Riksdagens öppna data Så här kan du som är journalist följa och bevaka

riksdagens arbete och beslut

Hanna Bergander Lars Brink

Data – det här finns

Så här används riksdagens data

Bra att veta om riksdagen

Här är dina verktyg

Så här gör du

Vi labbar tillsammans

Data – det här finns

Vad beslutas?

Hur röstade partierna?

Vad säger ledamöterna?

13.869 motioner – ett klick bort!

Vad vill regeringen?

Lagarna, ända från 1700-talet

Sammanfattning

Vi har idag ungefär:

300 000 Dokument (utskottens betänkande, ledamöternas motioner, lagar)

250 000 Anföranden av ledamöter i kammaren

5000 Voteringar, resultat från omröstningar

2 100 Ledamöter och information om ledamöterna

X år Kalenderinformation

Vi har också information om planeringen av kammarens arbete (talarlistor,

föredragningslistor)

Så här används riksdagens data

Används till…

• Analyser av voteringsresultat

• Artiklar som granskar vad ledamöterna gjort

• Jämförande studier om vad som sagts i kammaren

• Mindre applikationer och webbplatser som visualiserar

riksdagens arbete

• Innehåll till kommersiella lösningar

Exempel: Voteringsdata

Inför valet anlitade Dagens Nyheter statsvetaren Anders Sundell som bloggare.

Han fick en redaktionell yta som hette ”Sundells siffror” på DNs Val 2014-del.

Utifrån en analys av voteringsdata har han försökt hitta ett mönster i hur SD

röstat i förhållande till M och S.

Exempel: Analys av 80.000 motioner

Statsvetaren Vilhelm Vendell skrev i november en debattartikel i Dagens

Nyheter tillsammans med riksdagsledamoten Barbro Westerholm (FP).

Analysen är gjord med hjälp av data från riksdagens öppna data. Vilhelm själv har

låtit hälsa att:

Hej!

Jag ville skicka ett tack till utvecklarna av Riksdagens öppna data. Ett exempel på

något som har kommit till tack vare deras arbete var en debattartikel på DN i förra

veckan… Mycket av arbetet innefattade att läsa in och analysera datan (XML-

representationen) av runt 80.000 motioner som vi ladda ner via webbplatsen...

Med vänliga hälsningar,

Vilhelm Verendel

Exempel: Textanalys

För ett par år sedan valde SVD att ladda hem alla anföranden som hållits i

kammaren, textformat, och tillsammans med utvalda tal från respektive partis

partiledare analyserade man förekomsten av ett antal nyckelord över tid och

jämförelsevis mellan partierna.

Utifrån den här analysen byggde man sedan en visuell interaktiv grafik för att

ytterligare tydliggöra hur ”ordens vandring i politiken” sett ut mellan de tre

perioderna 1996-2001, 2002-2007 och 2008-2012.

Bra att veta om riksdagen

Så här funkar riksdagen

För att kunna använda sig av riksdagens öppna data på bästa sätt

är det bra att känna till vissa delar av riksdagsarbetet. Några

grundläggande om vårt statsskick, andra mer i form av tips för att kunna

göra rätt analyser och antaganden.

Samlad information om riksdagen på en egen avdelning på riksdagen.se

1. Riksdagens uppgifter

”Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning”Regeringsformen 1 kap 4

• Beslutar om lagar

• Beslutar om statsbudgeten

• Kontrollerar regeringen

• Arbetar med EU-frågor

• Deltar i beslut om utrikespolitiken

2. Ledamöterna

Riksdagen har 349 ledamöter som väljs vart fjärde år då det är allmänna val. Åtta partier är representerade i riksdagen under mandatperioden 2014-2018.

Om en ledamot är ledig från sitt uppdrag i minst en månad får hen en ersättare i riksdagen. Ersättarna inom varje parti utses i samband med riksdagsvalet.

Tips!

