Transcript of Rapport: 2015:03 Goda exempel på avfallsförebyggande
Goda exempel på avfallsförebyggande
Rapport: 2015:03 F inans ierad av Av fal l Sver ige
IS SN 1103 - 4092 ”
”Det finns inget avfall”
Avfall Sveriges vision säger egentligen allt om var fokus ska ligga
inom avfallsområ-det i Sverige framöver – men det är en bit kvar. I
Sverige är vi bra på att ta hand om det avfall som uppstår i
samhället. Mycket återstår att göra med bättre insamlingssystem och
mer återvinning, men själva grundproblemet är att det uppstår för
mycket avfall. Vår konsumtion förbrukar råvaror och energi som
bidrar till miljö- och klimatpåverkan.
Med denna sammanställning av goda idéer och exempel på
förebyggande, som IVL Svenska Miljöinstitutet hjälpt oss ta fram,
hoppas vi kunna inspirera till nya initiativ kring förebyggande av
avfall för kommuner och avfallsbolag. Avfallsförebyggande är långt
större än avfallshantering och handlar om att förebygga avfall
uppströms, det vill säga innan avfallen uppstår. Exemplen är därför
valda ur ett brett perspektiv och kan användas i olika delar av den
kommunala verksamheten.
För att du som läsare lätt ska hitta det du är mest intresserad av
har exemplen delats in i fyra huvudgrupper även om de inte är jämnt
fördelade över dessa: 1. Kommunens egen verksamhet – som bland
annat rör inköp och utbildning. 2. Service till invånarna – hur
kommunen kan engagera, inspirera och förändra 3.
Avfallsförebyggande genom tillsyn – påverkan på verksamheter 4.
Avfallsförebyggande upphandling – hur leverantörer påverkas
Har just din kommun varit framgångsrik med att förebygga avfall
inom något områ-de vill vi förstås få reda på det inför nästa
version av denna idébok. Kontakta Åsa Lindskog,
asa.lindskog@avfallsverige.se på Avfall Sverige
Trevlig läsning!
4
INNEHÅLL
2.1 För bra för att kastas – återanvänd funktionellt överskott!
4
2.2 Premiumprodukter och fler datorer genom upphandling av
rekonditionerad IT-utrustning 5
2.3 Mindre matsvinn, minskade kostnader – och friskare patienter
6
2.4 Anpassade lösningar: En nyckel till mindre blöjavfall i
äldreomsorgen 7
2.5 Tänk nytt – sy om! 9
3 Service till invånarna 10
3.1 Hitta till återanvändningen! 10
3.2 Lär genom att leka! 11
3.3 Möbler till studentrum 13
3.4 Enkel och snygg återanvändning i kvarteret 14
3.5 Värdet av gamla cyklar 16
3.6 När bra mat inte blir såld 17
3.7 Lunchlåda minskar matsvinnet 18
3.8 Kaffemuggen för mer än en kopp 19
3.9 Dela är det nya äga 20
Fritidsbanken 21
6 Referenser 29
1 INLEDNING
Avfallsmängderna ökar Sverige har i många år varit bra på att
sortera och återvinna avfall, men vi har också producerat allt mer
avfall för varje år som gått. Detta har ätit upp miljövinsten av en
bättre avfallshantering1. I projektet Indikatorer för en
resurseffektiv avfallshantering tog IVL Svenska Miljöinstitutet AB
(IVL) och Profu AB, på uppdrag och i samarbete med bland andra
Avfall Sverige, fram indikatorer för hushållsavfall [1]. I figuren
kan man se att indikatorn F1, som beskriver hur resurseffektiv
avfallshanteringen är, har blivit stadigt bättre över tid. Ett
högre värde indikerar en lägre miljöpåverkan givet oförändrade
avfallsmängder. Men när även den kontinuerliga avfallsökningen
räknas in, som i indikatorn F2, ser man att det inte hänt särskilt
mycket de senaste 25 åren. Miljövinsten med bättre avfallshantering
har alltså ätits upp av de ökade avfallsmängderna och den totala
miljöpåverkan har därmed varit relativt konstant. Detta visar
tydligt på vikten av avfallsförebyggande.
