aikido · Osenseis regler vid träning 25 Budons japanska riktlinjer 26 Svenska etiska normer 27...

aikido handbok 3

Aikido handbok, av Stefan StenuddArríba förlag, Malmö 2004

arriba.setredje omarbetade upplagan

© Stefan Stenudd 1996, 1999, 2004med material från boken:

Aikido, den fredliga kampkonstenOmslagsbild: från foto av Gunilla Welin

Tryck: Samuelsson & Nordhaus, Warszawa, 2004ISBN 91 7894 048-6

Morihei Ueshiba (1883-1969) grun-dade aikido, efter att ha tränat ettantal traditionella japanska kamp-konster sedan tonåren. Därför kal-las han osensei, som betyder storlärare.

I aikido är kontakten med deklassiska kampkonsterna stark, mensyftet är att främja, inte skada. Detfinns ingen tävling, inte heller nå-gon attackteknik. Aikidons teknikerär enbart defensiva.

De tränande hjälper varandraatt bli bättre. Vi tränar självförsvars-tekniker, men den verkliga koncen-trationen ligger på helt andra ting:tanden, ki, aiki och nen – att finnasitt centrum och stärka det, att kän-na livsenergin och intensifiera den,att leda sig själv och sin partner tillallt högre harmoni, att tömma sigsjälv på metod och mål för att bliett med det naturliga. Sedan är detklart att det inte skadar med litemotion och gemensam munterhetunder träningens gång.

Denna tredje upplaga av hand-boken har uppdaterats och ändratslite här och där, bland anant harordlistan redigerats och utökats endel, men det mesta är sig likt.

Stefan Stenudd

aikidohandbok

Innehåll:Aikido handbok 3Kanji, de japanska skrivtecknen 4Dojo rei. hövlighet i träningen 5Budo, samurajernas kampkonst 6Osensei Morihei Ueshiba 7Aikido i Sverige sedan 1961 8Aikidons träningssätt 10Aikidons grundtekniker 11Katame, fasthållningstekniker 12Nage, kasttekniker 13Ken, jo 14Katana, det japanska svärdet 15Kyugradering, 6 – 1 kyu 16Dangradering, 1 – 6 dan 21Fukushidoin och shidoin 24Osenseis regler vid träning 25Budons japanska riktlinjer 26Svenska etiska normer 27Aikido på Internet 28Ordlista, japanska budotermer 29

aikido handbok4

kanjide japanska skrivtecknen

Den gamla bildskriften från kinakallas på japanska för kanji. Ordetaikido består av tre kanji:

AiDet första ordet betyder ungefärharmoni. Bilden föreställer ett tak,under det siffran 1 och underst enmun – alla i huset talar som med enmun.

Man kan också översätta detmed enighet.

KiKi är den universella energin, livs-kraften, ett viktigt begrepp i såvälbudo som t.ex. akupunktur och qigong. Tecknet föreställer dels ris ochdels ånga – det kokande riset, ensymbol för livsnödvändig näring.

DoOrdet do betyder väg, som en livs-uppgift, en sträcka som ska leda tillinsikt och andlig klarhet – likt detengelska ordet quest.

Tecknet visar ett huvud och ettsteg, vilket lekfullt kan jämförasmed det västerländska uttrycket attgå dit näsan pekar.

AIKIDO läses baklänges till unge-fär: vägen genom livsenergin till har-moni.

aikido handbok 5

Som alla de japanska kampkonster-na, innehåller aikido en del väsent-liga seder. Likaså är all terminologipå japanska.

Dojo är träningslokalen (platsen därman utför sin do, väg). Eftersom ai-kido kräver koncentration och för-siktighet, är det bäst att skärpa sigredan när man kliver in i dojon.

Tänk på att gå i tofflor utanförmattan, så att inte onödiga mäng-der med damm och grus dras upppå den.

Ta också av dig klockor ochsmycken före träningen, för attundvika skador – av samma skäl ärdet bra om naglarna på såväl fingrarsom tår inte får växa sig alltförlånga.

Rei är bugning. Det görs ofta i aiki-do. När man kommer in i dojonbugar man mot shomen, dojonshuvudände – där brukar ett porträttpå osensei hänga. Denna bugningär samma form av respekt som manvisar när man gör entré i andramänniskors hus.

Rei görs också när man kliverupp på tatami, mattan – för att visaatt man har skärpt sig och vill lärasig.

När träningen börjar gör mantillsammans dels shomen ni rei,mot shomen, och dels otagai ni rei,för varandra. Dessa rei görs alltidsittande i seiza, på knä.

Vid otagai ni rei säger man one-gai shimasu, vilket är ett vanligt ja-panskt uttryck när man ber någonom något. Det brukar man ocksåsäga varje gång man börjar tränamed någon.

När man slutat träna sägs (do-mo) arigato gozaimashita, som ärett varmt tack (med ordet domoungefär ”tack så mycket”). Andratack, under träningens förlopp, kansägas till exempel domo arigato el-ler arigato gozaimasu.

Mokuso är meditation. Träningenbrukar ofta inledas och avslutasmed mokuso (också kallat zazen)en stunds sittande meditation.

Vid träningens början är mo-kuso till för att höja koncentratio-nen och energin, vid träningens slutför att slappna av och i en upp-skattande anda låta färdigheternasjunka in.

Keiko betyder träning, och det ärviktigt att den bedrivs i vänlig ochhjälpsam anda.

dojo reihövlighet i träningen

aikido handbok6

I budo lär man sig först och främstatt anfall är sämsta försvar, att densom tar till strid redan är en förlo-rare – oavsett hur striden slutar. Re-dan terminologin talar sitt tydligaspråk.

Skrivtecknet för bu, strid, somursprungligen syftade på fotsolda-ter, har sedan lång tid tillbaka givitsbetydelsen "använd inte hillebar-den".

Tecknet do, väg, är en marke-ring i samma riktning. Fordom, närdessa konster verkligen var förbere-delser för krig kallades de jutsu, somungefär betyder "teknik". Under desenaste hundra åren har de bytt ges-talt till en fredligare användningoch blivit "väg" – att genom trä-ningen och dess lärdom utveckla sigsjälv till en fridsam, insiktsfull män-niska.

Japansk krigskonst, liksom denvästerländska, har följt sitt folk sålänge att dess ursprung förlorar sigi det förflutnas mörka skuggor.

Bugei, som betyder ungefärstridskonst, är det äldsta kändanamnet för dessa övningar, och däringick förstås alla upptänkliga for-mer av krigisk hantering medmånga olika vapen, dessutom rid-

ning, krigisk ingenjörskonst ochstrategi.

Äldst av obeväpnade strids-konster är förmodligen sumo, brott-ningen, som först kallades sumai,vilket betyder ungefär "envig". Dennämns redan i japanska urkunderfrån 700-talet. Av samma ålder ärförmodligen också kumiuchi, ettslags brottning i full rustning.

Den japanska krigaradeln kalla-des först bushi, krigare. Ordet samu-raj, som betyder ungefär ”att tjäna”,kom i bruk på 1400-talet. Derasalltmer sofistikerade krigskonster,liksom deras etik och livsideal, fickheta bushido. De hade till sin hjälpfilosofier och ideologier lånade frånKina, såsom konfucianismen ochzen.

