Post on 31-Dec-2015
description
Varför finns Ansvarskommittén?
Demografiska och ekonomiska utmaningar
Göteborg den 15 april 2005
AvBjörn Sundström
Sveriges Kommuner och Landsting
A N S V A R S K O M M I T T É N
Sammanfattande observationer
• Stark svensk samhällsmodell; hög kompetens, lite byråkrati, flexibilitet MEN satt under press – stora utmaningar inför framtiden
• Den demografiska utvecklingen – obalans mellan behov och resurser
• För låg andel förvärvsaktiva – ett problem• Omprövning, förändring eller avveckling av offentliga
åtaganden – diskussion behövs • Stora anhöriginsatser inom äldreomsorgen• Alltmer sammansatta och nya medborgarbehov
A N S V A R S K O M M I T T É N
Sammanfattande observationer forts.
• Stort intresse för samhällsfrågor – mindre för politiska uppdrag
• Statliga styrningen är sektorsindelad• Tillgång och kvalitet i välfärdstjänsterna varierar• Likvärdighet – vad betyder det? – hur uppnås det?• Rättighetslagstiftningen har ökat• Kommuner i samverkan – alternativ till
sammanslagningar?• Obligatoriskt utbud eller asymmetrisk
samhällsorganisation• Hälso- och sjukvården komplicerat område• Regionala tillväxtbetingelser – flernivåstyrning• EU medlemskapet påverkar
Tilläggsdirektiven• Fyra utpekade områden:
• Det samlade kommunala uppdraget• Hälso- och sjukvårdens struktur och uppgiftsfördelning• Regional utveckling och den regionala
samhällsorganisationen• Den statliga styrningen av samhällsorganisationen
– Definiera likvärdigheten• Åtagandet prövas ständigt av alla nivåer• Strukturella problem och andra problem• Slutbetänkande 28 februari 2007
Den demografiska utmaningen
Andelen unga och gamla i förhållande till andelen 19-64 åringar
0,50
0,55
0,60
0,65
0,70
0,75
0,80
0,85
19
85
19
90
19
95
20
00
20
05
20
10
20
15
20
20
20
25
20
30
20
35
20
40
20
45
20
50
År
Kvot
Förändring av antalet personer i olika åldrar
-100
0
100
200
300
400
500
600
700
800
0-19 20-24 25-54 55-64 65-100+ 80-100+
1980-2003
2003-2030
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
Ålder
Kost
nad
per p
erso
n
Kommunal grundkostnad Övriga kostnaderÄldreomsorg Barnomsorg och skola
Kommunal styckkostnad, 2003
Genomsnittlig kostnad per person inom äldreomsorgen
Ålder Kvinnor Män
65-74 10 700 10 200
75-79 36 700 27 900
80-84 81 400 56 000
85-89 165 400 115 700
90+ 304 200 228 000
Källa: Kommunförbundet
Födda
0
20000
40000
60000
80000
100000
120000
140000
160000
1900
1903
1906
1909
1912
1915
1918
1921
1924
1927
1930
1933
1936
1939
1942
1945
1948
1951
1954
1957
1960
1963
1966
1969
1972
1975
1978
1981
1984
1987
1990
1993
1996
Kris i befolknings-frågan
Dagens80-åringar
40-talisterna
Baby-boom Baby-boom
Den demografiska utmaningen
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
40,0
45,0
50,0
2000 2010 2020 2030 2040 2050
Pro
cen
t
Befolkningsutveckling ilokala arbetsmarknader
Andel sysselsatta inom äldreomsorgen
Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning
Befolkningsförändringar i riket 1960–1999 samt prognos 2000–2050
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
140 000
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
Döda Födda I nvandrade Utvandrade
Kostnader per capita - sista levnadsåret
050 000
100 000150 000200 000250 000300 000350 000400 000450 000
0-4 5-14 15-44 45-64 65-74 75-84 85-w
Landstingen Kommunerna
Äldreomsorg - beräknad behovsutveckling
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
2000 2010 2020 2030 2040 2050
2003 års kostnader peråldersgrupp
1,7 år yngre hälsomässigt sett
3,4 år yngre hälsomässigt sett
Ökad återstående medellivslängd mellan 1980 och 2003 vid olika åldrar
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
65 70 75 80 85 90 95
År
Den ekonomiska utmaningen
Bruttonationalprodukten (BNP) 1950-Miljoner kr, 2000 års priser
500 000