Ökningen av hushållsavfall har planat ut något de senaste åren
samtidigt som den svenska ekonomin fortsatt att växa. Det tyder på
att någonting har hänt. Vi kan ha blivit bättre på att förebygga
avfall och även se de ekonomiska vinsterna med att förebygga
avfall. Det är förstås för tidigt att säga något med säkerhet, men
om det är så kan du säga till dina barnbarn att du var med när det
hände!
Intresset för förebyggande ökar Föregångaren till denna idébok [2]
togs fram 2011 när begreppet avfallsförebyggande fortfarande var
ganska nytt och mycket har hänt sedan dess. Sverige har fått ett
nationellt program för avfallsförebyggande ”Tillsammans vinner vi
på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle” [3]. Programmet
visar på praktiska åtgärder för företag, branschorganisationer,
myndigheter, kommuner och landsting vad just de kan göra för att
minska avfallet. Man har i programmet fokuserat på områdena mat,
textil, elektronik och bygg- och rivning och flera av dessa områden
återkommer som goda exempel i denna idébok. Sverige har också fått
en ny nationell avfallsplan ”Från avfallshantering till
resurshushållning” [4] med ett tydligt budskap att det inte längre
handlar om att bara hantera avfall utan också minska uppkomsten av
det. Både nationella programmet för förebyggande av avfall och den
nationella avfallsplanen bygger på EU:s ramdirektiv för avfall, som
för de flesta av oss introducerade avfallshierarkin när det kom
2009. Där lyftes tydligt att förebyggande och återanvändning ska
ges högsta prioritet och att det viktigaste vi kan göra alltså är
att minska både avfallets mängd och farlighet.
Avfall Sverige har under flera år varit nationell värd för ”Europa
minskar avfallet”-veckan som lockat fram flera goda exempel på
avfallsförebyggande, som exempelvis leksaksbytardagar och
matsvinnskampanjer. Under en vecka varje höst anordnas aktiviteter
runt om i hela Europa som visar på hur miljön påverkas av vårt
avfall och hur vi alla gemensamt kan göra något för att minska
avfallet. Under 2015 drar Avfall Sverige även igång en nationell
kampanj kring avfallsförebyggande med informationsmaterial och
pedagogiska fakta kring miljönyttan av att förebygga avfall.
Kampanjen bygger på styrkan i att Sveriges alla kommuner kan arbeta
mot ett gemensamt mål och lokalt påverka både invånare och
verksamheter att förebygga avfall.
1 Rapporten om avfallsindikatorer hittar du på
http://www.avfallsverige.se/rapporter/rapporter-2014/u201401/
2
Varför inte bara återvinna? Ofta när avfallsförebyggande eller
återanvändning tas upp är det någon som tycker att det är bättre
att bara återvinna, vare sig det gäller återvinning av material
eller energi. Det som glöms bort då är att en produkt fyller en
funktion som har ett värde, både ekonomiskt och miljömässigt. Detta
värde är så gott som alltid högre än värdet på materialet eller
energin ut från återvinningen. Ett enkelt sätt att tänka är att vi
återvinner material, men återanvänder produkter. Och vem skulle
egentligen välja en hög med plankor framför ett hus? I exemplet om
Malvin som du kan läsa om senare i denna idébok sparar Malmö stad 5
miljoner kronor om året på effektiv återanvändning istället för
återvinning och nyproduktion. Avfallskostnaden är låg, men
inköpskostnaden är hög. Malmös besparing motsvarar över 10
lärartjänster, så det finns helt klart pengar att spara på att
förebygga avfall!
Miljöfördelar med att förebygga och återanvända Att vi hanterar
vårt avfall bättre minskar alltså den totala miljöpåverkan från
avfallet – men potentialen av att förebygga är ändå högre. De
flesta miljöproblem vi har idag är kopplade till de material och
andra resurser vi använder i samhället. Avfallsförebyggande har en
nyckelroll att minska miljöpåverkan från konsumtion på flera
nivåer.
Vi kan: • minska konsumtionen, t.ex. genom att köpa få,
men hållbara produkter; • minska resursanvändningen för vår
konsumtion,
t.ex. genom att köpa materialsnåla produkter och • konsumera
återanvända produkter, t.ex. genom
second hand.
