= Lyssna på SVENSKAMEDFLYT.COM Kapitel 1 · = Lyssna på SVENSKAMEDFLYT.COM Kapitel 1 Hälsningar...

= Lyssna på SVENSKAMEDFLYT.COM

Kapitel 1

Hälsningar och artighetsfraser

Dialog 1.1: Instudering ÖVERSÄTTNING SVENSKA MED UTTALSHJÄLP

Hälsningar:

1. Hej![ hejj ]

god [ go ] även: [ god ]

morgon [ mårrån ]

2. God morgon![ gomårrån ]

3. Välkommen![ välkåmmən ]

Vad man kan säga efter hälsningen:

hur [ hur ]

är [ e ]

det [ de ]

med [ me ] även: [ med ]

dig [ dejj ]

4. Hur är det med dig?[ hur e de me dejj ]

bra [ bra ]

5. Är det bra med dig?[ e de bra me dejj ]

allt [ allt ]

väl [ väl ]

6. Allt väl?[ allt väl ]

1 Kapitel 1 © 2019 Erik Lundquist • Kopiering tillåten


tack [ takk ]

du [ du ] eller: [ du ]

7. (svar) Tack, det är bra. Och du? [ takk de e bra, å du ]

Tacka och svara på ett tack:

8. Tack![ takk ]

ingen [ iŋŋən ]

en orsak [ en oʂak ]

9. (svar) Ingen orsak. [ iŋŋən oʂak ]

10. Tackar![ takkar ]

en fara [ en fara ]

11. (svar) Ingen fara. [ iŋŋən fara ]

så [ så ]

mycket [ mykkə ]

12. Tack så mycket![ takk så mykkə ]

13. (svar) Varsågod. [ vaʂågo ]

Ursäkta sig och svara på en ursäkt:

14. Ursäkta![ uʂekkta ]

15. (svar) Ingen fara. [ iŋŋən fara ]

16. Ursäkta mig.[ uʂekkta mej ]

17. Förlåt![ förlåt ]

lugnt [ luŋŋt ]

18. (svar) Det är lugnt. [ de e luŋŋt ]

© 2019 Erik Lundquist • Kopiering tillåten Kapitel 1 2


Att presentera sig:

heter [ hetər ]

19. Jag heter Martin.[ ja hetər marttin ]

20. Hej, Martin.[ hejj marttin ]

vad [ va ]

21. Vad heter du?[ va hetər du ]

trevligt [ trevlit ] (trevlig)

träffas [ treffas ]

22. (svar) Trevligt att träffas! Jag heter Jonas.

[ trevlit attreffas ja hetər jonas ]

det här [ dehär ]

min [ minn ]

en vän [ en venn ]

23. Det här är min vän, Maria.[ dehär e minn venn maria ]

Att säga hej då:

24. Hej då![ hejj då ]

25. Hej hej![ hejj hejj ]

var [ va ] (är i dåtid)

26. Det var trevligt att träffas! Hej då![ de va trevlit attreffas hejj då ]

27. Du får ha det så bra![ du får ha de så bra ]

vi [ vi ] eller: [ vi ]

ses [ ses ]

28. Vi ses![ vi ses ]

29. Vi ses imorgon![ vi ses imårrån ]



30. God natt![ gonatt ]

Fraser i informell stil (vanligast med personer som man känner väl):

31. Hallå![ halå ]

32. Tjena![ ɕena ]

läget [ lägət ] (ett läge)

33. Hur är läget?[ hur e lägət ]

hörs [ höʂʂ ] (hör)

34. Vi hörs![ vi höʂʂ ]

länge [ leŋŋə ]

35. Hej så länge!hejj så leŋŋə ]



Dialog 1.2: Övning för flyt

ÖVERSÄTTNING SVENSKA MED UTTALSHJÄLP

Hälsningar:

1. Hej!

2. God morgon!

3. Välkommen!

Vad man kan säga efter hälsningen:

4. Hur är det med dig?

5. Är det bra med dig?

6. Allt väl?

7. (svar) Tack, det är bra. Och du?

Att tacka och svara på ett tack:

8. Tack!

9. (svar) Ingen orsak.

10. Tackar!

11. (svar) Ingen fara.

12. Tack så mycket!

13. (svar) Varsågod.

Att ursäkta sig och svara på en ursäkt:

14. Ursäkta!

15. (svar) Ingen fara.

16. Ursäkta mig.

17. Förlåt!

18. (svar) Det är lugnt.

Att presentera sig:

19. Jag heter Martin.

20. Hej, Martin.

21. Vad heter du?

22. (svar) Trevligt att träffas! Jag heter Jonas.



23. Det här är min vän, Maria.

Att säga hej då:

24. Hej då!

25. Hej hej!

26. Det var trevligt att träffas! Hej då!

27. Du får ha det så bra!

28. Vi ses!

29 Vi ses imorgon!

30 God natt!

Fraser i informell stil (vanligast med personer som man känner väl):

31. Hallå!

32. Tjena!

33. Hur är läget?

34. Vi hörs!

35. Hej så länge!



Grammatik: Pronomen

Pronomen i subjektsform Nu ska vi lära oss pronomen i subjektsform i svenska. Pronomen i singular står för en person (eller

sak) och pronomen i plural står för flera personer eller saker.

”Den och det” används inte för personer, utan bara för saker. Ordet "de" kan användas för både

personer och saker.

(Till vänster i tabellen finns plats för att översätta till ditt eget språk.)

SINGULAR PLURAL

jag [ ja ] vi [ vi ]

du [ du ] ni [ ni ]

han [ hann ]

hon [ honn ]

den [ denn ], det [ de ]

de [ dåmm ]

Övning 1.1: Exempelmeningar

ÖVERSÄTTNING SVENSKA

1. 1. Jag heter Martin.

2. 2. Vad heter du?

3. 3. Hon heter Maria.

hälsar på [ hellsar på ]

4. 4. Han hälsar på Maria.

fin [ fin ]

5. 5. Den är fin.

vad [ va ]

6. 6. Vad är det?

7. 7. Vi träffas imorgon.

lyssnar [ lyssnar ]

8. 8. Ni lyssnar på läraren.

9. 9. De heter Martin och Maria.

dyr [ dyr ] (dyra)

10. 10. De är dyra.


Läs mer på ditt eget språk: MÅL Grammatikbok, avsnitt 2.6


Grammatik: Pronomen

Övning 1.2: Byt mellan singular och pluralNär du hör en mening med en person, ändra till flera personer. När du hör en mening med flera personer, ändra till en person.

