...Jorden består överst av ca 0,15 m torv. Inom delar av området följer sedan ett tunt lager...

Uppdragsnr: 10118423 1 (4)

2009-02-13

WSP Samhällsbyggnad Box 13052 600 13 Norrköping Besök: Sprängstensgatan 2 Tel: 011-13 95 30 Fax: 011-12 45 52 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

L:\5

465\

1011

8423

_del

av

Rås

sla

1_76

\3_D

okum

ent\3

8_R

appo

rt\G

eote

knis

k un

ders

ökni

ng

förs

kola

, sen

iorb

oend

e m

m.d

oc

Mal

l: A

llmän

- S

tåen

de -

2003

.dot

ver

1.0

KOLMÅRDEN

Del av Råssla 1:76

Ny förskola, nytt seniorboende och dagvattendamm GEOTEKNISK UTREDNING

Allmänt Inom del av Råssla 1:76 planeras en förskola, ett seniorboende och en dagvattendamm. Förskolan skall uppföras i en våning. Byggnaden byggs som ett T och har måtten ca 60 x 13 m resp 27 x 13 m. Nivå på färdigt golv är inte bestämt men förutsätts ligga något över befintlig markyta, på nivån ca +41,5. Seniorboende planeras i två stycken längor som vardera är ca 50 m. Nivån på färdigt golv är inte bestämt men förutsätts ligga något över befintlig markyta. För att undersöka geotekniska förutsättningar inom området har WSP på uppdrag av Norrköpings kommun utfört en geoteknisk utredning. Undersökningarna har omfattat vikt-/slagsondering, störd jordprovtagning, skjuvhållfasthetsmätning med vingborr, grundvattennivåmätning i installerat grundvattenrör samt radonundersökning. Samtliga punkter är inmätta och ansluter till RT90 2,5 g V i plan och till RH00 i nivå. Resultat från undersökningen visar följande, se även bilagda ritningar.

Området Det aktuella området ligger söder om Torsvägen, öster om Munkvägen och väster om ett bergparti i Krokek. Marken inom området lutar svagt från norr ner mot söder. Öster om området finns ett höjdparti där marken ligger som mest på nivån +53 och väster om området finns ett höjdparti där marken ligger som mest på nivån +44. Även söder om aktuellt område finns ett mindre höjdparti med höjder på som mest +43 innan marken lutar kraftigt ner mot Bråviken i sydväst. Marknivåerna varierar inom undersökta punk-ter mellan ca +39 och +42.

Geotekniska förutsättningar Jorden består överst av ca 0,15 m torv. Inom delar av området följer sedan ett tunt lager gyttja. Därunder följer 0,5-1,0 m silt på 1-3 m lera på silt och grövre material på berg. Bergytan, bedömd med ledning av stopp med slagsond, ligger i undersökta punkter som mest 11,5 m under befintlig markyta. De största djupen till bergytan har påträffats i sö-

Uppdragsnr: 10118423 2 (4)

L:\5

465\

1011

8423

_del

av

Rås

sla

1_76

\3_D

okum

ent\3

8_R

appo

rt\G

eote

knis

k un

ders

ökni

ng

förs

kola

, sen

iorb

oend

e m

m.d

oc

Mal

l: A

llmän

- S

tåen

de -

2003

.dot

ver

1.0

der. I de centrala delarna av området ses berg i dagen. Vid höjdpartierna i närområdet ses också berg i dagen. Leran är genomgående mycket lös till halvfast lagrad. Den underliggande silten har en mycket låg till låg relativ fasthet. Lerans sättningsegenskaper har inte undersökts men erfarenhetsmässigt vet vi att lös och mycket lös lera är sättningskänslig vid belastningsökningar.

Grundvatten Ett grundvattenrör installerades inom det norra området. Observationer från detta rör visar att grundvattenytan ligger på en nivå på ca +40,2 dvs ca 0,5 m under markytan. Inom övriga delar av området har fritt vatten observerats i provtagningshål mellan 0 och 0,5 m under befintlig markyta. Stora delar av området är sankt och flera vattenfyll-da diken går genom området.