Flera exempel i denna idébok handlar om hur vi istället för att
köpa kan hyra, dela och ärva produkter av och med varandra.
Framförallt produkter vi använder sällan, som vissa verktyg eller
kläder, kan ju vara bättre att dela med andra. På så vis kan man
både ha produkter av en högre kvalitet och slippa lagra så många
produkter hemma när de inte används.
De nationella miljömålen Sverige har 16 nationella miljömål som ger
en inriktning för ett mer hållbart Sverige [5]. Det är dessa i
samklang med EU:s direktiv som styr hur miljöarbetet organiseras
nationellt för att nå det övergripande generationsmålet:
“Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa
generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är
lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Sveriges gränser.” De 16 nationella miljömålen: 1. Begränsad
klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri
miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen
övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god
kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11.
Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt-
och djurliv
Miljömålen är ett viktigt redskap både på regional och lokal nivå
och en mycket stor andel av Sveriges kommuner arbetar också med
miljömål som ett verktyg för lokal utveckling. Det miljömål som har
störst påverkan på avfall och avfallsförebyggande är nummer 15 ”God
bebyggd miljö”, där hållbar avfallshantering beskrivs som
att:
”Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda
för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som
resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som
möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och
miljö minimeras.” Detta mål är förstås tydligt kopplat till att
förebygga avfall. Det har i samband med miljömålen även föreslagits
ett antal nya etappmål där avfallsförebyggande är viktiga delar,
bland annat för avfall generellt och för textil specifikt. För
avfall generellt föreslås:
3
”Det är enkelt för hushåll och verksamheter att lämna produkter
till återanvändning och avfall till förberedelse för
återanvändning.” [6]
För textil har man valt att gå ännu längre och sätta ett siffersatt
mål för återanvändning av textil:
”År 2020 återanvänds 40 procent av de textilier som satts på
marknaden.” [7]
Klimatvinsten med förebyggande De goda exemplen i denna idébok har
flera tydliga miljövinster och här ges exempel på vikten av
avfallsförebyggande inom de fyra fokusområdena textil, elektronik,
mat och bygg- och rivningsmaterial. Den stora skillnaden mellan
förebyggande och återvinning leder till att även en mindre
förändring mot förebyggande kan göra större skillnad än hela
återvinningen.
2 Vi köper fler plagg när de återanvänds eftersom de är
billigare.
Textil Att förebygga ett kg textil, motsvarande ungefär två par
jeans, minskar koldioxidutsläppen med ca 15 kg, att återanvända det
minskar koldioxidutsläppen med ca nio kg2 medan återvinning endast
minskar koldioxidutsläppen med noll till tre kg. [8]
Elektronik Att inte köpa en ny bärbar dator minskar
koldioxidutsläppen med upp till 700 kg. [9] Variationen är stor
mellan olika datorer men återvinningen där plastdelarna fortfarande
ofta går till energiåtervinning kan i vissa fall öka
koldioxidutsläppen ytterligare.
Mat Att förebygga matavfall minskar koldioxidutsläppen tio gånger
mer än att göra biogas för fordon. [10]
Bygg- och rivningsmaterial Att förebygga eller återanvända en
betongbalk på tre ton minskar koldioxidutsläppen med drygt 300 kg.
[11] Att återvinna den ger i regel ingen besparing alls.
4
2 KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET
2.1 För bra för att kastas – återanvänd funktionellt överskott!
Saker som är för bra för att kastas finner sedan en tid tillbaka
ett nytt liv inom Malmö stads förvaltningar genom
förmedlingstjänsten Malvin. Malvin beskrivs något förenklat som ett
internt Blocket för en kommun, ett landsting eller annan större
organisation.
Alla anställda inom Malmö stad kan lägga upp saker i Malvin som de
inte längre behöver i den egna verksamheten, men som kan användas i
andra delar av kommunen. Det är mycket möbler som förmedlas, men
även leksaker, datorer, vitvaror och annat får ett nytt liv genom
tjänsten. Grunden till Malvin tillhandahålls av företaget
off2off.