Exempel

DU HÖR: DU SVARAR: (Repetera svaret)

Vad heter ni? Vad heter du? (repetera)

Vad heter du? Vad heter ni? (repetera)

Övning 1.3: Svara med rätt pronomen

Exempel

DU HÖR: (LEDTRÅD) DU SVARAR: (Repetera svaret)

Vad heter ni? (Omar, Fatima) Vi heter Omar och Fatima. (repetera)



Kapitel 2

I skolan

Läraren säger:

Dialog 2.1: Instudering


kommer [ kåmmər ] (kom)

in [ inn ]

1. Kom in![ kåmm inn ]

sitter [ sittər ] (sitt)

2. Varsågod och sitt.[ vaʂågo å sitt ]

har [ har ]

en penna [ en penna ]

3. Har du en penna?[ ha rdu en penna ]

nej [nä ]

ingen [ iŋŋən ]

4. (svar) Nej, jag har ingen penna. [ nä ja har iŋŋən penna ]

5. (svar) Ja, jag har en penna. [ ja ja har en penna ]

översätter [ övəʂettər ] (översätt)

till [ till ] eller [ ti ]

svenska [ svennska ]

6. Översätt till svenska.[ övəʂett ti svennska ]

din / ditt [ dinn / ditt ]

ett språk [ ett språk ]

7. Översätt till ditt språk.[ övəʂett ti ditt språk ]



slår [ slår ] (slå)

slår upp [ slår upp ] (slå upp)

en sida [ en sida ] (sidan)

sju [ ɧu ]

en bok [ en bok ] (boken)

8. Slå upp sidan sju i boken.[ slå upp sidan ɧu i bokən ]

repeterar [ repeterar ] (repetera)

9. Repetera![ repetera ]

en läxa [ en lekksa ]

åtta [ åtta ]

nio [ nio ] eller [ niə ]

i [ i ]

10. Läxa till imorgon är sidan åtta och nio i boken.

[ lekksa till imårrån e sidan åtta å nio i bokən ]

förstår [ föʂtår ]

11. Förstår du?[ föʂtå rdu? ]

12. (svar) Ja, jag förstår. [ ja ja föʂtår ]

13. (svar) Nej, jag förstår inte. [ nä ja föʂtår inntə ]

rätt [ rett ]

14. Det är rätt.[ de e rett ]

fel [ fel ]

15. Det är fel.[ de e fel ]

vet [ vet ]

betyder [ betydər ]

16. Vet du vad “läxa” betyder?[ vetu va lekksa betydər ]



nu [ nu ]

en rast [ en rasst ]

17. Nu är det rast.[ nu e de rasst ]

för [ för ]

idag [ ida ]

18. Tack för idag![ takk för ida ]



Eleven säger:



säger [ sejjər ] (säg)

en gång [ enn gåŋŋ ]

en gång till [ enn gåŋŋ till ]

1. Säg det en gång till.[ sejj de enn gåŋŋ till ]

sa [ sa ] ("säger" i dåtid)

2. Ursäkta, vad sa du?[ uʂekkta va sa du ]

var [ va ] ("är" i imperativ)

snäll [ snell ]

ger [ jer ] (ge)

mig [ mejj ]

3. Var snäll och ge mig en penna.[ va snell å je mejj en penna ]

kan [ kann ]

4. Kan du ge mig boken, tack.[ kann du je mejj bokən takk ]

5. Sa jag rätt nu?[ sa ja rett nu ]

skickar [ ɧikkar ] (skicka)

En pennvässare [ en pennvessarə ] (pennvässaren)

6. Kan du skicka mig pennvässaren, tack?

[ kann du ɧikka mejj pennvessarən takk ]

det här [ de här ]

7. Vad är det här?[ va e de här ]

ett block [ ett blåkk ]

8. Det här är ett block.[ de här e ett blåkk ]



Ett suddgummi [ ett suddgummi ] (suddgummit)

9. Kan du ge mig suddgummit, tack.[ kann du je mejj suddgummit takk ]

betyder [ betydər ]

en pärm [ en pärrm ]

10. Vad betyder “pärm”?[ va betydər pärrm ]

11. Det betyder “binder”[ de betydər .... ]

12. Det här är en pärm.[ de här e en pärrm ]

hur [ hur ]

man [ mann ]

en stol [ en stol ]

på [ på ]

svenska [ svennska ]

13. Hur säger man “chair” på svenska?[ hur sejjər mann ... på svennska ]

14. Man säger “stol”.[ mann sejjər stol ]

15. Vad heter det här på svenska?[ va hetər de här på svennska ]

ett bord [ ett bord ]

16. Det heter “bord”[ de hetər bord ]

17. Hur säger man “eraser” på svenska?

[ hur sejjər mann ... på svennska ]

18. Man säger “suddgummi”.[ mann sejjər suddgummi ]

uttalar [ utalar ]

ett ord [ ett ord ] (ordet)

19. Hur uttalar man ordet "ursäkta"?[ hur utalar mann ordət uʂekkta ]



20. Man säger ursäkta.[ mann sejjər uʂekkta ]

var [ var ]

finns [ finns ]

en toalett [ en toalett ]

21. Var finns det en toalett?[ var finns de en toalett ]

där [ där ]

höger [ högər ]

22. Där till höger.[ dä rti högər ]

vänster [ vennstər ]

23. Där till vänster.[ dä rti vennstər ]

rak [ rak ] (rakt)

fram [ framm ]

24. Där rakt fram.[ där rakt framm ]

25. Därborta.[ därbårtta ]

en lärare [ en lärarə ] (läraren)

26. Var är läraren?[ var e lärarən ]

27. Läraren är därborta.[ lärarən e därbårtta ]

en dator [ en dator ]

28. Var finns det en dator?[ var finns de en dator ]



Läraren säger:



1. Kom in!

2. Varsågod och sitt.

3. Har du en penna?

4. (svar) Nej, jag har ingen penna.

5. (svar) Ja, jag har en penna.

6. Översätt till svenska.

7. Översätt till ditt språk.

8. Slå upp sidan sju i boken.

9. Repetera!

10. Läxa till imorgon är sidan åtta och nio i boken.

11. Förstår du?

12. (svar) Ja, jag förstår.

13. (svar) Nej, jag förstår inte.

14. Det är rätt.

15. Det är fel.

16. Vet du vad “läxa” betyder?

17. Nu är det rast.

18. Tack för idag!



Eleven säger:



1. Säg det en gång till.

2. Ursäkta, vad sa du?

3. Var snäll och ge mig en penna.

4. Kan du ge mig boken, tack.

5. Sa jag rätt nu?

6. Kan du skicka mig pennvässaren, tack?

7. Vad är det här?

8. Det här är ett block.

9. Kan du ge mig suddgummit, tack.

10. Vad betyder “pärm”?

11. Det betyder “binder”.

12. Det här är en pärm.

13. Hur säger man “chair” på svenska?

14. Man säger “stol”.

15. Vad heter det här på svenska?

16. Det heter “bord”

17. Hur säger man “eraser” på svenska?

18. Man säger “suddgummi”.

19. Hur uttalar man ordet "ursäkta"?

20. Man säger ursäkta.

21. Var finns det en toalett?

22. Där till höger.

23. Där till vänster.

24. Där rakt fram.5

25. Därborta.6

26. Var är läraren?7

27. Läraren är därborta.8

28. Var finns det en dator?



Grammatik: Ordföljd

Ordföljd i ja/nej-frågor Man kan höra på ordföljden om en mening är ett påstående eller en fråga i svenska.

