˘ ˇˆ€¦ · Kund (genomfö PåG 500-Karta Utmaningen Cykel RVU Resepolicy Fjärrkonf Bilpool...

�� !��"��#��$%��

�

�

� ��

�� !��"��#��$%��&�'"��(�)��*��""��+��**�� ,**��-��.�'��#�� "�� /��(��011.1��'"��,��#� ��2�#�" 3%��" "��/�" �� -4��

�� ."�� &�� 5�� 6�2� �#"��#��"��7 2��(%"3��/�� 2��8� 9�� )�� 6�2��/��3�� )�� 2��8� 9�� *� 1�32��"�� 92��8� �:�� +� .��2��#"�� 2��8� �� ;��"�� **� � ��

��1��/�� /��#��)��,<�� .�'7-4��

�� ."�� &�� 5�� =��)�� 2��8� 9�� =�""��/�"�)��/��)�� 92*�8� :�� *� =��/�"�)�� +�2��8� �� +� >�##��3��/)�� *2��8� �� ;��"�� **� � ��

�� !��"��#��$%��

�

�

� ��

*��<��#)��/��/�(��#��)��,'� %�?#%��2��"�(�� 2� �#��2�� -��

�� ."�� &�� 5�� 2��8� �� *� +�2+�8� �+�� *� $"��*� **2*�8� �� +� >�##��3��/)�� :2��8� *�� ;��"�� **� � ��

��++��<��/��/�(��#��)��/3�"��)�� '��#�� 2�/�" ��/�#�" 3%4��

�� ."�� &�� 5�� 6�2��/3�"�� '�� 2��8� �� 6�2��/3�"�� )�)��'�� *�2*�8� �� *� 1�3� �+2��8� �� ;��"�� **� � ��

�� !��"��#��$%��

�

�

� *�

��!�� 3��)�(�)��#��#��)��/3�"�� 2�/�" ��/�#�" 3%��'��5� "��?�� "�� "��4�,$"�� #%3" ��-��

�� ."�� &�� 5�� )��?��'3�� )?3� �� ++2+�8� �� )��?��'3�� %�� 2��8� �� /�� *� )��""(%��7�� 2��8� �� +� �� )�,��-�� **2*�8� �� )�� **2*�8� �� $�)��3�� 2��8� �� 9� @�)��(%��(�)��/� �"�� 2��8� �� 5��"�� )��/�� 2��8� �� :� �� ""��#�� /� �� 2��8� �� )�� .��2��#"�� 2��8� +�� ;��"�� ""��)�� (�� '�""��!��(%��(%��"�� (�)�� "��)��'� ��?��2�� #��"��(��#��""��'��(%� "�� >�� /3�"��"��(%�� ""��

�� !��"��#��$%��

�

�

� +�

��&)�� "�� /��)��4�,$"�� #%3" ��-��

�� ."�� &�� 5�� 5��/��#(%��""��("��)�� +�2��8� �� 5��"��#(%��""��("��)�� 29�8� �� *� 5��/��#(%��""��"��)�� 2��8� :�� '�� "�� +� .��2��#"�� 2��8� �� ;��"��

�99��5� "��)��/��#(%��" "��"��#(%��4�� 5��/��'�"7 ��#�"3%��/�/�" �� )��7�"��""��)��""�3�''�� ""��(%��'�"��A;�""�3�''��'�"A��#��3�� #�<�� /��()��#�� (��(%��()��#��#��A ��"��A��)��""��(��"�''7�� =�� 3�� #��("7�� >"�#��#�� 3�� #��("7�� B�� #�"3%'�"�� #��3�� '�"�� B�� #�"3%'�"��'�"/7�� @�#��#�"3%�)��/�� "��7��#�'�"�� C7��"��#��3�C7�"��""�3�''��"��'��"��'�� '�"" ��#�� $%��#��(%��"��2�� (�"#2�)��""��""�3�''�� D��'�"��"��7�#��#��#�"3%��"��'�"�� ""�5� ��(�� %��"�"�� '�"��(%��#�� '�"��3�� ;�"�(��#%��/��%�� =%�� #��'� �� ;��'�""��""��"�� !�"��""�3�''��'�"�� ""�5� ��(��%� ��'�"" (%�'�� B(�� #��"�� )�� (%��#%3"��/��##��"��(��#��"�/��()��(��#��#�(%��"��#�� #)��!�� #�/�(��/��(%� %�� (%��##��"��(��#��"�� )��#��""��(��2��7��"��#��3��2�'�"��"2�@��$"��2� �7��/7�'�"��#��#�"3%��/� ��/��2�##�� 0�(��#��#��""�� /�#%3"��/�� 5��#��"��#��'�"(��""�3�''��

�� !��"��#��$%��

�

�

� ��

��5� "��?�� "��"��)��?��#� ��(�" "�4��

�� ."�� &�� 5�� 0�(��#�� #��"� **2*�8� �� >��#��(%�� 29�8� �� *� >��#��##�� 29�8� �� +� $%�� 29�8� �� >��"��'�/�� 29�8� +�� ;�� /��#��"� ��2��8� �� 9� >�#��3�� *2*�8� �� .��2��#"�� *2*�8� �� ;��"�� ;��'�"" ��#��/�� (%�'��'� ��(��

�� !��"��#��$%��

�

�

� ��

:��<�� ( ��/3�"�? �%��#��/�(��#� ��)��(%��(%��4�

�� ."�� &�� 5�� 6�2�#7�� 29�8� �� 6�2�� 2��8� �� *� 6�2�� 2��8� �� +� 6�2�#7�� 2��8� �� 1�32��#� ��)�� :*2*�8� �+�� ;��"��

��<��3��?)��/�(��((��2�� " "��2�� (%��(%��4�,$"�� #%3" ��-�

�� ."�� &�� 5�� 1�3� **2*�8� �� !��/�� )��)�)�� 2��8� *�� 3��""�� *� E�� 2��7��""�� 2��8� *�� #��/��%�� +� &�� "�� 2��7��""�� +�2��8� �� #��/��%�� .��2��#"�� *2*�8� �� ;��"�� &� �� #��'�/%��(%�� #�� (%�� (%�� "��""��(��

�� !��"��#��$%��

�

�

� 9�

��D��)�� #��)��" "��##��2�5� ��( ��" "��((��" ��%��4�� <�� .�'7�/��3��#7��'��'��#��/��(%��(�)��/� �� 5� ��(�� (%�#)��(%�'��##��#��=%"��"�� >�##��/�5� ��(�� ""�� '�""��5��'%�3��"��/�(%� ��)��)�#��##�� ""� �� @)��#��'� ��(�)��5)��)��!��'%�3��)� )��F�� 1�3�� @5)��2��/��"��/�#�� (%�� (�)�� "��3��/��/�� #�� .��5� ��(��##��""�� '��"% ��3�� #��'��)��)��/�()�(��(�)��5� ��(��'�/%��"��#�� #�""��3��)��@)�� "��3�'�/%��"��(%�� 3�� 1�3�� @��(�)��5� ��(�� E��#��)��(�)��&��""��>�##��""��)�� 2�'�"7 ��2��'�"��/�'� ��##�� 1�3�� 1�3��%� ��'��/�(��#(%�� ""��#��'�� 1�3�� 1�32��3��##��)�� 1B3��

��D��)��7�� " " � �'��4�� E��7��/��#�� AC7��"��#��A2��/��)��/�" ��'�� 0�G��#��"�� #�)��7�� /� �(%��7�"��2��/7��/�� ""� ��#��7��"��/�� ""��7��"�2��F�� B�� G�(�)��)��2��3�(�)��##�� .��(�)��#��'� (�� #�)��/��"� �� #��/�"7(� �� )��/��#�""�� B��#�� $�� )�(�)�� 3�� &� �/�� 3��7��""��#��3�� #� 7(��""��#�� /� �� '�� =��%��)�� ""��'�� )�� #�� /��#�� 6�2�� "��7��3��#��3��?��"��#�� )2��7�"��""��)��""��'�� ()��%��(%��7��"��

�� !��"��#��$%��

�

�

� ��

�*��<��'�/��(�� %��(%��'��#�� "�� /��(��)��(��#4��

�� ."�� &�� 5�� 6�2��' �"�� :2+�8� *�� 6�2�� +*2��8� �+�� *� 1�32�� #�� +�2:�8� �� +� 1�32��"" � �2��8� �� ;��"�� *��

��+��5� "��?�� "��'�/��/��""��/3�"��/� �%�� (�)�� #�/��#�� "�� /��(��%��/�� "��(��#� ��""�� " 3��()��/3�"��? �%��4�� $�� (�)��#��=%"��"� ��) ��""�� H��"��(%�'��7��"�� )�� )�� 0�� "��/��3�� )�(�)��2�#��3��#��'%�3��)��A#��A�#�"3%��"��,��#� ��-�'�"��)��)�� "��"��/�� /��#�� '�/%�� .��"��'� "��3�� #��(��#�)�� #��'�""�� %��(�� '�/��"��"��(�� (��#��'��"% �� )��#��%��/�3�#(%��" ��"��"�� >�� "�� I#?1��(%�� "��'� "�� )�#��'�� %� ��3��()�#%3"��/��7��3�� %�� #�<�� .�'7�/�� '3�� E��"� ��(��""�� "�� #��)��#�3"�� @��(%��(�)��

�� !��"��#��$%��

�

�

� :�

��&)�� "�� ##��/��((��" ��%��/3�"��(%��(%��"�� " "�� '�� #��""��( ��" "��7��"?�)��4�� ;��'� �� (��*��:��/��9�*��C7��"��/��)��'��2� �#� �� (%��(%��'7�� "7�� ""�� ""��2� �� "��"�� $"��"��3�� 4� �#�3��(�� )�#) ��#)��'7��#�� )��#�#�� ""�� @�� )�(%��(�)�� A=��A��#�#��(��#��#��6��)�� #��""� "��()��%��(%��#��#�� 3� �� )�/%��D��#�3��7��#7��/�"��(%�� "��)��""��/�� )�(��#��$%��"� ��)�(%�� )�� ##��""�� $%�'��##��/�� #��)�� ##�� F�&�� #�� )�� )�� ##�� %��'��=%"��"��,E��@��/�"#F-!��""��"� �(%��")�� ""�J'7��##��"��3#(�#��'�"��@�� 7��"�� <3�"��""��#��/7��7��"2��/��/��#� ��/��/)""��"��7��"/� �� .�� '�""� �#�� ""� ��(�� .�� '�""��#�� %��'�/��;��'�"" ��#��)�(%�� @��""��""��(��(��(%��#� �#��'�� (�� /�� (%��"3�� ;�""��"��/��2�� 5��3�� #��(%��""��(�� ;��'�""�� #�(��2��)��)�'� �� #�� /�"��##��""�� C7��"'�� ##�� #�/)""��'�""�� (%�'��" �� #�/��/)""�"�� '�� "�� @��7��"(%�� #�)�� >�#��%��)� ��/��#�)�� #��%��'� ��)��""��/�/�"�� 5��3�� %��"��'�"3�� 7 ��#� �#��"��(%��#� �#��"%�� %��#)�� 7��"��(��"7 � �� %��(�� #� �� (%�� ""�� ""��'%�3��)��""�� @�� '�"3��/�� ""�� #�'7��'��

�� !��"��#��$%��

�

�

� ��

��<��%3��/�� #��)��?�� /�"/��4�,�KL��M0��" " M��KL��M0�/%� ��-��

�� ."�� &�� 5�� 2��8� �� 2��8� �� *� *� �2��8� �� +� +� :2��8� *�� 2��8� �� 2��8� �� 9� 9� ��2��8� +�� *�2+�8� �� :� :� �2��8� �� *2��8� �� ;��"�� **� � ��

�� !��"��#��$%��

�

�

� ��

�9��<��"�/��)��?��(7" " � ��(%��4�,�KL��M0��" " M��KL��M0�<%� ��-��

�� ."�� &�� 5�� 2��8� �� 2*�8� �� *� *� :2+�8� *�� +� +� :2+�8� *�� 2��8� �� :2+�8� *�� 9� 9� *2��8� �� *+2+�8� �� :� :� �2*�8� �� *2��8� �� ;��"�� *��

�� !��"��#��$%��

�

�

� ��

��<�� 7��/��/�� /�(��)��?��4�,�KL��M0��" " M��KL��M=7�� -��

�� ."�� &�� 5�� ,��7��-� :2��8� *�� 2��8� �� *� *� �+2��8� �� +� +� :2��8� *�� 2��8� +�� 2��8� �� 9� 9� *2��8� �� *2��8� �� :� :� �2��8� �� ,=7�� 7��-� *2��8� �� ;��"�� **� � ��

�� !��"��#��$%��

�

�

� �*�

�:��$%�� " " ��)�� #��&B $B>;��" "�� <��" "�� ")�� (�)��(��)��##��'3��)��4�,�KL��ME)�� (�)�M��KL��M=7��-��

�� ."�� &�� 5�� 2��8� �� *2*�8� �� *� *� ��2��8� *�� +� +� ��29�8� �� 2��8� *�� *2*�8� +�� 9� 9� ��29�8� �� *2*�8� 9�� :� :� *2*�8� �� *2*�8� �� ;��"�� *��

�� !��"��#��$%��

�

�

� �+�

��<��#)�� " "��/��,�)��'�� "�� ##��-4��

�� ."�� &�� 5�� $�� *2��8� �� 2��8� �� *� �� +2��8� �� +� �� 2��8� �� ""��("�� +�2��8� �� I�/��2��"�� (7� �2��8� �� ;��"�� **� � ��

��0��#�� "��'�� /�� ##�4�� ;�� 0;�� ""�� <��""�� 3��)�� 7��'�� /�� <��"�� 0�� ?(%� �"3�� E�� #��" �� '�"�� '�� E�� ;�� 3��)�� "3/��"�� "��3��(�� (� �� !��"3/��"2��/�"�� 7��2��#�)�� "��/�� "3/��"2��%��#�� ;�"��#�� /��"�� @�"3��/�� "�� '�� 0;�

�� !��"��#��$%��

�

�

� ��

�

��5� "��'�(��?�� /�� #� �� #�(%��4��

�� ."�� &�� 5�� 5!?"��,��"��"�� /�(-� *�29�8� �� &�� "(�)�� 2��8� 9�� *� =�"3%��/��"�� *�2��8� �� +� B��#�?��%�� 2��8� �� .��2��#"�� 2:�8� +�� ;��"�� *�� (��!��(� �� 2��/��"�� #�� /�(�� $� ��/�� /�(2�$=�� &�� "��#�� %��

�� !��"��#��$%��

�

�

� ��

�*��<��(%��)��(��#��#�" 3%"�� 7 ��#4��

�� ."�� &�� 5�� 1�3� ��2��8� 9�� 6�2�=�"3%��"�#�� 2��8� +�� *� 6�2�0@I��+��""��B=.@� �+2��8� �� +� 6�2��#"�� 2��8� �� ;��"�� **� � �� @�� 0@I��+��#��3��(�� C��"�'�"� �� 0@I��+�� 5��/��#�"3%��'��2�#��3��"�#��?��

��+��5��/��"%#�� (�)��4�� <�� /��#��(��#��/��)�� )��/��'��#��/��/��#��"��(%��)��/�/3�"��@)�'��%#�� "��(%�'��##��(��)��4�� )��'��"�#��)�2�#��(��'� "��'"�� 0��G��(�"��)�#�� )��()��#�� ""��F�� 5��/�� %� ��#(��(�)��<�� .�'7�/�� ("��)�� ()��'��'�� #%3"��/��"��(��#�� 0��2��3�� 0��

�

Företagskontakter - status 12010-05-05

FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus

Motivationsgrad (ny)

Intressenivå (etabl)

Ant anst

Genomf_vadFtg storlek

Intresse

Alingsås 26


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

ABB AB Eva-Lena Kopp

Personalansvarig HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499Överväger

KartaBilpolicyResepolicyFjärrkonfSparsamt

Cykel

ABB AB Ylva Olsson

Miljöansvarig Miljö/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499Överväger

BilpolicyResepolicyFjärrkonfSparsamtkörs

Cykel

Alingsås Lasarett (VGR) Carin Carlehed

Arbetsmiljöansvarig HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

500-PåG

KartaUtmaningen

CykelRVUResepolicyFjärrkonfBilpool

Alingsås Montessoriskola Globen Paula Lundgren

Rektor VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99PåG

KartaUtmaningenÖvr

Skolbarnsenkät RVUCykel

Alingsås pastorat, kyrkliga Jan Kesker

Kyrkoherde VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99PåG

Övr Enkeltjänste-RVU

B&B Tools Services AB Dan Skarpsjö

Miljöchef Miljö/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Överväger

UtmaningenBilpolicyResepolicy

CykelBilpoolSparsamt körsKollektivKarta

Elteknik EEA AB Leif Thörnström

Platschef VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99Håll_kont

Sparsamt körs

Folktandvården Ulrika Nåfält

Klinikchef /ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99Överväger

Övr Provåkarkortvid flytt

Övr

Höglunda Psykiatri AB Bernt Nadolski


50-99Håll_kont

Sparsamt körs

ICA MAXI Stormarknad Henrik Melin

VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Överväger

Utmaningen

Manpower AB Christina Dahlqvist

Kontorschef VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Håll_kont

Sparsamt körs

Meco-Pak AB Bengt Egeman

VD VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99Håll_kont

Sparsamt körsCykel


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

Polismyndigheten i Västra Jan Hellnevi

Kommisarie VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Håll_kont

CykelSparsamt körs

Posten AB Ann-Christine Hagberg

Platschef /ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Håll_kont

Utmaningen KartaFjärrkonfCykel

Samhall AB Elisabeth Persson

Personalledare HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Håll_kont

Sollebrunns Betongelement AB Hans-Anders Pettersson


50-99Håll_kont

Sparbanken Alingsås Ulf Olofsson

Miljöansvarig Miljö/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99PåG

KartaResepolicyUtmaningenBilpool

RVUResepolicyBilpoolBilpolicy

Svedplan AB Preben Ritter


100-199Håll_kont

M-fordonSparsamt körs

Sörhaga Vårdcentral (VGR) Margaretha Nilsson


50-99Håll_kont

Utmaningen Bilpool

Tommy Byggare AB Jonas Karlsson


50-99Överväger

Tommy Byggare AB Helena Gustavsson

VD-assistent Övr/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99Överväger

BilpolicyM-fordonSparsamt körsResepolicy

Tvätteriet Alingsås (VGR) Lars Dahmm


200-499PåG

KartaUtmaningenÖvrCykel

RVU, bl a förskift-turer

RVUKollektivCykel

Tvätteriet Alingsås (VGR) Charlotta Olsson

? HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499PåG

KartaUtmaningenCykelÖvr

RVU, bl a förskiftturer

RVUKollektivCykel

Posten Alingsås Stefan Johansson

/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

Ointr f.n.50-99


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

Steel Tech i Alingsås AB Tomas Karlsson


Påverkbar50-99

Turnils AB Christina Lindgren

Produktionschef HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

Går vidare100-199

Härryda 25


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

Aspen Petroleum AB Allan Hällgren

IT- HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

0-49Överväger

Fjärrkonf Fjärrkonf

Atlet Martin Björkroth

Produktionschef VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499Överväger

RVUResepolicy

Christian Berner Carina Frednes

HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

0-49Överväger

Utmaningen BilpolicyResepolicySparsamt körsKollektivCykel

Cochlear Bone Anchored Gunborg Polson

Vice vd VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Överväger

CykelKarta

Elanders Sverige AB Lena Manner


100-199Överväger

UtmaningenÖvr

CO2-neutraltftg

RVUBilpoolSparsamt körs

Göteborg-Landvetter Airport Helena Wiberg

Stabschef VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

250-PåG

KollektivBilpoolSamåkn

Göteborg-Landvetter Airport Sandra Brantebäck


500-PåG

KollektivBilpoolSamåkn

Kronans Droghandel Fahimeh Sedehi

Chef kvalitet och Miljö/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499Överväger

CykelKollektiv

Kronans Droghandel Florence Hansson

Kvalitets- och Miljö/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499Överväger

CykelKollektivRVU

Posten Logistik AB, Paketterminal Ann-Sofie Sandberg

Terminalchef VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499Håll_kont

KollektivFjärrkonf

Team Sportia Janne Willén

Inköpschef Inköp/Ek/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

0-49Överväger

Karta

Wallenstam Företag Bengt Carlsson

Utvecklingschef Fastighet/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Överväger

BilpoolKollektiv


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

VTAB Marc Dussart

Platsansvarig VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

PåG

KartaKollektivÖvr

Inför-flytt-info Kollektiv

Aca Asistans Ann-Kristin Björk


Ointr f.n.100-199

Daros Piston Rings AB Magnus Berglund

Personalchef HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

Påverkbar50-99

Godshantering Landvetter AB Marie Larsson

Kvalitetsansvarig Miljö/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

Går vidare50-99

IT-Pac Clarita Jansson


Går vidare100-199

Svensk Rörinfordring Pär Wallentheim

VD /ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

Ointr f.n.50-99

Aplicator System AB Peder Jönsson


0-49

CDC-gruppen Claes Däldehög


50-99

Flygbilar i Landvetter AB Hans Nilsson


0-49

Gibbon AB Roger Einerskog


0-49

Halfhen-Deha AB Hans Dieter Hardt


0-49

Hjortviken konferens Suzanne Parenius


0-49


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

Landvetter Stormarknad Martin Ekman


0-49

Kungälv 13


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

City Gross Kenneth Hult


50-99Överväger

Karta CykelKollektivKarta

Göteborgs Kex Jan Jägevall

Informationschef Marknad/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499Överväger

Karta BilpolicyResepolicyFjärrkonfCykelSparsamt körs

ICA Maxi AB Kent Björk


100-199Överväger

KartaCykel

ICA Sverige AB Klas Fredriksson

Miljö/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

500-PåG

KartaKollektivÖvr

Ny skift-tur,intern info +provåkarkort

RVUKollektivCykel

Kungälvs sjukhus Åke Kallander

Säkerhets- och Miljö/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499PåG

KartaKollektivBilpoolÖvr

Provåkarkort CykelBilpoolRVUKartaFjärrkonf

Swedish Match Camilla Engdahl


50-99PåG

RVU RVUBilpoolResepolicy

Tradex / Brady Converting AB Göran Widell

Facility Mgr Miljö/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Överväger

Karta BilpolicyResepolicySamåknFjärrkonfCykel

Arvid Nilsson Sverige AB Kristin Bojahnder

Personalansvarig HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

Går vidare100-199

Isenta Västa AB Billy Gustafsson

? Miljö/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

Påverkbar50-99

Övr

Michelin Nordic AB Ann Karlsson

Personalassistent HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

Ointr f.n.50-99

Bilab AB Henrik Nilsson


50-99

Bror Tonsjö AB Jonny Nyberg


100-199


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

Kungälvs Rörläggeri Jerry Ohlsson


100-199

Lerum 16


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

Andreas Stihl Måns Carlander


0-49Håll_kont

Karta CykelRVUSparsamt körs

BIM Kemi Martin Wållberg

Personalchef HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99Överväger

CykelKartaSparsamt körsBilpolicy

Bjerkås Björn Björnfors


0-49Håll_kont

CykelSparsamt körsÖvr

Christers Måleri Christer Johansson


0-49Håll_kont

M-fordonSparsamt körs

New Store Europe Sefedin Harbas

Fabrikschef VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99Håll_kont

Cykel

Norlander Food Håkan Hulander

Produktionschef /ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99Överväger

KartaCykel

Norlander Food Kentinge Olsson

Marknadschef Marknad/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99Överväger

KartaCykel

Nääs Fabriker Annika Fagrell


200-499Håll_kont

RVUCykelBilpoolKarta

Söne Buss Roger Gustavsson


50-99Håll_kont

Sparsamtkörs

..för förarna Cykel

Wångsell & Andersson Byggnads Mats Andersson


0-49PåG

CykelRVUBilpolicyKollektiv

Autoadapt Håkan Sandberg


Påverkbar50-99

Flexator Lars Rydström


Ointr f.n.50-99


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

Flodéns Byggnads Anders Flodén


Ointr f.n.0-49

Hellberg Safety Göran Hellberg


Påverkbar0-49

Sparköp Owe Krook


Påverkbar50-99

Karta

VA Teknik Robert Sjöberg


Mölndal 47


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

ABB Business Center Birgitte Olsson

Platsansvarig Fastighet/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Överväger

SparsamtkörsBilpolicyResepolicyCykel

CykelSparsamt körsBilpoolKollektivKarta

Ahlsell Sverige AB Niclas Jansson


50-99Överväger

Sparsamt körsBilpolicyKarta

Astratech Fredrik Hellman

MIljöchef Miljö/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499Överväger

M-fordonBilpoolBilpolicyKartaUtmaningen

BilpolicySparsamt körs

AstraZeneca Marie Andersson


500-Överväger

KartaUtmaningenResepolicyFjärrkonfKollektiv

Karta

Callenberg Fläkt Marine AB Johan Gahnertz


50-99Håll_kont

Coop Sverige AB Peter Nordman

Varuhuschef /ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99Håll_kont

Kollektiv KollektivKarta

Ericsson Anders Åberg


Håll_kont

CykelKollektivUtmaningenBilpool

Forever Living Products Jan-Ingvar Berntsson

Fac Mgr VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199PåG

UtmaningenBilpolicyResepolicy

IKEA Svenska Försäljnings AB Nenne Pettersson

Varuhuschef VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499PåG

UtmaningenRVUResepolicy

KollektivÖvr

IKEA Svenska Försäljnings AB Fredrika Klarén

Koordinator Miljö & VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499PåG

UtmaningenResepolicy

KollektivÖvr

Ivar Celander AB Anders Erlandsson

Ekonomiansvarig Inköp/Ek/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Överväger

ResepolicyBilpolicy

Sparsamt körsM-fordon

IVF/Swerea Marie Pauli


Överväger

Utmaningen BilpolicyBilpool


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

Kapp-Ahl Ann-Marie Heinonen

CSR-ansvarig HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Håll_kont

ResepolicyBilpolicyUtmaningen

Sparsamt körs

Loomis Sverige AB Dragan Djenadija


200-499Håll_kont

KollektivRVUCykel

Nvs Installation AB Lennart Petersson

Regionchef VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

50-99Överväger

BilpolicyResepolicyFjärrkonf

Sparsamt körs

Saab AB Hèlén Gadolin

MIljöchef Miljö/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499PåG

RVUBilpolicyResepolicy

FjärrkonfSparsamt körsCykelSamåkn

Santa Maria AB Sigbritt Oskarsson

HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499PåG

Karta

Santa Maria AB Peter Elmfeldt

Personaldirektör HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499PåG

Karta

Scandic Hotels AB Lena Nyquist

hotelldirektör /ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

Referens50-99PåG

UtmaningenÖvrCykel

Realtidsmonitor

Siemens AB Mats Radhammar


100-199Överväger

ResepolicyFjärrkonfSparsamt körsCykelKarta

Toyota Center Göteborg AB Tommy Witedal


100-199Håll_kont

ResepolicyBilpolicy

Kollektiv

VGR IT - Regionservice Eva Eliasson

Inköp/Ek/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499Överväger

Cykel RVUSparsamt körs

Allfrakt AB Hubert Jönsson


Ointr f.n.50-99

Aros Electronics AB Åke Gustavsson


Går vidare50-99


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

Billes Tryckeri AB Fredrik Bille


Ointr f.n.50-99

Black & Decker AB Åsa Sjöberg


Ointr f.n.50-99

BMV Sverige AB Tomas Ericsson


Ointr f.n.50-99

Coor Service Management AB Rolf Persson


Påverkbar50-99

Elgiganten AB VD / Platschef


Ointr f.n.50-99

Folkspel i Sverige AB Hans Friberg


Ointr f.n.50-99

Hedin Göteborg Bil AB Gunilla Nygren

VD-sekreterare Övr/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

Påverkbar100-199

Honeywell AB Karin (?)