Det finns förstås stora likhetermellan japanskt riddarväsende ochdet europeiska under vår medeltid.De höga idealen, de ordnade öv-ningarna i stridskonster och svär-dets symboliska betydelse – alltkänns igen. Kanske är den avgö-rande skillnaden blott den att feo-dalismen, som är riddarväldets sam-hällsform, varade så mycket längre iJapan – i princip fram till Meiji-restaurationen 1868.

budosamurajernas kampkonst

aikido handbok 7

För Morihei började kampen redanvid födelsen, den 14 december1883 i den lilla fiskebyn Tanabe påJapans sydkust. Han var förtidigtfödd. Han var också både svag ochsjuklig under barndomen. Blandannat för sin hälsas skull börjadehan tidigt träna olika kampkonster.

Våren 1925 var Morihei 41 år,och det var då som den verkligavändpunkten i hans kampkonstkom, efter något av en duell med ensjöofficer, där Morihei klarade siggenom att ideligen flytta sig ur vä-gen för attackerna. Kampen tog slutnär officeren gav upp, uttröttad avalla utfall.

1927 flyttade Morihei till To-kyo. Till en början fick han byta så-väl bostad som dojo några gånger,men i april 1931 invigdes Kobukan,Moriheis första fasta dojo i Tokyo,på samma adress som aikidons hög-kvarter, Hombu dojo, ännu idag har.

Först 1942 kallades hanskampkonst officiellt aikido och re-gistrerades hos myndigheterna.Samma år lämnade Morihei Tokyooch bosatte sig på en liten bondgårdi Iwama. Sonen Kisshomaru fick taöver dojon i Tokyo och den organi-sation som börjat växa runt Mori-

heis aikido. År 1948 bildades stiftel-sen Aikikai, ett system av grund-tekniker och graderingar utarbeta-des och aikido började spridas utan-för Japans gränser. Osensei vistadesömsom i Tokyo och ömsom påIwama.

Januari 1969 gav osensei sinsista uppvisning. Den 26 april sam-ma år avled han, 85 år gammal.

Ordet osensei betyder ”stor lä-rare”. Han brukar också kallas kaiso,grundaren.

osenseiMorihei Ueshiba, aikidons grundare

aikido handbok8

Allra först med budo på svensk planvar Viking Cronholm, en boxarefrån Stockholm som vid sekelskifteti Sydafrika stiftade bekantskap medden märkliga japanska kampkons-ten jiu-jitsu (en äldre västerländskstavning av jujutsu), förmodligenden stil som Jigoro Kano, judonsgrundare, lärde ut. 1907 startadeCronholm träning i Fäktklubbenslokal på Smålandsgatan. Året därpågav han ut den lilla boken "Jiu-jitsutricks", som fram till 80-talet harpublicerats i 34 upplagor.

Fast det förmodligen är från Ji-goro Kano som grunderna till Vi-king Cronholms jiu-jitsu kommer,dröjde det till 50-talet innan judobörjade utövas i vårt land. 1956 bil-dades Sveriges första judoklubb –Hie Gou i Göteborg. Året därpå vardet Stockholms tur genom GerhardGosen.

Jan Hermansson var sjutton årnär han 1959 började träna judoför Gosen. Snart fick han tjänstgörasom dennes assistent. Efter ett trä-ningspass 1961 hamnade de två påett café på Kungsgatan och Gosenvisade en bok han hittat i Frank-rike.

Omslaget pryddes av ett foto

Sverigeaikido sedan 1961

på en utsträckt arm, som tillhördeKisshomaru Ueshiba. Boken hand-lade om aikido. Jan och Gosenbläddrade i boken och grunnade påhur de där märkliga aikidotekniker-na månde kunna utföras. De bör-jade pröva sig fram så smått i trä-ningslokalen.

Ovissheterna hindrade inteGosen från att börja undervisa i ai-kido på Skånegatan och han fickflera entusiastiska elever bland sinajudoutövare, såsom Sven YngveGyllsjö och Jan Beime. Både Gosenoch Jan Hermansson var nere iFrankrike och tränade aikido förTadashi Abe, och i januari 1963kom Masamichi Noro till Stock-holm på besök.

Snart var det sådan fart på aiki-don i kungliga huvudstaden att detkunde vara på sin plats med en egenjapansk instruktör. Hombu dojofick fatt i en ung man som var vil-lig att resa – Toshikazu Ichimura.Han anlände till Sverige den 4 sep-tember 1966.

I Göteborg hade Karl Hanssonpå Göteborgs Judoklubb bedrivitlite aikidoträning en tid, med hjälpfrån böcker och allmänna gissning-ar. 1969 skickades ett önskemål via

aikido handbok 9

Ichimura om att få en japansk in-struktör till Göteborg. I augustisamma år anlände Takeji Tomita.Tomita bodde ett år i Göteborgmen hamnade sedan i Stockholm.

Nu blev det ungefär så medsvensk aikido, att den delades uppmellan Ichimura och Tomita. Detgällde fram till mitten på 80-talet,då svenska aikidoklubbar börjadefrigöra sig från sina japanska in-struktörer och i stället utöka samar-betet med varandra. 1986 hölls ettstort aikidoläger i Göteborg medenbart svenska instruktörer, ochblev det mest besökta lägret i svenskaikidos historia. Nu började ocksåantalet aikidotränande i landet attstiga med större hastighet än tidi-gare, och fler klubbar bildades.

Samma år som Göteborgslägretägde rum beslöt sig Ichimura för attåtervända till Japan, efter 20 år iSverige. Han slutade också helt medaikido.

Kenjiro Yoshigasaki, en i Brys-sel boende instruktör för Toheis ai-kidoorganisation, bjöds in till ettträningsläger i Örebro 1982 ochmöttes av en stor och nyfiken skarasvenska aikidoinstruktörer. På någ-ra år hade han inlett ett flitigt sam-arbete med flera svenska klubbar,som gick över till Toheis aikidostil,den så kallade ki-aikidon.

I början på 90-talet blev brottet

mellan Tomita och majoriteten avhans klubbar definitivt, när denneoch Saito kom överens om att av-bryta sitt samarbete. De klubbarsom så önskade hade därmed frittfram att knyta sig direkt till Saito.

Det skedde också, under stil-namnet Iwama ryu, efter orten Iwa-ma där Saitos dojo låg. Saito inför-de ungefär samtidigt ett eget grade-ringssystem i Iwama ryu och ut-nämnde Ulf Evenås från GöteborgsAikidoklubb till shihan i denna stil.

Eftersom det därmed fanns treolika graderingssystem inom svenskaikido, beslöts att bilda tre olikakommittéer – Aikikai, Iwama ryuoch Ki. Aikikai var den största avdessa (cirka 70% av medlemmar-na), och Ki den minsta (10%).

Efter Morihiro Saitos död2002, återgick Iwama ryu till Aiki-kai och dess graderingssystem, vil-ket också var hans uttryckliga vilja.Därmed lades systemet med tre stil-kommittéer i svensk aikido ner2004 och Aikikais graderingskom-mitté blev direkt underställd sek-tionstyrelsen. Ki-aikidon fortsattedock med sitt eget graderings-system.