Jämför de här meningarna:

Han har en penna. (Påstående. Vi berättar att han har en penna.)

Har han en penna? (Fråga. Vi frågar om han har en penna.)

I de här meningarna är "har" verb och "han" subjekt. Ett verb är ett ord för en handling eller händelse.

Subjekt är den person eller sak som utför handlingen.

I ett påstående kommer verbet alltid på andra plats i meningen, efter subjektet. I en fråga byter man

plats på verbet och subjektet så att verbet kommer först och subjektet kommer på andra plats.

(Vi studerar här ja/nej-frågor, alltså frågor som man kan svara ja eller nej på.)

PÅSTÅENDE: JA/NEJ - FRÅGA:

1: SUBJEKT 2: VERB 1: VERB 2: SUBJEKT

DuDuDet

förstår.har

finnsen penna.en dator här.

FörstårHar

Finns

du?dudet

en penna?en dator här?



en fråga [ en fråga ]

1. 1. Har du en fråga?

2. 2. Förstår du?

hör [ hör ]

3. 3. Hör du?

gillar [ jillar ]

4. 4. Gillar du boken?

skriver [ skrivər ]

5. 5. Skriver jag rätt?

6. 6. Är det fel?

7. 7. Heter det "stol" på svenska?

här [ här ]

8. 8. Finns det en dator här?

också

9. 9. Finns det en lärare också?


Läs mer på ditt eget språk: MÅL Grammatikbok, avsnitt 3.1 ; 3.2 ; 4.2



Övning 2.2: Svara på frågan (med en hel mening)

Exempel


Har du en penna? (ja) Ja, jag har en penna.

Heter det bok på svenska? (pärm) Nej, det heter pärm. (repetera)

Övning 2.3: Ändra ordföljden till en frågaÄndra ordföljden och melodin i meningen så att det blir en ja/nej-fråga:

Exempel


Det heter "bok" på svenska. Heter det "bok" på svenska? (repetera)

Övning 2.4: Svara med en fråga som slutar med "också"

Exempel


Jag har en penna. (ett suddgummi) Har du ett suddgummi också? (repetera)

Det finns en dator här. (en stol) Finns det en stol också? (repetera)

Han förstår bra. (skriver) Skriver han bra också? (repetera)



Grammatik: Pronomen

Två demonstrativa pronomenNär man pratar om saker som man ser omkring sig så kan man använda demonstrativa pronomen,

som "det här" och "det där".


det här [ dehär ]

det där [ dedär ]



ett hus [ ett hus ]

1. 1. Det där är ett hus.

2. 2. Vad är det där?

en klocka [ en klåkka ]

3. 3. Det här är en klocka.

vacker [ vakkər ] (vackert)

4. 4. Det där är vackert.

5. 5. Översätt det där!

lyssnar (på) [ lyssna ] (lyssna)

6. 6. Lyssna på det här!

eller [ ellər ]

engelska [ eŋŋelska ]

7. 7. Är det där svenska eller engelska?

8. 8. Det där är engelska.

Övning 2.6: Svara på frågan med "det här" eller "det där"

Exempel


Vad är det där? (en bok) Det här är en bok. (repetera)

Är det här en bok? (en pärm) Nej, det där är en pärm. (repetera)

Är det där vackert? (ja) Ja, det där är vackert. (repetera)



Grammatik: Substantiv

Substantiv, en-ord och ett-ord Substantiv är ord som står för saker eller företeelser.

På svenska finns två kategorier av substantiv, en-ord och ett-ord. En och ett betyder egentligen samma

sak, skillnaden är bara grammatisk.

Jämför de här meningarna:

Jag har en penna. (en-ord)

Jag har ett block. (ett-ord)

Som du ser är penna en-ord, och block är ett-ord. "En" och "ett" kallas obestämd artikel. Du måste alltid

lära dig om ett substantiv är en-ord eller ett-ord, annars får du problem när du ska säga substantivet i

bestämd form eller i plural.

Det finns inte någon regel för att veta om ett substantiv är en-ord eller ett-ord. Du måste lära dig detta

för varje nytt substantiv du lär dig. Det finns dock några sätt att veta om det är högre sannolikhet att ett

ord är en-ord eller ett-ord, vilket vi kommer att studera senare i kursen. Just nu räcker det att veta att

majoriteten av alla substantiv är en-ord, så om du måste gissa kan du gissa på en-ord, men det är

naturligtvis alltid bättre att veta än att gissa!

Från och med nu så ska du alltid lära dig om ett substantiv är en-ord eller ett-ord.



1. 1. Kan du ge mig en penna?

ett problem [ ett problem ]

2. 2. Det här är ett problem.

3. 3. Kan du skicka mig en pennvässare, tack?

4. 4. Det här är en stol.

5. 5. Det här är ett bord.

ett jobb [ ett jåbb ]

6. 6. Han har ett jobb.





Övning 2.8: Byt ut ordet i meningenRepetera övningen tills det känns naturligt "i munnen" att säga substantiven med "en" eller "ett" framför! Fokusera på uttalet. Lägg märke till att den obestämda artikeln "en" eller "ett" alltid är obetonad.

Exempel

DU HÖR: DU SVARAR:

Har du en bok? Har du en bok?

(ett bord) Har du ett bord?

(en penna) Har du en penna?

Innan du gör nästa övning måste du lära dig om följande substantiv är en-ord eller ett-ord. Studera

listan nedan innan du fortsätter!

Ett minnestrick: Hjärnan har lättare att komma ihåg bilder och känslor än abstrakta grammatiska ord.

När du ska lära dig ett-ord kan du till exempel föreställa dig något kallt och fruset, som ett bord av is

eller ett ord av snö. När du ska lära dig ett en-ord kan du istället föreställa dig något som är varmt eller

till och med brinner, som en brinnande bok, en varm dator eller en glödande klocka.

en morgonen vänen natten faraett lägeen orsakett felen gångett orden sida

en bokett borden lärareen toalettett språken datoren pennaen läxaen stolen klocka

ett problemen frågaett jobbett husett suddgummien pennvässareen pärmett block

Övning 2.9: Byt ut ordet i meningenHär måste du själv komma ihåg om substantiven är en-ord eller ett-ord!

Exempel

DU HÖR: DU SVARAR:

Var finns det en toalett? Var finns det en toalett?