Grundläggning Området är i stora delar sankt vilket medför att området bör dräneras eller att markni-våerna höjs genom uppfyllningar. Uppfyllningar inom området kommer att ge upphov till marksättningar och bör undvikas eller minimeras. Effekter av en dränering inom området och effekter på omkringliggande områden bör undersökas närmare.

Förskola Förskolebyggnaden planeras att byggas söder om Torsvägen. Jordens mäktighet och lerans fasthet varierar kraftigt inom området. Leran är lös till mycket lös med en lägsta uppmätt skjuvhållfasthet på 10 kPa (oreducerad). Leran grundar upp mot öster och övergår i grövre material. Bergytan ligger mellan 2,5 och 7,5 m under markytan med den minsta mäktigheten i öster. Med dessa förutsättningar grundläggs byggnaden förslagsvis på pålar slagna till berg eller fast botten. Där djupet till berg är begränsat grundläggs byggnaden på plintar. Vid dimensionering av pålarna kan lerans karakteristiska skjuvhållfasthet, cuk, sättas till 10 kPa. Vid dimensionering av pålarna skall hänsyn tas till negativ mantelkohession utmed som mest ca 7 m av pålens längd. Karakteristiskt värde på lerans odränerade skjuvhållfast-het uppmätt med vingborr (okorrigerat värde) sättas till 12 kPa. Pålarna förses med bergsko. Dimensionering utförs enligt BKR 2003, geoteknisk klass 2 och säkerhetsklass 2. Byggnaden förses med normal avskärande dränering. Ledningar utförs med flexibel anslutning.

Seniorboende Seniorboendet planeras ca 50 m söder om förskolan. Jordens mäktighet varierar kraftigt inom detta område. Leran är lös till halvfast med en lägsta uppmätt skjuvhållfasthet på

Uppdragsnr: 10118423 3 (4)

L:\5

465\

1011

8423

_del

av

Rås

sla

1_76

\3_D

okum

ent\3

8_R

appo

rt\G

eote

knis

k un

ders

ökni

ng

förs

kola

, sen

iorb

oend

e m

m.d

oc

Mal

l: A

llmän

- S

tåen

de -

2003

.dot

ver

1.0

25 kPa (oreducerad). Bergytan ligger som mest ca 10,5 m under markytan. I närheten av punkt 7 ses berg i dagen. Med dessa förutsättningar grundläggs byggnaderna förslagsvis på pålar slagna till berg eller fast botten. Vid dimensionering av pålarna kan lerans karakteristiska skjuvhåll-fasthet, cuk, sättas till 20 kPa. Vid dimensionering av pålarna skall hänsyn tas till negativ mantelkohession utmed som mest ca 8 m av pålens längd. Karakteristiskt värde på lerans odränerade skjuvhållfast-het uppmätt med vingborr (okorrigerat värde) sättas till 25 kPa. Pålarna förses med bergsko. Dimensionering utförs enligt BKR 2003, geoteknisk klass 2 och säkerhetsklass 2. Byggnaden förses med normal avskärande dränering. Ledningar utförs med flexibel anslutning.

Dagvattendamm Dagvattendammen planeras söder om seniorboendet. Storleken på dammen är inte känd. Dammen utförs med slänter ej brantare än 1:3. I dammslänterna läggs erosions-skydd. Vid schakt i siltmaterialet kan flytjordsproblem uppstå.

Radon Radonmätning i jordluft har utförts med den så kallade ROAC-metoden. En mätburk med aktivt kol sätts ner i marken (ca 0,7 m under markytan) och radonet absorberas på det aktiva kolet. Mätningen pågår ca 5 dygn. Mätning utfördes i 2 st punkter (se planritning) och radonhalten i marken varierade mellan 0 och 4 kBq/m3. Båda mätburkarna var placerade i sand. Resultaten av radonundersökningen visar följande: Mätpunkt 3 7

Radonhalt [kBq/m3] 4 0 Riktvärden vid klassificering vid mark är följande: <10 kBq/m3 lågradonmark 10-50 kBq/m3 normalradonmark >50 kBq/m3 högradonmark Med dessa resultat klassificeras marken inom området som lågradonmark och enligt Statens Planverks rapport 59:1982 krävs inget radonskydd vid nybyggande.