Ointr f.n.50-99

Inspecta Sweden AB


Ointr f.n.50-99

Lambertsson Sverige AB VD / Platschef


Ointr f.n.50-99

Lassila & Tikanoja Service AB VD / Platschef


Ointr f.n.50-99

Lindome Flyttningsbyrå AB Erik Vilhelmsson


Ointr f.n.50-99


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

Musikservice Sweden AB Inge (?) Davidsson


Ointr f.n.50-99

Q-Matic AB Bo Jonsson


Ointr f.n.50-99

SCA Hygiene Products Erik Lövgren


Går vidare

Telenor Sverige AB Göran Johansson


Ointr f.n.50-99

Tranpenad Egon Viatov

HR-chef HR/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

Påverkbar100-199

Bilpolicy

Tranpenad Trädgård och Mark AB Charlotte Ederbäck


Ointr f.n.50-99

Bilia Fordon AB Elisabeth Henriksson


50-99

K-Rauta AB Andersson


50-99

Psi Antonson AB VD / Platschef


50-99

Samhall AB Britt-Inger Bentsen


50-99

Westpack AB Erika Bodin


50-99

Partille 10


FöretagNamn

Titel Ansv_Syssla/

<--

KontaktStatus



Ant anst


Intresse

Allum / Sten & Ström Jörgen Törnqvist

Marknadsansvarig Marknad/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

500-PåG

RVUCykel

Consat Engineering AB Jan Bertil Johansson


100-199Överväger

Kollektiv

Elga AB Per Gelang


50-99Håll_kont

FjärrkonfSparsamt körsCykelKarta

Lindex AB Helena Gustafsson

Kontorsansv Partille Inköp/Ek/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

200-499Överväger

Övr Vandringar mm KollektivCykelRVUKarta

Mastec Stålvall AB Tomas Gustafsson


100-199Överväger

KartaKollektiv

Cykel

Menigo Foodservice AB Johan Thorson

Regionchef VD/vVD/ProspectKontaktadEtablerad kontaKund (genomfö

100-199Överväger

KartaKollektiv

Sparsamt körsCykelKollektivRVUKarta

Veolia Transport Sverige AB Linda Ekdahl


200-499Håll_kont

Cykel

Diplom-Is Sverige AB Tony Johansson


Påverkbar50-99

Granova Bygg AB Kjell Fröjdendal


Ointr f.n.

Partille Stormarknad AB Thomas Strindeborn


Går vidare50-99

Guldklimpen - Dialog med företagen

Dialog med företagen: 2008-2010

Alingsås Härryda Kungälv Lerum Mölndal Partille

Hans Arby, för GR


Vad gjort

•� 75 besökta arbetsplatser, löpande kontakter m 40, återbesök hos 20

•� Kommunerna

•� 15 kundaktiviteter

•� 30 kundrelaterade möten med lev m fl

•� Många ”interna” möten


Vad har hänt - enkäten

•� 33 svarade av 83 på 70 arbetsplatser (ej kommunerna)

•� 8 ”fel” � 45 – 50 % svarsfrekvens

•� 16 på arbetsplatser >200 pers, 3 på >50 pers

•� 12 var VD el motsv, 11 var miljöansv, 11 inom personal

•� All utom 8 har miljöledningssystem

•� 7 svarade att de redan arbetade samlat med personalens resor


Vad har hänt- enkäten

•� Hälften blivit hjälpta att starta eller fortsätta

•� 20 procent åtgärder 30 procent aktiviteter

•� Om inte: Ej prio, passar ej i tid, ej tid/resurser

•� Tips och goda exempel i topp

•� Goda effekter - men inte på ekonomin

•� Västtrafik

•� Hälften (åtm kanske) vill ha fortsatt stöd

•� NKI=62 resp 73

•� Upplevd nytta: 4 resp 5,3….


Slutsatser - negativa

•� Större intresse, mindre resultat. Kommunerna mer, företagen mindre

•� ”Det funkar idag”. Problemen mindre, förutsättningarna sämre. En av många frågor.

•� Tydliga, enkla, lönsamma erbjudanden – och hungriga leverantörer - saknas

•� TTT

•� Finanskrisen

•� Miljö fortfarande ”grädde på moset”


Slutsatser - positiva

•� Samarbete näringslivsansvariga

•� Lokal förankring

•� Samarbetet med Göteborg

•� Budskapet och arbetssättet

•� Kommunernas roller – gott exempel, fysiska förutsättningar..

•� Kampanjer och tävlingar fungerar – än så länge


Framgångsfaktorer & rekommendationer

•� Jobba utifrån kommunen

•� Fånga företag och människor i förändring

•� Skapa förutsättningar och incitament

•� En stark produktportfölj

•� Snävare urval

•� Bygg och utnyttja nätverk

•� Utnyttja förändringar – rätt timing

•� Utnyttja kommunens inre arbete - katalysator


En möjlig modell för fortsättning

•� En permanent rådgivning – en resurs för näringslivsansvariga m fl via BRG, GR, VIP mha TK?

•� Fokuserad nybearbetning

•� Underhåll av befintliga kontakter

•� Utnyttja befintliga nätverk

•� Samarbete med leverantörer

•� Uppföljning och ”resultatkonferenser”

•� Västtrafiks roll – företagsförsäljning, anpassade tjänster mm

•� FOKUS: Från ord till handling


Pengar - KLIMP

År Budget Utfall Kommentar

2008 700’ 600’

2009 300’ 500’ (knappt 200´ f Utmaningen)

2010 280’ 180 (knappt 100´ f utvärdering)

Total 1 280’ 1 280’ (+ gratistid..)

= 9 tkr/besökt arbetsplats (17tkr totalt) = 6 tkr/besök


Pengar - motfinansiering

Motfinansiering Summa Kommentar

Direkta projektinsatser fr kommunerna, arbetstid

195’

Kostnader för aktiviteter & åtgärder i kommunerna

720’ + 1-4” för plan/beslutade åtg i 1 kommun

Externa arbetsgivares motfinans 265- 1000’

Totalt motfinansiering 1 180 – 5 000’

Inkl ovan

+ tillkommande åtgärder i övr kommuner

+ okända & tillkommande satsningar hos ext arb.givare


Vad händer nu

•� Kommunerna fått slutrapport, kontaktregister och övr dokumentation

•� De externa arbetsgivarna har fått kortversion av rapporten

•� Lista till TK för utskick av Nyhetsbrev mm

•� Spridning:

•� Input till ”Välkomstpaket nya företag i Mölndal”

•� Input till VIP/K2020

•� Pressmeddelande tas fram

•� Spridning av slutrapporten till Trafikverket m fl

•� Ev följduppdrag? Utmaningen? Tjänsterese-workshops?


Slut?

1 (6)

p:\klimp - genomförande\företag\slutrapport företag\administrativt planer och rapporter\2a pm projektplan.doc

pm

01s

2006-1

1-2

0

PM 2007-12-21 Dialog med Företag – GR

KLIMP

Ver 1.0

Dialog med företag – underlag för projektplan

Projektet kommer att drivas i enlighet med KLIMP-ansökan. Detta underlag för en projektplan ska ses som en komplettering och precisering av ansökan.

Satsningen omfattar olika kommuner, många arbetsgivare och en relativt liten budget. Vi måste alltså arbeta smart och i möjligaste mån utnyttja befintliga verktyg och erfarenheter för att kunna lägga den mesta tiden där den göra nytta - ute hos arbetsgivarna.

Upplägg

� Anpassning till respektive kommun beroende på urval av arbetsgivare, lokala förutsättningar och önskemål, vilka relationer och kanaler näringslivsansvariga, gatukontor m fl har med arbetsgivarna

� Fokus på personliga möten och införsäljning för att skapa eget internt engagemang. Den säljande rådgivaren är företrädesvis en och samma person.

� Utnyttja befintliga relationer med, och kunskap om, de lokala arbetsgivarna för att effektivisera kontakter, bokningar, möten och uppföljning. Rådgivaren representerar respektive kommun, men i ett samarbete inom GR. Rådgivaren ska stärka relationen med kommunen och bädda för fortsatt ömsesidigt arbete inom hållbara transporter

� Strategiska samarbeten med Västtrafik och kanske även Vägverket och Trafikkontoret Gbg, liksom övriga ”tjänsteleverantörer” (Cykelutmaningen, Sunfleet, Sparcoachföreningen etc). Rådgivaren bäddar, och öppnar dörrar, för dem med ”rätt” tjänster.

� Seminarium för att nå mindre företag, liksom deltagande i befintliga nätverks möten.

� Framtung satsning, dvs i princip ska alla arbetsgivare besökas under det första 1-1,5 åren för att de ska hinna göra något innan projekttidens slut.

� Visst material nödvändigt, bygger på befintligt material från Trafikkontoret. Möjligt finansiellt stöd för verktygsutveckling från Vägverket eller andra?

� För urval, erbjudanden etc, se KLIMP-ansökan

PM 2007-12-21 Ver 1.0

2 (6)


pm

01s

2006-1

1-2

0

Mål

� De övergripande målen är mycket enkla och tydliga: I ansökan anges att 320 företag i 6 kommuner ska kontaktas och att minst 20% av de besökta arbetsgivarna ska ha vidtagit minst en av de föreslagna åtgärderna (för att minska ensamåkandet i bil till/från och i arbetet). Bägge siffrorna är rimliga. I ansökan antas också att 75 % av dem som kontaktats går vidare med ett personligt besök, en rimligare andel är 50% (ca 30 st), men med än övervikt av större arbetsgivare. Det betyder att målet om att minst 3 600 anställda ska beröras av minst en åtgärd också är rimlig. Det leder till att antalet bilresor till arbetet minskar med 10% (50% ställer bilen 1 dag per vecka) – vilket kan vara rimligt.

� För att hålla tempot bör projektet löpande följas upp med avseende på de tre mätetalet: 1) Antal tagna kontakter, 2) antal genomförda besök 3) antal arbetsgivare som vidtagit minst en åtgärd. Efter projekttiden uppskattas respektive åtgärders effekt multiplicerat med antal berörda anställda. En effektutvärderingsmodell håller på att utarbetas av Trafikkontoret.

� Delmål: Att minst 100 besök genomförs under det första ”aktiva året” (mars 2008 – mars 2009), vid sidan av seminarier, PR etc. Att satsningen säljs in hos berörda personer i de deltagande kommunerna och samarbeten etableras med viktiga partners under det första halvåret.

� Målen kan komma behöva justeras efter den inledande kontaktrundan med kommunföreträdarna.

� Utvärderingen (liksom definition av mål och indikatorer) kommer att baseras på den så kallade SUMO-modellen (System för Utvärdering av Mobilitetsprojekt). I utvärderingen kommer också en uppskattning av arbetsgivarnas kostnader för genomförda åtgärder att göras för redovisningen av motfinansieringen.

Preliminär tidsplan

Steg 1 – Initiering (Q1 2008):

� Träff med minst kontaktperson, näringslivsansvarig och representant från Gatukontor e dyl i respektive kommun. Övriga personer (Agenda 21, KUSTOM, m fl) kan kontaktas senare och vid behov.

PM 2007-12-21 Ver 1.0

3 (6)


pm

01s

2006-1

1-2

0

� Kontakt och förhandling med potentiella samarbetspartners (VT, VV, leverantörer). Med Västtrafik menas både marknadsavdelningen (rekrytering av företagssäljare pågår) och trafikplanerare.

� Samordning med Dialog med Hushåll (för att hitta planerings- och synergieffekter)

� Inventering av behovet av material och verktyg, och vad som redan finns (hos ffa TK i Gbg). Framtagande av ett minsta grund-kit inklusive brevmallar etc.

� Utarbetande av projekt-/marknadsplan med tidsplan, liksom lokala underplaner

� Avrapportering på ledningsgruppmöte. Mars?

Steg 2 – dörrknackning (Q2 08 – Q1 09):

� Göra satsningen känd i kommunerna (PR och andra befintliga kanaler)

� Kontakta utvalda arbetsgivare på bästa sätt (per brev, via befintliga frukostmöten etc) och boka besök. ’

� Ovan bygger på lokala kontaktscheman – det kan finnas skäl att dela upp arbetsgivarna i olika grupper beroende på läge, situation, storlek etc.

� Besök och uppföljningar. Uppföljningar görs både för att för att se vad som hänt och för att hålla frågan aktuell. Den direkta uppföljningen kompletteras med en indirekt via de samarbetspartners och leverantörer som projektet förmedlat kontakter med.

� Eventuell utveckling av verktyg och mer material beroende på budget.

� Återkoppling till respektive kommun och till ledningsgruppen i kvartalsrapporter och på möten vid behov.

Steg 3 – Eftersläntrare och uppföljning (Q2 09 – Q4 10):

� Fortsätta sprida kännedom om satsningen – och kanske även de lokala resultaten.

� Kontakt med och besök hos övriga arbetsgivare som ej hunnits med eller inte varit intresserade/aktuella innan, samt uppföljning av tidigare besök

� Återkoppling till respektive kommun och till styrgruppen i kvartalsrapporter och på möten vid behov.

PM 2007-12-21 Ver 1.0

4 (6)


pm

01s

2006-1

1-2

0

� Eventuella seminarier i kommunerna för att uppmärksamma satsningen i sig och visa på goda exempel och samtidigt skapa lokala nätverk, bädda för fortsatt erfarenhetsutbyte och s a s ”lämna” över till dem själva.

Steg 4 – Utvärdering och säkerställande av fortsättning (Q4 10 – Q1 11):

� Utvärdering, rapport och presentation för beställare, finansiärer, samarbetspartners och politiker.

� Utvärderingen baseras på SUMO, men kommer att kompletteras med en kombinerad enkät- och intervju-undersökning bland kontaktade arbetsgivare för att mäta den upplevda kvaliteten och nyttan med dialogen, vad den resulterat i och åsikter om hur dialogen skulle kunna fortsätta. Utvärderingen ska alltså vara både sammanfattande och framåtsyftande.

� Den kanske viktigaste dokumentationen är kontaktlistorna och de sammanfattande mötesanteckningarna.

Organisation

Projektet rapporterar på GR nivå till Ledningsgruppen för Guld-klimpen

(dvs samma som för ”Dialog med hushåll”). Avrapporteringen kan ske två gånger per år - i slutet av hösten för att summera resultaten och granska inriktningen för följande år och i slutet av våren för att se hur arbetet löper. År 1 ligger ledningsgruppsmötet lämpligen i mars/april, då projektplanen kan diskuteras och godkännas. Vid behov avrapporteras och diskuteras projektets framgångar och bakslag även på de reguljära mötena med kommunernas kontaktpersoner (”arbetsgruppen”).

I varje kommun utses en projektansvarig och en kontaktgrupp där även kommunens KLIMP-kontaktperson, näringslivsansvarig och någon representant för gatu- eller stadsbyggnadskontoret (e dyl) ingår. Gruppens uppgift är att stötta och vägleda rådgivarens arbete på kommunnivå vid behov.

Projektledare och ”säljande rådgivare” föreslås vara samma person för att minimera administration. Projektledaren skickar kvartalsvis en samlad, kortfattad statusrapport till ledningsgruppen, liksom kommunspecifika rapporter till respektive kontaktgrupp.

Projektledaren knyter till sig eventuella speciella kompetenser där det kan vara motiverat, men i första hand hänvisas arbetsgivarna till kommersiella leverantörer av tjänster och produkter.

PM 2007-12-21 Ver 1.0

5 (6)


pm

01s

2006-1

1-2

0

Budget

År 1:

Aktivitet Tkr Kommentar

Initiering: Inventering, möten med

kommuner och partners, framtagande av

projekt/marknadsplan etc

100 Ffa nedlagda arbetstimmar

Projektledning, rapporter, möten etc 50

Material (omarbetning, tryck etc) 50

Marknadsföring, utskick, ev seminarium 50

Bokning & Besök (och deltagande i

seminarier o dyl)

450 = ca 100 besök á 0,5 +1+2

+1 (bokning, förberedelse,

besök, uppföljning)

SUMMA År 1 700 (Exkl ev extern finansiering)

År 2:




Bokning & Besök (och deltagande i

seminarier o dyl)

220 = Blandat nybesök +

uppföljning av gamla

SUMMA År 2 300 (Exkl ev extern finansiering)

PM 2007-12-21 Ver 1.0

6 (6)


pm

01s

2006-1

1-2

0

År 3 inkl slutet:




Uppföljningsbesök 140 = Ffa uppföljning av gamla

kontakter

Utvärdering, rapport och presentationer 100 Utvärderingen avseende

vad företagen tycker och

vad de gjort, kombineras

lämpligen med

uppföljningen ovan.

SUMMA År 3 280

Totalt (KLIMP):

År 1 700

År 2 300

År 3 280

SUMMA: 1 280

1 (6)

p:\klimp - genomförande\företag\kvartalsrapporter\kvartalsrapport nr 1 2008 1-2\kvartalsrapport_q208_dialog_m_foretag.doc

pm

01s

200

6-1

1-2

0

PM DIALOG MED FÖRETAG

Kvartalsrapport Q1&2 2008, nr 1

Datum 2008-08-18

Version 1.0

Delges: Kontaktpersoner och näringslivsansvariga i Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille

Cecilia Kvist, GR

Ledningsgruppen, GR

Marielle Fredriksson, VT

Dialog med företag; jan – juni 2008

Sammanfattning:

Om rapporten

Detta är den första kvartalsrapporten för Guldklimpsprojektet Dialog med företag. Det omfattar även de inledande mötena - framförallt de med respektive kommuns referensgrupp – som hölls under februari och mars. Fokus ligger dock på kontakter med, och besök hos, företagen i fyra av de sex kommunerna.

Jag har valt att göra en gemensam rapport för alla kommuner för att spara tid och för att ni säkert ändå är nyfikna på hur det går hos era grannar.

Bifogat finner ni två olika listor över kontaktstatus med i huvudsak samma innehåll, men i olika format. Pdf-filen är en utskrift från det kontaktregister jag loggar allt i, excelfilen är hämtad från samma databas. Den som önskar kan få ett mer djupgående uttag, eller en kopia av själva databasen (Filemaker Pro).

Allmänt

Det går bra, tycker jag. Jag har ett bra stöd från kontaktpersoner och näringslivsansvariga och har fått bra ingångar till de flesta företag. Företagen som kontaktats och besökts är överlag positiva och intresserade av erbjudandet. Det absoluta flertalet av de större företagen vill ha ett besök. Bland de mindre företagen är förhållandet föga överraskande det omvända.

Jag tycker det är mycket givande att få åka runt i kommunerna och få insikt i en så många olika typer av verksamheter och få lära känna en större del av Göteborgsregionen.

KVARTALSRAPPORT Q1&2 2008, NR 1 Datum

2 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Resultat

De viktigaste nyckeltalen i denna första fas är hur många som kontaktats, hur många av dem som vill ha besök och hur många som besökts. I nästa fas handlar det om hur många som genomfört åtgärder

Under det första kvartalet har:

� 68 av 89 företag/arbetsplatser kontaktats (Ej Alingsås eller Lerum)

� 40 har varit positiva till besök, varav 17 redan har besökts och 9 har besök inbokade under aug-sept. Resterande 14 är på gång.

� Till det kommer Härryda, Lerum och Partille i sina roller som arbetsgivare.

Det är alltså fortfarande ett antal besök att boka, liksom ett antal företag att kontakta. Alla är inte lätta att få tag i, och i många fall ska kontaktpersonen boka in kollegor.

Jag ligger något efter mina ursprungliga planer, men räknar med att under detta år hinna göra ett första besök hos lejonparten av alla företag som vi kan räkna med vill ha besök.

Arbetet återupptas i slutet av augusti, då också först Alingsåsföretagen kommer med, följt av Lerum.

Erfarenheter, slutsatser, problem

� Från bl a Göteborg vet vi att det första besöket bara är en början på en process hos företagen att jobba med resor kopplat till miljö, hälsa och pengar. Vissa företag har redan kommit längre (bl a IKEA hörde själva av sig, ville boka möte och hade redan genomfört en egen resvaneundersökning). Vilka vinster de än kan se i att jobba med frågan, kommer dock alltid finnas andra mer akuta frågor än resandet att ta tag i, vi tävlar om prioriteringar. Det betyder att vi åtminstone under projekttiden måste hålla kontakten, tipsa, bjuda in, koppla ihop, följa upp etc. Det är därför jag har lagt ett par dagar på att bygga upp ett fungerande kontaktregister.

� Man kan konstatera att ett företag behöver vara så stort att det har byggt upp en viss overhead och har utpekade personer för exempelvis miljö- eller personalfrågor för att de ska lägga tid på frågan. Vi borde kunna nå fler av dem via seminarier och liknande mer kostandseffektiva kanaler lite längre. Arrangerandet av, eller medverkan i, frukostar, seminarier etc stärker också befintliga kontakter och skapar samverkan mellan företagen själva kring frågan.

� En jämförelse med mitt tidigare uppdrag att bygga upp företagssamverkan på Trafikkontoret i Göteborg: Det är en stor fördel


3 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

att gå via näringslivsansvariga. Jag hade mycket svårare att förklara vad det gick ut på när jag gjorde samma sak på Trafikkontoret. Det, tillsammans med de kortare vägarna internt inom kommunerna, gör arbetet mer produktivt och flexibelt. Den mindre budgeten gör också arbetet mer effektivt och målinriktad.

Kontakt- och besöks-status

Kommun Bruttolista

(varav >100)

Kontaktade

(varav intr)

Varav besökta

(+bokade)

Kommentar

Alingsås - - - Utskick i augusti

Härryda 21 (6) 14 (11) 7 (+1) + Kommunen självt

Kungälv 13 (8) 8 (5) 1 (+1)

Lerum - - - Start i höst

+ Kommunen självt

Mölndal 44 (14) 35 (14) 6 (+4) Inkl 3 RAM-företag

Partille 11 (8) 11 (10) 3 (+2) +Kommunens självt

+ Allums butiker

SUMMA 89 (36) 68 (40) 17 (+8)

En del av dem som inte ingår i kategorin ”intresserade” kan dock vara påverkbara.

I drygt hälften av fallen har introduktionsbrevet hamnat hos ”rätt” person, dvs den jag senare har haft kontakt med. Inte alla vet om att de fått brevet. Det har dock haft stor betydelse ändå eftersom jag kunnat maila det i efterhand och skapat trovärdighet till nästa samtal.

I två fall av ”gränsöverskridande” företag samarbetar jag med mina efterträdare på Trafikkontoret i Göteborg (De Swedish Match och Saab Microwave, de senare genomför under augusti en resvaneundersökning). Jag kommer också kunna bjuda in ”våra” företag till Trafikkontorets företagsfrukostar på Palace under mobilitetsveckan (15-19 september).


4 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Se vidare bifogade kontaktlistor (pdf och Excel). Det finns i vissa fall också renskrivna, digitala mötesanteckningar, i övriga fall skrivs de viktigaste punkterna och åtgärderna in direkt i databasen/kontaktregistret.

I kontaktlistorna betyder ”Etablerad kontakt” att de är besökta och ”Kontaktade” kompletterade med ”Går vidare” att besök har, eller håller på att, bokas.

Övriga aktiviteter

Seminarier o dyl:

Under kvartalet har jag presenterat projektet på kommundirektörsmöte i februari och BRGs näringschefsmöte i mars och för Vägverkets lokalkontors sektorsmöte i juni

Externa möten

Jag har under kvartalet träffat Västtrafiks företagssäljare Olov Eklund, Trafikkontorets företagsrådgivare Petter Kjellgren, Cykelutmaningens Elin xxx och deltagit på företagarfrukost i Mölnlycke liksom på månadsmöte med Allums butikschefer

PR och information

Inte mycket än – jag har blivit intervjuad för Kungälvs-Posten, men inte sett den tryckta artikeln.

Material & verktyg (inkl dB)

En inspirationsskrift ”Tre bra skäl…” har tagits fram och remissats blend kontaktpersoner och näringslivsansvariga. Ett antal exemplar har skickats till alla kommuner och det finns fler att hämta om så önskas.