(bord) Var finns det ett bord?

(penna) Var finns det en penna?




Substantiv: Bestämd form

Man använder substantiv i bestämd form när man pratar om en specifik sak.

På många språk anger man bestämd form med en artikel som kommer före ordet (till exempel "the" på

engelska, "la" och "el" på spanska, eller "al" på arabiska).

På svenska anger man istället bestämd form med en ändelse på slutet av ordet.

Läs följande exempel:

Kan du ge mig boken, tack. (En bok blir boken i bestämd form.)

Kan du ge mig blocket, tack. (Ett block blir blocket i bestämd form.)

Studera hur man gör bestämd form i tabellerna nedan.

Vilken ändelse man använder beror på om substantivet är en-ord eller ett-ord och om ordet slutar på

vokal eller konsonant.

Det finns också några speciella fall som du ser nederst i tabellerna.

BESTÄMD FORM:

EN-ORD

Obestämd form ändelse Bestämd form

Slutar på konsonant: en stol +en stolen

Slutar på vokal: en penna +n pennan

Speciella fall:-or-er-el

en datoren literen spegel

+n+n+n

datornliternspegeln

ETT-ORD

Obestämd form ändelse Bestämd form

Slutar på konsonant: ett bord +et bordet

Slutar på vokal: ett läge +t läget

Speciella fall:-er-el-en

ett väderett segelett vapen

väd eX r +etseg eX l +etvap eX n +et

vädretsegletvapnet







1. 1. Det här är en stol.

2. 2. Stolen är inte bra.

3. 3. Vi har ett problem.

4. 4. Vad är problemet?

5. 5. Jag har en pennvässare.

6. 6. Pennvässaren är mycket bra.

7. 7. Var är läraren?

en skola [ en skola ]

8. 8. Var är skolan?

9. 9. Var är felet?

Övning 2.11: Ändra ordet till bestämd formDu hör ett substantiv i obestämd form. Säg det i bestämd form!

Exempel


en penna pennan (repetera)

ett bord bordet (repetera)

Övning 2.12: Byt ut ordetKom ihåg att säga substantivet i bestämd form. Du måste själv komma ihåg om det är en-ord eller ett-ord!

Exempel

DU HÖR: DU SVARAR:

Tack för pennan! Tack för pennan!

(suddgummi) Tack för suddgummit!

(pärm) Tack för pärmen!



Kapitel 3

Adam träffar en klasskompis i skolanAdam och Isac pratar lite på morgonen innan lektionen börjar.



Adam:

1. God morgon Isac![ gomårrån isak ]

Isac:

2. God morgon![ gomårrån ]

3. Hur är det med dig?[ hur e de me dejj ]

Adam:

4. Det är fint![ de e fint ]

men [ menn ]

kall [ kall ] (kallt)

ute [ utə ]

5. Men det är kallt ute.[ menn de e kallt utə ]

en vinter [ en vinntər ]

6. Vintern kommer nu…[ vinntərn kåmmə rnu ]

Isac:

måste [ måsstə ]

tar [ tar] (ta)

vinterkläder [ vinnterkläder ]

(vinterkläderna)

7. Ja, man måste ta fram vinterkläderna nu.

[ ja mann måsstə ta framm vinntərklädərna nu ]

går [ går ]

en skola [ en skola ]

8. Går du till skolan?[ gå rdu ti skolan ]



Adam:

cyklar [ sykklar ]

9. Nej, jag cyklar.[ nä ja sykklar ]

om [ åm ]

händer [ henndər ] (händerna)

om händerna [ åm henndərna ]

10. Det är kallt om händerna![ de e kallt åm henndərna ]

Isac:

behöver [ behövər ]

såna (sådana) [ sånna ]

kläder [ klädər ]

11. Du behöver såna kläder för händerna…[ du behövər sånna klädər för henndərna ]

12. Vad heter det på svenska?[ va hetə rde på svennska ]

Adam:

13. Handskar?[ hanntskar ]

Isac:

precis [ presis ]

14. Ja, precis![ ja presis ]

15. Du behöver handskar.[ du behövər hanntskar ]

Adam:

har rätt [ har rett ]

16. Ja, du har rätt.[ ja du har rett ]

köper [ ɕöpər ] (köpa)

17. Jag måste köpa handskar imorgon.[ ja måsstə ɕöpa hanntskar imårrån ]



Isac:

förresten [ föressten ]

var [ va ] ("är" i dåtid)

sjuk [ ɧuk ]

igår [ igår ]

18. Förresten, jag var sjuk igår.[ föresstən ja va ɧuk igår ]

hade [ haddə ] ("har" i dåtid)

19. Vad hade vi i läxa till idag?[ va haddə vi i lekksa till ida ]

Adam:

tre [ tre ]

fyra [ fyra ]

20. Vi hade sidan tre och fyra i boken.[ vi haddə sidan tre å fyra i bokən ]

kunna [ kunna ] (”kan” i infinitiv)

en dialog [ en dialåg ]

utantill [ utantill ]

21. Vi måste kunna dialogen utantill.[ vi måsstə kunna dialågən utantill ]

Isac:

oj [ åjj ]

studerar [ studerar ] (studera)

extra [ ekkstra ]

22. Oj, jag måste studera extra idag![ åjj ja måsstə studera ekkstra ida ]

Adam:

en lektion [ en lekɧon ]

börjar [ börrjar ]

23. Lektionen börjar nu.[ lekɧonən börrja rnu ]

en paus [ en paos ]

24. Vi ses i pausen![ vi ses i paosən ]

Isac:

25. Vi ses![ vi ses ]





Adam:

1. God morgon Isac!

Isac:

2. God morgon!

3. Hur är det med dig?

Adam:

4. Det är fint!

5. Men det är kallt ute.

6. Vintern kommer nu…

Isac:

7. Ja, man måste ta fram vinterkläderna nu.

8. Går du till skolan?

Adam:

9. Nej, jag cyklar.

10. Det är kallt om händerna!

Isac:

11. Du behöver såna (sådana) kläder för händerna…

12. Vad heter det på svenska?

Adam:

13. Handskar?

Isac

14. Ja, precis!

15. Du behöver handskar.

Adam:

16. Ja, du har rätt.

17. Jag måste köpa handskar imorgon.

Isac:

18. Förresten, jag var sjuk igår.

19. Vad hade vi i läxa till idag?



Adam:

20. Vi hade sidan tre och fyra i boken.

21. Vi måste kunna dialogen utantill.

22. Oj, jag måste studera extra idag!

Adam:

23. Lektionen börjar nu.

24. Vi ses i pausen!

Isac:

25. Vi ses!




Ordföljd i frågor med frågeord

I kapitel 2 lärde vi oss att ja/nej-frågor börjar med VERB + SUBJEKT (verbet på första plats och

subjektet på andra plats). I en fråga med ett frågeord (till exempel vad, hur, när, varför), kommer verbet

också före subjektet precis som i ja/nej-frågor, men före verbet kommer frågeordet.