Svensk aikido år 2003klubbar medlemmar %

Aikikai 93 4.776 93Ki 13 380 7Totalt 106 5.156 100

aikido handbok10

träningaikidons träningssätt

TAI JUTSU kroppstekniker (utan redskap)suwariwaza knägående träninghanmi handachiwaza sittande mot ståendetachiwaza stående träning

ushirowaza attack bakifrånkakarigeiko anfall i köordningjiyuwaza fri träningkaeshiwaza kontringsteknikerrenzokuwaza övergångsteknikerhenkawaza variationer

omote framsidaura baksida

gotae statisk träningjutae mjuk träningkinagare flytande träning

futaridori/futarigake två angriparesannindori/sanningake tre angriparetaninzugake flera angripare

TANTO, KEN, JO kniv, svärd , stavtantodori försvar mot knivtachidori försvar mot svärdjodori försvar mot stav

aikiken svärdsträningken awase, kumitachi svärd mot svärdaikibatto svärdsövningaraikijo stavträningjo awase, kumijo stav mot stav

suburi grundträningkata rörelseschema

Aihanmi katatedori.

aikido handbok 11

teknikeraikidons grundtekniker

KATAMEWAZA fasthållningarikkyo udeosae fasthållen armnikyo kotemawashi inåtvriden handledsankyo kotehineri vriden handledyonkyo tekubiosae fasthållen handledgokyo udenobashi utsträckt armrokyo hijikimeosae armbågsfasthållningkaitenosae rotationsfasthållning

NAGEWAZA kastshihonage fyra riktningars kastiriminage ingångskastkotegaeshi utåtvriden handledkaitennage rotationskasttenchinage himmel- och jordkastkoshinage höftkastkokyunage andningskastkokyuho andningsträningudekimenage armlåskastjujigarami/jujinage kast med armar i korsaikiotoshi aiki-fällningushiro kirotoshi fällning bakifrånaikinage aiki-kast

KOGEKIHO attackteknikerkatatedori grepp om handled (aihanmi och gyakuhanmi )ryotedori grepp om båda handledermorotedori tvåhandsgrepp om handled (även katate ryotedori )katadori grepp om axel (ryokatadori för båda axlarna)munedori grepp om dräkten i brösthöjdsodedori grepp om ärm (ryosodedori för båda ärmarna)hijidori grepp om armbåge (ryohijidori för båda armbågarna)eridori grepp om kragenkubishime strypgreppkakaedori famntagshomenuchi handkantshugg mot huvudetyokomenuchi handkantshugg mot tinningenkatadori menuchi grepp i axel och handkantsslag mot huvudettsuki slag (chudan, mot magen, och jodan, mot huvudet)maegeri rak spark (chudan, mot magen, och jodan, mot huvudet)mawashigeri rundspark (chudan, mot magen, och jodan, mot huvudet)yokogeri sidspark

Suwari kokyuho.

aikido handbok12

katamefasthållningstekniker

ikkyo

nikyo

sankyo

yonkyo

gokyo

aikido handbok 13

nagekasttekniker

shihonage tenchinage kotegaeshi iriminage

kaitennage kokyuho

aikiotoshi udekimenage suwarikokyuho

jujigarami ushiro kirotoshi aikinage

koshinage

kokyunage

aikido handbok14

kensvärdet

jorundstaven

Bokken suburi1 chudanuchi2 shomenuchi3 yokomenuchi4 kesagiri5 do/yokogiri6 tsuki7 kirikaeshi8 shihogiri

Seitei iai1 mae2 ushiro3 ukenagashi4 tsuka ate5 kesagiri6 morotetsuki7 sanpogiri8 gamen ate9 soetetsuki10 shihogiri

Aikibatto1 shiho mae2 shiho ushiro3 shiho hidari4 shiho migi5 ukenagashi omote6 ukenagashi ura7 kote chudan8 kote jodan9 harai ate10 harai tsuki

20 jo suburitsuki

1 chokutsuki2 kaeshitsuki3 ushirotsuki4 tsuki-gedangaeshi5 tsuki-jodangaeshi

menuchi6 shomen uchikomi7 renzoku uchikomi8 menuchi gedangaeshi9 menuchi ushirotsuki10 gyakuyokomen ushirotsuki

hassogaeshi11 hassogaeshi menuchi12 hassogaeshi tsuki13 hassogaeshi ushirotsuki14 hassogaeshi ushirouchi15 hassogaeshi ushiroharai

katate16 katate gedangaeshi17 katate tomauchi18 katate hachinojigaeshi

nagare19 hidarinagare kaeshitsuki20 miginagare kaeshitsuki

Jo kata13 ju-san22 ni-ju-ni31 san-ju-ichi

nya:11 sogiri12 nukiuchi

aikido handbok 15

kissaki

yokote

kojiriboshi

tsuba

tsuka

saya

sageo

kashira

menuki

kurigata

yakibamune

shinogi

nakago

mekugi-ana

jigane

hamon

fuchi

ko-shinogi

shinogi-ji

katanadet japanska svärdet

aikido handbok16

kyugraderingAikikais regler för kyugradering i Sverige

Examinatorns skyldigheterFör att utfärda Aikikais kyugrader krävs:1 Inneha titeln fukushidoin, shidoin, shi-han eller annan giltig graderingslicens från gra-deringskommittén.2 Medlemskap i Svenska Budo & Kamp-sportsförbundets aikidosektion.3 Fullgjort sina skyldigheter mot den egnaklubben och mot Svenska Budo & Kamp-sportsförbundet.4 Tillstånd från klubb vars medlem skagraderas.5 Följa graderingskommitténs regler ochanvisningar.

Den examinerades skyldigheterFör att erhålla Aikikais kyugrader krävs:1 Medlemskap i Svenska Budo & Kamp-sportsförbundets aikidosektion.2 Fullgjort sina skyldigheter mot den egnaklubben.3 Tillstånd från den egna klubben.4 Examinatorns godkännande för graden.

Klubbens skyldigheterAv den examinerades klubb krävs:1 Ombesörja att register förs över utfärda-de grader.

2 Utdela av graderingskommittén anvisadediplom till de graderade.

Tekniska krav för kyugradernaVid gradering ska kunskapskraven för de olikakyugraderna minst motsvara dem som gäller iAikikais riktlinjer. Dock står det varje exami-nator fritt att kräva ytterligare tekniker utöverdessa. Den som använder andra krav än Aiki-kais riktlinjer, ska informera graderingskom-mittén för yttrande. Graden 6 kyu kan frivil-ligt användas eller utelämnas.

GraderingsavgiftDet står klubb och examinator fritt att ta utavgift för kyugradering. Graderingskommitténsavgift är lika med priset för anvisade diplom.

Intyg på kyugradSom intyg på erhållen kyugrad måste av grade-ringskommittén anvisat graderingsdiplom ut-färdas, vilket ej får mångfaldigas annat än pågraderingskommitténs uppdrag. Därutöver kanockså aikidosektionens graderingskort använ-das.

Återtagande av kyugradKyugrader kan inte återtas.

