Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika...

Swedish University of Agricultural Sciences

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Knut-Håkan Jeppsson

Biosystem och teknologi (BT)

Biosystem och teknologi (BT) SLU, Alnarp Forskar kring samspelet mellan mark, växter, djur, miljö, klimat och människor i system för hållbar produktion av mat och förnyelsebara råvaror.

• detaljerade studier av produktionssystem • systemanalys • ämnesövergripande analyser

5 huvudområden - Agroekologi - Hortikulturell mikrobiologi - Hortikulturell produktionsfysiologi - Teknologi för djur- och växtproduktion - Djurmiljö och byggnadsfunktion

Åtgärder för att minska NH3-emission från djurstallar

• Lägre kväveinnehåll i gödseln • Flytgödselsystem • Urindränering och frekvent utgödsling • Liten gödselbemängd area • Kylning av gödseln • Tillsatsmedel (sänka pH)

• Djupströbäddsystem med gödselgång • Mycket strömedel till djupströbäddar • Torv till djupströbäddar aA

Metangas från gödsel i stall

Anaerob nedbrytning av kolhydrater

Beror av: • pH (optimum pH 7-8) • Temperatur (> 10 oC) • Lagringstid • Gödselmängd • Gödselns kemiska innehåll

– Organiska materialets tillgänglighet – Ämnen som hämmar metangasbildningen

Temperaturens betydelse för CH4-emission från slaktgrisstall

• CH4-emission påverkas av årstid

• Högst CH4-emission under sommardagar med utetemperatur över 25 oC.

(Haeussermann et al., 2006)

aA (Ngwabie et al., 2011)

CH4 från gödselgång efter applicering av 2 mm kogödsel

aA (Pereira et al., 2011)

Från slaktgrisstall: (flytgödsel)

2 - 14 kg CH4/plats, år

10 - 50 % från grisen

50 - 90 % från gödseln

Från mjölkkostall: (flytgödsel)

80 - 240 kg CH4/djur, år

75 - 90% från kon

10 - 25 % från gödseln

(Schiefler & Buscher, 2011, Jeppsson, 2011, Monteny et al., 2006; Ngwabie et al., 2011)

Lustgas från gödsel i stall Bildas vid nitrifikation och denitrifikation

Beror av: • Syretillgång • Temperatur • Gödselmängd • Gödselarea • Gödselns kemiska innehåll

– Tillgång på ammonium; nitrit/nitrat – Organiska materialets tillgänglighet

(Pereira et al., 2011)

N2O från gödselgång efter applicering av 2 mm kogödsel

Mätningar på stallnivå vid BT

Kontinuerligt

12 mätpunkter

Infraröd fotoakustisk metod

Brüel & Kjær, (Lumasense)

Mätningar i mjölkkostall – spaltgolv

Dec 2006 - Mar 2007

Maj 2007 (1 vecka)

164 – 195 mjölkkor

31 – 33 kg mjölk/ko,dag

Fullfoder (gräs/majsensilage, halm, HP-massa, spannmål, protein)

Mätningar i mjölkkostall – helt golv

Feb 2007 - Maj 2007

108 mjölkkor

31,5 kg mjölk/ko,dag

Mixat grovfoder (gräs/majsensilage, halm)

Kraftfoder (spannmål, protein)

Metangas från mjölkkostall

Djurens aktivitet

Dygnsvariation

Mjölkkostall - spaltgolv

Tabell 2. Koncentration av lustgas och metan samt emission av metan från ett mjölkkostall med spaltgolv (Ngwabie et al., 2009a) Koncentration i stallet, ppm Emission, g/ko,dag1)

Månad n2) N2O CH4 CH4 medel SD3) medel SD medel SD

December 1379 0,34 0,02 74 23 286 96

Januari 2273 0,36 0,03 77 34 312 144

Februari 3051 0,34 0,02 73 29 283 120

Mars 3404 0,29 0,04 67 29 276 120

Maj kl 17-09 444 0,34 0,04 35 13 223 96 kl 11-15 105 0,39 0,03 4 3 - -

1) 500 kg levande vikt; 2) antal registreringar; 3) standardavvikelse

Spaltgolv, skrapor under spalt

NH3-emission: 30 g/ko och dag

Mjölkkostall – helt golv

Tabell 3. Koncentration av lustgas och metan samt emission av metan från ett mjölkkostall med helt golv (Ngwabie et al., 2009b) Koncentration i stallet, ppm Emission, g/ko,dag1)