PÅSTÅENDE: FRÅGA MED FRÅGEORD:

SUBJEKT VERB FRÅGEORD VERB SUBJEKT

DetDetManDet

heterär

sägerfinns

handskar.fint.stol.en dator.

VadHurHurVar

heterär

sägerfinns

det?det?man?

det en dator?



1. 1. Vad heter det på svenska?

2. 2. Var finns det en toalett?

när [ när ]

3. 3. När börjar lektionen?

4. 4. Hur uttalar man ordet "ursäkta"?

5. 5. Var köper man handskar?

6. 6. Vad betyder "pennvässare"?

7. 7. Hur är det med dig?





Övning 3.2: Svara på frågan

Exempel


Vad heter det på svenska? (handskar) Det heter handskar. (repetera)

Vad har du i händerna? (en dator) Jag har en dator. (repetera)

Övning 3.3: Svara med en fråga

Exempel


Jag studerar i skolan. (vad) Vad studerar du i skolan? (repetera)

De sitter. (var) Var sitter de? (repetera)



Grammatik: Verb

Presens av verb i grupp 1-4 Verb är ord som beskriver vad någon gör, eller vad som händer.

Svenska verb brukar delas in i fyra grupper (konjugationer). Vi kommer att lära oss mer om varför

dessa grupper är viktiga, men nu ska vi först lära oss hur man kan gissa vilken verbgrupp ett verb

tillhör. Vi ska till att börja med endast lära oss verben i nutid (presens). Nästan alla verb slutar med -r i

nutid, förutom en del av verben i grupp 4.

När du lär dig ett verb, måste du lära dig vilken grupp det tillhör. Här är några tips som kan hjälpa dig:

Verb som slutar med -ar i presens tillhör alltid grupp 1.

Verb som slutar med -er i presens tillhör oftast grupp 2, men ibland grupp 4.

Verb som slutar på -r (men inte -ar eller -er) i presens tillhör oftast grupp 3 eller 4, men ibland

grupp 2. (Du måste alltså lära dig för varje verb vilken grupp dessa verb tillhör).

PRESENS AV VERB I GRUPP 1-4:VERBGRUPP PRESENS (ändelse)

1. AR-VERB

skickarbörjarstuderarhälsarrepeterarcyklar

-ar

2. ER-VERB

heterbetyderbehöverköperhör

-er

(-r)

3. KORTVERBbortrormår

-r

4. OREGEL-BUNDNA VERB

gårärkan

(olika ändelser, ofta -r men inte alltid)

Grupp 4 är oregelbundna verb. Det betyder att de inte följer några regler när man säger dem i olika

former. Därför kan de också sluta på olika sätt i nutid, och slutar alltså inte alltid med -r.

I övningarna ska vi nu koncentrera oss på grupp 1-3. Senare ska vi också träna på verb i grupp 4.




Grammatik: Verb



1. 1. Jag cyklar till skolan.

2. 2. Du behöver handskar.

3. 3. Vad heter det på svenska?

4. 4. Han köper handskar.

5. 5. Han studerar extra idag.

tror [ tror ]

6. 6. Jag tror att vintern kommer nu.

7. 7. Tror du att lektionen börjar nu?

mår [ mår ]

8. 8. Hur mår du?

9. 9. Jag mår bra.

bor [ bor ]

10. 10. Var bor du?

Sverige [ svärrjə ]

11. 11. Jag bor i Sverige.



Grammatik: Verb

Övning 3.5: Byt ut ordet i meningenI denna övning ska du fokusera på att uttala ändelsen rätt så att du skiljer mellan -ar, -er och -r! Repetera övningen tills det känns "bekvämt" i munnen att uttala verben i presens i en mening.

Exempel

DU HÖR: DU SVARAR:

Han mår bra. Han mår bra.

(studerar) Han studerar bra.

Övning 3.6: Lyssna på meningen, repetera verbet och säg om det är ar-verb, er-verb eller kortverb!

Exempel

DU HÖR: DU SVARAR:

De studerar i skolan. studerar, ar-verb.

Övning 3.7: Svara på frågan (med verb från grupp 1-3)Fokusera på att uttala verbets ändelse rätt när du svarar på frågan!

Exempel


Studerar du svenska? (ja) Ja, jag studerar svenska. (repetera)

Har du en bok? (köper) Nej, jag köper en bok. (repetera)



Räkneord

Räkneord 1 - 20Nu är det dags att lära dig räkna på svenska! I tabellen nedan ser du hur man stavar och uttalar

räkneorden från 1 till 20. Några räkneord kan uttalas på olika sätt (9, 10, 20). Du behöver bara lära dig

det uttal som står först av alternativen, men det är bra att veta att det finns ett alternativt uttal.

STAVNING UTTAL STAVNING UTTAL

1 ett2 två3 tre4 fyra5 fem6 sex7 sju8 åtta9 nio10 tio

[ ett ] [ tfå ] [ tre ] [ fyra ][ femm ] [ sekks ] [ ɧu ] [ åtta ][ nio ] även: [ niə ][ tio ] även: [ tiə ]

11 elva12 tolv13 tretton14 fjorton15 femton16 sexton17 sjutton18 arton19 nitton20 tjugo

[ ellva ][ tållv ][ trettån ][ fjortån ][ femmtån ][ sekkstån ][ ɧuttån ][ artån ][ nittån ][ ɕugo ] även: [ ɕugə, ɕugi ]

Övning 3.8: Räkna till 10!

Träna på att räkna till 10. Säg 1 när du hör en signal, vänta tills du hör rösten säga rätt siffra och fortsätt

sedan på 2.

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10

Övning 3.9: Räkna från 11 till 20!

Träna på att räkna från 11 till 20. Säg 11 när du hör en signal, vänta tills du hör rösten säga rätt siffra

och fortsätt sedan på 12.

11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20

Övning 3.10: Läs siffrorna högt!

Läs den första siffran när du hör signalen. Efter att du har hört rätt svar fortsätter du med nästa siffra.

13, 4, 7, 19, 15, 1, 10, 2, 5, 12, 20, 6, 8, 18, 17, 3, 9, 11, 14, 16



Räkneord



gammal [ gammal ]

hur gammal [ hur gammal ]

din [ dinn ]

en son [ en sån ]

1. 1. Hur gammal är din son?

ett år [ ett år ]

2. 2. Han är åtta år.

många [ måŋŋa ]

hur många [ hur måŋŋa ]

ett barn [ ett barn ] (barn)

3. 3. Hur många barn har du?

4. 4. Jag har fem barn.

5. 5. Vi hade sidan nitton och tjugo i läxa.