Barnträning.Foto: Gunilla Welin.

aikido handbok 17

kyuAikikais graderingskrav för 6 – 1 kyu

6 kyuFrivillig gradMinimum20 träningspass

Mae ukemiUshiro ukemi

TACHIWAZATai no tenkan

katatedoriIkkyo aihanmi katatedoriIriminage aihanmi katatedori

SUWARIWAZAKokyuho ryotedori

Särskilda krav på vår klubb:

5 kyuMinimum30 träningspassefter graderingtill 6 kyu

TACHIWAZAIkkyo shomenuchiShihonage katatedoriIriminage shomenuchi



OBS: Det står klubbarna fritt attlägga till i graderingskraven men intedra ifrån.

BARNGRADER tillämpas påmånga klubbar, exempelvisfrån 12 till 7 kyu.

aikido handbok18

4 kyuMinimum 40träningspassefter 5 kyu

TACHIWAZAIkkyo shomenuchiNikyo katadoriShihonage yokomenuchiIriminage shomenuchi




SUWARIWAZAIkkyo shomenuchiNikyo shomenuchiSankyo shomenuchiYonkyo shomenuchiKokyuho ryotedori

TACHIWAZAIkkyo shomenuchiNikyo shomenuchiSankyo shomenuchiYonkyo shomenuchiShihonage ryotedori

yokomenuchiIriminage shomenuchi

tsukiKotegaeshi

shomenuchitsuki

Tenchinageryotedori


aikido handbok 19


SUWARIWAZAIkkyo shomenuchi

katadoriNikyo shomenuchi

katadoriSankyo shomenuchi

katadoriYonkyo shomenuchi

katadoriKokyuho ryotedori

HANMI HANDACHIWAZAShihonage katatedori

TACHIWAZAIkkyo shomenuchi

katadoriNikyo shomenuchi

katadoriSankyo shomenuchi

katadoriYonkyo shomenuchi

katadoriIriminage shomenuchi

tsukikatatedori

Kotegaeshishomenuchitsukikatatedori

Kaitennagekatatedori

Tenchinageryotedori

Jiyuwasa katatedori


aikido handbok20


SUWARIWAZAIkkyo shomenuchi

yokomenuchikatadoriushiro ryotedori

Nikyo shomenuchiyokomenuchikatadoriushiro ryotedori

Sankyo shomenuchiyokomenuchikatadoriushiro ryotedori

Yonkyo shomenuchiyokomenuchikatadoriushiro ryotedori

Gokyo yokomenuchiKokyuho ryotedori

HANMI HANDACHIWAZAShihonage katatedori

ryotedori

TACHIWAZAIkkyo shomenuchi

yokomenuchikatadoriushiro ryotedori

Nikyo shomenuchiyokomenuchikatadoriushiro ryotedori

Sankyo shomenuchiyokomenuchikatadoriushiro ryotedori

Yonkyo shomenuchiyokomenuchikatadoriushiro ryotedori

Gokyo yokomenuchiShihonage katatedori

ryotedoriIriminage shomenuchi

tsukikatatedori

Kotegaeshishomenuchitsukikatatedori

Kaitennageshomenuchitsukikatatedori

Tenchinageryotedori

Jiyuwasa katatedoriryotedorimorotedori

Tachiwaza kokyuho


aikido handbok 21

dangraderingAikikais regler för dangradering i Sverige

Arrangörens skyldigheterFör att utfärda Aikikais dangrader i Sverigekrävs:1 Graderingskommitténs godkännande avgraderingstillfället.2 En examinator, som är shihan inomAikikai, med Hombu dojos godkännande attgradera i Sverige, eller av graderingskommitténutsedda examinatorer.3 Ansökan från den som graderas, med re-kommendation från klubbledare eller instruk-tör som har högre grad än den ansökta.4 Graderingsavgift, samt Hombu dojosApplication for Dan Grade och eventuella andrablanketter, ifyllda och undertecknade, ska vida-rebefordras enligt graderingskommitténs anvis-ningar.5 Skyndsam rapport av såväl godkänd somunderkänd grad till graderingskommittén.

Den examinerades skyldigheterFör att erhålla Aikikais dangrader i Sverigekrävs:1 Medlemskap i Svenska Budo & Kamp-sportsförbundets aikidosektion.2 Fullgjort sina skyldigheter mot den egnaklubben.3 Till graderingskommittén en månad iförväg inlämnad ansökan, med rekommenda-tion från klubbledare eller instruktör som harhögre grad än den ansökta.4 Erlagd graderingsavgift.5 Uppfylla åldersgräns: 15 år för 1 dan, 22år för 4 dan.6 Uppfylla minimiträningstid sedan föregå-ende grad.7 Minst tre månaders dröjsmål sedan even-tuell underkänd examinering för samma grad.8 Examinatorns godkännande för graden.

GraderingskommitténsdangraderingarVid graderingskommitténs dangraderingarkrävs:

1 Minst tre examinatorer med minst 4 dan,utsedda av graderingskommittén, varav minsttvå medlemmar i kommittén.2 Vid gradering till 4 dan, minst en exami-nator med 6 dan eller minst två med 5 dan.

Tekniska krav för dangradernaVid gradering ska kunskapskraven för de olikadangraderna minst motsvara dem som gäller iAikikais riktlinjer. Det står arrangör och exa-minator fritt att kräva ytterligare tekniker ändessa, men de som finns i riktlinjerna måsteingå i kraven. Den arrangör som använderandra krav utöver Aikikais riktlinjer, ska i för-väg informera graderingskommittén för ytt-rande.

GraderingsavgiftGraderingskommittén fastställer graderingsav-gift.

Intyg på dangradSom intyg på dangrad erhåller den graderadeAikikais diplom och yudanshapass.

Regler för dangradering utomlandsVid dangradering inom Aikikai utomlands gäl-ler följande:1 Medlem i Svenska Budo & Kampsports-förbundets aikidosektion ska i enlighet medIAF:s krav ha tillstånd från graderingskommit-tén. När examinatorn är en shihan som befin-ner sig i nära samarbete med svensk aikido, påriks- eller klubbnivå, kan undantag från dettamedges – likaså om den examinerade under enlång tid fram till graderingen tränat på utrikesort.2 Erhållen grad ska av den graderadeskyndsamt rapporteras till graderingskommit-tén, vidimerad med kopia på diplom, yudan-shacard eller på annat för graderingskommitténgodtagbart sätt.

Återtagande av dangradDangrader kan inte återtas.

aikido handbok22

1 danMinimum 70träningspassefter 1 kyu.Minimiålder 15 år.

SUWARI-WAZASamtliga grundtekniker

samtliga angreppsformerutan redskap

HANMI HANDACHI-WAZASamtliga grundtekniker


TACHI-WAZASamtliga grundtekniker



2 danMinimum 1 år,200 träningspass,efter 1 dan

Samma som för 1 dan, samt:TANTODORIFUTARIGAKE


danAikikais graderingskrav för 1 – 4 dan

OBS: Det står klubbarnafritt att lägga till i graderings-kraven men inte dra ifrån.