Mallar för introduktionsbrev och OH-presentationer har tagits fram och skickats ut.

Ett kontaktregister har skapats (baserat på det register jag tog fram på Trafikkontoret)


5 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Interna möten

Planeringsmöten har hållit med samtliga sex kommuners ”referensgrupp” under januari-februari, samt ett ”återstartmöte” i Alingsås i juni

Medverkade vid kick-off-mötet för bägge Guldklimparnai mars, presenterade upplägget på guldklimparnas ledningsgruppsmöte i jannuari. Till detta kommer avstämningsmöten och kontakter med Cecilia Kvist, GR och Marielle Fredriksson, projektledare på Västtrafik.

På gång

� I Alingsås går introduktionsbrevet ut i slutet av augusti till ca 20 företag. Startmöte med Lerum ska bokas.

� Kontaktandet av resterande prospects och av de som är på gång men ännu inte bokats möte med startar på allvar sista veckan i augusti.

� En kollektivtrafikfrukost är inbokad den 29/8 tillsammans med Åbro företagarklubb (Mölndal). Syftet är att prata om och lyssna på synpunkter på nuvarande och framtidens koll-trafik i området (inför upphandling av kollektivtrafik 2010)

� Trafikkontorets företagsfrukostar på Palace, v 38.

� Jag har engagerat mig i Landvetters flygplats (Lfv) samarbete med Västtrafik för ”mer flygbuss” och ska vara med på ett dialogmöte i september. På Allum ska genomföras en enklare pappersenkät bland medarbetarna i butikerna i samarbete med Västtrafik.

� Idéer till nästa år: 1) Hänga på Göteborgs externa utmaning om att företagens anställda ska ställa bilen en dag under mobilitetsveckan (v38). Kampanjen har fått stort genomslag – företag med sammanlagt 45 000 anställda har gått med (lika många som stadens anställda). Mölndal är med (?). 2) Regiongemensamma (inkl Gbg). frukostar/seminarier kring ”heta” frågor eller produkter/tjänster Visst stöd kan nog fås från Vägverket.

Övrigt

Administrativt

Inget direkt att rapportera. De kommuner som vill ha en muntlig genomgång av resultaten är välkomna att boka in ett möte –


6 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Jag försöker komma ihåg att maila kopior på alla mötesbokningar till respektive kommuns kontaktperson och näringslivschef, liksom mötesprotokoll i de fall jag renskriver anteckningarna efteråt.

Budget

Fram till slutet av juni hade ca 260 tkr av årets budget på 700 tkr förbrukats (av totalt 1 200 tkr t o m 2010). Jag räknar att vi hamnar på 600 tkr i år och skjuter lite framför oss.

Som tumregel kan man säga att ett första genomfört besök – med jagande, bokning och efterarbete tar drygt en dag.

Uppkomna problem

Inga än så länge – mer än att det som vanligt är svårt att få tag i personer, att de har mycket att göra etc etc

Övrigt övrigt

-

1 (5)

p:\klimp - genomförande\företag\kvartalsrapporter\kvartalsrapport nr 2 2008 3\kvartalsrapport_q308_dialog_m_foretag.doc

pm

01s

200

6-1

1-2

0


Kvartalsrapport Q3 2008, nr 2

Datum 2008-10-10

Version 1.0


Cecilia Kvist, GR

Ledningsgruppen, GR

Marielle Fredriksson, Olov Eklund, VT

Dialog med företag; juli – september 2008

Sammanfattning:

Om rapporten

Detta är den andra kvartalsrapporten för Guldklimpsprojektet Dialog med företag. Den omfattar i praktiken slutet av augusti och september.

Rapporten är gemensam för alla kommuner. Bifogat finns två olika listor över kontaktstatus med i huvudsak samma innehåll, men i olika format. Pdf-filen är en utskrift från det kontaktregister jag loggar allt i, excelfilen är hämtad från samma databas. Den som önskar kan få ett mer djupgående uttag, eller en kopia av själva databasen (Filemaker Pro).

Allmänt

Det går fortsatt bra, även om det som vanligt är svårt att få tag i vissa personer liksom att hitta tider med några - speciellt om det är fler personer som ska vara med på mötena. Samarbetet med kontaktpersoner och näringslivsansvariga fungerar också fortsatt bra.

Vi har nu också startat i Alingsås med drygt 20 arbetsplatser och besök är bokade med eller genomförda hos alla utom 5. Bara en av dem såg inte någon nytta med ett besök. I Lerum, som sista kommun av de 6, kör vi i gång nu i slutet av oktober med 14 arbetsplatser.

Lerum, Härryda och Partille kommun genomför nu resvaneundersökningar bland de kommunanställda, eller är på gång att göra det. Det är både bra för det interna arbetet inom kommunerna kring effektivisering och miljöanpassning av resandet, men också för mitt jobb som ambassadör för kommunen.

KVARTALSRAPPORT Q3 2008, NR 2 Datum

2 (5)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Resultat

Under det andra kvartalet (ffa september) har:

� Drygt 20 nya företag/arbetsplatser kontaktats (exkl Lerum) varav alla utom ett par har velat ha besök. Med flertalet av de positiva har också besök bokats eller genomförts. Till det kommer ”gamla” kontakter där möten inte tidigare hade bokats.

� 10 företag besökts och 20 besök bokats (förstagångs).

� Några ”återbesök” har bokats eller genomförts

Totalt har nu:

� 90 av 110 företag/arbetsplatser kontaktats (exkl Lerum, 14 st)

� Drygt 60 av dessa har varit positiva till besök, det är i huvudsak de mindre företagen i Mölndal som varit mer tveksamma. Totalt har 27 besökts och hos 20 har jag i dagsläget besök inbokade under okt – dec, alltså totalt 47. Resterande drygt 10 är på gång.

� Till det kommer Härryda, Lerum och Partille i sina roller som arbetsgivare, eventuellt även Kungälv och Alingsås. De förstnämnda genomför, eller är på gånga att starta, resvaneundersökningar bland de anställda.

De som ännu inte är kontaktade är med få undantag sådana jag faktiskt försökt att nå vid upprepade tillfällen men ännu inte har lyckats få kontakt med.

Jag räknar med att ha besökt drygt 60 företag fram till början av december, vilket betyder att det återstår ca 20 företag att besöka för första gången i början av nästa år.

Nina Orback i Partille leder klart ”följa-med-ut”-ligan

I denna fas handlar det om att sätta frågan på agendan, skapa relationer och få dem att börja en mental resa. Riktigt intressant blir det då vi så småningom kan se vilka av de identifierade åtgärderna och insålda idéerna som verkligen genomförs och vilken effekt de får.

Det är tydligt att vi under kommande år behöver hålla igång kontakterna genom att följa upp de åtgärder och ”actions” vi pekade ut under mötena, koppla ihop dem med lämpliga leverantörer av tjänster, bjuda in till egna och andras seminarier/aktiviteter etc.


3 (5)


pm

01s

200

6-1

1-2

0


Egentligen inga utöver de jag tog upp i förra rapporten, samt Västtrafik (se längre ned).


Kommun Bruttolista

(varav >100)

Kontaktade

(varav intr)

Varav besökta

(+bokade)

Kommentar

Alingsås 23 (11) 21 (18) 2 (12)

Härryda 21 (6) 14 (11) 8 (+1) + Kommunen självt

Kungälv 13 (8) 10 (9) 2 (+3)

Lerum 14 (2) - - Utskick sker i okt

+ Kommunen självt

Mölndal 42 (14) 35 (19) 11 (+1) Inkl 3 RAM-företag

Partille 11 (8) 11 (10) 4 (+2) +Kommunens självt

+ Allums butiker

SUMMA 124 (49) 91 (67) 27 (+19)

En del av dem som inte ingår i kategorin ”intresserade” kan dock vara påverkbara.

Samarbete med Trafikkontoret kring två av företagen inleddes förra perioden: Saab Microwave har precis genomfört en resvaneundersökning och Swedish Match är på gång. Vi för också diskussioner med Lindex.

Tillsammans med Sten & Ström har vi genomfört en resvaneundersökning bland butiksanställda i Allum som ska sammanställas och presenteras på Allumfrukosten i november.

Tillsammans med Åbro företagsklubb en arrangerades en kollektivtrafikfrukost med representanter för Västtrafik och Mölndals Stad för att ha en dialog om dagens och morgondagens trafik. Ett av resultaten är den skiftarbets-enköt Lars Ekberg skickat ut och fått bra respons på.


4 (5)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Dialogen med Luftfartsverket/Landvetter fortsätter och jag deltog i avstämningsmötet på Västtrafik i slutet av september.

Se vidare bifogade kontaktlistor (pdf och Excel). Det finns i vissa fall också renskrivna, digitala mötesanteckningar, i övriga fall skrivs de viktigaste punkterna och åtgärderna in direkt i databasen/kontaktregistret.

I kontaktlistorna betyder

� ”Etablerad kontakt” att de är besökta och ”På G” eller ”Överväger” att de planerar eller kan tänkas genomföra åtgärder

� ”Kontaktade” kompletterade med ”Går vidare” betyder att besök har, eller håller på att, bokas.

Övriga aktiviteter

Seminarier o dyl:

Inbjudningar till Trafikkontorets så kallade Palacefrukostar v 38 skickades ut till alla jag haft kontakt med. Även om bara två personer (av ca 40) deltog, var det ett bra sätt att hålla kontakten.

Externa möten

Efter möte med Caroline Almgren på Västtrafiks markandsavdelning är det klart att de är med som samarbetspartner i de resvaneundersökningar som kommer att genomföras på arbetsplatser, inklusive kommunerna själva. Det ger oss tillgång till webbenkätsystemet, att synpunkter även når Västtrafik och en möjlighet att erbjuda provåkarkort till dem som svarat ”rätt”.

Jag har också haft nya möten med Olov Eklund på Västtrafik och Petter Kjellgren på Trafikkontoret.

PR och information

Inget att rapportera.


Inget nytt att rapportera.


5 (5)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Interna möten

Ett avstämningsmöte med Härryda och ett uppstartsmöte med Lerum har genomförts.

På gång

� Kontaktandet av resterande prospects och av dem som är på gång men ännu inte bokats möte.

� I Lerum går introduktionsbrevet ut i slutet av oktober till 14 företag/arbetsplatser.

� Utbyte av kontakter med Cykelutmaningen – de som signalerat intresse för den typen av aktiviteter.

� Medverkan i möte för politiker i Alingsås den 14 oktober, frukost i Kungälv den 30 oktober, ev medverkan på ”miljödiplomeringsmöte i Lerum 14 januari.

Övrigt

Administrativt

Inget direkt att rapportera.

Jag föreslår avstämningsmöten med samtliga kommuner i mitten av januari, både för att summera den första kontaktfasen och diskutera eventuella aktiviteter under året.

Jag fortsätter CC:a näringslivsansvariga på alla mötesbokningar liksom mötesprotokoll i de fall jag renskriver anteckningarna efteråt.

Budget

Fram till slutet av september hade ca 375 tkr av årets budget på 700 tkr förbrukats (av totalt 1 200 tkr t o m 2010). Jag räknar med att vi hamnar på drygt 500 tkr i år och skjuter med andra ord lite framför oss.

Uppkomna problem

Det ser ut som att Västtrafik efter blott ett halvår lägger ner sin företagsförsäljning. Det betyder att en viktig samarbetspartner, troligen den viktigaste, inte kommer att jobba offensivt gentemot arbetsgivare och att detta projekt förlorar den naturliga kontaktpunkten på Västtrafik. Till skillnad från andra mer kommersiella tjänsteleverantörer har jag alltså inte någon där att koppla ihop de intresserade företagen med. Kan GR trycka på?

1 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0



Datum 2009-01-20

Version 1.0


Cecilia Kvist, GR

Ledningsgruppen, GR


Dialog med företag; oktober - december 2008

Sammanfattning:

Om rapporten

Detta är den tredje kvartalsrapporten för Guldklimpsprojektet Dialog med företag. Den omfattar perioden oktober-december.

Rapporten är gemensam för alla kommuner. Bifogat finns två olika listor över kontaktstatus med i huvudsak samma innehåll, men i olika format. Pdf-filen är en utskrift från det kontaktregister jag loggar allt i, excelfilen är hämtad från samma databas. Den som önskar kan få ett mer djupgående uttag, eller en kopia av själva databasen (Filemaker Pro eller i valfritt ”exportformat”).

Allmänt

Dialogen är nu igång i alla 6 kommuner och de flesta första-besöken är genomförda, drygt 60. Mötena är genomgående positiva, men eftersom urvalet är rätt brett, varierar ”resultatet”. Hos en tredjedel finns det konkreta åtgärder och ett intresse att genomföra dem, hos ytterligare en tredjedel är potentialen och/eller intresset något lägre. Den sista tredjedelen räcker det med att hålla kontakten.

Återstår gör knappt 15 intresserade arbetsgivare där vi ännu inte lyckats boka ett möte och 20 företrädesvis mindre företag som ännu återstår att få kontakt med. Totalt kan det bli frågan om ett 20-tal första-besök i uppsamlingsheatet under 2009.

Samarbetet kontaktpersoner och näringslivsansvariga fungerar fortsatt bra.


2 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Lerum, Härryda och Partille kommun har genomfört resvaneundersökningar bland de kommunanställda med gott resultat. De pekar på flera konkreta åtgärder – med minst lika stor potential som hos de besökta företagen.

Resultat

Under det tredje kvartalet har:

� 16 nya företag/arbetsplatser kontaktats varav flertalet har velat ha besök som i de flesta fall genomförts. Till det kommer ”gamla” kontakter där möten inte tidigare hade bokats.

� 36 företag har besökts för första gången – vilket är kvartalsrekord.

� Ett par ”återbesök” genomförts.

Totalt har nu:

� 107 av 126 företag/arbetsplatser kontaktats

� Drygt 80 av dessa har varit positiva till besök, det är i huvudsak de mindre företagen i Mölndal som varit mer tveksamma. Totalt har 63 besökts. Resterande ca 15 är på gång och tillsammans med de som ännu ej kontaktats kan det bli frågan om 20-25 nya besök under första halvåret 2009.

� Till det kommer Härryda, Lerum och Partille i sina roller som arbetsgivare, eventuellt även Kungälv och Alingsås. De förstnämnda har redan resvaneundersökningar bland de anställda. Uppföljning av resultat och rekommendationer kommer att göras precis som vore de ”vanliga” arbetsgivare (fast stora och viktiga sådana).

De som ännu inte är kontaktade är med få undantag sådana jag faktiskt försökt nå vid upprepade tillfällen men ännu inte lyckats med.

Björn Ek i Lerum närmar sig Nina Orback i Partille på ”följa-med-ut-ligan”.

Dialogen börjar glida över i nästa fas, där det handlar om att försöka få dem som visat sig ha potential att gå vidare och genomföra åtgärder, företrädesvis på egen hand eller med hjälp av partners och leverantörer som Västtrafik, cykelutmaning etc. I flera fall handlar det även om en dialog med respektive kommun – kollektivtrafikansvarig och samhälls- och trafikplanerare.

Vid sidan av punktinsatser mot de prioriterade arbetsplatserna gäller det också att hålla relationerna levande genom mailkontakter, medverkan eller arrangerande av seminarier, frukostar etc – gärna med lokala företag som goda exempel.


3 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Möjliga aktiviteter och samarbeten för projektets kommande två år kommer att diskuteras på de planerade avstämningsmötena med respektive kommun.


Det är oklart hur finanskris och lågkonjunktur kommer att påverka intresset och möjligheterna hos arbetsgivarna. Det var först under slutet av november som det kom upp i diskussionerna. De har hittills gärna tagit emot besök, men frågan är hur relationen snack och verkstad blir. En målerifirma sa ”Tja, du kan väl komma nu, vi har ändå inget att göra…”. I några fall har man velat avvakta besök tills uppsägningar är genomförda. Man kan misstänka att åtgärder som leder till ökade kostnader (oavsett andra fördelar) blir svåra att motivera, men att åtgärder som leder till effektivisering fortfarande är gångbara – men tyvärr tänker företag i kris inte alltid så och en aldrig så god investering kan därför prioriteras bort.


Kommun Bruttolista

(varav >100)

Kontaktade

(varav intr)

Varav besökta

(+bokade)

Kommentar

Alingsås 23 (11) 21 (19) 16 (0)

Härryda 21 (6) 14 (12) 9 (0) + Kommunen självt

Kungälv 13 (8) 10 (8) 6 (0)

Lerum 14 (2) 14 (11) 9 (+1) + Kommunen självt

Mölndal 44 (16) 37 (21) 16 (0) Inkl 3 RAM-företag

Partille 11 (8) 11 (10) 7 (0) +Kommunen självt

+ Allums butiker

SUMMA 126 (51) 107 (81) 63 (+1)

Samarbete med Trafikkontoret kring två av företagen inleddes förra perioden: Saab Microwave har genomfört en resvaneundersökning och Swedish Match startar sin i januari. Vi för också gemensamma diskussioner med Lindex.

Ett tiotal arbetsplatser har under perioden fått en karta över var deras personal bor baserat på postnummerlista från personalregistren. Varje kartuppsättning


4 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

belastar projektet med ca 2 tkr, men nyttan för fortsatta diskussioner angående potentialen för kollektivtrafik cykel och gång är stor. De är uppskattade och kan öppna vägen för resvaneundersökning mm.

Se vidare bifogade kontaktlistor (pdf och Excel). Det finns i vissa fall också renskrivna, digitala mötesanteckningar, i övriga fall skrivs de viktigaste punkterna och åtgärderna in direkt i databasen/kontaktregistret, ofta i form av det återkopplande mailet.



� ”Kontaktade” kompletterade med ”Går vidare” betyder att besök har, eller håller på att, bokas. Påverkbar betyder att jag inte tänker ge upp helt..

Under avstämnings- och planeringsmötena i respektive kommun under februari kommer vi att gå igenom listan, potentialen och vad som behöver göras från vår (projektets och kommunens) sida.

Övriga aktiviteter

Seminarier o dyl:

Tyvärr ställdes Mölndals Stads miljökonvent i december in, där jag skull medverkat och haft med mig ett par levande goda exempel. Någon typ av kortare och mer transportkoncentrerad variant kan tänkas bli av under 2009. De tre referensföretagen (icke RAM-företag) som jag ville ha med, var positiva.

Externa möten

Jag har under kvartalet haft en ”överlämningsmöte” med Cykelutmaningen där de fått lista och kontaktuppgifter på de företag som velat bli kontaktade, ett 25-tal. Jag presenterade resultatet från resvaneundersökningen bland butiksanställda på Allum under månadsmötet i december och pratade om vad kommunen kan göra för ett mer hållbart resande för ett politikernätverk i Alingsås den 14 oktober.

PR och information



5 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0


Inget nytt.

Interna möten

Medverkade på uppföljningsmötet ”Hur går det med dialogerna...” den 13 november på GR och avrapporterade via Cecilia på projektens ledningsgruppsmöte i oktober.

På gång

� Avstämnings- och planeringsmöten med respektive kommun under februari.

� Medverkan på frukost i Kungälv den tillsammans med CMF den 12 februari. En frukost för miljödiplomerade företag i Lerum är också på gång.

� Kontaktande av resterande prospects och av dem som är på gång men ännu inte bokats möte med, återstartar i slutet av januari.

� Uppföljningsmöten med de tre kommuner som genomfört resvaneundersökningar.

Övrigt

Administrativt

Jag fortsätter maila kopior på alla mötesbokningar till respektive kommuns kontaktperson och näringslivschef, liksom mötesanteckningar eller återkopplingsmail.

Budget

Fram till den sista december 2008 har 600 tkr av årets budget på 700 tkr förbrukats – av totalt 1 200 tkr t o m 2010. Det betyder att kostnaden per genomfört besök är knappt 10 tkr – inklusive tid och kostnader för kontaktande, interna möten, administration, material- och kartframställning, återbesök, uppföljning, resor etc.

Uppkomna problem

Det har skett vissa framsteg på Västtrafik, även om projektet lider av att det saknas en account manager för arbetsgivare. Marielle fungerar som kontaktperson inåt Västtrafik; en e-handelstjänst på VTs webb är på gång


6 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

vilken kommer göra det möjligt för att organisationer att köpa/abonnera på månadskort, ett första steg mot tjänsteresekort; vi kan erbjuda 2-veckors provåkarkort som återkoppling till dem som ”svarat rätt” på resvaneundersökningarna (normalt 20-30% av bilpendlarna).

Övrigt övrigt

-

1 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0



Datum 2009-04-08

Version 1.0


Cecilia Kvist, GR

Ledningsgruppen, GR


Dialog med företag; januari - mars 2009

Sammanfattning:

Om rapporten

Detta är den fjärde kvartalsrapporten för Guldklimpsprojektet Dialog med företag. Den omfattar perioden januari-mars 2009.

Rapporten är gemensam för alla kommuner. Bifogat finns:

� Som vanligt två olika listor över kontaktstatus med i huvudsak samma innehåll, men i olika format. Pdf-filen är en utskrift från det kontaktregister jag loggar allt i, excelfilen är hämtad från samma databas. Den som önskar kan få ett mer djupgående uttag, eller en kopia av själva databasen (Filemaker Pro eller i valfritt ”exportformat”).

� En fortsättningsplan – var vi står och vad inriktar oss på framöver, med gemensamma såväl (4 sidor) som kommunspecifika delar (2 sidor * 6). Den kan ses som ett komplement till de ursprungliga lokala planerna och projektplanen. De innehåller också listor på de mest ”lovande” arbetsplatserna ur intresse- och potentialperspektiv.

� Den OH-presentation som drogs på senaste ledningsgruppmötet (den består av bl a referenspersoner på Trafikkontoret, Västtrafik och GR). Kan användas internt vid behov.


2 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

�

Allmänt och sammanfattande

� Det externa arbetet går på sparlåga, framförallt på grund av lågkonjunkturen. En stor del av företagen påverkas, åtminstone av osäkerheten. Det gäller till viss del även offentliga arbetsgivare. Det betyder att innan vi sett botten är det vara slöseri att lägga tid på att kontakta nya arbetsgivare, likaså att ligga på de etablerade kontakterna. Det kan till och med kontraproduktivt. Det syns med andra ord inga större förändringar i bearbetningstabellen längre fram.

� Avstämnings- och fortsättnings-möten har genomförts med alla 6 kommuner och där med åtminstone Klimp-kontaktperson och näringslivsansvarig. I tre fall har de kombinerats med genomgång av resvaneundersökningar och diskussion om lämpliga åtgärder.

� Ett par nybesök och några återbesök har ändå gjorts liksom några givande interna och externa möten.

� Vi har kommit en bra bit med Västtrafik – dels kommer effektiva rutiner för att kunna jobba mer med provåkarkort på arbetsplatser, dels möjligheten att bli fakturakund och ha tjänsteresekort på arbetsplatserna (även om det kanske inte kommer heta så). Trafiken har också förstärkts i industriområdet Rollsbo (Kungälv) och i Stenkullen (Lerum) får man till sommaren till och med kvartstrafik. Dock har Västtrafik inte tänkt att marknadsföra det ökade utbudet.

Resultat – kontakter och besök

Som nämndes i föregående rapport har drygt 60 företag besökts. Hos en tredjedel finns det konkreta åtgärder och ett intresse att genomföra dem, hos ytterligare en tredjedel är potentialen och/eller intresset något lägre. Uppskattningsvis återstår ett 20-tal första-besök i uppsamlingsheatet under 2009 bland dem som redan visat intresse eller ännu inte kontaktats.

Under det första kvartalet har:

� Fyra företag/arbetsplatser kontaktats

� 3 nya företag/arbetsplatser besökts och 1 besök inbokats.

� Ett par ”återbesök” genomförts.

Totalt har nu:

� 110 av 126 företag/arbetsplatser kontaktats


3 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

� Drygt 80 av dessa har varit positiva till besök, det är i huvudsak de mindre företagen i Mölndal som varit mer tveksamma. Totalt har 66 besökts. Resterande drygt 15 är på gång och tillsammans med de som ännu ej kontaktats kan det bli frågan om 20-25 nya besök under det första eller andra halvåret 2009.


Kommun Bruttolista

(varav >100)

Kontaktade

(varav intr)

Varav besökta

(+bokade)

Kommentar

Alingsås 23 (11) 22 (20) 17 (0)

Härryda 22 (6) 15 (13) 10 (0) + Kommunen självt

Kungälv 13 (8) 11 (9) 7 (0) + Kommunen självt

Lerum 14 (2) 14 (11) 9 (0) + Kommunen självt

Mölndal 45 (16) 38 (22) 16 (1) Inkl 3 RAM-företag

Partille 11 (8) 11 (10) 7 (0) +Kommunen självt

+ Allums butiker

SUMMA 128 (51) 111 (85) 66 (+1)

Resultat - Värt att nämnas:

� I Alingsås kommer Tvätteriet genomföra en enkel resvaneundersökning för att se om underlaget för 4 nya skift-anpassade turer räcker till. Det är ett resultat av att vi fick till kreativa diskussioner mellan arbetsgivare, Västtrafik och kommunen. Ett liknande upplägg är på gång i Kungälv och där för ICAs distributionscentral.

� Kungälvs Sjukhus har ställt upp att vara pilot/referens för Västtrafiks kommande e-handelswebb för företag/organisation. Några kommuner liksom Alingsås Lasarett och Tvätteriet är andra som snabbt kan komma igång och blir ”företagskunder” till hösten (om tidtabellen hålls)

� Flertalet kommuner är positiva till att ”hänga på” Göteborgs ”Utmaningen – till jobbet utan bil” under mobilitetsveckan i september som genomförs för tredje året inom Göteborgs Stad och för andra året med externa arbetsgivare. (Mölndal har varit med bägge åren.)


4 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Respektive kommun kommer att fungera som en lokal ”värd” och utmana ”sina” företag. Ett konkret erbjudande till kommunerna kommer under april.