6. 6. Har du fyra handskar?

7. 7. Nej, jag har två handskar.

plus [ pluss ]

8. 8. Vad är tre plus tre?

9. 9. Det är sex.



Räkneord

Övning 3.12: Byt ut ordet i meningen!

Den här övningen ska du göra med boken framför dig. Läs siffran i boken och säg meningen när du hör

signalen!

Exempel

DU LÄSER: DU SVARAR:

Hon har tre barn. Hon har tre barn.

(2) Hon har två barn.

Övning

LYSSNA:

1. Vi hade sidan ett i läxa.

(14)

(8)

(10)

(4)

(9)

(20)

2. De har fyra barn.

(2)

(5)

(7)

(13)

(11)

(3)

3. Han köper två handskar.

(18)

(6)

(12)

(17)

(15)

(16)

4. Min son är åtta år.

(19)

(1)

(10)

(12)

(20)

(5)

Övning 3.13: Svara på frågan

Exempel


Vad är ett plus ett? Det är två. (repetera)



Kapitel 4

Adams granne behöver låna ett verktyg.Någon knackar på Adams dörr. Han öppnar.

Dialog 4.1: Instudering ÖVERSÄTTNING SVENSKA MED UTTALSHJÄLP

Grannen

1. Hej! Jag heter Johan.[ hejj ja hetə johan ]

bor [ bor ] (verb 3)

här [ här ]

bredvid [ brevid ]

2. Jag bor här bredvid.[ ja bor här brevid ]

undrar [ unndrar ] (verb 1)

om [ åmm ]

en skruvmejsel [ en skruvmejjsəl ]

3. Jag undrar om du har en skruvmejsel?

[ ja unndrar åm du har en skruvmejjsəl ]

köper [ ɕöpər ] (köpte) (verb 2)

ny [ ny ]

ett tak [ ett tak ]

en lampa [ en lammpa ]

en taklampa [ en taklammpa ]

kopplar (in) [ kåpplar inn ]

(koppla in) (verb 1)

4. Jag köpte en ny taklampa och jag måste koppla in den.

[ ja ɕöpptə en ny taklammpa å ja måsstə kåppla inn den ]



hittar [ hittar ] (verb 1)

någon [ nånn ] eller: [ någån ]

5. Men, jag hittar inte någon skruvmejsel.

[ menn ja hittar intə nån skruvmejjsəl ]

lånar [ lånar ] (låna) (verb 1)

en [ enn ]

av [ av ]

6. Kan jag låna en av dig?[ kann ja låna en av dejj ]

Adam

7. Ursäkta, jag förstår inte.[ uʂekkta ja föʂtår intə ]

vara [ vara ] eller: [ va ] ("är" i infinitiv) (verb 4)

pratar [ pratar ] (prata) (ar-verb)

långsamt [ låŋŋsammt ]

8. Kan du vara snäll och prata långsamt?

[ kann du vara snell å prata låŋŋsammt ]

ännu [ ennu ]

9. Jag förstår inte svenska så bra ännu.

[ ja föʂtår intə svennska så bra ennu ]

Grannen

jaså [ jasså ]

absolut [ appsolut ]

10. Jaså, absolut.[ jasså appsolut ]

11. Har du en skruvmejsel?[ ha rdu en skruvmejjsəl ]

12. Jag behöver låna en skruvmejsel.[ ja behövər låna en skruvmejjsəl ]

Adam

13. Vad betyder skruvmejsel?[ va betydər skruvmejjsəl ]



Grannen

ett verktyg [ värrktyg ]

14. Det är ett verktyg.[ de e et värrktyg ]

man [ man ]

skruvar [ skruvar ] (verb 1)

15. Man skruvar med den.[ man skruvar me den ]

såhär [ såhär ]

16. Såhär. (Johan visar med handen.)

[ såhär ]

Adam

jaha [ jaha ]

17. Jaha, jag förstår.[ jaha ja föʂtår ]

sån (sådan) [ sånn ]

18. Jag har en sån.[ ja har en sånn ]

väntar [ venntar ] (vänta) (ar-verb)

lite [ litə ]

ska [ ska ] eller: [ ska ] (verb 4)

hämtar [ hemmtar ] (hämta) (verb 1)

19. Vänta lite, jag ska hämta den.[ vennta litə ja ska hemmta den ]

20. Här är den.[ här e den ]

en storlek [ en storlek ]

21. Är det rätt storlek?[ e de rett storlek ]



Grannen

verkar [ värrkar ] (verb 1)

lagom [ lagåm ]

stor [ stor ]

22. Ja, den verkar vara lagom stor.[ ja den värrkar vara lagåm stor ]

tusen [ tusən ]

23. Tusen tack![ tusən takk ]

får [ får ] (verb 4)

tillbaka [ tillbaka ]

fort [ fortt ]

så fort (som) [ så fortt ]

klar [ klar ]

24. Du får tillbaka den så fort jag är klar.

[ du får tillbaka den så fortt ja e klar ]

Adam

25. Ingen fara.[ iŋŋən fara ]

så länge som [ så leŋŋə såmm ]

26. Du kan låna den så länge som du behöver.

[ du kann låna den så leŋŋə såmm du behövər ]

Grannen

snart [ snart ]

27. Jag kommer snart tillbaka.[ ja kåmmər snart tillbaka ]

28. Hej så länge![ hejj så leŋŋə ]





Grannen

1. Hej! Jag heter Johan.

2. Jag bor här bredvid.

3. Jag undrar om du har en skruvmejsel?

4. Jag köpte en ny taklampa och jag måste koppla in den.

5. Men, jag hittar inte någon skruvmejsel.

6. Kan jag låna en av dig?

Adam

7. Ursäkta, jag förstår inte.

8. Kan du vara snäll och prata långsamt?

9. Jag förstår inte svenska så bra ännu.

Grannen

10. Jaså, absolut.

11. Har du en skruvmejsel?

12. Jag behöver låna en skruvmejsel.

Adam

13. Vad betyder skruvmejsel?

Grannen

14. Det är ett verktyg.

15. Man skruvar med den.

16. Såhär. (Johan visar med handen.)

Adam

17. Jaha, jag förstår.

18. Jag har en sån.

19. Vänta lite, jag ska hämta den.



20. Här är den.

21. Är det rätt storlek?

Grannen

22. Ja, den verkar vara lagom stor.

23. Tusen tack!

24. Du får tillbaka den så fort jag är klar.

Adam

25. Ingen fara.

26. Du kan låna den så länge som du behöver.

Grannen

27. Jag kommer snart tillbaka.

28. Hej så länge!



Grammatik: Verb

Verb i infinitiv efter hjälpverb

I kapitel 3 lärde vi oss att verb i nutid (presens) oftast slutar med -r. Det gäller när det bara finns ett verb

i en sats.