NORMAL minimitid för dangraderär: 5 år till 1 dan, 2 år till 2 dan, 3år till 3 dan, 4 år till 4 dan, 5 år till5 dan, 6 år till 6 dan.

aikido handbok 23

3 danMinimum 2 år,300 träningspass,efter 2 dan.

Samma som för 2 dan, samt:TACHIDORIJODORITANINZUGAKE


4 danMinimum 2 år,300 träningspass,efter 3 dan.Minimiålder 22 år.

Samma som för 3 dan, samt:JIYUWAZA

för allt ovanstående


5 danMinimum 5 årefter 4 dan.Graden fås via rekommendation, ejexamination.

6 danMinimum 6 årefter 5 dan.Graden fås via rekommendation, ejexamination.

aikido handbok24

licensAikikais regler för fukushidoin och shidoin

Inom Aikikai finns tre typer av instruktörs-licens: fukushidoin, shidoin och shihan. Densistnämnda kan bara delas ut av Hombu dojooch enbart till personer med minst graden 6dan, men de två föregående sköts av densvenska Aikikaikommittén. Personer som upp-fyller nedanstående kvalifikationer ansöker hoskommittén, helst på därför avsedd blankett.

Den som är fukushidoin eller shidoin harrätt att utföra gradering till samtliga kyugrader,den som är shihan kan utföra gradering upptill dangrad två steg under den egna. För gra-deringar över 6 dan måste dock alltid Hombudojo fälla avgörandet.

Man är naturligtvis fullt berättigad attinstruera även utan dessa licenser.

FukushidoinFör att vara fukushidoin krävs:1 Aktiv aikidoinstruktör, medlem i SvenskaBudo & Kampsportsförbundets aikidosektion.2 Graderad till minst 2 dan Aikikai.3 Minst 3 års erfarenhet som instruktör iklubb (minst ett pass i veckan).4 Gått tillämplig instruktörskurs eller an-nan kurs som graderingskommittén bedömervara likvärdig, eller äga en erfarenhet som an-ses likvärdig.5 Deltagit i träning och läger utanför denegna klubben.6 Följa graderingskommitténs regler ochanvisningar.7 Rekommendation från shidoin eller leda-mot i graderingskommittén.

ShidoinFör att vara shidoin krävs:1 Aktiv aikidoinstruktör, medlem i SvenskaBudo & Kampsportsförbundets aikidosektion.2 Graderad till minst 4 dan Aikikai.3 Minst 7 års erfarenhet som regelbundeninstruktör i klubb.4 Gått tillämplig instruktörskurs eller an-nan kurs som graderingskommittén bedömervara likvärdig, samt andra kurser och semi-narier som graderingskommittén anser vara vä-sentliga, eller äga en erfarenhet som anses lik-värdig.5 Deltagit upprepade gånger i träning ochläger utanför den egna klubben, och utanförSverige.6 Instruerat upprepade gånger utanför denegna klubben.7 Följa graderingskommitténs regler ochanvisningar.8 Rekommendation från shihan eller leda-mot i graderingskommittén.

Jujigarami.

aikido handbok 25

När antalet tränande ökade i Mo-rihei Ueshibas dojo, var det någraav de äldre eleverna som frågade ho-nom om man inte borde ha någraregler för hur träningen skulle be-drivas. Han log mot dem och sa:"Jaså, tiderna förändras", och såskrev han kvickt ner sex punkter.

Detta var runt 1935, och de sexpunkterna har sedan dess kallats un-gefär "Att tänka på vid aikidoträ-ning". De kan tyckas något drama-tiska i ordvalet, men används fort-farande som ett slags rättesnöre förvarje aikidoutövare.

1 Aikido kan avgöra liv eller dödi ett enda utfall, så eleverna måstenogsamt följa lärarens instruktioneroch inte tävla för att se vem som ärstarkast.

2 Aikido är den väg som lär uthur man kan hantera flera motstån-dare. Eleverna måste öva sig i attvara alerta inte bara framåt, utanockså åt alla sidor och bakåt.

3 Träningen ska alltid bedrivas ien behaglig och glädjefull atmosfär.

4 Läraren instruerar endast enliten aspekt av denna konst. Dessvariationsrika tillämpningar måste

upptäckas av varje student själv, ge-nom ihärdig övning och träning.

5 I daglig träning, börja först medatt värma upp kroppen [specifikt taino tenkan och kokyuho] och övergåsedan till intensivare övningar.Tvinga inte onaturligt eller omed-görligt fram något. Om denna regelföljs kan även äldre personer klarasig utan skador och träna i en be-haglig och glädjefull atmosfär.

6 Meningen med aikido är attträna sinne och kropp, och att ska-pa uppriktiga, seriösa människor.Eftersom alla tekniker bör vidarebe-fordras från människa till människa,visa dem inte urskillningslöst förandra, för detta kan leda till att deanvänds av våldsverkare.

reglerAtt tänka på vid aikidoträning

"Aikido", kalli-grafi av osensei.

aikido handbok26

Fastställt den 23 april 1987 av Japanska Budo-förbundet, ett samarbetsorgan där även aikidoningår.

Budo, rotad i det antika Japans stridskonst, ären aspekt av traditionell kultur som utvecklatsfrån jutsu till do genom århundraden av histo-risk och social förändring. I enlighet med prin-cipen om sinnets och kroppens förening harbudon utvecklat och förfinat en disciplin avsträng träning, som befrämjar artighet, tekniskskicklighet, fysisk styrka och föreningen av sin-ne och kropp. Moderna japaner har ärvt dessavärden och de spelar en framträdande roll iformandet av japaners personlighet. I det mo-derna Japan är budons anda en källa till kraft-full energi och befrämjar ett behagligt sinnelaghos individen.

Idag har budon spritts över världen ochdragit till sig ett starkt internationellt intresse.Dock är en blind fascination inför ren teknik-träning och obefogad uppmärksamhet på attvinna, allvarliga hot mot budons essens. Föratt hindra sådan förvrängning av denna konstmåste vi fortlöpande granska oss själva ochbemöda oss om att fullkomna och bevara dettanationella arv.

Det är med detta hopp som vi slagit fastbudons författning, för att vidmakthålla dentraditionella budons grundläggande principer.

MålsättningBudons målsättning är att bygga karaktär, be-rika möjligheten till värdeomdömen och fostraen väldisciplinerad, kapabel individ genomdeltagande i fysisk och mental träning med an-vändande av stridstekniker.

TräningVid daglig träning måste man ständigt följadekorum, hålla sig till grunderna och motståfrestelsen att fullfölja blott teknisk skicklighet,i stället för föreningen av sinne och teknik.

TävlingI en match och i framförandet av kata ska man

manifestera budoanda, anstränga sig till det yt-tersta, vinna med blygsamhet, acceptera neder-lag ödmjukt och ständigt visa upp en sansad at-tityd.

DojoDojon är en helig plats för träning av sinne ochkropp. Här ska man bevara disciplin, korrektetikett och formalitet. Träningsområdet måstevara en tyst, ren, trygg och högtidlig miljö.