1 000 000
1 500 000
2 000 000
2 500 000
1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Källa: SCB Data t.o.m 2003
Offentlig konsumtion 1950–2000
Genomsnittlig årlig procentuell förändring
1950–1960
1960–1970
1970–1980
1980–1990
1990–2000
Offentlig konsumtion 4,4 5,7 3,2 1,7 0,6
Demografiskt betingad efterfrågan 0,8 0,9 0,5 0,5 0,5
Differens +3,6 +4,9 +2,7 +1,2 +0,1
Källa: Långtidsutredningen
Är skattetaket nått?Kommunal medelutdebitering
kr/skr
0
5
10
15
20
25
30
35
1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000
Statsskulden som andel av BNP 1950-2003
0,0
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
70,0
80,0
90,0
1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
%
Resultat före e.o. poster i kommuner och landsting åren 1997–2008, miljarder kronor
-10
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Mil
jard
er
kro
no
r
Kommuner Landsting Totalt
Utfall Prognos
Det långsiktiga behovet av kommunalskatt
20,0
25,0
30,0
35,0
40,0
45,0
50,0
55,0
2001 2010 2020 2030 2040
Pro
cent
Kommunalskatt Var går gränsen?
Källa: Svenska Kommunförbundets långtidsutredning Kommunala framtider (år 2002)
Omfördelning av konsumtionsutrymmet
Konsumtion per capita
80
100
120
140
160
180
200
220
1980 1990 2000 2010 2020 2030
Ind
ex
Privat, enl LU:s kalkyl
Offentlig, enl LU:s kalkyl
Offentlig, kommunal anpassning och minskad ohälsa
Demografins krav
Offentlig och privat konsumtion per invånare
1950–2020 Genomsnittlig årlig procentuell förändring
1950–1960
1960–1970
1970–1980
1980–1990
1990–2000
2000–2003
2003-2020
Offentlig konsumtion 3,8 5,0 2,8 1,4 0,2 0,9 0,0
Privat konsumtion 1,8 3,0 1,3 1,4 1,2 0,8 2,0
Kvot 2,1 1,6 2,2 1,0 0,2 1,2 0,0
Källa: Långtidsutredningen
Prisutvecklingen på frisörstjänster jämfört med utvecklingen av
konsumentprisindex
0
50
100
150
200
250
LU:s slutsatser
• Efterfrågan på välfärdstjänster kommer att öka snabbare än de offentliga resurserna
• På sikt krävs därför nya lösningar för finansiering av välfärdstjänster
• Fördelningseffekter uppkommer – inga enkla lösningar står till buds
• Välfärdsreformer tar tid – inled reformarbetet
Hur klara det framtida välfärduppdraget?
• Fler i arbete
• Begränsad skattehöjning
• Alternativ finansiering• En effektivare verksamhet (strukturförändringar)
• Se upp med reformer och rättigheter!(skolsatsningen, LSS, friskoleproblematiken på vikande marknader, maxtaxor)
• Ett minskat välfärdsåtagande (ransonering, prioritering, ansvarsfördelning)
Sysselsättningsutvecklingen
Andel av befolkningen (20-64) i arbete
60,0
62,0
64,0
66,0
68,0
70,0
72,0
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
Krympande real resursramArbetade timmar per person i befolkningen
600
650
700
750
800
850
900
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030
Oförändrad arbetstid
Trendmässigt fallande arbetstid
Arbetskraftsdeltagande 20-24 år
65
67
69
71
73
75
77
79
81
83
85
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
Sverige USA
Personer i arbete som andel av befolkningen i olika åldrar 1994-2004
Relativ förändring i procent mellan 1994 och 2004
Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU)
Antal sjukskrivna vid månadens slut
Sjuk- aktivitetsersättning(förtidspension) 1999 - 2003
Kostnader för ersättningar i sjukförsäkringen 2001 - 2003
2001 2002 2003 Sjukpenning 40,2 45,0 44,6 Rehabersättning 1,8 2,0 2,4 Summa 42,0 47,0 47,0
Sjuk/aktivitetsersättning 48,8 54,2 61,0 Totala kostnader för ersättningar 90,8 101,1 108,0
Orsaker till sjukfrånvaro Arbetsplatser Samhälle Anställda Regelverk Grindvakt
Om varken strukturförändringar, eller förändringar i anställdas hälsa kan förklara den höga nivån och väldiga variationerna i sjukfrånvaron i Sverige måste förklaringarna sökas någon annan stans (Ds 2003:63)
Ett arbetsmarknadsproblem!!!!