Ofta finns det ett så kallat hjälpverb före verbet. Då finns det alltså två verb i satsen.

Ett verb som kommer efter ett hjälpverb slutar inte med -r utan med -a (om det är grupp 1 och 2) eller

en annan vokal (om det är grupp 3 eller 4). Denna verbform heter infinitiv.

Jämför följande meningar:

Jag köper den.

Jag måste köpa den. (Måste är hjälpverb, köpa står i infinitiv.)

Jag bor här.

Jag ska bo här. (Ska är hjälpverb, bo står i infinitiv.)

PRESENS OCH INFINITIV AV VERBGRUPP 1-4:VERBGRUPP PRESENS INFINITIV

1. AR-VERBpratarskickarbörjar

-arprataskickabörja

-a

2. ER-VERBbetyderbehöverköper

-erbetydabehövaköpa

-a

(specialfall:)Grupp 2 C.

hörrör -r höra

röra -ra

3. KORTVERBbortrormår

-rbotromå

- (ingen ändelse)

4. OREGEL-BUNDNA VERB

fårförstårharkommerär

(olika ändelser, oftast -r)

fåförståhakommavara

(oftast -a eller ingen ändelse)

I tabellen ser du att det finns en verbgrupp som heter 2 C. Senare kommer du att lära dig skillnaden

mellan grupperna 2 A, 2 B och 2 C. Just nu räcker det att komma ihåg att 2 C slutar på -r i presens och

-ra i infinitiv.

Infinitiv används inte bara efter hjälpverb utan också med ordet "att". Vi kommer att lära oss mer om

detta senare i kursen.


Läs mer på ditt eget språk: MÅL Grammatikbok, avsnitt 6.1 ; 6.2


Grammatik: Verb

Hjälpverb Nedan finns en lista med de vanligaste hjälpverben i svenska. De står här i nutid (presens). Lägg

märke till att det finns flera hjälpverb som inte slutar på -r i presens (som de flesta andra verb gör).

Några av hjälpverben kan du redan, några har du inte lärt dig än. Lär dig alla hjälpverben i listan nu,

innan du fortsätter att göra övningarna!

HJÄLPVERB


kan

måste

ska

vill

får

brukar

behöver

bör




Grammatik: Verb



1. 1. Jag måste koppla in lampan.

2. 2. Jag behöver låna en stol.

3. 3. Kan jag låna en av dig?

4. 4. Jag ska hämta den.

hör [ hör ] (verb 2)

5. 5. Kan du höra mig?

rör [ rör ] (verb 2)

6. 6. Får man röra datorn?

7. 7. Man måste ta fram vinterkläderna nu.

8. 8. Jag måste köpa handskar imorgon.

9. 9. Jag måste översätta läxan idag.

10. 10. Kan du skicka mig pennvässaren?

vill [ vill ] (verb 4)

11. 11. Han vill köpa en dator.

klarar [ klarar ] (verb 1)

12. 12. Kan vi klara läxan?

försöker [ föʂöker ] (verb 2)

13. 13. Vi måste försöka.

14. 14. Jag vill förstå.



Grammatik: Verb

Övning 4.2: Byt ut ordet i meningen!Byt ut hjälpverbet i meningen! Tänk på att det andra verbet i meningen slutar med -a (infinitiv).

Exempel

DU HÖR: DU SVARAR:

Han vill låna ett verktyg. Han vill låna ett verktyg.

(måste) Han måste låna ett verktyg.

Övning 4.3: Lägg till ordet i meningen! Lägg till ett hjälpverb i meningen! Tänk på att det andra verbet ändras till infinitiv när du lägger till ett hjälpverb.

Exempel


Jag lånar en penna. (vill) Jag vill låna en penna. (repetera)

Han köper en bok. (ska) Han ska köpa en bok. (repetera)

Övning 4.4: Byt ut rätt ord i meningen!

Exempel

DU HÖR: DU SVARAR:

Jag måste gå nu. Jag måste gå nu.

(sitta) Jag måste sitta nu.

(behöver) Jag behöver sitta nu.




Ordföljd i ja/nej-frågor med hjälpverb

I Kapitel 2 lärde vi oss ordföljd i frågor, alltså att man börjar med verbet. I frågor med hjälpverb börjar

man med hjälpverbet, men det andra verbet i meningen kommer nu efter subjektet.

Man kan säga att när man ändrar ett påstående till en fråga så byter hjälpverbet och subjektet plats,

men det andra verbet står kvar på samma plats.

Läs exemplen i tabellen nedan! När man talar om ordföljd så brukar man kalla hjälpverbet för verb 1

och det andra verbet för verb 2.

PÅSTÅENDE: FRÅGA:

SUBJEKT VERB 1 VERB 2 VERB 1 SUBJEKT VERB 2

HonJagHan

kanfår

måste

förstå.lånaköpa

en stol.handskar.

KanFår

Måste

honjaghan

förstå?lånaköpa

en stol?handskar?

Övning 4.5: ExempelmeningarTänk på att melodin går upp mot slutet av en fråga!


1. 1. Kan jag låna ett verktyg av dig?

2. 2. Måste du köpa boken?

3. 3. Ska vi gå till skolan?

4. 4. Vill du ha en paus?

brukar [ brukar ] (verb 1)

tittar (på) [ tittar ] (titta) (verb 1)

en tv (en teve) [ en tevə ]

5. 5. Brukar du titta på tv?

6. 6. Får man sitta här?

7. 7. Behöver du studera mycket idag?

talar [ tala ] (tala) (verb 1)

8. 8. Kan du tala svenska?

själv [ ɧellv ]

9. 9. Bör man koppla in en taklampa själv?

10. 10. Ska vi titta på tv?

11. 11. Vill du sitta?





Övning 4.6: Svara på frågan!

Exempel


Kan jag låna en penna? (ja) Ja, du kan låna en penna. (repetera)

Vill du gå? (cykla) Nej, jag vill cykla. (repetera)

Övning 4.7: Svara med en fråga som slutar med "också"!

Exempel


Du kan låna en penna av mig. (ett suddgummi) Kan jag låna ett suddgummi också? (repetera)

Vi måste prata nu. (studera) Måste vi studera också? (repetera)

Ordföljd med "inte" I svenska kommer negationen "inte" efter det första verbet i meningen. Om det bara finns ett verb

kommer alltså "inte" efter verbet, om det finns ett hjälpverb kommer "inte" efter hjälpverbet.

Läs exemplen i tabellen nedan!

SUBJEKT VERB 1 INTE VERB 2

JagJagHanVi

Hon

förstårhittar

ärbehöver

vill

inte.inteinteinteinte

sitta.cykla.

någon skruvmejsel.snäll.



1. 1. Jag hittar inte någon stol.

2. 2. Vi ska inte studera nu.