Månad n2) N2O CH4 CH4 medel SD3) medel SD medel SD

Mars - maj 1751 0,27 0,04 39 17 262 62

1) 500 kg levande vikt; 2) antal registreringar; 3) standardavvikelse

Betonggolv med skraputgödsling

NH3-emission: 24 g/ko och dag

Gödselbäddar för nötkreatur

Källa: Amon m.fl., 1997; Snell m.fl., 2003; Mosquera m.fl., 2005; Zhang, 2005

Emission av metan, lustgas och ammoniak från mjölkkor på djupströbädd och glidande ströbädd

Inhysningssystem CH4- emission

N2O- emission

NH3- emission

g/djur och dag g/djur och dag g/djur och dag

Flytgödselsystem (LBT´s mätningar)

262 - 290 ~0 24 - 30

Djupströbädd 530 - 1330 2.5 18.0 – 38.3 Glidande ströbädd 780 0.09 – 0.14 7.3 – 9.4

Mätningar i slaktgrisstall

3 omgångar

50 – 54 grisar

27 – 106 kg

2.18 – 2.76 kg foder per dag (torrfoder)

0.71 – 0.95 kg tillväxt per dag

Metangas från slaktgrisstall

Tid på dygnet

Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT)

Dag under året

Aktivitet

Lustgas från slaktgrisstall

Dag under året

ris, t

Tid på dygnet

Aktivitet

40% spaltgolv, skrapor Slaktgrisstall

Tabell 4. Koncentration och emission av metan och lustgas från slaktgrisstall (Ngwabie et al., 2009b) Koncentration i stallet, ppm Emission, g/gris,dag Omgång n1) N2O CH4 N2O CH4 medel SD medel SD medel SD medel SD2)

apr-jun 1058 0,37 ,02 6,2 4,6 0,01 ,03 7,9 7,0

sep-nov 1456 0,39 ,07 13,0 8,1 0,32 ,11 16,3 11,5

maj-aug - 0,38 ,02 40,0 27 0,15 ,05 38,9 26,1

1 antal registreringar; 2 standardavvikelse

(Jeppsson, 2011)

Väthusgaser från grisstallar

CH4 N2O kg/plats och år kg/plats och år

Slaktgrisstall 1,2 – 14,2 0,01 – 1,72

Tillväxtgrisstall 0,3 – 0,5 0,00 – 0,46

Sinsuggstall 3,4 – 21,7 0,17 – 0,83

Grisningsstall 0,6 – 8,5 0,09 – 1,61

Gödselbäddar för slaktgris

Källa: Philippe m.fl., 2007a; Philippe m.fl., 2007b; Philippe m.fl., 2012

Emission av metan, lustgas och ammoniak från slaktgris- uppfödning i helspaltbox, djupströbädd samt glidande ströbädd

Inhysningssystem CH4- emission

N2O- emission

NH3- emission

g/djur och dag g/djur och dag g/djur och dag

Helspalt 16,3 0,54 6,2 Djupströbädd 16,0 1,11 13,1 Helspalt 15,2 0,67 4,98 Glidande ströbädd 8,88 0,68 13,31 Djupströbädd 16,5 1,50 12,1 Glidande ströbädd 8,9 0,68 13,3

Glidande ströbädd ger 10% mer NH3 och 50% mindre CO2eq än djupströbädd (Philippe m.fl., 2012)

Global warming potential (CO2eq) CO2eq, kg per animal place and year

0 100 200 300 400 500 600

Fully slatted, deep pit

Partly slatted, deep pit

Deep litter, straw based

Deep litter, sawdust based

Straw flow

CH4 partN2O part

Fig.1: Global warming potential expressed as CO2 equivalents (CO2eq) from different housing systems for growing/finishing pigs. (Global warming potential for CH4 and N2O over a 100-year period are, respectively, 25 and 298 times that of CO2 (IPCC, 2007)).