Attityder
Sjukfrånvarande och förtidspensionerade som andel av befolkningen
(relativ förändring mellan 1994 och 2004)
Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU)
Arbetslösa, förtidspensionärer och sjukpenningmottagare 1993-2002(Båda könen. Procent av antal sysselsatta personer )
2002200120001999199819971996199519941993
16
14
12
10
8
6
4
2
Arbetslösa
Summa
Förtidspensionerade och sjuk-penningmottagare, heltid
Källor: Riksförsäkringsverket (RFV) och SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), bearbetningar.
Totala ersättningar från socialförsäkringar (inklusive pensioner) i procent av total
lönesumma. 2002
70 %
57 %
47 % 45 %
37 %
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Mindre än10.000
10.000-49.999 50.000-99.999 100.000-499.999 Större än500.000
Befolkning i lokal arbetsmarknad
Utjämningssystemet – förtidspension och sjukfrånvaro
0102030405060708090
-20000 -10000 0 10000 20000
Bidrag/avgift i utjämningssystemet (kr/inv)
Oh
äls
ota
l
R2=45R2=44
Danderyd
Åsele
Huspriserna – förtidspensionen och sjukfrånvaron
0
20
40
60
80
100
0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50
Tobins Q
Oh
äls
ota
l
Rättighetslagstiftning bidrar till att kostnaderna drar iväg
Bokslut Budget Prog. Nr 3 Prog. Nr 3 Kostnads-Verksamhet 2001 2002 2002 2002 ökning
tkr tkr tkr Avvikelse 01-02Netto Netto Netto %
Förskole- och fritidsverksamhet 16 701 20 245 20 920 -675 25%Grundskola och förskoleklass 42 990 45 029 45 929 -900 7%Grundsärskola 2 038 2 110 2 410 -300 18%Gymnasiesärskola 338 445 695 -250 106%Måltidsverksamhet 5 527 5 373 6 023 -650 9%S:a kultur och bildning 108 171 115 748 117 213 -1 465 8%Särskilda omsorger 6 889 7 477 7 877 -400 14%
LSS/LASS 3 063 3 836 4 836 -1 000 58%Institutionsvård, vuxna 234 230 1 330 -1 100 468%Öppen vård, vuxna 913 820 1 120 -300 23%Institutionsvård, barn o ungdom 3 741 2 778 3 933 -1 155 5%Familjehemsvård, barn o ungdom 2 510 2 898 5 778 -2 880 130%S:a individ- o familjeomsorg 27 561 27 335 34 770 -7 435 26%Mullhytteområdet 1 909 2 072 2 202 -130 15%Vikariepool 1 198 1 024 1 299 -275 8%Sjuksköterskegrupp 3 702 5 074 5 404 -330 46%S:a äldreomsorg 59081 58618 62 818 -4 200 6%
Statens styrningsproblematik
Riksdagen: Lagar
Den politiska arenan
FörordningarFöreskrifterTillsyn
Verksamheten
Kommunerna klämda!
Statlig reglering ochönskan om likformighet
Otillräckligfinansiell bas
Behov avpersonal
Medborgarnas krav påindividuell service
KOMMUNEN
Vad skall man grunda en ny regional indelning på?
1. Kommunala samverkansmönster2. Pendlingsmönster (LA-regioner)?3. Infrastrukturella stråk?4. Regionstorlek (m.a.p. folkmängd)?5. Regionstorlek (m.a.p. geografi)6. Tillväxtcentrum (”lokomotiv”)7. Sjukvård8. Universitet/högskola?9. Känsla av samhörighet (politisk och
människor emellan)?10. Befintlig administrativ indelning
(kommun, län och landsting, vägverk, banverk, nutsområden, sjukvårdsregioner etc.)