� Det interna arbetet med att omsätta resvaneundersökningarnas resultat i handling pågår i de tre kommunerna. De har fått visst ”dialog-stöd” i tolkning och rekommendationer, liksom i ett fall en dragning för ledningsgruppen.

� Kungälvs kommun planerar att genomföra sin resvaneundersökning bland medarbetarna under våren enligt samma upplägg som Härryda, Lerum och Partille (utförs av Sweco och görs i samarbete med Västtrafik). Alingsås?

Se vidare bifogade kontaktlistor (pdf och Excel). Det finns i vissa fall också renskrivna, digitala mötesanteckningar, i övriga fall skrivs de viktigaste punkterna och åtgärderna in direkt i databasen/kontaktregistret, ofta i form av det återkopplande mailet.




Se också ”topplistan” per respektive kommun där arbetsplatserna rangordnats efter potential och intresse – där finns också kortfattade och lagom kryptiska noteringar om vad som är på gång / ska göras med/för/på respektive arbetsgivare.

Övriga aktiviteter

Seminarier o dyl:

Medverkan på ”Morgonpasset” (kommun-företags-frukost) i Kungälv tillsammans med SP kring ämnet energi den 12 februari. Deltog också i en workshop tillsammans med exploatörerna av det nya Kongahällaområdet (fast i huvudsak utanför detta projekt).

Externa möten

Två möten med Västtrafik – dels angående ”tjänsteresekort” och dels om provåkarkort och andra marknadsföringsinsatser på arbetsplatser.


5 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

PR och information



Inget nytt – förutom en rejäl uppdatering av kontaktregistret efter alla besök under förra kvartalet.

Interna möten

Avstämnings- och planeringsmöten med alla 6 kommuner under februari och mars. Se mer i bilaga.

Deltog på ledningsgruppsmöte för Guldklimparna den 24 mars (Se bifogade OH-presentation).

På gång

� Jag kommer att under andra kvartalet återuppta kontaktandet av nya och befintliga arbetsgivare, med fokus på de som inte bör ha drabbats så hårt av nedskärningar. En del arbete pågår redan.

� Deltagande på frukost för miljödiplomerade företag i Lerum, medverkan på RAM-möte den 6 maj, ett dedikerat lunchseminarium i Härryda i november. Ambitionen är att hålla, alternativt delta i, någon form av seminarium kring arbetsplatsernas resor i varje kommun och med lokala ”goda exempel” under slutet av 2009 eller början av 2010.

� ”Utmaningen – till jobbet utan bil”: Bistå med att få med externa arbetsgivare i de kommuner som deltar.

� Interna möten: Medverkan i Erfarenhetsutbytet Guldklimparna den 25 maj, medverkan på GR styrgruppsmöte den 4 juni.

� Troligen en kortare workshop med de kommuner som genomfört resvaneundersökningar under hösten. Vad skiljer och var är likt vad gäller resultat, slutsatser och åtgärder – och vilka slutsatser kan man dra av det.

� Cykelutmaningen – väntar på resultatet av mitt förberedande jobb – de fick en lista på knappt 30 intresserade företag

� Marknadsföring av förbättrad kollektivtrafik till arbetsgivare / på arbetsplatser?

� Planering av ett seminarium för ledande tjänstemän och politiker i alla GR-kommuner om resor och transporter med fokus på kommunens


6 (6)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

olika roller för en hållbar utveckling. Någon gång under första halvåret 2010. Det är alltså till viss del en summering av Dialogen, men ännu mer en konsekvens av de slutsatser man kan dra – om hur otroligt viktig respektive kommuns agerande är. Troligen bör det göras gemensamt mellan dialogerna och även kopplas till K2020. Jag jagar just finansiering. Storleken på pengapåsen tillsammans med vad som kommer ut av K2020 får styra ambitionsnivå, målgrupp och omfattning.

Övrigt

Administrativt


Budget

Under året, fram till den sista mars har, 130 tkr upparbetats, vilket tillsammans med förra året blir totalt 730 tkr av den totala budgeten på 1 280 tkr (t o m 2010). Av den är 100 – 150 tkr reserverade för utvärdering, avrapportering och kommunikation.

Det är en svår balansgång att inte göra för lite eller för mycket. För lite betyder ett besök och att sedan hålla tummarna för att något händer. Det gör det sällan.

Den här typen av processer behöver en katalysator och det tar lite mer tid, tid som kanske inte riktigt finns i projektet och som ”kunderna” inte riktigt är beredda att betala för i en första fas. Därav risken för ”för mycket” – i förhållande till budgeten alltså. Ofta handlar det ”bara” om att knyta ihop företagen med andra aktörer, men även det tar tid – speciellt om de saknar egna ”säljresurser” eller färdiga produkter som i fallet Västtrafik. Det blir mycket ”roddande”.

”Utmaningen – till jobbet utan bil” är ett färdigt koncept att bara köra på, men genomslaget skulle säkert bli mycket större om kommunerna och företagen kunde få lite mer stöd – men det ryms inte i dialogprojektets budget.

Uppkomna problem

Se ovan.

Helene Evensen slutar som näringslivschef i Härryda (går till Lilla Edet), en ny borde vara på plats till efter sommaren.

1 (9)

p:\klimp - genomförande\företag\kvartalsrapporter\kvartalsrapport nr 5 2009 2,3 o 4\kvartalsrapport_q23409_dialog_m_foretag.doc

pm

01s

200

6-1

1-2

0


Kvartalsrapport Q2,3&4 2009, nr 5

Datum 2009-12-28

Version 1.0


Cecilia Kvist, GR

Ledningsgruppen, GR


Dialog med företag; april-december 2009

Sammanfattning:

Om rapporten

Detta är den femte kvartalsrapporten för Guldklimpsprojektet Dialog med företag. Den omfattar tre kvartal, perioden april-december 2009.

Rapporten är gemensam för alla kommuner. Bifogat finns:

� Som vanligt två olika listor över kontaktstatus med i huvudsak samma innehåll, men i olika format. Pdf-filen är en utskrift från det kontaktregister jag loggar allt i, excelfilen är hämtad från samma databas. Den som önskar kan få ett mer djupgående uttag, eller en kopia av själva databasen (Filemaker Pro eller i valfritt ”exportformat”).

� Den OH-presentation som drogs på senaste ledningsgruppmötet i oktober. (Ledningsgruppen den består av bl a referenspersoner på Trafikkontoret, Västtrafik och GR). Kan användas internt vid behov.

KVARTALSRAPPORT Q2,3&4 2009, NR 5 Datum 2009-12-28

2 (9)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Allmänt och sammanfattande

� De flesta arbetsplatser som vill ha besök har besökts åtminstone en gång och med flera företag/arbetsgivare har jag mer eller mindre löpande kontakt med.

� Projektet fick chans att hänga på Göteborgs kampanj ”Utmaningen –

till jobbet utan bil”. Alingsås, Härryda och Mölndal deltog och utmanade i sin tur sina större externa arbetsgivare. Sammanlagt deltog 21 externa arbetsgivare i kranskommunerna. En hel del tid har lagts på marknadsföring och stöttning vilket var värt med tanke på att det ledde till fördjupade kontakter och bra resultat på de flesta arbetsplatser. I samband med Utmaningen bidrog Västtrafik med provåkarkorterbjudanden som projektet har, och kommer att, utnyttja även i kommuner som inte deltog i Utmaningen.

� Bland övriga aktiviteter kan nämnas det seminarium kring vad man kan göra inom sina kommuner och stadsdelar baserat på de resvaneundersökningar som 6 kranskommuner och 19 stadsdelsförvaltningar i Göteborg gjort den 4 november. Projektet medverkade också på Partilles och Lerums näringslivsdagar under hösten. Kungälvs och Alingsås kommun genomförde resvaneundersökningar bland sin personal enligt ”Göteborgskonceptet” under hösten.

� Det är dags att runda av projektet. Projekttimmarna är i det närmaste slut. Vi kommer att göra en framåtsyftande utvärdering bland alla besökta arbetsgivare i de sex kommunerna. Vi kommer också att fråga kontaktpersoner och näringslivsansvariga i de deltagande kommunerna om vad de tycker. Syftet är dels att försöka värdera nyttan med projektet, dels att ge rekommendationer om hur de offentliga aktörerna i regionen kan fortsätta stötta och involvera arbetsgivarna i en hållbar utveckling, något som ligger väl i linje med K2020.

� Och hur har det då gått? Inte så bra som jag hoppats (men kanske heller inte trodde) vad gäller konkreta resultat. Intresset och gensvaret har varit över förväntan, men det kommer att bli svårt att påvisa de koldioxidbesparingar och motfinansieringar som angavs i ansökan. Det beror dels på att det är svårt att räkna ut dem, dels på att de troligen ändå inte skulle räcka till (om man inte använder sig av kreativ bokföring). Det återstår att se vad företagen och de andra arbetsgivarna själva säger i utvärderingen. Ett sådant här projekt är en investering i insikter, motivation och relationer som har resulterat i små steg under projekttiden, och som kan ge större effekter på sikt. Det fordrar dock att kontakterna och intresset hålls vid liv och att man fångar upp


3 (9)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

organisationer i förändring (flytt, expansion etc). Mer om det i slutrapportens utvärdering och rekommendationer.

Resultat – kontakter och besök

75 företag har besökts minst en gång. Hos en tredjedel finns det konkreta åtgärder och ett intresse att genomföra dem, hos ytterligare en tredjedel är potentialen och/eller intresset något lägre. 40 av dessa har jag haft flera kontakter med efteråt och drygt 20 har besökt minst en gång till för uppföljningsmöte.

Under de tre sista kvartalen av 2009 har:

� 9 nya företag/arbetsplatser besökts.

� Ett tjugotal återbesök gjorts, vid sidan av många mail- och telefonkontakter.

Totalt har nu:

� 112 av 128 företag/arbetsplatser kontaktats (övriga, mindre och sämre belägna, har vi försökt nå minst en gång)

� Drygt 80 av dessa har varit positiva till besök, det är i huvudsak de mindre företagen i Mölndal som varit mer tveksamma. Totalt har 75 besökts. Av resterande, färre än 10, kommer några prioriterade företag att besökas i början av 2010.

Se vidare tabellen på nästa sida och bifogade kontaktlistor (pdf och Excel). Det finns i vissa fall också renskrivna, digitala mötesanteckningar, i övriga fall skrivs de viktigaste punkterna och åtgärderna in direkt i databasen/kontaktregistret, ofta i form av det återkopplande mailet.




I samband med utvärdering och överlämning gör jag enklare kommunvisa sammanställningar över vad som gjorts, vad som är intressant och lösa trådar per företag.


4 (9)


pm

01s

200

6-1

1-2

0


Kommun Bruttolista

(varav >100)

Kontaktade

(varav intr)

Varav

besökta

Kommentar

Alingsås 23 (11) 22 (20) 20 Flera kontakter med 9 varav minst ett

återbesök hos 4. Deltog i Utmaningen:

11

+ kommunen självt

Härryda 22 (6) 15 (13) 11 Flera kontakter med 7 varav minst ett

återbesök hos 5. Deltog i Utmaningen: 2

+ Kommunen självt

Kungälv 13 (8) 11 (8) 7 Flera kontakter med 4 varav minst ett

återbesök hos 3.

+ Kommunen självt

Lerum 14 (2) 14 (11) 9 Flera kontakter med 3 varav minst ett

återbesök hos 1.

+ Kommunen självt

Mölndal 45 (16) 39 (23) 20 Flera kontakter med 12 varav minst ett

återbesök hos 6. Deltog i Utmaningen: 9

Inkl 4 RAM-företag (+2 ej med här) + 10

inflyttade ftg (separat projekt)

Partille 11 (8) 11 (9) 8 Flera kontakter med 5 varav minst ett

återbesök hos 2. +Kommunen självt +

Allums butiker

SUMMA 128 (51) 112 (84) 75 Flera kontakter med 40 varav minst ett

återbesök hos 21.

(+ 5 kommuner själva)

Resultat - Värt att nämnas om ”kunderna”:

� Sammanlagt 21 externa arbetsplatser i tre av Dialog-kommunerna deltog i ”Utmaningen – till jobbet utan bil”, merparten av dem med ett mycket gott resultat. Vi hoppas kunna göra en enkel uppföljning av utdelade provåkarkortserbjudanden tillsammans med Västtrafik. Provåkarkortserbjudanden har även delats ut på ett antal arbetsplatser i icke deltagande kommuner. I samband med att jag körde ut material, bland annat buntar med provåkarkortserbjudanden, fick jag i de flesta


5 (9)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

fall till stånd mycket givande ad-hoc-möten med kontaktpersonerna – som annars brukar vara svåra att boka möten med. Utmaningen är en utmärkt bas att bygga vidare på, nu har ju lednigarna även internt signalerat sina avsikter.

� ICAs distributionscentral i Rollsbo industriområde har genomfört en intern kampanj med skräddarsydd info och provåkarkort för att puffa för den nya turen som passar morgonskiftet. Tillsammans med Alingsås Tvätteri genomförde vi en enkel resvaneundersökning för att se om underlaget för 4 nya skift-anpassade turer skulle vara nog stort för att arbetsgivaren skulle våga gå in som garant för den utökade trafiken. Vi hamnade under gränsen, men undersökningen visade på ett oväntat stort intresse för pool- och pendlingscyklar.

� En referensgrupp för Västtrafiks kommande ”företagstjänster” skapades på initiativ av projektet och ett välbesökt möte arrangerades av Västtrafik under våren. Tyvärr dröjer funktionen med autoladdning mot faktura till i slutet av 2010.

� Under hösten genomförde även Alingsås och Kungälvs kommun en resvaneundersökning bland sina medarbetare. Med Mölndals något äldre RAM-studie, har nu alla deltagande kommuner ett bra underlag för att arbeta vidare med tjänste- och arbetsresor. Via enkätsystemet har personer som i sina svar indikerat att de skulle kunna resa mer med kollektivtrafiken fått anonyma provåkerkortserbjudanden per mail – om än mycket sent i tre av kommunerna. Sammanlagt har över 800 sådana relativt träffsäkra erbjudanden gått ut i de fem kommunerna. I Härryda drog jag slutsatserna från RVUn för kommunstyrelsen.

� Sammanlagt har 21 arbetsplatser fått en karta över var medarbetarna bor baserat på postnummerlista från dem själva. Det är långt ifrån det underlag som en resvaneundersökning ger, men det är ändå en startpunkt och är något att diskutera kring.

Övriga aktiviteter

Externa seminarier, aktiviteter och andra projekt:

� Medverkan på RAM-möte den 6 maj

� Medverkan på Referensgrupp för ”tjänsteresekort” arrangerat av Västtrafik på vårt initiativ.

� Medverkan på frukostmöte med miljönätverket i Alingsås den 3 september


6 (9)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

� Medverkan på Entreprenörsdagen i Partille den 8 oktober (presentation och utställning)

� Medverkan på Näringslivets dag i Lerum den 13 oktober (utställning)

� RVU-seminariet den 4 november arrangerades tillsammans med Trafikkontoret och samlade ca 30 personer för GR-kommuner och stadsdelsförvaltningar i Göteborg som genomfört resvaneundersökningar bland sina medarbetare. Erfarenhetsutbytet som fokuserade på vad och hur man kan utnyttja resultaten i arbetet med personalens resor var mycket uppskattat. Se separata minnesanteckningar från Cecilia Kvist.

� Utskick: Erbjudande om kostnadsfritt stöd från Miljöbron. Inbjudan till Trafikkontorets Palace-frukostar under trafikantveckan.

� Sidouppdrag med relevans: Seminarium om resor och transporter för miljödiplomerade företag i Mölndal; föredrag och workshop för kommunernas KUSTOM-samordnare (Vägverket); Medverkan i projektet ”Översyn av resor och bilanvändning inom VGR”; Rådgivning för nyinflyttade företag i Mölndal, en första omgång under november och december med tiotalet företag.

Externa möten och kontakter

Diskussioner/möten med Trafikkontoret, Cykelutmaningen, Västtrafik (om provåkarkort, Utmaningen, Tjänsteresekort), Car Event (utbildning sparsamt körsätt), Sportson (lesing-/företagscykel), Miljöbron.

PR och information

Artikel i Kungälvs ”Nyckeln” om nya turer till ICA distributionscentral.


Uppdatering kundregister, ”utlåning” av broschyren till Mölndal (nya företag-projektet).

Interna möten

Medverkan i Erfarenhetsutbytet Guldklimparna den 25 maj, medverkan på GR ledningsgruppsmöte den 27 maj och den 20 oktober.


7 (9)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

På gång

Avslutningsplan i korthet

1. Arrangerande och medverkan på Kommunledningsseminariet den 21 januari: ”K2020-från mål till start”

2. Uppföljning av pågående kontakter – ett mindre antal under kvartal 1.

3. Utvärdering: Enkät till arbetsgivare samt kommuner om den upplevda nyttan med dialogen/rådgivningen, vad som konkret hänt och vad man framgent skulle vilja se. Under kvartal 1.

4. Slutrapport för projektet och rekommendationer för en fortsättning

5. Överlämning av kontakter och resultat till respektive kommuns kontaktperson och näringslivsansvarig i lämplig form.

6. Samverkan med Trafikkontoret, Cykelutmaningen, Västtrafik och andra ”externa” parter för vidare bearbetning av upparbetade kontakter (TKs nyhetsbrev, tävlingar/kampanjer, seminarier, erbjudanden etc). Överlämningen ska ske med ”finess” och med näringslivsansvarigas goda minne.

Övrigt på gång

� Kommunledningsseminariet ”K2020- från mål till start” går av stapeln förmiddagen den 21 januari på Scandic i Mölndal med ett mycket späckat program. Syftet är att skapa ett momentum att gå från prat till verkstad för att kunna nå dit man sagt sig vilja nå. Vi ingjuter mod och inspirerar till handling och samverkan och visar vad var och en kan göra genom att bjuda på genomförandeverktyg, konkreta exempel och tips. Deltagarna ska gå där ifrån och känna ”Nu vet jag vad jag ska gå

hem och göra”. I skrivandes stund har vi ca 100 anmälda.

� Trafikkontoret har gjort ett första nummer av ett nyhetsbrev med nyheter och tips om miljöanpassade resor och transporter på arbetsplatsen. Det kommer att skickas ut till alla kontakter inom Dialog med företagen. De som ej önskar få det i fortsättningen kan avsäga sig prenumerationen, resten kommer i fortsättningen att få utskicken direkt från företagsrådgivarna på Trafikkontoret. Vissa delar har ett Göteborgsfokus, men i huvudsak är innehållet generellt och relevant även för arbetsgivare i övriga GR-kommuner.

� Några riktade satsningar med provåkarkortserbjudanden på arbetsplatser som fått bättre förutsättningar att resa med kollektivtrafiken under det senaste året (Lerums företagspark, Rollsbo) samt några andra större arbetsplatser såsom Landvetters flygplats.


8 (9)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Övrigt

Administrativt


Budget

Under året, fram till den sista december har, 520 tkr upparbetats, vilket tillsammans med förra året blir totalt 1 120 tkr av den sammanlagda budgeten på 1 280 tkr (t o m 2010). Av den är 100 tkr reserverade för utvärdering, och avrapportering. Återstår för operativt arbete under de inledande månaderna av 2010 alltså ca 60 tkr.

Jämfört med budget för år 1 och 2 ligger vi drygt 100 tkr över, vilket kan förklaras av insatserna kring Utmaningen (som inte låt med i budgeten). Marknadsföringen och stödet drog mer än så, vilket kompenserats med något färre besök och jagande av de sista företagen på listorna. Nyttan i förhållande till kostnaden var dock stor, mycket tack vare att vi kunde hänga på ett färdigt koncept från Trafikkontoret.

Det betyder att det bara finns resurser för de sista inbokade besöken, ad-hoc-stöd och viss uppföljning av pågående ”ärenden”. På listan över ”följ-upp” och besöka finns drygt 50 arbetsgivare, varav en tredjedel är viktiga, en tredjedel intressanta och en tredjedel är av karaktören ”kolla upp”.

Utvärderingen (enkät och eventuella intervjuer) kan även ses som ytterligare kontakttillfällen där medverkande arbetsgivare får chans att reflektera över vad kontakterna gett, vad de själva gjort och vilken typ av stöd de skulle vilja se i framtiden.

Uppkomna problem

Det saknas ”hungriga” leverantörer av tjänster och produkter som kan stödja arbetsgivarna i deras arbete mot ett mer hållbart resande – som skulle kunna ta över mitt arbete.

Pengarna i projektet är i princip slut, vilket kommer att innebära ett glapp i dialogen i väntan på att Västtrafik kan få en företagssäljare eller att man hittar en annan lösning för en regional rådgivningsresurs. En del intressanta ”ärenden” kommer heller inte att hinnas med. Det känns lite konstigt att lägga ned en ”försäljningsavdelning” mitt i en process, men så är det ju med saker som driv i projektform.


9 (9)


pm

01s

200

6-1

1-2

0

Bilaga 1: Arbetsplatser per kommun som besökts fler gånger eller där

besökets följts av flera kontakter utöver återkoppling:

Alingsås: Lasarettet, Tvätteriet, B&B Tools, Sparbanken, Globen, Pastoratet, Folktandvården, ABB + kommunen

Härryda: LVF/Flygplatsen, KD, Elanders, Christian Berner, VTAB, Atlet, Posten Paket + kommunen,

Kungälv: ICA DC, Göteborgskex, Sjukhuset, Swedish Match + kommunen

Lerum: Nääs fabriker, Norlander, Lerums företagspark (föreningen) + kommunen

Mölndal: IKEA, VGR IT, Siemens, Santa Maria, Scandic, ABB, SAAB, AstraZeneca, Astratech, IVF, Kapp-Ahl

Partille: Lindex, Allum, Menigo, Swisslog, Consat + kommunen

Tre bra skäl att se över företagets resor ...

... och tio goda råd på vägen

Lägre kostnader

Stärkt varumärke och miljöprofilFriskare och nöjdare personal

Tre bra skäl att se över företagets resorDet lönar sig att se över medarbetarnas resor till, från och i arbetet. Det finns mycket att vinna, både för dig som arbetsgivare och för dina anställda och för såväl den lokala som den globala miljön.

1 Lägre kostnader Tjänsteresor ligger på plats två eller tre på listan över påverkbara kostnader i en typisk verksamhet. Ett fjärrmöte istället

för en resa till Stockholm sparar 5 000 kronor per deltagare. Att styra om från privata bilar till poolbilar för korta tjänsteresor kan spara 10-15 % av kostnaderna. Dessutom minskar

det arbetsmiljörisken och behovet av p-platser. En etanol-, gas- eller hybridbil har 20-40 % lägre förmånsvärde

än motsvarande standardbil. En utbildning i sparsamt körsätt minskar bränsleförbrukningen med 5-10 %.

Väljer man den snålaste bilen i sin storleksklass drar den 20 % mindre bränsle än medelbilen.

Om fler anställda rör på sig till och från arbetet så mår de bättre, vilket minskar sjukskrivningarna. En sjukskrivningsdag kostar minst 1 500 kronor.

2 Friskare och nöjdare personal 20-30 % av dem som vanligtvis tar bilen till jobbet säger att det vore praktiskt möjligt för dem att istället ta cykeln, gå

eller åka kollektivt. Den som tar bilen till jobbet löper 50 % större risk att drabbas av

hjärtinfarkt, enligt en stor norrländsk studie. 30 minuters lätt motion håller oss fysiskt och mentalt friskare. Friskvårdssatsningar som bygger på resan som rörelse kan locka

även dem som inte tar ut motionskort eller deltar i andra aktiviteter – alltså de som ligger i riskzonen.

Minska de anställdas behov att ta bilen till jobbet. En såld andrabil sparar 20-40 000 kronor per år. Det motsvarar 2-7 000 kronor i bruttolön per månad.

3 Stärkt varumärke och miljöprofil Resor kan stå för 20-50 % av ett företags klimatpåverkan och är därför svåra att bortse från. Att påverka medarbetarnas resor kan vara ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläppen av koldioxid

och att stärka företagets varumärke. Anställda talar väl om den arbetsgivare som hjälper dem att göra något konkret för att åstadkomma ett hållbarare

samhälle. Ett medvetet företag har lättare att rekrytera de duktigaste medarbetarna och vinna de värdefullaste kunderna. Att ta aktiv del i kommunens och regionens utveckling lönar sig i längden.

Tio goda råd på vägen 1 Cykel och gång är friskvård

Se till att det finns säkra och väderskyddade cykelparkeringar nära entrén, liksom bra möjligheter att byta om och duscha på arbetsplatsen. Kontrollera cykelvägarna och prata vid behov med kommunen.

Erbjud förmånscyklar eller bjud på cykelservice, hjälm, promenadskor eller andra former av hälsobonus för den som väljer bort bilen. Kanske kan man låta en del av resan räknas som arbetstid? Se till att det finns välskötta tjänstecyklar på arbetsplatsen för kortare ärenden.

Uppmuntra personalen att delta i tävlingar och kampanjer som Cykelutmaningen, eller arrangera egna aktiviteter.

2 Kör rent, säkert och ekonomiskt Välj miljöbilar som bruks- eller tjänstebilar – de har både mindre klimatpåverkan och lägre förmånsvärde om de drivs

med etanol-, gas- och hybridteknik. Tänk inte bara miljöbilar – anpassa storlek efter behov och välj alltid den snålaste och säkraste modellen i sin klass. Bjud dem som kör mycket i tjänsten (eller varför inte alla?) på utbildning i sparsamt körsätt – det minskar deras och

företagets bränslekostnader, det minskar miljöpåverkan och höjer trafiksäkerheten.

3 Se över policys, skapa tydliga riktlinjerEn resepolicy kan vara ett effektivt sätt att styra medarbetarnas val av färdmedel för att spara pengar, minska miljöpåverkan och höja säkerheten – om den är förankrad och om den kombineras med andra åtgärder och följs upp.