UndervisningNär man lär ut till de tränande ska budolära-ren, för att vara en god instruktör, alltid strävaefter att förfina sin karaktär och gå vidare i sinegen skicklighet och fostran av sinne ochkropp. Man ska inte låta sig influeras av vinstoch förlust, eller visa arrogans med sin över-lägsna skicklighet, utan hellre hålla fast vid denattityd som passar ett föredöme.

FrämjandeI främjandet av budo ska man följa de traditio-nella värdena, söka kapabel träning, bidra tillforskning och göra sitt yttersta för att fullkom-na och bevara denna traditionella konst, meden förståelse för internationella synpunkter.

författningbudons japanska riktlinjer

Aikidoteckning av Gisela Döhler.

aikido handbok 27

etikSvenska Budo & Kampsportsförbundets normer

Svenska Budo &Kampsportsförbundetssymbol är enautentisk tsubamed de tre kronornatillagda.

SyfteDessa normer avser att skapa förståelse och res-pekt för de etiska riktlinjer , som skall ligga tillgrund för all utövning av budooch kampspor-terna inom Förbundet. Allt utövande av budooch kampsport skall ske i en anda av gott sam-förstånd och respekt mellan deltagarna.

Normerna utgör därjämte ett led i densociala och moraliska fostran, som är ett avidrottsrörelsens grundläggande ideal och avseratt bidraga till kampen mot våld inom ochutom idrotten.

TillämpningsområdenReglerna gäller för samtliga utövare, instruktö-rer och ledare i Förbundet. Vid anlitande avutländska instruktörer, vars värderingar ochtekniker avviker från de svenska normerna,skall dessa instruktörer upplysas om vad somgäller för svenska förhållanden och föreskrivasatt i undervisning och instruktion hålla siginom ramen för de här angivna reglerna.

AnsvarFörening skall ha av vederbörande budoartssektionsstyrelse godkänd eller godtagbar in-struktör. Instruktörer och ledare bär ansvaretför att instruktion, träning och övrig utbild-ning sker i enlighet med Förbundets regler ochnormer.

Det åligger varje instruktör och ledare,som undervisar i självförsvar, att följa utveck-lingen inom sin budooch kampsport, att meduppmärksamhet och fasthet tillse att utövarnaföljer sporternas regler och normer. Brott motdessa skall omedelbart påtalas, så att den en-skilda utövaren erhåller klara direktiv om gäl-lande regler.

Det åligger instruktörer och ledare, somundervisar i självförsvar, att informera om gäl-lande rätt till nödvärn enligt brottsbalken.

Instruktion och träningInstruktören/ledaren skall vara ett föredömeinom sin budoart och lära eleverna ett sports-

ligt uppträdande såväl inom som utom trä-ningslokalen.

Vid undervisning skall instruktörena) lära ut enbart tekniker och grepp som ärtillåtna inom budooch kampsporterna,b) noggrant välja de tekniker och grepp som äranpassade till elevernas färdighet, ålder och ut-veckling.

Instruktören får intea) undervisa i av Förbundet ej godtagbara tek-niker eller i användning av otillåtna redskap,b) använda förråande eller nedsättande meto-der eller tekniker,c) utöva eller lära ut i övrigt olämpliga teniker,d) tala nedsättande om eller på andra sätt för-ringa andra budoarter och kampsporter.

TävlingVid tävling skall för varje budoart och kamp-sport gällande tävlingsregler noggrant följas.

MarknadsföringAll marknadsföring inklusive uppvisning avbudo- och kampsport skall vara vederhäftig,saklig och sanningsenlig.

Det åligger envar att vid marknadsföringiakttaga god sportslig sed och vid kontakt medallmänhet, myndighet och massmedia främjabudo- och kampsporternas anseende och godarykte.

Tillsyn och efterlevnadDet åligger förbunds-, sektions-, distrikts- och-föreningsstyrelser att övervaka att dessa reglerföljes.

aikido handbok28

wwwAikido och budo på Internet

SvensktSvenska Budo & Kampsportsförbundets aikido-sektion, med information om svensk aikido ochen förteckning över svenska aikidoklubbar:www.budokampsport.se/aikido

Aikikai, med information om allt som gällerAikikai i Sverige:www.aikikai.net

Aiki shuren är en stor hemsida av Mats Alexan-dersson, om den aikido som tidigare hetteIwama ryu:www.aikishuren.net

Ki, med information om allt som gäller aikido-stilen Ki i Sverige:www.ki-aikido.se

Svenska Budo & Kampsportsförbundet, med in-formation om samtliga förbundets budoarteroch länkar till dem:www.budokampsport.se

Kampsport.se, portalen till allt möjligt omkampsporter, av aikidokan Tomas Dahlin:www.kampsport.se

Författarens hemsida om aikido är mest omfat-tande i den engelska versionen, men här är densvenska:www.stenudd.se/aikido

InternationelltInternational Aikido Federation, med informa-tion om aikidons världsförbund och medlems-länder:www.aikido-international.org

Aikikai Hombu dojo, Tokyo, med informationom instruktörer och träningstider på dojon,samt texter av och om osensei och doshu:www.aikikai.or.jp/Eng/

Aikido FAQ, med information om praktiskttaget allt som har med aikido att göra, inklu-sive listor på klubbar runt om i världen, med

mycket mera, administrerad av Kjartan Clau-sen i Norge:http://www.aikidofaq.com

Aikiweb, med information av nära nog sammaomfång som Aikido FAQ, administrerad avJun Akiyama i USA:http://www.aikiweb.com

Aikido-L är en diskussionsgrupp per epost omaikido, med många hundra deltagare över helavärlden, sedan ett antal år:www.aikido-l.org

KommersielltSBI Budo är den största handlaren av budo-artiklar i Sverige:www.sbibudo.com

Budo-Fitness har en lång rad butiker i Sverige,men säljer också via hemsidan:www.budo-fitness.se

Aikidostore är en svensk webbutik som säljeralla möjliga aikidoasaker:www.aikidostore.com

Aikido Journal, Stanley Pranins omfattandehemsida med nyheter, forum och försäljning:www.aikidojournal.com

Tozando i Japan säljer i första hand kendo- ochiaidomaterial, men också aikidodräkter, haka-ma och redskap:www.tozando.com

Bokkenshop innehåller ett imponerande sorti-ment av bokken och jo:www.bokkenshop.com

AdLibris är en stor svensk webbokhandel, därman kan beställa såväl svenska som utländskaböcker – om aikido och allt annat:www.adlibris.se