Kväveförluster från rastgårdar Ekologiskt slaktgrisstall, Odarslöv, BT

Rastgård av betong (kontroll)

Rastgård med böklåda - torv - kutterspån

(Olsson et al., 2012)

Resultat

Yta NH3 N2O mg/m2,h mg/m2,h Kontroll A 106,8 0,00 B 108,2 0,01 C 120,6 0,01 Böklåda, torv A 16,0 0,08 B 113,6 0,10 C 181,5 0,08 Böklåda, spån A 211,3 0,39 B 153,6 0,30 C 268,3 0,02

Ute-yta

Bioscrubber

2 slaktsvinsomgångar Reducerade NH3 med 50%

Lustgasemission från bioscrubbern, ca 0,5 g/gris och dag motsvarar ca 50 kg CO2-eq per grisplats och år + Ökad energiförbrukning

Klimatsmart slaktgrisstall

2 st parallella stallar, 60 slaktgrisar per stall – forskning kring ventilationseffektivitet, energiförbrukning, dagsljussystem, djurmiljö, boxrenhet och yttre miljö (Försöksstallet nedlagt pga SLU´s besparingar)

• Minska luftflödet med 20-40% + tilluft nära grisen

• Lägre luftflöde ger lägre energiförbrukning för ventilationen och lägre NH3-emission

• Lågevakuering ger lägre NH3-koncentration i stallet

• Tilluft nära djuren ger bra luftmiljö för djuren men sämre för skötaren

Åtgärder: (från gödsel i stall)

• Flytgödselsystem (lägre N2O) • Frekvent utgödsling • Kylning av gödseln (<10 oC) • Tillsatsmedel (sänka pH)

• Mycket strömedel till djupströbäddar (lägre CH4)

(Monteny et al., 2006)

Flytgödselsystem med frekvent utgödsling ger låga emissioner av metan- och lustgas

Djupströbäddar kan ge höga emissioner av metan- och lustgas

Behövs mer forskning med jämförande försök

Slutsatser:

Växthusgaser från fjäderfästallar

CH41) N2O

kg/plats och år kg/plats och år

Slaktkycklingstall 0,004 0,011

Värphönsstall 0,03 – 0,67 0,0007 – 0,0136

1) 100% från gödseln

(Groot Koerkamp et al., 2011)

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika...

Documents

Transcript of Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika...

Swedish Match Swedish Match Company Company presentation ... · Företags-presentation . Swedish Match utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer kvalitetsprodukter under marknadsledande

Etologi och djurskyddsprogrammet - Archive › 1550 › 2 › bjorkman_m_100704.pdf · 2010-09-07 · Etologi och djurskyddsprogrammet Swedish University of Agricultural Sciences

Swedish Suicide Guide

Swedish Word List

Quran in Swedish

Swedish - comhem-assets.azureedge.net€¦ · Swedish _11 Baksida I det här avsnittet beskrivs namnen och funktioner för de olika anslutningarna på baksidan. Namn Beskrivning RF

SWEDISH PPOe. - 002

Nikon D60 Swedish

Swedish partner finding

Swedish Match intranät

BERNINA Needles Swedish

RENOVATOR (Swedish)

Smartfish info swedish

TRIXAGON PALL - Swedish

Swedish cider

Swedish Verb Glossary

In Flight Swedish

ELBPHILHARMONIE SOMMER HK GRUBER SWEDISH CHAMBER … · 8331_BMW_Luxury_7er_Elbphilharmonie_Abendprogramm_148x210.indd 1 06.04.2018 08:48:43. SWEDISH CHAMBER ORCHESTRA Das Swedish

Meet Charlotte Swedish

Examensarbeten 2014:17 - Archivestud.epsilon.slu.se/6772/7/brihem_a_140602.pdf · ISSN 1654-1898 Umeå 2014 Sveriges Lantbruksuniversitet / Swedish University of Agricultural Sciences