Se över alla policys och regler som påverkar resandet – exempelvis bilpolicy, lönepolicy, friskvårdspolicy och hemarbetspolicy. Pekar alla mot samma mål idag?

En policy ska vara så enkel och konkret att den hjälper de anställda att veta hur de förväntas agera: ”Undersök alternativ till en fysisk resa”,”Tåg ska väljas för resor under 50 mil”, ”I första hand skall kollektivtrafik, cykelpool eller bilpool användas, i andra hand hyrbil eller miljötaxi”.

Våga sätta höga krav, det är faktiskt arbetsgivaren som betalar och ansvarar för tjänsteresorna, men låt förändringar föregås av en bred diskussion.

4 Låt bli att resa Möten med andra kontor eller med

kunder och leverantörer man känner väl, behöver inte vara fysiska. De kanske inte ens kräver videokonferensutrustning. Telefonmöten, med eller utan webbstöd, kan räcka långt. Ta reda på var man kan hyra in sig för videokonferenser. Fjärrmöten sparar såväl reskostnader som arbets- och fritid. Många möten blir dessutom effektivare.

Konferenstelefoner, webbkameror och konferensprogram tjänas in på några få möten. Tänk på att fjärrmöten inte bara handlar om att ersätta resor, det blir också möjligt att träffas oftare och med kort varsel, exempelvis i geografiskt utspridda projekt.

Lägg resepolicyn under en överordnad mötespolicy som anger när man bör resa och inte. Gör det möjligt för personalen att arbeta hemifrån när det passar – både tekniskt och policymässigt.

5 Bilpool är arbetsmiljö, pengar och personalvårdIngen arbetsgivare kräver att personalen ska ta med sig egna datorer till jobbet. Ändå förväntas de ställa sina privata bilar till arbetsgivarens förfogande – ofta utan minimikrav på trafiksäkerhet och miljöprestanda. En bil är ett arbetsredskap och bör som sådant tillhandahållas av arbetsgivaren.

Ett företag kan inrätta en egen bilpool eller teckna avtal med en kommersiell bilpoolsleverantör. Allt inräknat brukar kostnaderna bli ungefär densamma för båda alternativen.

Börja med att ta fram statistik på användningen av privata bilar i tjänsten (ur bokföringen). Ta med kostnader för att administrera reseräkningar och eventuella parkeringskostnader. Räkna med att 10-20 % av milen ”försvinner” vid en överflyttning

till bilpool tack vare bättre planering. I jämförelsen ska också tas med värdet av höjd trafiksäkerhet, nöjdare personal, minskad arbetspendling m.m.

Tänk på att det inte finns bara en enda lösning för de korta tjänsteresorna – och att alla inte behöver ske med bil. I de flesta fall är rätt svar en mix av poolbilar, bruks- och förmånsbilar, hyrbilar, taxi – samt kollektivtrafik och cykel.

6 Flexibla förmåner Subventionera inte osunda resvanor. Gör ett smörgåsbord av fler förmåner än bil: Månadskort på Västtrafik, leasingcykel och träningskort, städning, hemdator etc. – och låt medarbetarna välja.

7 Lättillgänglig information Många av medarbetarna vet inte att de utan större

problem kan ta sig till jobbet med buss eller cykel. Skriv ut tidtabeller och cykelkartor. Lägg in länkar till Västtrafik och trafiken.nu som innehåller reseplanerare, information om trafikstörningar m.m. Sätt ihop ett speciellt informationspaket till nyanställda.

Skapa en fysisk eller elektronisk anslagstavla där potentiella samåkare kan hitta varandra.

Informera era kunder, via webben, e-post och i broschyrer, hur de kan ta sig till er på fler sätt än med bil.

8 Bjud på goda förebilder När chefen byter vana börjar medarbetarna fundera. Och omvänt: om inte chefen följer en ny rese- eller bilpolicy eller är med på en hälsosatsning, varför ska medarbetarna då bry sig? Om initiativet inte kommer från högsta ort, är införsäljningen till ledningen en av de viktigaste åtgärderna.

9 Samarbeta Om Västtrafiks tidtabell är ett problem, prata ihop er med

grannföretagen och tag kontakt med kommunens kollektiv-trafiksamordnare och Västtrafik.

Om underlaget är för litet för en egen bilpool, ta kontakt med grannföretagen och bjud in en kommersiell bilpoolsleverantör.

Samåkning brukar kräva en relativt stor arbetsplats för att fungera i praktiken, kanske går det att göra en gemensam elektronisk anslagstavla för företagen i området?

Allt detta är speciellt viktigt vid en flytt, då det är lätt att ändra medarbetarnas vanor både till det bättre och sämre.

10 Börja med ta reda på medarbetarna resvanor Gör en resvaneundersökning bland medarbetarna för att se hur

de reser till, från och i arbetet, varför de gör så och vad som skulle kunna få dem att ändra sig. Dels ger det ett bra underlag för att ta fram lönsamma och verksamma åtgärder, dels förbereds kollegorna mentalt på kommande förändringar. Om antalet anställda är många och de flesta har datorer är det lättast att göra resvaneundersökningen som en webbenkät.

Kombinera undersökningen bland de anställda med att ta fram uppgifter om tjänsteresor från ekonomisystemet och en enkel inventering av vilka hinder det finns på och omkring arbetsplatsen för ändrade vanor: Cykelparkering, cykelvägar, hållplatser, policys och regler etc.

Mer information på webbenTrafikkontoret i Göteborg har byggt upp en företagsrådgivning kring resor och transporter. Den webbplatsen hittar du på Göteborgs stads hemsida: www.goteborg.se Arbetsresebaserad tävling: www.cykelutmaningen.seVägverkets resepolicy, krav på bilar m.m.: www.vv.se; välj ”Miljö” och ”Resepolicy”En preliminär version av den Vägverksstödda kunskapsbanken ”Resfri”: www.resfri.nuBroschyrer och annat inspirationsmaterial: www.nyavagvanor.seArbetsmiljöverket om ”Arbetsmiljö på väg”: www.av.seVästtrafiks webbplats: www.vasttrafik.seDen gemensamma trafikwebbplatsen: www.trafiken.nuSparcoachföreningen: www.sparcoach.seFör körskollärare: www.str.se; välj ”EcoDriving”Allt om miljöbilar: www.miljofordon.seMer om bilar och miljö: www.gronabilister.seOm bilar och säkerhet: www.folksam.se; välj ”Förebygga skador”Mer om bilpoolskonceptet: www.bilpool.nuRespektive kommuns webbplats

Inbjudan till dialogDen här broschyren är framtagen inom ramen för ”Dialog med företagen”, en s.k. Guldklimp som har fått medel från Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram (Klimp) för särskilt effektiva åtgärder. Satsningen sker i samverkan mellan de deltagande kommunerna Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille med Göteborgsregionens kommunalförbund som samordnare. Företagen i dessa kommuner erbjuds rådgivning kring medarbetarnas resor till, från och i arbetet. Vinsten för företagen är lägre reskostnader, friskare personal samt bättre miljöprofil och för samhället minskad trängsel, bättre luftkvalitet och mindre klimatpåverkan. Kontakta:

Rådgivare Hans Arby, Sweco; 0705-15 55 99; [email protected] Näringslivsansvarig i respektive kommun

Alingsås: Näringslivssekreterare Karin Kempe; 0322-61 69 02, 0708-38 71 09; [email protected] Härryda: Näringslivschef Helene Evensen; 031-724 63 06, 0708-56 90 55; [email protected] Kungälv: Näringslivsansvarig Anette Svahn; 0303-23 90 88; [email protected] Lerum: Näringslivsansvarig Hans Parck; 0302-52 16 16; [email protected] Mölndal: Näringslivschef Lars Ekberg; 031-315 13 11, 0704-67 70 90; [email protected] Partille: Näringslivsansvarig Nina Orback Schultz; 031-792 11 35; [email protected]

Information till företagen i Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommun. Kampanjen sker i samverkan med Göteborgsregionens kommunalförbund och med stöd

av Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram (Klimp).

AB C

entor

S.A

. 200

8

Fri rådgivning om företagets resor – en guldklimp

Nu kan vi erbjuda dig och ditt företag kostnadsfri rådgivning om arbetsplatsens resor. Vi vet från en liknande satsning i Göteborg att de flesta arbetsgivare har mycket att vinna på att se över de anställdas resor till, från och i arbetet. Det kan handla om lägre res- och fordonskostnader, friskare och nöjdare personal och en bättre profil.

Rådgivningen har blivit möjlig genom att Alingsås kommun tillsammans med fem andra kommuner inom Göteborgsregionen (GR) har fått medel från Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram för satsningen som går under namnet Dialog med företagen.

Vi vänder oss i första hand till de större arbetsgivarna i Alingsås och erbjuder

- En genomgång av nuläget vad gäller resor och fordon

- Rekommendationer i form av åtgärdsförslag, policys etc

- Kontakter med partners och leverantörer av lämpliga tjänster och produkter, liksom företag i samma situation

- Dialog - en chans att komma med synpunkter och idéer till kommunen, Västtrafik och Vägverket och att även medverka i Alingsås utveckling

- Rådgivningen är kostnadsfri

Faktum är att mycket är sådant man kan lösa själv, men behöver ni mer stöd, exempelvis med en resvaneundersökning eller i genomförandet av åtgärder, ser vi till att ni får kontakt med kompetenta konsulter. Kanske är lösningen på problemet någon av de produkter och tjänster som finns på marknaden, då förmedlar vi kontakten och ger råd på vägen. Det kan handla om bilpool, körutbildning, miljöfordon, cykelutmaning, fjärrmötesteknik, leasingcyklar etc.

Vi har tillsammans med GR anlitat Hans Arby som konsult. Han har en bred kunskap efter att bland annat ha byggt upp företagsrådgivningen på Trafikkontoret i Göteborg. Han kommer att kontakta er under september-oktober för att boka ett möte. Om ni vill får ni naturligtvis kontakta honom redan nu. Se kontaktuppgifter nedan.

För att få en så komplett bild som möjligt och kunna ge kvalificerade råd, ser vi gärna att det på mötet finns med personer med ansvar för personal, miljö och ekonomi.

Har du några frågor, är du naturligtvis även välkommen att kontakta mig.

Med vänlig hälsning

Karin Kempe Näringslivssekreterare Alingsås Futurum

Hans Arby nås på hans@arbyse eller 0705-15 55 99

Härryda Kommun, 435 80 Mölnlycke, Besöksadress: Råda Torg Telefon 031 – 724 61 00, Fax 031 – 724 61 75

2008-03-18

Näringslivsenheten

FRI RÅDGIVNING OM FÖRETAGETS RESOR – EN GULDKLIMP

Nu kan vi erbjuda dig och ditt företag kostnadsfri rådgivning om arbetsplat-sens resor. Vi vet från en liknande satsning i Göteborg att de flesta arbetsgiva-re har mycket att vinna på att se över de anställdas resor till, från och i arbetet. Det kan handla om lägre res- och fordonskostnader, friskare och nöjdare per-sonal och en bättre profil. Rådgivningen har blivit möjlig genom att Härrydas kommun tillsammans med fem andra kommuner inom GR (Göteborgs kom-munförbund) har fått medel från Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram för satsningen som går under namnet ”Dialog med företagen”.

Vi vänder oss i första hand till de större arbetsgivarna i Härryda kommun och erbjuder:


- Rekommendationer i form av åtgärdsförslag, policys etc.

- Kontakter med partners och leverantörer av lämpliga tjänster och pro-dukter, liksom företag i samma situation

- Dialog - en chans att komma med synpunkter och idéer till kommunen, Västtrafik och Vägverket och att även medverka i Härryda kommuns ut-veckling.

Faktum är att mycket kan man göra med mycket enkla medel och åtgärder, men behöver ni mer stöd, exempelvis med en resvaneundersökning eller i ge-nomförandet av åtgärder, ser vi till att ni får kontakt med kompetenta konsulter. Det kan handla om bilpool, körutbildning, miljöfordon, cykelutmaning, fjärrmö-testeknik, leasingcyklar etc.

Vi har tillsammans med GR anlitat Hans Arby som konsult. Han har en bred kunskap efter att bland annat ha byggt upp företagsrådgivningen på Trafikkon-toret i Göteborg. Han kommer att kontakta er under mars eller april för att boka ett möte. Om ni vill får ni naturligtvis kontakta honom redan nu, se kontaktupp-gifter nedan. Har du några frågor, är du naturligtvis även välkommen att kon-takta mig.


Helene Evensen Näringslivschef, Härryda kommun

Hans Arby nås på [email protected] eller 0705-15 55 99

ADRESS Nämndhuset � 442 81 Kungälv

TELEFON 0303-23 80 00 vx

FAX 0303-190 35

E-POST [email protected]

HEMSIDA www.kungalv.se

INFO

2008-04-14



Rådgivningen har blivit möjlig genom att Kungälvs kommun tillsammans med fem andra kommuner inom GR har fått medel från Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram för satsningen som går under namnet Dialog med företagen.

Vi vänder oss i första hand till de större arbetsgivarna i Kungälv och erbjuder




- Dialog - en chans att komma med synpunkter och idéer till kommunen, Västtrafik och Vägverket och att även medverka i Kungälvs utveckling.

Rådgivningen är kostnadsfri. Faktum är att mycket är sådant man kan lösa själv, men behöver ni mer stöd, exempelvis med en resvaneundersökning eller i genomförandet av åtgärder, ser vi till att ni får kontakt med kompetenta konsulter. Kanske är lösningen på problemet någon av de produkter och tjänster som finns på marknaden, då förmedlar vi kontakten och ger råd på vägen. Det kan handla om bilpool, körutbildning, miljöfordon, cykelutmaning, fjärrmötesteknik, leasingcyklar etc.

Vi har tillsammans med GR anlitat Hans Arby som konsult. Han har en bred kunskap efter att bland annat ha byggt upp företagsrådgivningen på Trafikkontoret i Göteborg. Han kommer att kontakta er under april/maj för att boka ett möte. Om ni vill får ni naturligtvis kontakta honom redan nu. Se kontaktuppgifter nedan.


Har du några frågor, är du naturligtvis även välkommen att kontakta mig.


Anette Svahn

Näringslivsutvecklare Kungälvs kommun


1 (1)

Datum

2008-10-27

Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr 212000-1447 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 Lerums kommun

443 80 Lerum Bagges Torg

0302-521155 (fax) [email protected] Bg 547-6239

LE

RU

M1

00

, v

1.0

, 2

00

8-0

7-2

5



Rådgivningen har blivit möjlig genom att Lerums kommun tillsammans med fem andra kommuner inom GR har fått medel från Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram för satsningen som går under namnet Dialog med företagen.

Vi vänder oss i första hand till de större arbetsgivarna i Lerum och erbjuder




- Dialog - en chans att komma med synpunkter och idéer till kommunen, Västtrafik och Vägverket och att även medverka i Lerums utveckling.

Rådgivningen är kostnadsfri. Faktum är att mycket är sådant man kan lösa själv, men behöver ni mer stöd, exempelvis med en resvaneundersökning eller i genomförandet av åtgärder, ser vi till att ni får kontakt med kompetenta konsulter. Kanske är lösningen på problemet någon av de produkter och tjänster som finns på marknaden, då förmedlar vi kontakten och ger råd på vägen. Det kan handla om bilpool, körutbildning, miljöfordon, cykelutmaning, fjärrmötesteknik, leasingcyklar etc.

Vi har tillsammans med GR anlitat Hans Arby som konsult. Han har en bred kunskap efter att bland annat ha byggt upp företagsrådgivningen på Trafikkontoret i Göteborg. Han kommer att kontakta er under mars eller april för att boka ett möte. Om ni vill får ni naturligtvis kontakta honom redan nu. Se kontaktuppgifter nedan.


Har du några frågor, är du naturligtvis även välkommen att kontakta oss.


Jakob Rydén Micaela Holmberg Tf Näringslivsansvarig Miljöstrateg Lerums kommun Lerums kommun


Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Postgiro

Mölndals stad Stadshuset 031-315 10 00 991-2858 1 14 79-3 431 82 MÖLNDAL Göteborgsvägen 11-17 Telefax E-postadress

031-315 10 09

Datum Vår beteckning

2008-03-20 Ert datum Er beteckning

KOMMUNLEDNINGSKONTORET StrategiavdelningenHandläggare, direkttelefon

Lars Ekberg, 315 13 11 Stina Haglund, 315 14 25

"Guldklimpen" - ett erbjudande om minskad klimatpå-verkan

Vi erbjuder dig och ditt företag kostnadsfri rådgivning om arbetsplatsens resor. Från liknande satsningar i Göteborg resp Mölndal vet vi att de flesta arbetsgivare har mycket att vinna på att se över de anställdas resor till, från och i arbetet. Det ger effekter som minskade res- och for-donskostnader, friskare och nöjdare personal samt en bättre miljöprofil.

Rådgivningen är möjlig genom att Mölndals stad tillsammans med fem andra kommuner i Göte-borgsregionen har fått stöd från Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram (KLIMP) för pro-jektet Dialog med företagen.

Vi kontaktar nu de större arbetsgivarna i Mölndal och erbjuder

- En genomgång av nuläget av företagets resor och fordon

- Rekommendationer i form av t ex åtgärdsförslag eller policys.


- Dialog - en chans att komma med synpunkter och idéer till kommunen, Västtrafik och Väg-verket och att därmed bidra till Mölndals utveckling.

Mycket är sådant du kan lösa själv, men behöver ni mer stöd inom företaget, t ex med en res-vaneundersökning eller för att genomföra åtgärder, kan vi hjälpa dig med kontakter. Det finns redan idag produkter och tjänster på marknaden som planeringsverktyg för bilpool, Eco Driving-utbildning, miljöfordon, cykelutmaning, fjärrmötesteknik, leasingcyklar mm.

Vi har tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund anlitat Hans Arby som projekt-ledare. Han har en bred kunskap efter att bland annat ha byggt upp företagsrådgivningen på Trafikkontoret i Göteborg. Han kommer att kontakta dig under april för att boka ett möte. Om du vill får du naturligtvis kontakta honom redan nu. Se kontaktuppgifter nedan.

För att få en så komplett bild som möjligt och kunna ge kvalificerade råd, får du gärna ha med de som har ansvar för personal, miljö och ekonomi på mötet.

Har du några frågor, är du naturligtvis även välkommen att kontakta oss.


Lars Ekberg Stina Haglund Näringslivschef Miljösamordnare

Hans Arby når du på [email protected] eller 0705-15 55 99

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: [email protected] • Webbplats:

www.alingsas.se

Utmaningen 2009 – till jobbet utan bil:

Vilken dag kan du och dina medarbetare ställa bilen? Vi som arbetar inom Alingsås kommun vill utmana dig och dina medarbetare i Alingsås. Under förra årets utmaning lovade 17 434 personer som arbetar i Göteborg och Mölndal att inte köra bil till och från arbetet minst en dag under den Europeiska Trafikveckan i september. Av dessa skulle 7 689 personer annars ha valt bilen. Besparingen som deras val innebar minskade bilresandet i Göteborg under kampanjveckan med drygt 64 000 mil, vilket motsvarar 16 varv runt jorden. Nyttan med minskad biltrafik kan mätas i bättre hälsa, minskad miljöpåverkan och minskad trängsel. Det var ett bra resultat, men vi tror att vi kan ännu bättre här. Därför har vi i Alingsås liksom flera andra kommuner i Göteborgsregionen, beslutat att anta utmaningen från Göteborg och Mölndal. Nu utmanar vi i vår tur dig och dina medarbetare att ställa bilen minst en dag under veckan 21-27 september.

Så går det till

1. Ni antar utmaningen genom att fylla i och skicka in bifogad blankett, där ni förbinder er att uppmuntra era medarbetare att välja alternativ till bilen vid resa till och från jobbet minst en dag under den Europeiska Trafikantveckan 21-27 september.

2. Vi lägger in er arbetsplats på registreringsfliken på webbplatsen www.nyavagvanor.se, där sedan era medarbetare kan gå in och registrera sig. På nästa sida visas hur det såg ut förra året (justeringar på upplägg och formspråk kan komma att göras inför 2009 års satsning).

3. På vägen kan ni få stöd med idéer, texter, bilder med mera för de interna informationsaktiviteter som ni väljer att göra.

4. Vi kommer genom olika kanaler att marknadsföra de företag och verksamheter som deltar i satsningen.

Nästa steg 1. Fyll i och skicka in den bifogade blanketten till: Alingsås kommun,

Utvecklingsavdelningen, KLK, Catharina Norberg, 441 81 Alingsås eller använd bifogat frankerat svarskuvert.

2. Vi, miljöplanerare Catharina Norberg, ([email protected] eller telefon 0322-617005), eller vår företagsrådgivare Hans Arby ([email protected] eller telefon 0705-15 55 99) kommer att kontakta er. Ni kan också höra av er direkt till oss om ni har frågor eller synpunkter.


Lars Eklund Kommundirektör, Alingsås kommun Bilaga: blankett för anmälan

Alingsås kommun


www.alingsas.se

Exempel från förra året på sida för anmälning för medarbetare samt redovisning av statistik/resultat från arbetsplatser som deltar Upplägg och formspråk kan komma att justeras något inför 2009 års ”Utmaningen – till jobbet utan bil”.

Alingsås kommun


www.alingsas.se

Vi antar ”Utmaningen – till jobbet utan bil” 2009! Vi antar Alingsås och Göteborgs utmaning och kommer att verka för att våra medarbetare ska förbinda sig att ställa bilen minst en dag under den Europeiska Trafikantveckan, den 21 till 25 september. Detta gör vi bland annat av följande skäl: • Människor som väljer att cykla eller gå till och från jobbet (kanske i kombination med

kollektivtrafik) får motion i vardagen och mår då oftast bättre. • Privatbilismen står för en stor del av utsläppen av koldioxid från trafiken. Kan vi

inspirera fler att oftare välja alternativ till bilen bidrar vi till en bättre framtid. • Om bilkörandet, särskilt under pendlingstimmarna, fortsätter att öka i den takt som varit

hittills står vi inför mycket stora framtida trafikproblem i Göteborgsområdet. Vi har som målsättning att andelen av våra medarbetare i Alingsås som antar utmaningen blir minst: � 10% � 20% � 30% � 40% � 50% � 60% � 70% � 80% � 90% � 100% � Vi avvaktar med att ange en målsättning. Alingsås kommun förbinder sig samtidigt att: • Lägga in vår arbetsplats på registreringsfliken på webbplatsen www.nyavagvanor.se, där

sedan våra medarbetare (från och med mitten av augusti) kan gå in och registrera sig, och även kolla hur vår arbetsplats ligger till jämfört med andra som antagit utmaningen.

• Bistå med stöd och idéer, texter, bilder etc för de interna informationsaktiviteter som vi väljer att göra via webbplatsen www.nyavagvanor.se. Ni kan också kontakta Hans Arby, företagsrådgivare på [email protected], tfn 0705-15 55 99 för tips och idéer.

• Sprida information till olika målgrupper i Alingsås och Göteborgsområdet, bland annat till en bred allmänhet, om att vi har antagit utmaningen.

Alingsås den ………………… 2009

Namn på företag eller verksamhet: …………………………… Antal anställda: …………………………… personer ………………………………………………………………………………………………

Underskrift: Namnförtydligande: Titel:

…………………………… ……………………… ………………… Kontaktperson: …………………………………………………………………………………………………

E-post: ………………………………………Telefon: ……………………………… Mobil: ……………………………… Adress: …………………………………………………………………………………………………

Bilaga

1 (2)

Härryda Kommun 435 80 Mölnlycke � Besöksadress: Råda Torg � Telefon 031-724 61 00 � Fax 031-724 61 75

[email protected] � www.harryda.se

2009-08-14

Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer

Utmaningen 2009 – till jobbet utan bil:

Vilken dag kan du och dina medarbetare ställa bilen? Vi som arbetar inom Härryda kommun vill utmana dig och dina medarbetare inom ert företag att ställa bilen minst en dag under vecka 39, det vill säga den 21-25 september. Under förra årets utmaning lovade 17 434 personer som arbetar i Göteborg och Mölndal att inte köra bil till och från arbetet minst en dag under den Europeis-ka Trafikveckan i september. Av dessa skulle 7 689 personer annars ha valt bilen. Besparingen som deras val innebar minskat bilresande i Göteborg under kampanjveckan med drygt 64 000 mil, vilket motsvarar 16 varv runt jorden. Nyttan med minskad biltrafik kan mätas i bättre hälsa, minskad miljöpåverkan och minskad trängsel. Det var ett bra resultat, men vi tror att vi kan ännu bättre. Därför har vi i Här-ryda kommun liksom flera andra kommuner i Göteborgsregionen, beslutat att anta utmaningen från Göteborgs och Mölndals stad. Nu utmanar vi i vår tur dig och dina medarbetare att ställa bilen minst en dag under vecka 39, det vill säga den 21-25 september. Härryda kommun står för den administrativa kostnaden det innebär för företaget att anmäla sig till utma-ningen.

Så går det till:

1. Ni antar utmaningen genom att fylla i och skicka in bifogad blankett, där ni förbinder er att uppmuntra era medarbetare att lova att välja alternativ till bi-len vid resa till och från jobbet minst en dag under den Europeiska Trafi-kantveckan i september. Ange gärna på blanketten mål för hur stor andel av era medarbetare som kommer att delta.

2. Vi lägger in er arbetsplats på registreringsfliken på webbplatsen www.nyavagvanor.se, där sedan era medarbetare kan gå in och registrera sig. På nästa sida visas hur det såg ut förra året (justeringar på upplägg och formspråk kan komma att göras under 2009 års satsning).


4. Vi kommer genom olika kanaler att marknadsföra de företag och verksam-heter som deltar i satsningen. I Göteborg och deltagande kommuner plane-ras bland annat en större informationskampanj i samband med utmaningen.