Övrigt Undersökningen är översiktlig. Vid detaljprojektering bör kompletterande undersök-ningar utföras.

Uppdragsnr: 10118423 4 (4)

L:\5

465\

1011

8423

_del

av

Rås

sla

1_76

\3_D

okum

ent\3

8_R

appo

rt\G

eote

knis

k un

ders

ökni

ng

förs

kola

, sen

iorb

oend

e m

m.d

oc

Mal

l: A

llmän

- S

tåen

de -

2003

.dot

ver

1.0

WSP Sverige AB WSP Sverige AB Magnus Göransson Lars Malmros

Bilagor Bilaga 2 Resultat från radonundersökning Bilaga 1 SGF:s beteckningssystem

Ritningar 101G1121 Plan 101G1191 Sektion A-A, B-B, C-C, D-D, E-E, F-F

SGF/BGS Beteckningssystem 1 Version 2001:2

Svenska Geotekniska Föreningen (SGF)

Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS)

Beteckningssystem för geotekniska utredningar

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Kv Härbärget 2, 10109211, 2008-06-05

Redovisning i sektion


Viktsondering

Grundsymbol i plan:

(kod HM=01)

Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i kN utan eller med samtidig vridning.

Motståndet vid självsjunkning anges med belastning i kN för markerade intervall. Vid vridning av sonden avsätts antal halvvarv (hv/0,2 m) vid intervallets undre gräns. Skrafferat intervall och "sl" anger att sonden drivits ned med slag.

Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller berg, överst annat hinder (t ex virke). Sonderingsförsök har utförts till angivna nivåer. Bedömda jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln.

Vim använd metod +2,0 utgångsnivå för sondering N4335 hålets identitet (samma som i plan) 0,50 belastning i kN 63 exempel på de fall då antalet halvvarv ej ryms inom angiven skala. Plansymbol i exemplet:

Vim +2.0

10 20 30 40 50hv/0.20m

63

1.00

0.75

0.50

0.75

1.00

sl

RÖTTER

N4335

+2.0

N4335




Slagsondering med registrering

Grundsymbol i plan:

(kod HM=10)

Motstånd anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas i stapeldiagram.

Jordarter, bedömda i samband med sondering, kan anges i borrstapeln.

Siffrorna till höger om diagram för neddrivningsmotståndet anger antal sek/0,2 m neddrivning i de fall de överskrider angiven skala.

80/5 innebär att 80 sekunder erfordrats för att driva sonden 5 cm (innan stopp erhållits).

Maskintyp och stångdiameter bör anges.

Plansymbol i exemplet:

Slagsondering utan registrering

Grundsymbol i plan:

(kod HM=11)

+5.1

N6220

Slb +7.5

23




Provtagning av jord

Störd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 26, 27, 31, 32, 33, 34)

Ostörd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 25, 28, 29, 30)

Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln. Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel. xx anger förlorat prov. I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (τk) och sensitivitet (Stk), vattenkvoter (naturlig wN, flytgräns wL) och skrymdensitet (ρ). Förkonsolideringstryck (σ'c) och kompressionsmodul ML, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRS-försök.

Skr

Let

Le

Kv(StI)

CRS Le

CRS Le

CRS siLe

Sa

XX

0

0

10

20

20

40

30

60

40

80

40

1.0

60

1.5

80

2.0

f kPa (oreducerad) Vattenkvot w %

Sensitivitet St Skrymdensitet t/m3

K

M (kPa)0 1000 2000 3000

Förkonsolidering ( )80604020c

L

Konförsök

Skjuvhållfasthet ( ) enligt:f

Sensitivitet (S ) enligt:t

Konförsök

Vattenkvot och densitet (w)

Naturlig vattenkvot

Konflytgräns

Skrymdensitet

( )





Vingförsök

Grundsymbol i plan:

(kod HM=13)

Vid vingförsök bestäms, på olika nivåer i jorden, dels det okorrigerade skjuvhåll-fasthetsvärdet τv i ostört tillstånd, dels skjuvhållfasthetsvärdet τRv efter omrörning. Kvoten mellan skjuvhållfasthetsvärdet i ostört respektive stört tillstånd definieras som sensitiviteten St. Värdena på τv och St redovisas i diagram, ofta tillsammans med resultaten från rutinundersökning av ostörda jordprover tagna med provtagare.