3. 3. Jag behöver inte sitta.

4. 4. Hon bor inte här.

5. 5. De talar inte svenska.

6. 6. Jag kan inte komma idag.

7. 7. Vi har inte någon lektion nu.

8. 8. Det är inte bra.





Övning 4.9: Repetera meningen med "inte"! I den här övningen kommer du att öva negation i meningar med hjälpverb.

Exempel


Hon vill cykla. Hon vill inte cykla. (repetera)

Vi måste prata nu. Vi måste inte prata nu. (repetera)

Övning 4.10: Svara på frågan! I den här övningen tränar vi på meningar med hjälpverb och negation.

Exempel


Ska vi cykla?. (nej) Nej, vi ska inte cykla. (repetera)

Måste du studera nu?. (ja) Ja, jag måste studera nu. (repetera)

Övning 4.11: Repetera meningen med "inte"! I den här övningen kommer du att öva negation i meningar utan hjälpverb.

Exempel


Hon cyklar. Hon cyklar inte. (repetera)

Vi pratar nu. Vi pratar inte nu. (repetera)

Övning 4.12: Svara på frågan! I den här övningen tränar vi på negation i meningar med eller utan hjälpverb.

Exempel


Går du till skolan? (nej) Nej, jag går inte till skolan. (repetera)

Bor du här? (ja) Ja, jag bor här. (repetera)




Inte ... någon När "inte" kommer med ett verb som har ett objekt, står ofta ordet

"någon" [ någån ] före objektet om det är i obestämd form (istället för obestämd artikel "en").

Studera exempelmeningarna nedan!

"Någon" uttalas ofta förkortat: [ nånn ]

(Om objektet är ett ett-ord säger man istället "något" [ någåt ] , men det kommer vi inte att öva i det här

kapitlet.)



1. 1. Jag hittar inte någon penna.

en fråga [ en fråga ]

2. 2. Jag har inte någon fråga.

3. 3. Det finns inte någon dator här.

4. 4. Vi kan inte hitta någon stol.

Övning 4.14: Svara på frågan! Tänk på att ordet "någon" bara sägs om det finns ett objekt, inte annars!

Exempel


Har vi läxa idag?. (nej) Nej, vi har inte någon läxa idag.

Bor du här?. (nej) Nej, jag bor inte här.




Grammatik: Pronomen

"Den", "det" och "de" när man pratar om saker När man pratar om saker kan man använda "den", "det" eller "de". Man måste alltid veta om en sak är

en-ord eller ett-ord, för att veta om man ska säga "den" eller "det" om saken. Ordet "de" används både

om saker och om personer, när man pratar om flera (plural).

SUBSTANTIV(exempel)

PRONOMEN UTTAL

EN-ORDen lampaen pennaen stol

den [ denn ]

ETT-ORDett verktygett bordett språk

det [ de ] även: [ de ]

PLURALtvå handskarfem bord

de [ dåmm ]




Grammatik: Pronomen



1. 1. Jag köpte en ny lampa och jag måste koppla in den.

2. 2. Du kan låna ett verktyg.

3. 3. Jag ska hämta det.

pennor [ pennor ] ("penna" i plural)

4. 4. Har du pennor?

5. 5. Ja, de är här.

ett hus [ ett hus ]

6. 6. Det finns ett hus därborta.

7. 7. Jag bor i det.

8. 8. Var är toaletten?

9. 9. Den är därborta.

10. 10. Finns det ett bord här?

11. 11. Ja, men det är inte så bra.

Övning 4.16: Svara på frågan med "den", "det" eller "de"!

Exempel


Var är pennan? (här) Den är här. (repetera)

Är lampan fin? (ja) Ja, den är fin. (repetera)



Veckodagarna

VeckodagarnaNu är det dags att lära oss veckodagarna.

Vi ska också lära oss hur man säger när man menar den närmast kommande veckodagen, och den

närmast passerade veckodagen.

Du ser två olika uttal i tabellen. Det första alternativet är det vanligaste och det vi rekommenderar att du

lär dig.

DAGENS NAMN: NÄRMAST PASSERADE DAG:

NÄRMAST KOMMANDE DAG:

måndag [ månnda ] Även: [ månndag ] i måndags på måndag

tisdag [ tisda ] Även: [ tisdag ] i tisdags på tisdag

onsdag [ onnsda ] Även: [ onnsdag ] i onsdags på onsdag

torsdag [ toʂda ] Även: [ toʂdag ] i torsdags på torsdag

fredag [ freda ] Även: [ fredag ] i fredags på fredag

lördag [ lörda ] Även: [ lördag ] i lördags på lördag

söndag [ sönnda ] Även: [ sönndag ] i söndags på söndag

VIKTIGT: Som du ser använder man prepositionen "i" när man pratar om dåtid och "på" när man pratar

om framtid. Detta gäller bara när man pratar om veckodagar, inte i andra tidsuttryck! Du ska alltså inte

se det som en regel att ”i” står för dåtid och ”på” står för framtid. När man pratar om månader, veckor,

årstider, tider på dagen eller år så uttrycker man oftast dåtid eller framtid på andra sätt.



Veckodagarna

Övning 4.17: ExempelmeningarDet är viktigt att du blir säker på vad "i måndags" och "på måndag" betyder. Att blanda ihop dessa uttryck kan leda till stora missförstånd!


1. 1. Jag köpte en ny dator i torsdags.

2. 2. Det är tisdag idag.

3. 3. Vi ses på onsdag!

4. 4. Är det lördag idag?

5. 5. Nej, det är söndag.

var [ va ] ("är" i dåtid)

6. 6. Det var lördag igår.

7. 7. Jag ska börja studera på måndag.

8. 8. Det är snart fredag!

Övning 4.18: Räkna upp veckodagarna!

Träna på att räkna upp veckodagarna. Rösten säger siffran för dagen (1-7). Säg måndag när du hör

rösten säga "1", vänta tills du hör rösten säga rätt veckodag och fortsätt sedan när du hör rösten säga

"2".

Exempel

DU HÖR: DU SVARAR:

1 måndag

2 tisdag

Övning 4.19: Säg vilken dag det är imorgon eller var igår.

Exempel


Det är måndag idag. (imorgon) Det är tisdag imorgon. (repetera)

Det är lördag idag. (igår) Det var fredag igår. (repetera)

I Kapitel 6 kommer övningar där du tränar på att säga "i måndags" eller "på måndag"!


= Lyssna på SVENSKAMEDFLYT.COM Kapitel 1 · = Lyssna på SVENSKAMEDFLYT.COM Kapitel 1 Hälsningar...

Documents

Transcript of = Lyssna på SVENSKAMEDFLYT.COM Kapitel 1 · = Lyssna på SVENSKAMEDFLYT.COM Kapitel 1 Hälsningar...