Aikido handbok, förlagets hemsida och beställ-ningsformulär för detta häfte:www.arriba.se/budo/handbok.htm

aikido handbok 29

ordlistajapanska budotermer

ai harmoni, enighetaihanmi grundposition, höger mot högereller vänster mot vänsteraikibatto svärdsövningar solo och i paraikido vägen genom livskraften till harmoniaikidoka aikidotränande, egentligen profes-sionell, på avancerad nivåAikijinja aikidons helgedom i Iwamaaikijo stavträning i aikido med partneraikijutsu äldre kampkonstskola, ävenaikijujutsuAikikai organisation och stilangivelse förUeshibas aikidoaikiken svärdsträning i aikido med partneraikinage kastteknikaiki no michi aikido (michi=do)aikiotoshi kastteknikaikitaiso aikidons uppvärmningsövningaraite partner i träningenarigato gozaimashita tack för något avslutatarigato gozaimasu tack för något pågåendeashi ben, fotate slå, stötaatemi slå mot kroppenawase harmonierande rörelseayumiashi alternerande steg, som vanlig gång

barai/harai parera, svepa undanbatto dra svärdet, även nukibo stav, längre än jobokken träningssvärd av träbokuto samma som bokkenbu kamp, strid, krigbudo kampens väg, samlingsnamn påjapanska kampkonsterbudoka budoutövare, egentligen professio-nell, på avancerad nivåbugei stridskonst, gammal termbukiwaza vapenträningbushi krigarebushido krigarens väg

chado teceremonichikara kraftchoku direktchokutsuki direkt stöt med stavchudan mittenchudan kamae gard med vapen i maghöjdchukyusha fortsättningselev, person medkyugrad i mellanskiktet (jämför jokyusha)

dai stor (även o)daisho svärdspar, det långa och det kortaDaito ryu aikijutsu-skoladame fel, dåligtdan nivå, svartbältesgrad i budodao/tao kinesiska för dodeshi elevdo väg, konst, även michidogi träningsdräkt, även keikogido-in självmassagedojo träningslokaldoka poem om vägendomo mycketdomo arigato gozaimashita tack så mycketdori grepp, fattningdoshu vägledare, budoarts överhuvuddozo var så god

empi slag med armbågeneri krageeridori grepp om kragen

fukushidoin titel på aikidolärare, 2-3 dan,jämför shidoin och shihanfunakogi undo, roddövning, även torifunefuritama övning för att stilla kifutaridori/futarigake två angripare

gaeshi/kaeshi återvändande, omvändgamae/kamae grundposition, gardgedan låggedanbarai låg blockeringgeiko/keiko träninggeri spark, hugg

aikido handbok30

gi klädselgiri/kiri skära, huggago femgokyo femte greppteknikenGorin no sho Fem ringars bok av Musashigotae statisk träninggyaku omvänd, motsattgyakuhanmi grundposition, höger motvänster eller vänster mot högergyakutsuki slag med motsatt sidas fot fram

hachi åttahai jahajime börjahakama vida byxor som används i blandannat aikidohanmi vinklad gard, hanmi gamaehanmi handachiwaza sittande mot ståendehanshi titel i kendo, från 8 danhappo åtta riktningarhara mageharai/barai parera, svepa undanharakiri skära mage, även seppukuhassogaeshi teknik med stavhasso gamae gard i axelhöjdhenkawaza variationer på grundteknikerhidari vänster (höger: migi)hiji armbågehijidori grepp om armbågehijikimeosae greppteknikhineri vridahiragana japansk ljudskrift, jämför katakanahito e mi utgångsställning, bredare än hanmihiza knäho metodho riktning, sidahombu högkvarterHombu dojo aikidons högkvarter i Tokyo

iaido konsten att hantera det japanska svärdetiaito träningssvärdichi ettiie nejiki viljekraftikkajo äldre term för ikkyoikkyo första greppteknikenin japanska för yinippon en poäng, ett utfall

ipponken slag med en knogeirimi in mot kroppen, inåtiriminage ingångskastIwama japansk ort där Saitos dojo lågIwama ryu tidigare namn på Saitos aikidostil

jiyuwaza fri träningjo rundstav i trä, 127,5 cm långjo awase stav mot stavjodan högjodan kamae gard med vapen i huvudhöjdjodanuke hög blockeringjodo stavens väg, kampkonstjodori försvar mot stavjokyusha avancerad elev, person med högrekyugrad (jämför chukyusha)ju tioju mjukjudo den mjuka vägenjujigarami/jujinage korskastjujutsu den mjuka tekniken (skrivs ocksåjujitsu och jiujitsu)jumbitaiso uppvärmning, även aikitaisojuntsuki slag med samma sidas fot fram, ävenoitsukijutae mjuk träningjutsu teknik

kaeshi/gaeshi återvändande, omvändkaeshitsuki omvänd stöt med stavkaeshiwaza kontringsteknikerkai förening, sällskapkaiso grundare, såsom aikidons osenseikaitennage rotationskastkaitenosae rotationsgreppteknikkakaedori famntagkakarigeiko angrepp i köordningkamae/gamae grundposition, gardkami gudomkamiza hedersplats, jämför shomen ochshinzenkan intuitionkangeiko midvinterträningkanji ideogram, den kinesiska bildskriftenkaratedo tomma handens vägKashima shintoryu svärdsskolakata förutbestämt rörelseschemakata axel

aikido handbok 31

katadori grepp om axelkatakana japansk ljudskrift, jämför hiraganakatamewaza greppteknikerkatana det japanska svärdet, även ken, to ochtachikatate enhandsteknikkatatedori grepp om handledkatate ryotedori grepp med båda händer,även morotedoriKatori shintoryu svärdsskolakeiko/geiko träningkeikogi träningsdräkt, även dogiken svärd, även katana, to och tachikendo japansk fäktningki anda, energi, livskraftkiai samlad ki, kraftansamling, utropki-aikido Toheis aikidostilkihon grundkihonwaza grundteknikträningkikai tanden oceanen av ki i kroppenscentrumkime fokusering, anspänningkimusubi att knyta sin ki till partnernskinagare flödande träningKi no kenkyukai Toheis aikidoskola, Shinshintoitsukiri/giri skära, huggakirikaeshi svärdsövningkoan gåta i zenkobudo äldre kampkonsterkogeki attackkogekiho attackteknikerkohai juniorelev (jämför sempai)Kojiki religiös japansk urkund från 700-taletkokoro hjärta, vilja, sinne, även shinkokyu magandningkokyuho andningsövning, kastteknikkokyunage andningskastkokyu ryoku andningskraftkoshi höftkoshinage höftkastkote handledkotegaeshi utåtvriden handled, kastteknikkotehineri vriden handled, sankyokotemawashi inåtvriden handled, nikyokotodama/kototama ordens själ, japanskljudmystik och kosmologi

ku nioku tomhetkubi halskubishime strypningkumijo stav mot stavkumitachi svärd mot svärdkumite tomhänt kampkumiuchi ålderdomlig brottning i fullrustningkuzushi balansbrytningkyo princip, lärdomkyoshi titel i kendo, 6-7 dankyu grad före svartbälte (jämför dan)kyudo pilbågens väg

ma avstånd mellan de tränandema-ai harmoniskt, balanserat avstånd tillpartnernmae framför, framåt (se även ushiro)maegeri rak sparkmae ukemi framåtfallmakiwara slagbrädemawashi runtmawashigeri rundsparkmawate vändningme ögamen huvudmichi väg, även domigi höger (vänster: hidari)misogi reningmochi grepp, även dorimochikata greppattackformermokuso meditation, även zazenmoro bådamorotedori grepp med båda händer, ävenkatate ryotedorimudansha tränande utan dangrad (jämföryudansha)mune rockslaget, dräktens framsida ibrösthöjdmunedori grepp om dräkten i brösthöjdmusubi knyta ihop

nagare flödenage kast, också den som utför tekniken(sistnämnda även tori)nagewaza kastteknikernaginata hillebard

