Lars WestinProfessor i regionalekonomi

CERUM (Centrum för regionalvetenskap)Umeå universitet

”Bussiness ImprovementDistricts”

-”Affärsutvecklingsområden”

-MOTIV OCH MÖJLIGHETER

YTTERST GÄLLER DET..

HÅLLBAR PLATSUTVECKLING VIA VÄRDESKAPANDE OCH

ATTRAKTIVITET

Ungefärliga taxeringsvärden för villorSOURCE: K. SANDBERG

STADEN ÄR ETT RUMSLIGT KONCENTRAT AV UTBUD OCH

EFTERFRÅGANd.v.s. olika marknadsplatser för

VAROR OCH TJÄNSTER

Marknader behöver regler för att vara effektiva

FRÅGESTÄLLNING:Utvecklar staden institutioner för att

skapa en effektiv och attraktiv stad?

Effektivitet (antal aktörer, transaktionskostnader, information, tredje part)

Friåkare / externaliteterÄganderätter

Stordriftsfördelar

KONKURRERANDE HANDELSCENTRA

VÄG- OCH GRANNSKAPSFÖRENINGARI STADSMILJÖ?

Affärsutvecklingsområden- Att göra Storgatan bättre, renare, och säkrare

kostade ungefär 8 miljoner kronor varav kommunen stod för hälften, hävdar Christer Paulsson, Tekniska nämnden, Umeå kommun.

En fastighet –En ägare

Flera fastigheter -Många ägare

En handlare

Stor kedja - ofta externEnskild i centrum

Samfällighet?

Flera handlare

Externt centraGalleria i centrum

Samfällighet?

TRANSAKTIONSKOSTNADERI FÖRHANDLINGEN OM RUMSLIG

UTVECKLING

Staden ska hantera en komplex dynamisk väv

• Få aktörer, många aktörer och transaktionskostnader • Lägesmonopol / lägesränta• Positiva externaliteter, överspillning och friåkare• Negativa externaliteter, överspillning och ”buller”• Planering / säkerhet / ensidighet • Spontan organisation / mångfald / osäkerhet • Stora investeringar / långa avskrivningstider• Snabb förnyelse / korta avskrivningstider• Deltagande, makt och brist på makt• Lärande, förnyelse / efterapning

Exkluderbara Ej exkluderbara

RivalitetPrivata varorKläder, bilar

AllmänningarVatten, fisk, villebråd, oljefält

Ej rivalitetKlubbvaror Kollektiva varor

Luft?, Fyrljus?, Gatubelysning, Public service TV? Försvar?

EN TYPOLOGI AV VAROR OCH TJÄNSTER

Exkluderbara Ej exkluderbara

Rivalitet Privata varorDVD i handeln

Allmänningar

Med bandbredds-begränsning

Ej rivalitet KlubbvarorBetalTVBiografer Fetgrek.com

Kollektiva varorPublic service TVDVD på

ATT UTNYTTJA HELA REPERTOAREN

”Geografiska” klubbar och samfälligheter

• Nationer, kommuner, landsting• Vägföreningar/Vattenföreningar• Bostadsrättsföreningar• Hamnföreningar• Jaktlag• Kabel-TV föreningar• Bredbandsföreningar• Centrumgrupper• Externcentrumföreningar• Trädgårdsföreningar/koloniträdgårdar

Nya institutionella lösningar prövas

• Brukarbyggda bostadsrätter• Ägarlägenheter• Projektbaserad OPS (t.ex. vägar, byggnader,

tjänsteproduktion)• Områdesgrupper (t.ex. handel) på frivillig grund• Väg- (och park) samfälligheter (lagstadgad) • Geografisk klubb med beskattningsrätt: BIDs

(Business improvement districts)– Fastighetsägare– Butiksägare– M.M.

SAMMANFATTNINGStadens institutionella repertoar

• Staden är inte ”kommunen”:– Kommunala och privata aktörer ska göra det de är

bra på– Privata och kommunala aktörer måste utveckla

former för djupare samverkan– Den privata klubben ger möjlighet till internalisering

av externaliteter– Den privat klubben ger möjlighet till deltagande i

staden • Självbestämmandets mångfald - ett problem

eller stöd för stadens självorganisation?