2 (2)

Härryda Kommun 435 80 Mölnlycke � Besöksadress: Råda Torg � Telefon 031-724 61 00 � Fax 031-724 61 75

[email protected] � www.harryda.se

Nästa steg:

1. Fyll i och skicka in den bifogade blanketten till: Härryda kommun, Sam-hällsbyggnad, Miljösamordnare Karin Meyer, 435 80 Mölnlycke

2. Vi, Miljösamordnare Karin Meyer eller vår företagsrådgivare Hans Arby kontaktar er. Ni kan också höra av er direkt till honom på [email protected] el-ler telefon 0705-15 55 99 om ni har frågor eller synpunkter.

Bilaga:

Blankett för anmälan. Exempel på utseende och frågor från förra årets webbplats där medarbetarna anmäler sig. Med vänlig hälsning

Bertil Widén Samhällsbyggnadschef

Utmaningen – till jobbet utan bil” www.nyavagvanor.se Exempel från förra året på sida för anmälning för medarbetare samt redovisning av statistik/resultat från arbetsplatser som deltar. Upplägg och formspråk kan komma att justeras något i 2009 års ”Utmaningen – till jobbet utan bil”.

Vi antar ”Utmaningen – till jobbet utan bil” 2009! Vi antar Härryda kommuns och Göteborgs stads utmaning och kommer att verka för att våra medarbetare ska förbinda sig att ställa bilen minst en dag under den Europeiska Trafikantveckan, den 21 till 25 september. Detta gör vi bland annat av följande skäl: • Människor som väljer att cykla eller gå till och från jobbet (kanske i kombination med

kollektivtrafik) får motion i vardagen och mår då oftast bättre. • Privatbilismen står för en stor del av utsläppen av koldioxid från trafiken. Kan vi inspirera

fler att oftare välja alternativ till bilen bidrar vi till en bättre framtid. • Om bilkörandet, särskilt under pendlingstimmarna, fortsätter att öka i den takt som varit

hittills står vi inför mycket stora framtida trafikproblem i Göteborgsområdet.

Vi har som målsättning att andelen av våra medarbetare i Härryda som antar utmaningen blir minst:

� 10% � 20% � 30% � 40% � 50% � 60% � 70% � 80% � 90% � 100%

� Vi avvaktar med att ange en målsättning.

Härryda kommun förbinder sig samtidigt att: • Lägga in vår arbetsplats på registreringsfliken på webbplatsen www.nyavagvanor.se, där

sedan våra medarbetare (från och med mitten av augusti) kan gå in och registrera sig, och även kolla hur vår arbetsplats ligger till jämfört med andra som antagit utmaningen.

• Bistå med stöd och idéer, texter, bilder etc för de interna informationsaktiviteter som vi väljer att göra via webbplatsen www.nyavagvanor.se. Ni kan också kontakta Hans Arby, företagsrådgivare på [email protected] tfn 0705-15 55 99 för tips och idéer.

• Sprida information till olika målgrupper i Härryda kommun och Göteborgsområdet, bland annat till en bred allmänhet, om att vi har antagit utmaningen.

Ort……………………………… den ………………… 2009

Namn på företag eller verksamhet: Antal anställda i Härryda: …………………………… personer

……………………………………………………………………………………………………………………………………………


…………………………………………… ………………………………………… ………………………………………

Kontaktperson: ………………………………………………………………………………………………………………………

E-post: ……………………………………… Telefon: ……………………………… Mobil: ………………………………

Adress: ………………………………………………………………………………………………………………………………

Bilaga: Anmälningsblankett

Juni 2009 Företag i Mölndal

Hej, nu utmanar vi er – igen! Vi som arbetar inom Mölndals stad vill återigen utmana dig och dina medarbetare i Mölndal. Kanske var ni en av dem som antog utmaningen redan förra året. Då lovade 2000 personer som arbetar i Mölndal att inte köra bil till och från arbetet minst en dag under den Europeiska Trafikveckan i september. Totalt deltog 17 434 personer som arbetar i både Mölndal och Göteborg i utmaningen. Av dessa skulle 7 689 personer annars ha valt bilen. Deras val innebar minskat bilresande under kampanjveckan med drygt 64 000 mil, vilket motsvarar 16 varv runt jorden. Nyttan med minskad biltrafik kan mätas i bättre hälsa, minskad miljöpåverkan och minskad trängsel. Det var ett bra resultat, men vi tror att vi kan ännu bättre. Därför fortsätter Mölndals stad satsningen ”Utmaningen – till jobbet utan bil”, under vecka 39.

Så går det till

1. Ni antar utmaningen genom att fylla i och skicka in bifogad blankett, där ni förbinder er att uppmuntra era medarbetare att lova att välja alternativ till bilen vid resa till och från jobbet minst en dag under den Europeiska Trafikantveckan i september. Ange gärna på blanketten mål för hur stor andel av era medarbetare som kommer att delta.

2. Vi lägger in er arbetsplats på registreringsfliken på webbplatsen www.nyavagvanor.se, där sedan era medarbetare kan gå in och registrera sig. På nästa sida visas hur det såg ut förra året (justeringar på upplägg och formspråk kommer att göras inför 2009 års satsning).


4. Vi kommer genom olika kanaler att marknadsföra de företag och verksamheter som deltar i satsningen. Bland annat planeras en större informationskampanj till hösten.

Nästa steg 1. Fyll i och skicka in den bifogade blanketten till: Mölndals stad Gatukontoret,

Att: Malin Månsson, 431 82 Mölndal. Använd bifogat frankerat svarskuvert. 2. Vår projektledare Malin Månsson kontaktar er, eller vår företagsrådgivare

Hans Arby. Ni kan också höra av er direkt till honom på [email protected] eller telefon 0705-15 55 99 om ni har frågor eller synpunkter.

Med vänlig hälsning Jan Persson

Bilaga: blankett för anmälan

Exempel från förra året på sida för anmälning för medarbetare samt redovisning av statistik/resultat från arbetsplatser som deltar

Upplägg och formspråk kommer att justeras något inför 2009 års ”Utmaningen – till jobbet utan bil”.

Vi antar ”Utmaningen – till jobbet utan bil” 2009! Vi antar Mölndals stads utmaning och kommer att verka för att våra medarbetare ska förbinda sig att ställa bilen minst en dag under den Europeiska Trafikantveckan, den 21 till 27 september. Detta gör vi bland annat av följande skäl:

• Människor som väljer att cykla eller gå till och från jobbet (kanske i kombination med kollektivtrafik) får motion i vardagen och mår då oftast bättre.

• Privatbilismen står för en stor del av utsläppen av koldioxid från trafiken. Kan vi inspirera fler att oftare välja alternativ till bilen bidrar vi till en bättre framtid.

• Om bilkörandet, särskilt under pendlingstimmarna, fortsätter att öka i den takt som varit hittills står vi inför mycket stora framtida trafikproblem i Göteborgsområdet.

Vi har som målsättning att andelen av våra medarbetare i Mölndal som antar utmaningen blir minst: � 10% � 20% � 30% � 40% � 50% � 60% � 70% � 80% � 90% � 100% � Vi avvaktar med att ange en målsättning. Mölndals stad förbinder sig samtidigt att:

• Lägga in vår arbetsplats på registreringsfliken på webbplatsen www.nyavagvanor.se, där sedan våra medarbetare (från och med mitten av augusti) kan gå in och registrera sig, och även kolla hur vår arbetsplats ligger till jämfört med andra som antagit utmaningen.

• Bistå med stöd och idéer, texter, bilder etc för de interna informationsaktiviteter som vi väljer att göra via webbplatsen www.nyavagvanor.se. Ni kan också kontakta Hans Arby, företagsrådgivare på [email protected], tfn 0705-15 55 99 för tips och idéer.

• Sprida information till olika målgrupper i Mölndal och göteborgsområdet, bland annat till en bred allmänhet, om att vi har antagit utmaningen.

Mölndal, den ………………… 2009

Namn på företag eller verksamhet: Antal anställda i Mölndal: …………………………… personer

……………………………………………………………………………………………………………………………………………


…………………………………………… ………………………………………… ………………………………………

Kontaktperson: ………………………………………………………………………………………………………………………

E-post: ……………………………………… Telefon: ……………………………… Mobil: ………………………………

Adress: ……………………………………………………………………………………………………………………………

Morgonpasset - Effektiva och miljöanpassade resor och transporter

Hur miljöanpassa och effektivisera resor och transporter

Hans Arby

Företagsrådgivare för GR


Ingen raketvetenskap…


Men först: Varför?


Pengar

•� Tjänsteresor tar plats 2 eller 3 på listan över påverkbara kostnader, till det kommer restid

•� En tjänstemil kostar 50 kr, en tjänstebil 80 tkr per år

•� Bygga varumärke är dyrt

•� Ohälsa har många kostnader

•� …


Andel som motionerar minst minst 30 minuter minst 4 dagar per vecka efter färdsätt till arbetet? (Procent)

22 21 23

67

50

0

20

40

60

80

100

Kör ensam i bil(n=664)

Samåker (n=201) Åker kollektivt(n=609)

Cyklar (n=67) Går (n=195)


Bör arbetsgivaren bry sig om medarbetarnas resor till och från jobbet? (Procent)

Källa: Resvaneundersökningar på 19 arbetsplatser, 2005, Trafikkontoret Göteborgs Stad


Framtidsberedskap!


1. Cykel & gång är friskvård

•� Parkering, ombyte/dusch, cykelvägar

•� Förmånscyklar, cykelpool, service, bonus, arbetstid

•� Tävlingar och kampanjer (www.cykelutmaningen.se)


2. Kör rent, säkert och ekonomiskt

•� Välj miljöbilar – eller snålast och säkrast i klassen

•� Låt föraren betala bränslet

•� Förarutbildning – sparsamt körsätt

•� Sätt samma krav på privata bilar som används i tjänsten


3. Se över policys

•� Policy = riktlinjer som efterlevs och blir naturliga

•� Se över alla som har med resande att göra: bilpolicy, lönepolicy, personalpolicy, miljöpolicy..

•� Enkel och konkret

•� Våga sätta höga krav – det är arbetsgivaren som betalar för bilar, resor mm – men involvera och förankra!


4. Låt bli att resa

•� Få vill resa idag

•� Tekniken billig och till och med relativt enkel

•� Glöm inte bort telefonen

•� Sälj in som mervärde

•� Underlätta distansarbete


5. Ersätt milersättningen med bilpool

•� Bilen är ett arbetsredskap – precis som en dator

•� Inrätta egen eller köp tjänsten

•� Ta ut statistik, gå in på bilpool.goteborg.se

•� Kolla med grannföretagen

•� Ungefär samma milkostnad – men 1-15% ”försvinner”


6. Förmånliga förmåner

•� Subventionera inte osunda resvanor

•� Erbjud smörgåsbord – subvention av månadskort, cykel, städhjälp…


7. Lättillgänglig information

•� Många känner inte till vad som finns idag…

•� Skriv ut tidtabeller, cykelkartor, länka på intranätet

•� Underlätta samåkning mha fysisk eller elektronisk anslagstavla

•� Informera även kunder via webben, e-post, broschyrer hur man tar sig till er även utan bil


9. Bjud på goda förebilder

•� Medarbetarna gör som chefen gör, inte som han säger…


10. Uppmuntra godsleverantören

•� Ställ miljökrav på godsleverantörer

•� Efterfråga organiserat miljöarbete, men utan detaljkrav. Låt dem visa hur de jobbar med energieffektivisering och miljöanpassning

•� Efterfråga strukturerat säkerhetsarbete (VV)

•� Fråga om möjlighet till samlastning – och vilka krav det ställer på er

•� Fråga efter miljöupplägg (Bra miljöval, QIII-leveranser, Gröna Ton)


11. Hur ser det ut idag?

•� Genomför en resvaneundersökning för att få en bild av hur och varför man reser som man gör till, från och i arbetet

•� Plocka ut statistisk från ekonomisystem o dyl och inventera hinder för ändrade resvanor

•� Kartlägg in- och utleveranser och jämför med kraven som verksamheten kräver.

•� Kundresor?


Potential och möjligheter:

Avstånd mellan hemmet och arbetsplatsen utifrån hur man reser till arbetet (Procent)

1

1

3

14

67

10

8

18

35

30

17

19

28

39

3

45

48

35

11

26

24

17

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Samåker (n=735)

Kör ensam i bil (n=3177)

Åker kollektivt (n=1620)

Cyklar (n=798)

Går (n=454)

< 2 km 2-5 km 5-10 km 10-30 km Över 30 km


Eller…

Vilja

Beteende-

förändring


Länktips

•� www.vv.se (Vägverket – inom Hållbart resande och transporter

•� www.ntm.a.se (Nätverket för Transporter och Miljö)

•� www.aht.nu (Affärsnätverket för Hållbara transporter)

•� www.merverkan.se (Miljöengagerade revisorer FAR/SRS; gods, tjänsteresor och energi)

•� www.miljofordon.se; www.folksam.se; www.gronabilister.se; bilpool.goteborg.se

•� www.godaexemepl.nu ….


Frågor?

[email protected]

0705-15 55 99


Dialog med företagen

Hans Arby, GR


•� Varför - kort om projektet

•� Detta har hänt

•� Så tyckte ni och andra

•� Slutsatser och frågeställningar

•� Råd på vägen


Dialog med företagen


Om dialogen, forts

•� Uppsökande rådgivning

•� Resor till, från och i arbetet (+fordon)

•� Vinna-vinna

•� Lokalt förankrat

•� Lån från Göteborg, regionalt tänk

•� 2008-2010

•� 130 brutto, 23 i Alingsås

•� Visa mig era resor och…


Detta har hänt…

•� 75 företag/arbetsgivare + kommunerna själva (med 13’+20’ anställda)

•� 20 i Alingsås ABB, Lasarettet, Globen, Pastoratet, B&B Tools, Elteknik EEA, Folktandvården, Höglunda Psykiatri, ICA Maxi, Manpower, Meco-Pak, Polisen, Posten IT, Samhall, Sollebrunns Betongelement, Sparbanken, Svedplan, Sörhaga VC, Tommy Byggare, Tvätteriet

•� Utmaningen - i Alingsås: 9+1 arbetsplatser Hedersomnämnande: Lasarettet, Sparbanken, Globen, Sörhaga VC

•� Kartor, enkät, tips, material, provåkarkort,

kontakter, tjat…


Så tyckte ni (och andra)


Så tyckte ni (och andra)

•� Webbenkät, 45-50 procent svarsfrekvens (33)

•� Hälften blivit hjälpta att starta eller fortsätta

•� 20 procent åtgärder 30 procent aktiviteter

•� Om inte: Ej prio, passar ej i tid, ej tid/resurser

•� Tips och goda exempel i topp

•� Goda effekter - men inte på ekonomin

•� Västtrafik

•� Hälften (åtm kanske) vill ha fortsatt stöd

•� NKI=62 resp 73

•� Upplevd nytta: 4 resp 5,3….



Det är trevligt och intressant, men…


Jag är inte nöjd


Slutsatser

•� Större intresse, mindre resultat. Kommunerna mer, företagen mindre

•� ”Det funkar idag”. Problemen mindre, förutsättningarna sämre. En av många frågor.

•� Tydliga, enkla, lönsamma erbjudanden – och hungriga leverantörer - saknas

•� TTT

•� Finanskrisen

•� Miljö fortfarande ”grädde på moset”

•� Lokal förankring och dialog!

Potential och möjligheter:


Frågetecken

•� Från ord till handling?

•� Hur tar vi tillvara på det som

gjorts?

•� Vad behöver ni?

•� Vad händer nu?

•� Hur använda varandra?


Råd på vägen

Kostnad Genomförbarhet Effekt CO2

Tjänsteresor Kostnadsneutrala eller lönsamma

”Lätta” – arbetsgivaransvar

Mindre

Arbetsresor Kostar ”Svåra” – upp till var

och en Större


Råd på vägen - beteendepåverkan

Det finns fyra ”e” i beteende…

•� Engineering

•� Enforcement

•� Economy

•� Education


Råd på vägen - grundprincip

•� Gör det möjligt – fysiska förutsättningar

•� Gör det attraktivt - morötter

•� Gör det andra mindre attraktivt - piskor


Råd på vägen - tjänsteresor

•� Bil- och respolicy – med anvisningar och uppföljning

•� Kartläggning – resvaneundersökning, fordonsanvändning

•� Förarutbildning

•� Cykelpool och bilpool

•� Tjänsteresekort

•� Resfria möten

•� Miljöfordon/CO2-gräns, ISA


Färdmedelsval tjänsteresor

0

10

20

30

40

50

60

Priva

t bil

Kom

mun

ens b

il

Kolle

ktivt

Cyke

l

Gång

An

del i %

Lerum

Härryda

Partille

Kungälv

Alingsås

Trollhättan


Råd på vägen - arbetsresor

•� Cykel- & gånginfrastruktur

•� Ekonomiska incitament: Förmånscykel och förmånskort

•� Parkeringsavgifter?

•� Kampanjer, tävlingar och information

•� Rescoachning

•� Övrigt stöd: cykelservice mm

•� Förebilder


Mellan tummen och pekfingret

•� 20 procent tar bilen av subjektiva skäl

•� 10 procent tar bilen till jobbet för att ha den i jobbet

•� 20 – 40 procent har cykelavstånd till jobbet, många gångavstånd

•� 50 procent av privatbilsmilen kan ersättas av företagsbilar/bilpool – utan fördyring

•� Förarutbildning (och ISA) minskar förbrukningen med 10 procent

•� 10-20 procent av tjänsteresorna kan ersättas med resfria möten

•� 60 procent av cykelpendlare får sin dagliga dos motion – mot 30 procent av bilpendlarna



[email protected]

Inspiration och verktyg för hemarbetet Ledorden var samsyn och samverkan över kommun- och organi-sationsgränser och temat rörde sig kring konsten att gå från ord till handling när mer än hundra politiker och tjänstemän från Göteborgsregionens kommuner träffades på temat K2020 – från mål till start i januari 2010.

Syftet med seminariet var att bjuda på inspiration och verktyg för ett fortsatt arbete på hemmaplan.

Seminariet bjöd på en diger talarlista med forskare, samhällsplanerare, politiker och kommunföreträdare samt en paneldiskussion. Och de åhörare som trott att det bara var att luta sig tillbaka och lyssna fick tji. Alla deltagare fick varsin arbetsbok där de efter varje talare själva fick sammanfatta kärnan i det som sagts, vad av detta som skulle kunna användas i den egna organisationen och hur man tänkte omsätta det i konkret handling. Moderatorn Maja Saiduddin kallade det nya greppet för ’individuell workshop’. ■

Det ska vara enkelt att levaI den första av fyra programpunkter gav talarna en utblick på tema som ”Myter och vetande om samhälls- och stadsplanering”, Trender inom stads- och regionutveckling på hemma- och borta-plan” och ”Så funkar vi, så vill vi ha det och så kan vi ändra oss”.

Antropologen Katarina Graffman, redogjorde för en studie gjord på uppdrag av Vägverket där man studerat människors verkliga beteende eftersom människor ”inte säger vad de tänker, inte vet vad de känner och inte gör som de säger”. Enligt Katarina söker människan det enkla och hållbara livet, men lägger hellre ansvaret på företag och andra externa aktörer än på sig själv.

– Människan vill att det ska vara enkelt att leva och därför måste vi göra det enkelt för folk att ändra sina vanor. ■

Från mål till start

Mer än hundra politiker och tjänstemän bjöds på en späckad halvdag med insikter, inspiration och verktyg att ta med sig hem från Scandic i Mölndal. Det gällde att vara alert.

Katarina Graffman, Inculture, tar exemplet med ”Re-becka” som säger sig alltid försöka åka kollektivt och har etanolbil, men som under tiden de följde henne aldrig åkte kollektivt och alltid tankade bensin...

Trender är bra att känna till men innebär inte att man ska ’följa John’. Olof Schultz, Boverket

”Det kostar att nå ut i mediebruset. Därför är det viktigt att alla har samma budskap”. Eva Rhodin, Trafikkontoret

smakprov från kommunledningsseminariet k2020 den 21 januari 2010

En fördel med en stark, gemensam målbildI den andra programpunkten för dagen koncentrerade sig talarna på kommunens tre roller: planerare, arbetsgivare samt katalysator och pådrivare.

– Eftersom det i vår tid inte finns några gudomliga planer för hur städer ska byggas är det en fördel att vi har en stark gemensam bild för hur vi ska utveckla regionen, hävdade Bo Aronsson på Göteborgsregionens kommunalförbund, GR.

Själva kommunen är ofta den största arbetsgivaren i en kommun och det man

Moderatorn Maja Saiduddin låter Birgitta Hellgren, Banverket, utveckla hur samverkan mellan kommu-nerna och det nya Trafikverket kan bli ännu bättre. (under överinseende av Rolf Thor, VGR)

gör för att påverka medarbetarnas resor får en direkt effekt på trafiken. – Det handlar om att ta ett arbetsgivaransvar och minimera användningen av

privata bilar i tjänsten. Gör man det följer mycket av sig självt. Bilen måste ses som ett verktyg bland andra. Vem skulle be de anställda ta med sig egna datorer till jobbet, frågade Hans Arby, företagsrådgivare för GR.

– Resorna till och från jobbet är tacksamma att jobba med och trovärdigheten förutsätter att kommunen går före, underströk Anders Hansson från Mölndals stad och syftade då på samarbetet mellan Mölndals stad och stora företag i det så kallade RAM-projektet – projektet som myntat begrepp som flexibilister och komfortare och nu lever vidare i ett nätverk. ■

Piloten behöver lyftkraft – inte bara fötter. Ma-Lou Whilborg, Trafikkontoret

K2020 har skapat en arena för samverkan. Merritt Polk, GU

Var och en av parterna är nu ansvarig för att omsätta programmet till handling. Bo Aronsson, GR

Mistra Urban Futures ska bli ett världsledande centrum för hållbar stadsutveckling och en mötesplats för regionutveckling. www.mistraurbanfutures.se

Beslut i GR:s förbundsstyrelseFörbundsstyrelsen beslöt 2010-02-26 att uppdra åt styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, att genom samordning och uppföljning bistå medlems-kommunerna i arbetet med genomförandet av K2020 lokalt, samt att, tills en fast samverkans-organisation föreligger, i dialog med parterna bakom handlingsprogrammet, aktivt följa genomförandet av K2020 och ta de initiativ som utvecklingen kräver.

Talare på kommunledningsseminariet:Kristina L Nilsson, professor i arkitektur/

stadsplanering, Luleå tekniska universitetOlov Schultz, internationell sekreterare, BoverketKatarina Graffman, doktor i antropologi, IncultureBo Aronsson, planeringschef, GRCatarina Nyberg, kollektivtrafikansvarig,

Kungsbacka kommunHans Arby, företagsrådgivare, GRAnders Hansson, Utvecklingschef Mölndals Stad. Eva Rhodin, enhetschef, Trafikant, Göteborgs Stad

TrafikkontoretMarielle Fredriksson, projektledare Dialog med

Hushållen, VästtrafikJan Andersson, teamledare, UpphandlingsbolagetMa-Lou Wihlborg, avdelningschef Trafikant &

ITS/analys, Göteborgs Stad TrafikkontoretMerritt Polk, universitetslektor, humanekologi,

Göteborgs universitetBjörn Malbert, professor i uthålligt stadsbyggande,

ChalmersPer Kristersson, regional planering, GR

Paneldiskussion med K2020s parter:Lars Backström, vd, VästtrafikBirgitta Hellgren, regional direktör, Banverket Jörgen Einarsson, enhetschef, samhällsutveckling, Vägverket Region VästBo Aronsson, planeringschef, GRRolf Thor, enhetschef infrastruktur och kollektivtrafik vid regionutvecklingssekretariatet VGR Lars-Bertil Ekman, trafikdirektör, Göteborgs StadJohan Trouvé, vd, Handels kammaren

Ett längre referat från kommunledningsseminariet hittar du på GR:s hemsida www.grkom.se under miljö och samhällsbyggnad eller på K2020:s hemsida www.k2020.se

Om konsten att gå från ord till handlingDen tredje programpunkten i kommunledningsseminariet kon-centrerades kring konsten att gå från ord till handling.

Om ett projekt ska få tillräcklig lyftkraft kan det inte ligga i linjeorganisationen hos de inblandade organisationerna. Det konstaterade Ma-Lou Wihlborg från Trafikkontoret, Göteborg utifrån erfarenheterna från ett av K2020s pilotprojekt. Hon pekade ut framgångsfaktorer som gemensamma mål och resurser över organisationsgränserna, gemensam ambitionsnivå och en på förhand uppgjord arbetsfördelning.

Merritt Polk, lektor i humanekologi vid Göteborgs universitet redogjorde för den studie hon gjort av K2020s ledningsgrupp och rapporter. Merritt menade att K2020 ändrat synen på kollektivtrafiken, skapat uppmärksamhet och bidragit till att Urban Futures hamnat här. Förmiddagen avslutades med att företrädare från K2020s parter samtalade om vad kommuner och andra aktörer kan göra under tiden fram till genomförandefasen.

– Vi behöver skapa en större arbetsmarknadsregion, vidga perspektivet, jobba på fler arenor och med mer än kollektivtrafiken, menade Rolf Thor, Västra Götalandsregionen.

– Vi ska samverka inom regionen och ha en enad front mot dem som bestämmer i Stockholm, sa Johan Trouvé, Handelskammaren.

– Vi måste komma fram till vilken typ av samverkan vi ska ha, vem som ska leda processen, var uppföljningen ska ske och vilken organisationsform det ska vara, avslutade Bo Aronsson, GR. ■

Från mål till start

HA

NS

ARB

Y &

LIL

LEM

OR

BULU

KIN

, MA

RS 2

010

Göteborgsregionenskommunalförbund

1

Ledorden var samsyn och samverkan över kommun- och organisations-gränser – och att gå från ord till handling – när mer än hundra politiker och tjänstemän från Göteborgsregionens kommuner deltog i en späckad förmiddag på Scandic Hotel i Mölndal. Det var inte minst tydligt under den avslutande paneldiskussionen med K2020s parter där även Johan Trouvé från Handelskammaren medverkade.

