellt läge).
o Hitta på flera sätt att snurra och virvla i vattnet.
o Har ni tillgång till ett äventyrsbad med vågmaskin, testa att simma där
och jämför med att simma i lugnt vatten – diskutera skillnaden.
14
Ute i naturen
o Prova springa bredvid varandra, bakom varandra eller framför varandra,
känn efter om ni känner vinden på olika sätt? Diskutera elitidrottarnas
taktik vid långdistanslöpning, längdskidåkning och cykling vad gäller att
dra fördel av luftsuget bakom någon.
o Gör upp en eld i naturen, och studera hur den påverkas av luften.
Diskutera varför elden behöver luft.
- Hem- och konsumentkunskap
o Laga Filippinsk mat.
o Diskutera vilka maträtter som är vanliga i Filippinerna (se elevfilmen om
filippinsk mat).
o Torka mat, och studera vad som sker när maten torkas. Vad är det som
gör att torr mat håller längre?
Om du som lärare har fler tips eller idéer, ta gärna kontakt med oss på Teckenbro AB
så kan det hända att vi efter granskning lägger till dina tips i lärarhandledningen!
15
Källor till fakta som tagits upp i handledningen
www.so-rummet.se
www.smhi.se
www.ne.se
www.landguiden.se
www.sakerhetspolitik.se
www.chocolatehills.net
Andra länkar
Producenterna av detta läromedel: Teckenbro, har fler läromedel på sin sida:
www.tbmplay.se
Specialpedagogiska skolmyndigheten, som bidragit till att detta läromedel
kunnat produceras: www.spsm.se
Skolverket, där man bl.a. kan finna läroplaner och kursplaner:
www.skolverket.se
Vi som gjort detta läromedel
Detta läromedel produceras av Teckenbro AB, med stöd från Specialpedagogiska
skolmyndigheten (SPSM).
Projektledare: Linda Eriksson
Manus: Maria Norberg och Linda Eriksson
Programledare: Tommy Rangsjö
Lärarhandledning: Maria Norberg och Sarah Remgren
Produktion: Christoffer Hellöre
Grafik och animering: Mikael Öhlund
Teckenspråksöversättning: Maria Norberg
Röstsättning: Linda Eriksson, Martin Jacobsson, Noel Brodin och
Kevin Lam
Textsättning: Linda Eriksson och Maria Norberg
Kontakt: [email protected]
Webbsida: www.tbmplay.se
Ett stort tack till alla medverkande i Filippinerna, elever på Birgittaskolan och Sofia
Söderberg på SMHI.