aikido handbok32

nakaima här och nunana sju, även shichinen sinnets klarhet och enhetni tvåNihon/Nippon JapanNihongi religiös japansk urkund från 700-taletnikajo äldre term för nikyonikyo andra greppteknikenninindori två angripare, även futaridorininja kurir och spion i gamla JapanNippon/Nihon JapanNito ichiryu/Niten ichiryu Två svärds/Tvåhimlars enda skola, Musashis svärdsskolanoto återföra svärdet till baljannuki dra svärdet, även battonukite stöt med fingertopparna

o stor (även dai)obi bälteocha teoitsuki slag med samma sidas fot fram, ävenjontsukiomote framsida, yta (jämför ura)Omotokyo shintoistisk sektonegai shimasu att be om något, sägs vidträningsstartosae fasthållningosensei stor lärare, titel för Morihei Ueshibaotagai ni rei de tränandes bugning förvarandraoyowaza tillämpad teknik

randori fri träningrei hälsning, bugningrenshi titel i kendo, 4-6 danrenshu träningrenzoku oavbruten, fortlöpanderenzoku uchikomi huggteknik med stavrenzokuwaza övergångsteknikerritsurei stående bugningrokkyo sjätte grepptekniken, även hijikimeosaeroku sexryo bådaryotedori grepp om båda handledernaryu skola

sabaki handlande, agerandesake risvinsamuraj att tjäna, krigaradelsan tresankajo äldre term för sankyosankake triangelsankakutai triangelform, fötternas position ihanmisankyo tredje greppteknikensannindori tre angriparesanpo tre riktningarsatori upplysning i zensaya svärdsbaljaseika no itten den enda punkten, kroppenscentrum, tandenseiki livskraftseiza sitta på knäsempai seniorelev (jämför kohai)sensei lärareseppuku rituellt självmord med svärd, ävenharakirishaolin kinesisk tempelboxning, på japanskashorinji kemposhi fyra, även yonshiai tävlingshiatsu massageshichi sju, även nanashidoin mellantitel på aikidolärare, 4-5 dan,jämför fukushidoin och shihanshihan hög titel på aikidolärare, från 6 dan,jämför fukushidoin och shidoinshiho fyra riktningarshihonage fyra riktningars kastshikaku döda vinkelnshiki modshikko knägångshime strypningshin hjärta, vilja, sinne, även kokoroshinai kendosvärd av bamburibborShindo Musoryu jodo-skolashinken skarpslipat svärdShinshin toitsu Toheis aikidoskola, Ki nokenkyukaishinto gudarnas väg, religionshinzen gudarnas plats i dojon, vanligen påväggen längst från ingången, jämför kamizaoch shomen

aikido handbok 33

shisei hållningshite den som leder, försvararen i aikido,även tori eller nageshizentai naturlig kroppsställningsho första, begynnandeshodo kalligrafiShodokan Tomikis aikidoskolashomen huvudets framsidashomen dojons huvudände, jämför shinzenoch kamizashomen ni rei bugning mot dojons huvud-ändeshomenuchi lodrätt hugg mot huvudetshorinji kempo kampkonst, på kinesiskashaolinshoshinsha nybörjareshuto slag med handkantensode rockärmsodedori grepp om ärmsodeguchidori grepp om ärmslutetsoto utsida, utom, yttresotodeshi elev som bor utanför dojo (jämföruchideshi)sotokaiten yttre rotation, jämför uchikaitensotouke blockering utifrån, jämför uchiukesuburi grundträning med svärd och stavsumi hörnsumikiri kroppens och sinnets skärpasumo traditionell japansk brottningsutemiwaza offerkastsuwariwaza sittande träning, även suwatesuwate knägående träning, även suwariwaza

tachi svärd, även to, ken och katanatachidori försvar mot svärdtachiwaza stående träningtai kropptaijutsu kroppstekniker, utan vapentai no henko vändning av kroppen, även taino tenkantai no tenkan vändning av kroppen, även taino henkotaisabaki kroppsvridning, undanglidanderörelse i aikidotaiso övningartakemusu improviserad kampkonsttambo kort stav

tameshi provtameshigiri huggträning på föremåltameshiware krossningsteknik i karatedotanden kroppens centrumtaninzugake flera angriparetanto/tanken knivtantodori försvar mot knivtao/dao kinesiska för dotatami mattatate stå uppte handtegatana handsvärd, handkanten i svärds-liknande rörelsertekubi handled, underarmtekubiosae fasthållen handled, yonkyotenchinage himmel-jordkasttenkan vändningtettsui hammarslag, med knytnävenslillfingersidato svärd, även ken, tachi och katanatobigeri hoppsparktobikoshi högt falltomauchi teknik med stavtori den som tar, försvararen i aikido, ävennage och shitetorifune roddövning, även funakogi undotsuba parerplåt på svärdtsugiashi steg där bakre foten följer efterfrämretsuka svärdsfästetsuki slag, stöt

uchi slag, hugguchi insida, inom, inreuchideshi elev som bor i dojo (jämförsotodeshi)uchikaiten inre rotation, jämför sotokaitenuchikata slagattackformeruchikomi upprepninguchiuke blockering inifrån, jämför sotoukeude armudekimenage kastteknikudenobashi utsträckt arm, gokyoudeosae fasthållen arm, ikkyouke den som tar emot, angriparen i aikidouke blockering, pareringukemi fallteknik

aikido handbok34

undo övningura baksida, insida, motsatt sida (jämföromote)uraken slag med knytnävens ovansidaushiro bakom, bakåt (se även mae)ushirogeri bakåtsparkushiro kirotoshi kastteknikushiro ukemi bakåtfallushirowaza angrepp bakifrån

waka sensei ung lärare, efterträdare till doshuwakizashi litet svärdware bryta itu, splittrawaza träningssätt

yame stopp, slutayang solsida, manlig pol, på japanska yoyari spjutyawara gammal jujutsuyin skuggsida, kvinnlig pol, på japanska inyo japanska för yangyoko sidayokogeri sidsparkyokogiri horisontellt huggyokomen sidan av huvudetyokomenuchi hugg mot sidan av huvudetyoko ukemi sidfallyon fyra, även shiyonkajo äldre term för yonkyoyonkyo fjärde greppteknikenYoseikan Mochizukis aikidoskolaYoshinkan Shiodas aikidoskolayudansha dangraderad (jämför mudansha)

Zaidan Hojin Aikikai stiftelsen Aikikaizanshin utsträckt anda, fortsatt koncentra-tionzarei sittande bugningzazen sittande meditation, även mokusozen form av buddhismzengo runtom, framåt och bakåt, fram- ochbaksida

1 ichi2 ni3 san4 shi / yon5 go6 roku

7 shichi / nana8 hachi9 ku10 ju20 ni-ju21 ni-ju-ichi100 hyaku1000 sen

Tanden, kroppens centrum. Kalligrafi av Ste-fan Stenudd.

aikido · Osenseis regler vid träning 25 Budons japanska riktlinjer 26 Svenska etiska normer 27...

Documents

Transcript of aikido · Osenseis regler vid träning 25 Budons japanska riktlinjer 26 Svenska etiska normer 27...