• Närvaro och frånvaro

• Ledamöternas villkor

3. Arbetet i kammaren och utskotten

Riksdagens arbetsår kallas riksmöte och börjar i september. Riksmötet 2013/14 räcker alltså från september 2013 till oktober 2014.

När riksdagsledamöterna sammanträder utgör de tillsammans ”kammaren”. Ordet ”kammare” används också på plenisalen där sammanträdena äger rum. I kammaren hålls många olika typer av debatter.

• Debatt om förslag (inför riksdagsbeslut)

• Interpellationsdebatt (kontroll av regeringen)

• Frågestund (kontroll av regeringen)

• Aktuell debatt

Riksdagen har 15 utskott. Här förbereder ledamöterna förslag till beslut.

4. Anföranden

De tal som ledamöterna eller ministrar håller under debatter i kammaren kallas anföranden.

• Om en annan ledamot eller minister vill kommentera kan hen göra det i en så kallad replik.

• Talaren som höll anförandet kan bemöta repliken i en replik.

• En talare kan tala flera gånger under samma debatt. Alla talare håller inte ett anförande, vissa begär endast replik på en annan talares anförande.

• Debattreglerna kan variera något mellan olika typer av debatter.

• Databasen innehåller anföranden av både ledamöter och ministrar. Ministrarnas titel står framför namnet, medan ledamöterna saknar titel.

5. Beslutsprocessen

6. Voteringar

När kammarens ledamöter är oense kan det bli omröstning, votering. Uppgifter om voteringarna finns från riksmöte 2002/03 och framåt. Ledamöterna kan rösta ”ja”, ”nej”, ”avstår” eller noteras som frånvarande.

• Ett betänkande innehåller ofta flera förslagspunkter. Det är om förslagspunkterna ledamöterna voterar.

• Ibland blir det flera voteringar på en förslagspunkt. I voteringsdata ingår endast huvudvoteringar.

• Voteringarna kan handla om sakfrågan eller motivfrågan.

• Databasen innehåller endast data om de ärenden och de förslagspunkter inom ett ärende som voterats. I de frågor där det bara finns ett förslag eller där ingen ledamot yrkar på de reservationer som finns blir det ingen votering. Beslut fattas då med så kallad acklamation.

Här är dina verktyg

Behovsanpassade tjänster

Intresserad allmänhet, journalister, forskare, utvecklare med flera.

Olika förkunskaper = olika behov.

Tjänsterna rekommenderas att användas kombinerat.

Riksdagens webbplats, www.riksdagen.se

Riksdagens öppna data

• Rapporter

• Datasets (txt, csv, xml…)

• API

Riksdagens webbplats

Ger en enkel översikt. Här kan du bevaka och följa enskilda frågor,

läsa enskilda dokument och protokoll, leta efter hypoteser och få en

bra överblick över innehållet. Här finns all dokumentation kring

riksdagens arbete och beslut, ofta direkt efter att den offentliggjorts.

Riksdagens öppna data

Använder du med fördel för djupare analyser av en större mängd

data, bulk. Med olika typer av verktyg till din hjälp kan du göra

research i en mycket större omfattning. Antingen genom våra

enklare rapportverktyg eller med hjälp av att ladda hem data och

vidarebearbeta den i olika typer av dataprogram.

Har du dessutom

programmeringskunskaper kan du

utveckla tjänster och applikationer

som uppdateras kontinuerligt med

ny data.

PS: Samma information finns som på

riksdagen.se, fast i andra format

Så här gör du

Voteringar. Vad beslutas och av vem?

Vi jämför hur partierna röstat sinsemellan

Hämta ut persondata

Vilka ledamöter sitter i miljö- och jordbruksutskottet?

Hur många kvinnor sitter i riksdagen just nu?

Vad sägs?

Vad säger ett statsråd eller en ledamot i en viss fråga?

Förarbeten till lagstiftning

Jag vill läsa förarbetena till FRA-lagen.

Några frågeställningar

Vi labbar tillsammans

Tips!Använd våra prenumerations-

tjänster

Tack!