Beteckningar

Stv Sensitivitet

τv Skjuvhållfasthetsvärde i ostört tillstånd

Värdet är osäkert


Vb 0

0

10

20

20

40

30

60

40

80

v kPa (okorrigerad)

Sensitivitet S t

( )

( )

+12.2




Miljötekniska markundersökningar

Plansymboler:

Allmänt

Miljötekniska markundersökningar anges med en likbent triangel på provnivån, fylld för laboratorieanalys och ofylld för fältanalys, kompletterad med en förklarande förkortning. Mätvärden anges i intilliggande diagram eller i bilagda protokoll.

Miljötekniskt undersökta/analyserade medier/prover anges med bokstavsförkortning under symbolen enligt följande:

G Gas L Vätska (vanligen vatten) S Fast fas (vanligen jord) Tilläggsbeteckning för analyserat ämne/ämnesgrupp anges ovan symbolen, t ex:

Rn Radon

Erhållna analysresultat kan redovisas i anslutning till redovisning av provtagning. Analysresultat redovisas med valfri symbol, fylld för laboratorieanalys och ofylld för fältanalys. Olika skalor kan användas inom samma diagram. Analysmetod för redovisad analysparameter anges. Även analysmetoder för övriga, ej redovisade, analysresultat kan anges.

Beteckningar:

Jord (S) mg/kg TS TS torrsubstans, Altern. Vv våtvikt Porluft (G) ppm (Bq/m

3) Vatten (L) µg/l (mg/l) Pb Bly XRF röntgenfluore-

censdetektor IR infraröd

spektrofotometri


Sti +9.3

2

Skr

F

Sa

S

S

S

S

Pb

Jord (S)mg/kgTS50 100 150

Övriga analyser : IR


Bilaga 1 Förkortningar


Bilaga 1 Förkortningar Sondering CPT Cone Penetration Test Hf hejarsondering (t ex HfA) Jb-1, Jb-2, Jb-3 jord-bergsondering Slb slagsondering Sti Tr

sticksondering trycksondering

TrP portrycksondering TrS spetstrycksondering Vi viktsondering Vim viktsondering, maskinell vridning

Provning in situ DMT dilatometerförsök Kb kärnborrning PMT pressometerförsök Pp portryckmätning Vb vingförsök

Provtagare Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör: Ba - hämtare Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifugal, bladder m fl) Sl - sugpump Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kärnprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Plp porluftprovtagning cSgs kontinuerlig porluftprovtagning Skr skruvprovtagare Sp spadprovtagare


Bilaga 1 Förkortningar


Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig Br rösberg Dy dy dy dyig dy dyskikt Cs Misstänkt förorenad jord

enligt rutinbedömning i fält cs lokalt förkommande

föroreningar cs föroreningar finns som

tunnare skikt F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera

underst ( ) något, t ex(sa)= något

sandig ( ) tunnare skikt

Gr grus gr grusig gr grusskikt J jord Le lera le lerig le lerskikt Mn morän BlMn block- och stenmorän StMn stenmorän GrMn grusmorän SaMn sandmorän SiMn siltmorän LeMn lermorän (moränlera) Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt Sk skaljord sk med skal sk skalskikt Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord st stenig st stenskikt Su sulfidjord su sulfidjordshaltig su sulfidjordsskikt SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv t torvskikt Tl lågförmultnad torv (tidigare

benämnd filttorv)

Tm mellantorv Th högförmultnad torv (tidigare

benämnd dytorv)

Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt t (efter huvudord) torrskorpa,

t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt

v varvig, t ex vLe = varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar)

Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisaLe si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand.


...Jorden består överst av ca 0,15 m torv. Inom delar av området följer sedan ett tunt lager...

Documents

Transcript of ...Jorden består överst av ca 0,15 m torv. Inom delar av området följer sedan ett tunt lager...