Hårt jobb för deltagarnaOm någon hade hoppats få sitta och slölyssna några timmar blev han eller hon besviken. Alla deltagare fick varsin arbetsbok där de efter varje talare själva skulle sammanfatta kärnan i vad som sagts, vad som kan användas i den egna organisationen och hur man tänker omsätta det i konkret handling när man kom hem. Moderatorn Maja Saiduddin kallade det nya greppet för individuell workshop och lotsade skickligt deltagarna och de femton talarna genom programmet. Den värdefullaste dokumentationen från seminariet stod alltså deltagarna själva för i form av egna handlings-planer.

Vad som stod i arbetsböckerna vet vi inte, men enligt utvärderingen tog de med sig en känsla – och vikten – av samförstånd, samarbete och ett behov av en gemensam organisation. Deras nästa steg är att gå hem och handgripligt jobba lokalt med sin planering, förbättring av kollektivtrafi-ken och kommunikation inom och utom kommunen, men också att skapa rätt organisatoriska förutsättningar. För det fortsatta arbetet önskar man sig fler seminarier och diskussioner och ännu mer samarbete mellan kommuner och med övriga aktörer som Västtrafik och Vägverket. Det behövs också politiska beslut, tydliga mål, mandat och en gemensam organisation och tydligare roll för GR.

Inspiration och verktyg för hemarbeteSyftet med kommunledningsseminariet var också att bjuda på inspiration och verktyg för arbetet på hemmaplan för att kunna gå från ord till handling, eller som titeln på seminariet var, att gå från mål till start. Övriga offentliga aktörer kan, bland annat med hjälp av ett kommande infrastrukturpaket, skapa förutsättningar för mer hållbara transporter, men det är kommunerna som sitter på nycklarna för att förverkliga

Från mål till startreferat från kommunledningsseminariet k2020 den 21 januari 2010

Följ inte trenderna inom stadsutveckling okritiskt, då kan man skapa nya problem. Människor är bekväma, fega och orkar inte lära nytt – därför måste vi göra det enkelt för dem att förändra

sina vanor. Kommunen kan bidra genom att fatta beslut som leder i rätt riktning, både i sin planering och i sin roll som arbetsgivare, föregångare, påverkare och upphandlare. Kunskapen och verktygen finns redan och ju mer vi agerar och kommunicerar på samma sätt, desto större blir effekten på trafiken. Men samarbetet kan behöva en fastare form under genomförandet av K2020 och infrastrukturpake-tet, det visar erfarenheterna från pilotprojektet för väg 155 i Torslanda.

Arbetsboken var ett genialt koncept.

Maja Saiduddins idé med individuella arbets-böcker höjde graden av engagemang bland deltagarna.

2

målsättningen med K2020 – eller snarare den större ambitionen att åstadkomma uthållig tillväxt. Ett fördubblat kollektivtrafikresande är egentigen bara ett ’positivt symptom’ på att utvecklingen gått åt rätt håll.

Det är också en förutsättning för att få en större arbetsmarknadsregion. För som GR:s förbundsordförande Jan Hallberg påpekar har Göteborgsre-gionen halkat efter. Under de senaste 35 åren har Stockholms arbetsmark-nadsregion vuxit med 600 000 personer, Malmös med 800 000 – och Göteborgs med 100 000. Vi lever med ett trafiksystem som bygger på hur vi bodde och arbetade i början av 1900-talet. I dag pendlar hälften över kommungränsen och ska vi kunna hantera en ännu större inpendling måste vi ha system som gör det möjligt att arbetspendla utan bil. Det får helt enkelt inte plats med fler bilar, rent fysiskt, i framförallt centrala delar av Göteborg.

KAPITEL 1: Tro inte på allt!

Myter inom samhälls- och stadsplanering– Det finns många mantran inom hållbar stadsutveckling. Men om man köper de lösningar som alla pratar om idag utan att tänka efter, skapar man nya problem, säger Kristina Nilsson, professor i arkitektur och stadsplane-ring vid Luleå tekniska universitet och pekade på ett antal ’gällande sanningar’.

En förtätad stad är en sådan. Den täta staden innebär ofta likartade hus och begränsade valmöjligheter som kanske inte passar barnfamiljer. Och även om en tät stad minskar behovet av att använda bilen i vardagen, kommer många vilja ur staden på fritiden och då blir det kvar många parkerade bilar som ska få plats på en liten yta under veckorna.

Att se grönområden som exploateringsreserver leder till att fler behöver dela på det som blir kvar. Och frågan är om det finns nog med folk till att fylla alla attraktiva gatumiljöer som ska skapas. Blandtrafik, att många trafikslag samsas på samma stråk är inne nu, men det kräver låga hastighe-ter och frågan är om vi vågar släppa ut våra barn där, eller börjar vi skjutsa mer istället?

Utgå från platsen– Har ni tänkt på att man ofta fotograferat gator och torg på morgonen eftersom man inte vill ha människor i vägen för det som är viktigt, säger Olov Schultz, internationell sekreterare på Boverket och poängterade vikten av att hitta den egna ortens utvecklingspotential istället för att göra samma sak som alla andra.

Man ska göra sådant som passar i den lokala kontexten, är hans råd. Vi flyttar alltmer och som nyinflyttad behöver man också få en koppling till platsens historia. Olov bjöd annars på en exposé över vad som händer inom EU och i olika länder i form av samarbeten och EU-projekt (se länkar på sista sidan). Det handlar om konkurrens och samarbete – alla vill vara först och hjälp andra, ingen vill bli hjälpt sist…

Så funkar viI slutänden är det vi människor som kommer att välja hur vi vill resa. Katarina Graffman, antropolog på Inculture i Stockholm, gav en kort och konkret lektion i beteendevetenskap. Hon har bland annat gjort studier för Vägverket där man istället för att fråga folk hur de tänker och handlar studerar det verkliga beteendet. Man lever med försökspersonerna från frukosten till kvällsmackan. Det måste man göra eftersom människor ’inte

Bra talare, med varierande utgångs-

punkter men med samma slutmål.

Ett hundratal politiker och tjänstemän från kom-muner och organisationer i Göteborgsområdet deltog i kommunledningsseminariet.

3

säger vad de tänker, inte vet vad de känner och inte gör som de säger’. Det skiljer det antropologiska angreppssättet från vanliga undersökningar där man helst också vill ställa exakt samma frågor som vid den förra undersök-ningen – trots att mycket runt omkring förändrats – och förändrat oss.

– Vi är som människor bekväma och vill hålla oss till våra vanor, vi är fega och vill inte ta risker, vi är dumma och har inte förmåga eller ork att lära nytt, konstaterar Katarina och exemplifierar med försökspersoner.

Roland är yrkeschaufför och säger att han därför helst inte kör bil på helgerna. Vad han gör? Sätter sig i bilen och kör runt ett par timmar på måfå. Han tar bilen till stan, även om det med parkering och bränsle blir mycket dyrare än med tunnelbanan. Rebecka säger att hon alltid försöker resa med kollektivtrafiken och har en etanolbil. Under tiden antropolo-gerna följde Rebecka tog hon alltid bilen och tankade alltid bensin.

Vi söker ständigt det enkla och hållbara levernet, men vi lägger bety-delse i begreppet hållbart, och vi lägger hellre ansvaret på företag och andra externa aktörer än på oss själva. Låter det hopplöst? Nej, ibland är det så att vi inte anser oss ha behov av något bara för att vi inte skaffat oss vissa vanor – jämför med ungdomar och tidningsläsning. Behov är inte skrivna i sten. Framförallt handlar det om att förstå att vi agerar utifrån en kulturell kontext och vill att det ska vara enkelt leva. Därför ska vi göra det enkelt för folk att ändra sina vanor.

KAPITEL 2: Kommunen har tre huvudroller

Att ha en plan…– Det finns inga gudomliga planer för hur städer ska byggas, som man ansåg förr. Desto bättre då att vi har en stark gemensam bild av hur vi ska utveckla regionen, säger Bo Aronsson, planeringschef på GR och tar strukturbilden och de gemensamma slutsatserna i K2020 som exempel:

– Projektet K2020, fas 2, avslutades förra året och i väntan på ett genomförande har vi ’bara’ samverkan att jobba med och då handlar det om att alla, inklusive kommunerna, bidrar till helheten genom att fatta beslut i rätt riktning. Under nästa fas behöver vi något som är bredare än K2020-organisationen för att hålla ihop samarbetet, speciellt med tanke på infrastrukturpaketet.

– Ska det vara ett fast sekretariat som i Oslo, eller någon annan form av övergripande projektorganisation eller samverkansmotor som tar initiativ och samordnar och följer upp det respektive organisation gör under nästa fas av K2020 och infrastrukturpaketet, avslutar Bo Aronsson.

Att agera när möjlighet ges– Vi ville inte vänta, så vi tjuvstartade i K2020s och Vägverkets fyrstegs-princips anda, säger Catarina Nyberg, kollektivtrafikansvarig i Kungsbacka kommun.

Onsalasnabben stannar på sin väg till Hede station bara vid de 7 större hållplatserna – som fått väderskydd, cykel- och bilparkeringsplatser och realtidsinformation. Satsningen genomfördes i samarbete mellan Kungs-backa kommun, Vägverket och Västtrafik och marknadsfördes med nya grepp. En av slutsatserna är att bytespunkternas standard är mycket viktig – och att man med framförhållning i planering och en tydlig inriktning kan agera när tillfället yppar sig.

GR:s förbundsstyrelse beslöt 2010-02-26 att uppdra åt styrgruppen för miljö och sam hällsbyggnad, att genom samordning och uppföljning bistå medlems kommunerna i arbetet med genomförandet av K2020 lokalt, samt att, tills en fast samverkansorganisation föreligger, i dialog med parterna bakom handlingsprogrammet, aktivt följa genomför-andet av K2020 och ta de initiativ som utvecklingen kräver.

Vi måste fånga tillfället, hitta nya samverkans-

former och våga testa nya sätt att agera.

4

Att gå före och samverka med näringslivetKommunen självt är ofta den största arbetsgivaren i sin kommun och det man gör för sina medarbetares resor till, från och i jobbet får en direkt effekt på trafiken.

– Det handlar om att ta sitt arbetsgivaransvar och säkra tjänsteresorna genom att minimera användningen av privata bilar i tjänsten. Gör man det följer mycket annat av sig självt. Bilen måste ses som ett verktyg bland andra. Vem skulle be anställda ta med sig egna datorer för att kunna göra sitt jobb, frågar Hans Arby, företagsrådgivare för GR i projektet Dialog med företagen

Om kommunen tillhandahåller bilar förbättras arbetsmiljön, miljön och kontrollen, utan att kostnaderna behöver bli högre. De resvaneunder-sökningar som flera kommuner gjort bland sina anställda visar på en stor potential och acceptens – och att fler kommer lämna bilen hemma.

Resorna till och från arbetet handlade det om när Anders Hansson, utvecklingschef för Mölndals Stad berättade om RAM-projektet som nu blivit ett nätverk där staden tillsammans med de största företagen i Mölndal fortsätter samarbeta för att minska sina anställdas bilpendlande. Eller: för att få fler komfortare att bli flexibilister, två begrepp som föddes i den stora gemensamma RAM-studien. Initiativet till RAM-projektet kom inte från kommunen, utan från företagen själva. Astra Zeneca var exem-pelvis tvungen att bygga sitt tredje parkeringsdäck samtidigt som bilpend-lingen hade utpekats som den största ’miljöboven’.

– Utgå från befintliga nätverk och gör samverkan konkret – resorna till och från jobbet är både tacksamt och viktigt att jobba med. Byggs gemen-sam kunskap, uppmuntra och låna av varandra, lyft fram medarbetarna och var uthålliga och beredda på att ompröva och gå nya vägar. Och tänk på att trovärdigheten förutsätter att man som kommun går före, säger Anders när han sammanfattar sitt recept för samarbete med företag.

Nya VägvanorMölndal har också varit bra på lån från grannkommun och var de första som anammade Trafikkontorets i Göteborg koncept Nya Vägvanor i sin kommunikation med medborgarna. Man såg att man höll på med samma sak, men med annat namn.

– Det kostar att nå ut i mediebruset och därför är det viktigt att alla har samma budskap. Vi lyckas bäst om vi samverkar och använder den kompe-tens och verktyg som redan finns inom Nya vägvanor, säger Eva Rhodin, enhetschef för Trafikant på Trafikkontoret i Göteborg.

Trafikkontoret arbetar med att påverka värderingar och faktiska beteenden och har pekat ut tre viktiga ’kontexter’ – arbetsplatser, skolor och den geografiska närmiljön – som man inriktar kommunikationen på. Två exempel, som också är på väg att sprida sig till övriga kommuner är Utmaningen – till jobbet utan bil och På egna ben.

Man har också gjort många studier för att hitta mekanismerna bakom våra färdmedelsval.

– Man pratar ofta om att ta fram system för att vi ska kunna åka kollektivt, men vi måste ha system som gör att man vill åka kollektivt.

Dialog med hushållenEtt annat exempel på återanvändning är Klimp-projektet Dialog med hushållen (och Dialog med företagen) där man kontaktar 40 000 hushåll i tio av GR:s medlemskommuner under ledning av Marielle Fredriksson på Västtrafik under varumärket Nya Vägvanor. Med sig har man erfarenheter och material från ’piloten’ i Göteborg där man kontaktade 120 000 hushåll.

– Det handlar både om att ge information och ta emot feedback, öka kunskapen åt båda håll. Överlag är de vi pratar med positiva till projektet

5

och var fjärde person kommer också med synpunkter, berättar Marielle.Det nya biljettsystemet, bättre förbindelser mellan olika orter och

cykelvägar mellan olika platser toppar listan. Längre restid och hämtningar och lämningar är sådant som gör att man väljer bort kollektivtrafiken. Byten gör det obekvämt och sårbart och om man ändå har en bil, är prisskillnaden för liten. Men många vill också prova att åka med kollektiv-trafiken. Femton procent får provåkarkort varav majoriteten också använder dem. Efter ett år har också 4 procent laddat om sina provåkar-kort.

Upphandling som möjliggörare– Upphandling är ett bra verktyg för att påverka marknaden, men man måste tänka på att det bara är en möjliggörare, sedan är det upp till verksamheterna att utnyttja avtalen för att det ska bli något resultat, säger Jan Anderson, teamledare på Upphandlingsbolaget.

Han tar upphandlingen av ekologisk mjölk som ett exempel. Avtalet omfattade ekologisk mjölk men möjligheten utnyttjades inte förrän man fattade ett beslut att man också skulle handla ekologisk mjölk. Då steg andelen ekologisk mjölk från 30 till 80 procent. A och O för att upphand-lingen ska fungera som verktyg är alltså att sätta realistiska mål, göra en bra risk- och konsekvensanalys och att sedan fatta de nödvändiga besluten och ställa krav inåt i organisationen.

KAPITEL 3: Konsten att gå från ord till handling

Lyftkraft – inte bara fotarbeteK2020s pilotprojekt för stråket Torslanda/Öckerö mot centrala Göteborg (väg 155) omfattar ett utökat kollektivtrafikutbud, pendelparkeringar, realtidsinformation, busskörfält, cykelvägar och kommunikation under Nya Vägvanor. Målet är att öka kollektivtrafikandelen från 18 till 30 procent vilket är en utmaningen

Ma-Lou Wihlborg, avdelningschef för Trafikant & ITS/analys på Trafikkontoret, sammanfattar erfarenheterna:

– Det har hänt mycket, men kunde ha hänt mycket mer. Fotarbetet har varit bra, men projektet behöver lyftkraft. Det får man inte om arbetet ligger i linjen hos tre starka organisationer. Man saknar helt enkelt basala styrmedel över projektet.

Ma-Lou pekar på ett antal framgångsfaktorer: Det behövs gemensam-ma pengar och resurser över organisationsgränserna, en gemensam ambitionsnivå och att man från början bestämmer vem som gör vad. Det behövs gemensamma mål så att man slipper ränna runt i organisationerna och samma sätt att se på kunden. För att lyckas behöver vi använda hela arsenalen av verktyg, det räcker inte med att bygga själva produkten, den måste säljas in och vi måste gå från att vara reaktiva till att vara proaktiva.

K2020 och Urban FuturesArbetet med K2020, själva processen, har den påverkat möjligheterna för att nå en hållbar utveckling i regionen? Svaret på den och andra frågor har bland annat Merritt Polk, universitetslektor i humanekologi vid Göteborgs universitet sökt genom att djupintervjua ledningsgruppen och analysera mötesprotokoll och rapporter.

Det finns några preliminära slutsatser: K2020 har ändrat synen på kollektivtrafiken, ökat samarbetet över gränserna och skapat en arena för samverkan och politisk förankring, liksom en samsyn om nödvändigheten att samverka för att nå resultat.

Nu gäller det att vi verkligen kommer från ord

till handling och inte fastnar i traditionella

hinder och vardagens ad hoc-frågor.

6

– Men det ska bli intressant att se vad samverkan kommer att leda till. Det räcker inte med att göra mer av samma sak nu, säger Merritt och tillägger att K2020 skapat uppmärksamhet, satt Göteborg på kartan och bidragit till att Mistras centrum för hållbar stadsutveckling, Urban Futures, hamnade här.

Bakom ansökan till Mistra stod ett konsortium med sju parter från både akademi och praktik.

– Samarbetet mellan alla dessa olika parter är unikt, säger Björn Malbert, professor i uthålligt stadsbyggande vid Chalmers och en av initiativtagarna till ansökan. Urban Futures ska vara en mötesplats, vi ska producera kunskap i samverkan mellan forskning och praktik som gör skillnad både lokalt och globalt. Vi ska göra som Astrid Lindgren och fråga ”Voffor gör di på detta viset?”.

Centrumet verksamhet har precis startat under en interimistisk ledning. Under de två första åren vill man ’testa’ hur centrumet ska fungera, och det kommer man göra genom fem vitt skilda pilotprojekt – från beslutsprocesser till gemensamt lärande genom urbana spel.

KAPITEL 4: Vad händer nu

Från vision till missionSlutsatserna från fas 2 av K2020 var att vi kan nå målet om vi agerar samordnat, prioriterar kollektivtrafiken och skapar incitament för att öka resandet med den. Det är kostsamt, men alternativet kostar ännu mer och det finns sätt att finansiera genomförandet. Vad kan då kommuner och andra aktörer göra just nu, i väntan på en officiell start av fas 3, genomför-andet?

– Agera inom den egna organisationen så att man bidrar till att nå målen, samverka och utnyttja den kunskap som finns inom K2020 och alla rapporter. Prata med de personer som varit inblandade, säger Per Kristers-son på regional planering, GR.

Och att agera, det kan behöva göras snabbare än man tänkt sig. År 2013 kan vi ha trängselskatt i Göteborg. Vilken roll GR ska ta gentemot övriga parter och hur man ska stödja medlemskommunernas arbete med att genomföra K2020 lokalt i väntan på en fast organisation, den frågan tas upp på förbundsstyrelsemötet den 26 februari.

VT, VV, BV, TK, VGR, GR och HK– Vi ska se till att människor VILL åka med oss, vi ska bli bättre på ’kund-skap’ och ta hjälp av resenärerna för att bli bättre, säger Västtrafiks relativt nya vd Lars Backström, som också lovade mer kommersiellt driv bland annat tack vare en bättre målstyrning.

Frågan till herrarna och damen i panelen var: vad är det viktigaste som hänt den senaste tiden.

– Att vi genomfört ett lyckat K2020-projekt och lyft in det till politi-ken, säger Bo Aronsson, planeringschef på GR.

– Från att enbart ha pratat om bil och väg lyfter vi nu fram vikten av en bra kollektivtrafik för en konkurrenskraftig region, säger Johan Trouvé, VD för Västsvenska industri- och handelskammaren och nämner Gina Tricot som exempel. De har valt att bygga sitt nya huvudkontor alldeles intill resecentrum i Borås för att den hälft som pendlar från Göteborg ska ha lätt att komma till jobbet – en kompetensfråga.

– Vi har ett annat uppdrag, det handlar mer om samhällsbyggnad än vägbyggnad. Ett tydligt exempel är att vi bygger busskörfält. Och när vi blir ett Trafikverk kommer vi att tänka ännu mer dörr-till-dörr, säger Jörgen Einarsson, strategisk planering på Vägverket.

Mistra Urban Futures är ett världs ledande centrum för hållbar stadsutveckling och en mötesplats för regionutveckling. www.mistraurbanfutures.se

– Det västsvenska infrastrukturpaketet ger de nödvändiga förutsättningarna för att genomföra K2020, menar Lars-Bertil Ekman. Bland annat Banverkets Birgitta Hellgren håller med.

– Det västsvenska infrastrukturpaketet är det största som hänt, vi har fått ett genomslag för det enorma behov som finns här. Jag skulle vilja se de politiker som inte tar hänsyn till det, säger Birgitta Hellgren, regional direktör på Banverket.

Lars-Bertil Ekman, trafikdirektör i Göteborgs Stad, håller med och hoppas att det håller hela vägen. Med paketet får vi de nödvändiga förut-sättningarna för att genomföra K2020. Rolf Thor, enhetschef för Infra-struktur och kollektivtrafik på Västra Götalandsregionen vänder på steken och menar att K2020 gav möjligheten att diskutera ett infrastrukturpaket och hur vi ska organisera och finansiera kollektivtrafiken.

– Vi behöver skapa en större arbetsmarknadsregion och det är ett västsvenskt projekt. Vi behöver vidga perspektivet, jobba på fler arenor och med mer än kollektivtrafiken, säger Rolf Thor som svar på frågan om hur aktörerna kan utveckla samverkan.

– Trafikverket kommer att bli en naturlig samarbetspartner, speciellt som vi slipper ’konkurrensen’ mellan trafikslagen. Men vi kan inte bygga infrastruktur utan kommunernas medverkan, säger Birgitta Hellgren som tar med sig den goda känslan av att vi har gjort det här (K2020) tillsam-mans. Jörgen Einarsson konstaterar att organisationerna har lite olika kulturer. Det är därför viktigt att skapa samsyn i tidiga skeden med tanke på erfarenheterna från piloten i Torslanda och tar med sig alla goda exempel och engagemanget kring K2020.

– Vill vi så kan vi, men vi kan bli bättre på att upplysa varandra om vad vi kan och vad som händer. Och det är dags att göra saker nu, säger Lars- Bertil Ekman och nämner det arbetet som måste göras inför införandet av Trängselskatten och som går under benämningen K2013.

– Vi ska samverka inom regionen och ha en enad front mot de som bestämmer i Stockholm, säger Johan Trouvé som ser vikten av en vision, men också att gå från ord till handling. Vi behöver inte fler utredningar nu och ger politikerna en pik: Om ni nu är så nöjda med att vi tycker samma sak som er, låt då oss från näringslivet få vara med i processen!

Lars Backström lovar att komma med företagsanpassade produkter till medlemsföretagen och att använda kunskapen från K2020 i Västtrafiks marknadsplaner. Med sig tar han Einsteins citat: Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.

– Vilken typ av samverkan ska vi ha, vem ska leda processen, var sker uppföljningen, vilken organisationsform ska det vara, är frågor Bo Arons-son ställer inför genomförandefasen.

Länkar• Ta del av presentationerna från halv-

dagsseminariet – och K2020-material på www.grkom.se, miljö och samhällsbyggnad eller www.k2020.se

• Vad som händer ute i Europa: www.northsearegion.eu www.utrechtbereikbaar.nl www.symbiocityscenarios.com www.legrandparis.culture.gouv.fr www.rfsustainablecities.eu

• Två av Trafikkontorets ’produkter’ www.nyavagvanor.se och www.paegnaben.se

Vilken energi – nu finns plattformen, nu går vi hem

och jobbar.

Talare på kommunlednings-seminariet:Kristina L Nilsson, professor i arkitektur/

stadsplanering, Luleå tekniska universitetOlov Schultz, internationell sekreterare,

BoverketKatarina Graffman, doktor i antropologi,

IncultureBo Aronsson, planeringschef, GRCatarina Nyberg, kollektivtrafikansvarig,

Kungsbacka kommunHans Arby, företagsrådgivare, GRAnders Hansson, Utvecklingschef Mölndals

Stad. Eva Rhodin, enhetschef, Trafikant,

Göteborgs Stad TrafikkontoretMarielle Fredriksson, projektledare Dialog

med Hushållen, VästtrafikJan Andersson, teamledare, Upphandlings-

bolagetMa-Lou Wihlborg, avdelningschef Trafikant

& ITS/analys, Göteborgs Stad Trafikkon-toret

Merritt Polk, universitetslektor, human-ekologi, Göteborgs universitet

Björn Malbert, professor i uthålligt stads-byggande, Chalmers

Per Kristersson, regional planering, GR

Paneldiskussion med K2020s parter:Lars Backström, vd, VästtrafikBirgitta Hellgren, regional direktör, Banverket Jörgen Einarsson, enhetschef, samhällsut-

veckling, Vägverket Region VästBo Aronsson, planeringschef, GRRolf Thor, enhetschef infrastruktur och

kollektivtrafik vid regionutvecklings-sekretariatet VGR

Lars-Bertil Ekman, trafikdirektör, Göteborgs Stad

Johan Trouvé, vd, Handels kammaren

77Vill du veta mer om arbetet kring K2020 kontakta Per Kristersson på Göteborgsregionens kommunalförbund e-post: [email protected]

PRO

DU

KTI

ON

: HA

NS

AR

BY, C

ECIL

IA K

VIS

T O

CH

LIL

LEM

OR

BULU

KIN

, GÖ

TEBO

RG 2

010.

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

1

Anteckningar2009-11-04Hans ArbyCecilia Kvist

Minnesanteckningar från resvaneundersöknings-seminariet (RVU) den 4 november 2009Petter Kjellgren, företagsrådgivare på Trafikkontoret, Göteborgs Stad och Hans Arby, företagsrådgivare i GR:s projekt Dialog med företagen inledde med att berätta om syftet med seminariet.

De flesta deltagande har genomfört en resvaneundersökning enligt Trafikkontorets modell, vilket gör det intressant att jämföra resultat och utbyta erfarenheter och tips om hur man ska få saker att hända. Totalt har ca 80 medelstora och större, privata och offentliga arbetsplatser genomfört ”Trafikkontorets” resvaneundersökning sedan fem år tillbaka.

De flesta förändringar börjar med en kartläggning av nuläget och därför är en resvaneundersökning oftast en nödvändig, men tyvärr inte tillräcklig åtgärd.

Mölndals Stad ingick som en av arbetsgivarna i RAM-studien (Resvanor till och från Arbetsplatser i Mölndal) och resultaten är inte helt jämförbara. Vanligtvis tog 68 procent bilen till jobbet och 32 procent gick, cyklade eller åkte med kollektivtrafiken – troligen relativt jämt fördelat.

Varje stadsdel eller kommun som genomfört en resvaneundersökning berättade vid sittande bord kort om viktiga slutsatser de dragit, vad undersökningen lett till samt andra erfarenheter.

Torslanda: Efter att RVU:n genomförts arbetade stadsdelen mycket med de anställdas resor. Bilpool har inrättats, en ny busslinje har tillkommit och de har deltagit i Utmaningen (- till jobbet utan bil). En ny RVU kommer att genomföras med start v 46.

Kungälv: De har precis avslutat sin RVU och har inte hunnit gå igenom resultatet än.

Härryda: En upptäckt är att flera som har nära till jobbet kör bil. Resultatet från RVU:n har redovisats internt på möten. En farhåga är att ansvaret för personalens resor ”hamnar mellan stolarna”. Kommunen deltar i ”Uthållig kommun” och har via det arbetet bl a tagit fram förslag på hur man kan arbeta vidare med t ex tjänsteresor och cykelpool. Egen bil i tjänsten ska bort. Förslaget skall förankras politiskt. Kommunen deltog också i Utmaningen.


2

Lerum: Framkom i RVU:n att flera kör privat bil för resor i tjänsten. Kommunen arbetar med att ta fram en resepolicy och arbetar också med att införa bil- och cykelpooler.

Partille: Överraskande många bor nära och flera av dem tar bilen då de upplever att de behöver bilen i arbetet. Det är ej ett stort intresse från ledningen – det är ingen fråga de ”längtat efter” och därför arbetas det inte aktivt med frågorna, t ex med en resepolicy. Börjat med en bilpool i liten skala. De provåkarkort som delats ut gav positivt gensvar.

Alingsås: RVU:n är precis genomförd, men analysen är inte helt klar än. Resultatet pekar dock på en hög andel cyklister, vilket är positivt. RVU:n kommer att bli ett tillskott i arbetet med att starta upp cykelprojekt och för arbetet med energi- och klimatstrategin.

Lärjedalen: Konstaterar att få bor nära arbetsplatsen och att många åker kollektivt. Ökat fokus på cykel – fler tjänstecyklar och säkrare cykelparkeringar.

Gunnared: Fått en hög andel bilåkande, trots vetskapen om att flera som bor och arbetar inom stadsdelen cyklar. Låg svarsfrekvens som kan bero på att alla inte har tillgång till dator för att besvara enkäten, vilket är vanligt inom äldre- respektive barnsomsorg där många också cyklar. Man fick många fritextsvar med önskemål om bl a subventionerade månadskort och möjligheten att göra tjänsteresor på korten. Resepolicyn är klar och de kommer att arbeta vidare med bil- och cykelpooler.

Härlanda: Stadsdelen var inte mogen att göra en enkät när RVU:n gjordes. Arbetar med bil- och cykelpooler. Arbetar också med attitydfrågor och deltar i flera av Göteborgs kampanjer. Man har bil- och cykelpool. Ett problem är att det kostar att göra bättre cykelparkering och det saknas pengar.

Backa: Svarsfrekvensen skulle bli högre idag då fler har tillgång till dator på sin arbetsplats, gäller särskilt inom äldre- och barnomsorgen. Kollektivtrafiken har förbättrats med två stombussar, cykelbanan byggts ut. Både bil- och cykelpool finns. Framkom i enkäten önskemål om bättre duschmöjligheter på arbetsplatsen, men det kostar. Resepolicyn skall förnyas. Antal deltagare på Utmaningen har sjunkit.

Bergsjön: I RVU:n framkom att flera reste med kollektivtrafik och att överraskande få reste med bil. Kännedomen om resepolicyn var låg, vilket man nu ändrar genom att informera om resepolicyn. Acceptansen för att arbetsgivaren får ”lägga sig i” var stor, man fick också många synpunkter man kan jobba vidare med.


3

Majorna: Låg svarsfrekvens. Av de anställda bor och arbetar ca 30-35% i Majorna. I RVU:n framkom synpunkter om bättre cykelparkering. En ny RVU skall göras 2010.

Centrum: Stor andel reser med kollektivtrafik. I RVU:n efterfrågades bättre kollektivtrafik, fler cykelparkeringar och bättre cykelvägar. Informerat alla miljöombud om resultatet, bl a att 38% av tjänsteresorna sker med bil. Börjat revidera riktlinjerna för tjänsteresor. RVU:n skapade mycket diskussioner på arbetsplatserna. Tänk på hur man informerar/driver kampanj då de som redan åker kollektivt har tröttnat på att lyssna.

Linnéstaden: Låg svarsfrekvens. God tillgång till kollektivtrafik. Flera bor och arbetar i stadsdelen. Folk börjar bli trötta på kampanjer om ökat kollektivtrafikåkande då de redan reser kollektivt. Ingen resepolicy än, men skall ta fram en. Deltar i rescoachprojektet.

Mölndal: RAM-projektet var ett treårigt projekt där ett tiotal arbetsplatser deltog och projektets syfte var att fokusera på nytänkande kring vardagsresor och på sikt förändra intentioner och attityder. Delades in i komfortare (bil för alla resor, ej flexibla i sitt val), flexibilister (egen eller tillgång till bil men anpassar färdmedel efter situation) och GCK:are (gå, cykla, kollektivt). Flexibilister anses ha mest utvecklingspotential. Oroväckande att endast 3 procentenheter var sk övertygade GCK:are – dvs de ser det som mycket möjligt att de kommer skaffa/köra bil i framtiden. Ingen uppföljande mätning har gjorts.

Vad bör en resepolicy innehålla?

Frågan vad en resepolicy bör innehålla lyftes. Petter drog kort vilka fyra steg en plan kan bygga på:

1. undvik att resa – telefonmöte mm 2. gå, cykel eller kollektivtrafik 3. bilpool4. privat bil – chefen måste godkänna resan

Till resepolicyn kopplas en kommunikationsplan för hur policyn är tänkt att kommuniceras i den egna organisationen. Resepolicyn beskriver tjänsteresorna, men den kan också stödja färdsätt för hur de anställda tar sig till arbetet. Frågan väcktes om det finns någon resepolicy som ifrågasätter hur den anställde tar sig till jobbet. Ingen kom med något svar.


4

Det viktigaste deltagarna tar med sig hem är att

Om seminariet i sig

� Det är bra att kunna göra en sådan här jämförelse, speciellt när så många gjort RVU:er och att man kan ta hjälp av varandra.

� Det är bra att träffas, att lära känna varandra. Det gör det lättare att ringa eller e-posta sedan.

� Det är bra att samarbeta mellan kommunerna inom GR – i rollerna som arbetsgivare och i den externa rollen gentemot medborgare och företag. Då kan vi göra skillnad.

� Man får nya impulser och man får ta del av övrigas erfarenheter.

Om resvaneundersökningarna

� Man behöver mäta och kartlägga resandet för att kunna jobba med frågan. I det ingår inte bara RVU:n utan även uppgifter från ekonomisystem etc.

� Det är viktigt att följa upp en RVU och att alla kan se att den leder till något. Sätt upp mål och mät sedan igen.

� Man måste göra något av/ta hand om svaren.

� Man behöver få upp svarsfrekvenser för att undvika systematiska felkällor.

� Resultaten från resvaneundersökningarna är ett sätt att karaktärisera stadsdelen/kommunen.

� Det är intressant att se sambandet mellan geografi och färdmedelsfördelning – oavsett var kommunen/stadsdelen ligger.

� Resvaneundersökningen bland medarbetarna ger också en god bild av de boendes resvanor, eftersom många av dem bor i sin stadsdel/kommun.

� Det vore bra att göra en lite större sammanställning (inte bara OH-bilderna över färdmedelsvalet till arbetet som delades ut).


5

Om åtgärder och taktik i den egna organisationen

� Man bör ta ut parkeringsavgift och sedan använda pengarna för att underlätta för dem som kan resa på annat sätt

� Jobba för att minska privatbilskörningen i tjänsten, eftersom man har direkt rådighet över det och att det leder till många positiva effekter (hälsa och miljö).

� Kontrollera vilka enheter som har mycket milersättningskärning, ligg på och ta diskussionen.

� Det gäller att ”tjata” på ett positivt sätt för få in uppgifter, för att fråga varför man fortfarande använder mycket privat bil i en enhet etc.

� Se till att resepolicyn drivs igenom och efterlevs.

� Göteborgs stads interna klimatkompenseringsmodell där ”skatten” (1:50/kg) för utsläpp från exempelvis bilarna går till att minska utsläppen från resorna.

� Det stora grepp som man tog tidigt i Mölndal med RAM-projektet som involverar näringsliv, samhälls- och stadsplanering etc.

Om kampanjer

� Det finns en kampanjtrötthet (Utmaningen), i år kombinerad med ekonomiska problem som gör att annat känns viktigare.

� Se till att tänka på målgrupperna först vid kampanjer – rikta sig till dem som ska förändra sig, inte tjata slut på dem som redan gör som de skall.

� Det är bra när Västtrafiks ”företagskort” kommer – att resa i tjänsten med kollektivtrafiken är/kommer att bli ännu krångligare tills ett ”företagskort” är framtaget.

Tillägg i efterhand

Efter kontakter med Västtrafik har vi fått veta att man planerar att lansera möjligheten att beställa kort (månads- och kontoladdning) via Västtrafiks företagsportal på webben hösten 2010, och då kommer också autoladdning mot fakturering att fungera. När laddningen eller perioden är slut på ett kort, fylls det automatiskt på och alla sådana laddningar samlas och faktureras troligen en gång per månad.


6

Om knappt ett år ska det alltså i princip finnas företags- eller tjänsteresekort, även om det inte kommer att tryckas upp några speciella kort. Man kan dela ut individuella kontoladdningskort till dem som reser relativt ofta, eller ha månadskort eller kontoladdningskort i receptionen.

Redan till vintern ska det bli möjligt att kontrollera kontoställningen via webben, även för ”företagskort”.

-----

Bifogas

- Färdmedelsfördelning till jobbet och svarsfrekvens - Val av färdsätt för korta tjänsteresor (tillkommit) - Kartläggning av bilresor i Torslanda SDF (Erén Anderssons tips) - Deltagarförteckning

-Hållbar information från Kungälvs kommun, feb 2009

nyckeln

Vindplan presenteras - med vågkraft

NYCKELN ges ut av Kungälvs kommun. Vi rapporterar om nyheter, tips och Goda exempel i arbetet med att göra Kungälv mer hållbart. Text och layout: TorBjörn Nilsson, 0303/ 23 96 64, [email protected]. Ansvarig utgivare: Noel Cornér. Nu 1980 prenumeranter.

Kungälvs kommun kan bli självförsörjande på el. Ett förslag till vindbruksplan som visar hur det kan gå till har ut-arbetats. Alla har under våren chans att ge sina synpunkter på detta förslag.

Planen, som utarbetats med stöd från Boverket, visar på 14 tänkbara områ-den, varav ett ute i havet. Dessutom redovisas 6 ytterligare reservområ-den. Det är områden som bedömts lämpliga men som Försvaret för närvarande är negativa till.

Planen innehåller allmän information om vindkraft och vad som är viktigt att tänka på när man planerar för vindkraft. De olika områdena be-skrivs och konsekvenser redovisas.

Planen innehåller även ett område, som föreslås reserveras för vågkraft. I en särskild förstudie har potentialen för vågkraft studerats.

De 14 områdena kan producera hela Kungälvs elbehov på ca 370 GWh per år. Reservområdena kan ge ytter-ligare 100 GWh och vågkraften 100 GWh. Kungälv kan alltså komma att exportera el på sikt.

Fram till den 1 juni kan man lämna synpunkter. Ytterligare en chans att tycka till blir det till hösten, innan kommunfullmäktige antar den

slutliga planen. Förslaget finns för beskådande i Nämndhuset samt på samtliga bibliotek den 26 februari-1 juni. Information kommer även att ges på medborgarstämmor under våren.

Läs planen och tyck till här.Se kartan över områden här.

Läs vågkraftstudien här.

Ny energiplan för KungälvEtt förslag till ny kommunal energiplan har utarbetats, och kommunstyrelsen har beslutat att skicka ut planen på remiss.

Planen beskriver hur vi i Kungälv använder energi och vilka konse-kvenser det får. Planens Informa-tionsdel beskriver bland annat hur vi använder energi, utvecklingstrender och konsekvenser. Aktionsdelen innehåller förslag på kommunala mål och en åtgärdsplan. Den innehåller även ett uppdatering av kommunens övergripande klimat-mål (se ruta). Målet förutsätter att all

uppvärmning av byggnader sker utan eldningsolja år 2020 och att trafikens användning av fossila bränslen upp-hör år 2050. Ett annat mål anger att kommunen ska vara självförsörjande till 15% på förnyelsebar el år 2020. Information om planen kommer att ges på vårens medborgarstämmor. Synpunkter på planen lämnas senast 1 juni.

Läs kortversion av energiplanen här.Läs hela planen och lämna synpunk-ter här

Förslag till mål Kungälv, lokala utsläpp av koldioxid (ton/invånare)

Utsläpp 1990: 3,4Utsläpp 2007: 3,3 Mål 2010: 2,9 (-15%)Mål 2020: 2,0 (-40%)Mål 2030: 1,4 (-60%)Mål 2040: 0,7 (-80%)Mål 2050: 0,0 (-100%)

Procentsatserna anges jämfört med 1990, eftersom detta år är utgångspunkt för Sveriges åtagande enligt Kyotoavtalet.

Fotomontage. Tänkbara vindkraftverk norr om Rome-sjön enligt den aktuella Vindbruksplanen.

Nästa Nyckeln:

Marstrandsfärjan - snart ett miljöföredöme?

Ska vi utrota fattigdomen?Nyckelns serie om Lester R Browns bok ”Plan B 3.0” fortsätter. I boken beskrivs hur våra stora globala hot till stor del kan åtgärdas till år 2020. Denna gång beskrivs hur fat-tigdomen skulle kunna utrotas och folkmängden stabiliseras – om viljan finns.

Klyftan mellan världens rikaste och fattigaste miljard är enorm, och vid-gas varje år. 862 miljoner människor är undernärda. Miljontals fattiga som saknar tillgång till grundläg-gande hälsovård dör varje år i AIDS, malaria, tuberkulos och andra infek-tionssjukdomar. 72 miljoner barn går inte i skolan, och knappt 800 mil-joner vuxna är analfabeter. Många av de fattiga länderna har en kraftig folkökning.

Subventioner och skulderBrown pekar på problemet med att rika länder, inte minst EU, ger alltför kraftigt stöd till det egna jordbru-ket, vilket gör att priserna dumpas. Odlare i fattiga länder får då dåligt betalt och har svårt att konkurrera. Världshandeln är alltså inte så fri för alla. Sådana skadliga subventioner behöver tas bort om fattigdomen ska utrotas. Många fattiga länder har dessutom stora statsskulder till ”den rika miljarden”. Inte sällan handlar det om oansvariga lån som getts till

tidigare diktatorer som sedan svindlat statskassan.

År 2005 avskrevs skulder från Inter-nationella Valutafonden till 18 länder. Det ledde direkt till goda resultat. Zambia kunde införa gratis bassjuk-vård och Burundi slopade skolavgif-terna så att ytterligare 300 000 barn kunde gå i skolan.

Rättvis världsbudget I Plan B presenteras en budget för vad det skulle kosta att uppnå ”grundläggande sociala mål” för den delen av jordens befolkning som saknar detta, se textrutan ovan.

Resultat gynnar allaEn satsning enligt Plan B ger resul-tat som hela världen drar nytta av. Jordens folkmängd kan stabiliseras på ca 8 miljarder (år 2040) istället för att hamna mellan 9-11 miljarder. Det

minskar självklart slitaget på miljön. Brown påpekar att en sådan satsning är en investering för framtiden. ”Vi har för första gången det tekniska kunnandet och de ekonomiska resur-serna att utrota fattigdomen”.

Mer info: www.planb3.se

Budget för "grundläggande sociala mål"

Åtgärd Kostnad

(Miljarder dollar/år)

Allmän grundläggande utbildning 10Avskaffande av analfabetism bland vuxna 4Skollunch i de 44 fattigaste länderna 6Mödra- och barnavård i de 44 fattigaste länderna 4Familjeplanering, reproduktiv hälsa, kondomer 20Allmän grundläggande hälsovård 33Totalt 77

Småpengar räcker

77 miljarder dollar låter kanske mycket, men är småpengar jäm-fört med vad som läggs på annat.

Enbart den första räddningsplanen för USA:s banker under höstens finanskris kostade de amerikanska skattebetalarna 700 miljarder. Det har sedan följts av fler krispaket. Världens militärutgifter kostar årligen 1235 miljarder dollar.

Morronpass med klimattouchDen 12 februari var det en-ergi- och transporttema på Morronpasset, kommunens mötesplats med näringslivet. Ett 50-tal morgonpigga lyssna-de till hur man på företag kan jobba med sin energiförbruk-ning och sitt resande.

I många fall är det möjligt att spara hälften av energiförbrukningen för t.ex belysning, ventilation och tryck-luft med ganska små investeringar, berättade Geron Johansson från SP (Sveriges Tekniska Forskningsinsti-tut). Gerons tips till företagen är att utse en energiansvarig som bildar

en energispargrupp och successivt kartlägga och minska energiförbruk-ningen. En "nattvandring" kan ge intressant information. Ofta förbrukas en hel del energi i onödan när arbets-platsen är stängd.

Hans Arby, företagsrådgivare från GR presenterade tre bra skäl för före-tag att se över företagets resor: 1. Stärkt varumärke och miljöprofil,2. Friskare och nöjdare personal, 3. Lägre kostnader.

Med på mötet var även representanter från Miljöbron. De berättade att fö-retag har möjlighet att få hjälp i detta arbete genom att ta hjälp av studen-

ter, som Miljöbron kan förmedla.

Info om Miljöbron

Geron Johansson och Hans Arby

-Hållbar information från Kungälvs kommun, sep 2009

nyckeln

Nu kan morgonskiftet åka kollektivt

NYCKELN ges ut av Kungälvs kommun. Vi rapporterar om nyheter, tips och Goda exempel i arbetet med att göra Kungälv mer hållbart. Text och layout: TorBjörn Nilsson, 0303/ 23 96 64, [email protected]. Ansvarig utgivare: Noel Cornér. Nu 2200 prenumeranter.

Som en del av projektet ”Nya Vägvanor” har transportråd-givaren Hans Arby besökt ett tiotal större arbetsplatser i Kungälv för att locka till smar-tare transporter och resor. Bland annat har ICA:s lager-central i Rollsbo besökts, där många i personalen efterlyste en ny busstur. Något som nu har genomförts.

–Det visade sig att ett helt skift inte hade möjlighet att åka buss eftersom ingen buss anlände innan skiftet star-tar kl 6.00, berättar Hans Arby. Efter kontakter med Västtrafik och kom-munen startade därför en tidigare busstur i juni.

Turen ansluter till tåget i Ytterby så att Göteborgsresenärerna kan komma i tid till första skiftet. Den mark-nadsförs nu internt på ICA, både med information och erbjudande om provåkarkort från Västtrafik.

Nya vägvanor drivs med hjälp av statsbidrag, sk KLIMP-pengar, av Göteborgsregionens kommunal-förbund, och omfattar Göteborgs kranskommuner.

Det omfattar två delprojekt. Dels besöks en mängd större arbetsplatser av transportrådgivare och dels sker

en dialog med hushållen om resor och transporter med hjälp av telefon-kontakter i regi av Västtrafik.

I Kungälv har under våren ca 2700 hushåll kontaktats.

Mer info om Nya Vägvanor här.

Bilden: Marstrandsön - vacker plats beroende av bränsleslukande färja.

Fler cykelbanor ska byggasI juni invigdes den 4 kilometer långa cykelvägen mellan Kung-älv och Diseröd. Hundratals glada cykelälskare deltog i invigningsfesten. Nu fortsätter kommunens cykelbanesats-ning.

Först i tur står sträckan från Kungälv norrut mot tätorten Kareby. Den 1,5 km långa sträckan börjar byggas i vinter och ska enligt tidplanen vara klar före sommaren 2010.

2010 startar även flera andra del-sträckor. Längs Marstrandsvägen startar arbetet med 2,7 kilome-

ter cykelbana mellan Risby och Vävrakrysset och dessutom 1,6 kilometer mellan Mittsund och Mar-strand. Även Nordöbron kommer under 2010 att förses med cykelbana.

Se film från invigningen i Diseröd den 7 juni, med tal av kommun-fullmäktiges ordförande Elisabeth Mattsson (FP).

Läs mer om kommunens arbete med cykelbaneutbyggnad på landsbyg-den.

Var tog fisken vägen?

Välkommen till ett föredrag som visar vad världens fiskeflottor ställt till med i våra hav. Fiske-kollaps hotar.

Det är dock inte för sent att byta riktning och få ett hållbart fiske. Det kan på sikt kan ge större fångster än idag.

Gösta Bring /Niclas Åberg.

Mimers Hus Hörsal 2. Tisdag 29 september. 19.00.Fri entré.

Läs om fler hållbara föredrag här.

Bild: Thomas Harrysson

Nästa Nyckeln: Stor miljösatsning på gång. Ger kraf-tigt minskande klimatutsläpp i kommunen.

Kungälv 12:a Tidningen Miljöaktuellt har granskat Sveriges samtliga kommuners miljöarbete. Etta blev Helsingborg, och Kungälv hamnade på en hedrande 12.e plats.

Den enkät som används har gett Kungälv bra poäng bland annat tack vare följande punkter.

-Energi- och klimatarbetet

-Ekologisk mjölk i samtliga skolor

-Cykelbaneutbyggnad

-Satsning på lokal naturvård under de senaste tre åren.

-Jobbat med att anlägga våtmarker de senaste två åren, vilket kommu-nen gjorde i ett sk LIP-projekt som avslutades 2007.

-Deltar i miljöinriktade nätverk, t ex Sveriges Ekokommuner.

Läs om granskningen här.

Öringen trivs i Ormobäcken

Kungälvs kommun jobbar se-dan många år med fiskevård i våra bäckar. I juni besiktigades resultatet av fjolårets arbete. Ett resultat som öringälskare borde uppskatta.

I Ormobäcken, strax utanför Tega i Ytterby, kan öringen simma och hoppa förbi en gammal dammkon-struktion. Den har tidigare stoppat fisken strax väster om vägen mot Ul-vesund. En öringtrappa som byggdes för några år sedan har förbättrats och

för första gången finns nu öringyngel uppströms det gamla hindret.

Kyrkebybäcken, mitt centrala Ytterby är också hemvist för öring. Vid besö-ket i juni kryllade det av öringyngel där nära Kastellegårdsskolan. Niclas Åberg, som anlitas av kommunen för fiskevårdande uppdrag, har lagt ut grus på flera ställen i bäcken för att förbättra möjligheterna för öringen att leka.

Läs mer om fiskevård i Kungälv här.

BIlden: Glada fiskletare. Kommunekolog TorBjörn Nilsson och fiskevårdare Niclas Åberg hittar mängder med öringyngel i Ormobäcken.

Miljöbokslut 08 Ännu ett händelserikt miljöår avhandlades i kommunfull-mäktige den 17 juni då årets Miljöbokslut antogs. Som vanligt redovisas det gångna årets viktigaste miljöhändelser, miljöstatistik och sektorernas

rapportering.

Läs hela Miljöbokslut 2008 här.Sök hållbart stipendiumNu är det dags att söka Kung-älvs kommuns hållbarhets-stipendium på 10000 kronor. Ansökan ska lämnas in senast 2 november.

Kommunfullmäktige vill uppmuntra insatser inom bland annat följande områden: Naturvård, friluftsliv, re-nare luft, mark och vatten, minskad klimatpåverkan, minskade avfalls-mängder, effektiv användning av resurser, folkbildning inom området samt miljörelaterade folkhälso- eller sociala insatser.

Du kan söka stipendiet för egen räk-ning eller föreslå någon annan.

Stipendiat ska bo, verka eller ha anknytning till kommunen.

Ansökan lämnas till

Kungälvs kommun, TorBjörn Nilsson, 442 81 Kungälv

eller [email protected]

Läs om stadgar och tidigare stipen-diater här.

Erbjudande till företagKungälvs kommun erbjuderi samarbete med Ale och LillaEdet en utbildning i miljö-diplomering för företag.

Miljödiplomering kan ge ökadlönsamhet och konkurrenskraft genom minskad miljöpåverkan.

Kursstart redan den 30 september. fem seminarier under hösten. Några platser kvar. Först till kvarn.......

Läs om hur du anmäler dig här.

˘ ˇˆ€¦ · Kund (genomfö PåG 500-Karta Utmaningen Cykel RVU Resepolicy Fjärrkonf Bilpool...

Documents

Transcript of ˘ ˇˆ€¦ · Kund (genomfö PåG 500-Karta Utmaningen Cykel RVU Resepolicy Fjärrkonf Bilpool...