Så funkar det Tjänsten Malvin bygger på förmedling av produkter
inom Malmö stad. Produkter som inte längre behövs i en del av den
kommunala verksamheten visas upp på en webbsida och kan användas
där behov för produkten finns. Tjänsten är endast öppen för byten
inom kommunala verksamheter. Det går alltså inte för privatpersoner
att köpa, sälja eller byta via tjänsten. Produkten beskrivs med
rubrik, beskrivning, kategori och var den finns. Den som lägger upp
en produkt får även göra en grov uppskattning av skicket på
produkten i en sexsiffrig skala från ”nyskick” till
”reservdelsobjekt”.
Kopplat till förmedlingstjänsten finns även en rad kringtjänster
för att få produkterna att lättare byta användare och uppgradera
dem. Här har Malmö valt att integrera befintliga strukturer inom
den kommunala verksamheten, exempelvis arbetsmarknadsåtgärder, för
att erbjuda transport, måleri, möbel-tapetseri, snickeri, re-design
och smide för att förädla och förlänga livet på de produkter som
behöver repareras.
Genom att tjänsten sker helt inom en huvudman, i Malmös fall Malmö
Stad, berörs återanvändningen inte av upphandlingsregler utan
förmedlingar kan ske helt fritt mellan verksamheterna.
Så kan man gå tillväga • Kontrollera att ni har underlag för en
fungerande
bytesmarknad genom en inventering • Välj om ni vill utveckla en
egen tjänst eller använda
en befintlig leverantör • Om ni utvecklar en egen tjänst, ta lärdom
av
befintliga tjänster • Förankra tjänsten i gräsrötterna och visa
på
möjligheterna istället för krav på användning • Följ upp
miljömässiga och ekonomiska effekter
och kommunicera dem tydligt
Effekter i plånboken och på miljön Malvin bidrar till att Malmö
använder invånarnas skattemedel bättre samtidigt som kommunens
totala miljöpåverkan minskar – en riktig win-win-situation. Genom
förmedlingstjänsten kan pengarna läggas på verksamheten istället
för på inventarier. När möbler, skolmaterial, elektronik, vitvaror
med mera återanvänds istället för att slängas förlängs deras aktiva
livslängd och deras miljöpåverkan minskar. Återanvändningen minskar
också behovet av långväga transporter eftersom produkterna bara
behöver omlokaliseras inom kommunen.
Användandet av Malvin minskar årligen inköps- behovet i Malmö stad
med ca 5 miljoner kronor, motsvarande över 10 lärartjänster.
Samtidigt minskar återanvändningen, grovt räknat, utsläppen av
koldioxid med 130 ton – lika mycket som nästan 50 bilar släpper ut
under ett års genomsnittlig körning.
Tänk på! En intern förmedlingstjänst kräver en stor grupp aktiva
användare.
Undvik! Tvinga ingen att använda, utan tala om möjligheter!
Mer information Off2off är leverantören bakom tjänsten Malvin. På
deras webbsida finns mer information om hur du går tillväga för att
starta din kommuns Malvin. http://www.off2off.se
Malvins webbsida är öppen för alla, även om det bara är anställda
inom Malmö stad som kan förmedla produkter.
http://www.malvin.se
5
Citat “Äntligen tar vi ett samlat grepp för att främja
återanvändningen och hållbar konsumtion inom kommunen. Med tjänsten
förenklas den interna förmedlingen av fullt användbara möbler,
böcker och hjälpmedel på ett smidigt sätt.” – Lari Pitkä-Kangas
(MP), kommunalråd Malmö stad
“Det känns helt rätt att det som är över hos oss när vi saknar
lagringsmöjlighet, kan göra nytta någon annanstans. Detta tänkande
behöver vi alla utveckla, då jordens resurser faktiskt är
begränsade.” – Birgitta Vourinen, rektor Skåreskolan i
Karlstad
2.2 Premiumprodukter och fler datorer genom upphandling av
rekonditionerad IT-utrustning Gällivare och Laholms kommun köper
begagnade datorer istället för nya. Den drivande faktorn är att
hålla nere kostnaderna för IT-utrustning– men fördelarna är fler:
nöjda användare, enhetliga premiumprodukter och möjlighet att köpa
fler datorer
Produktionen av datorer och andra IT-produkter har en stor påverkan
på miljön. Att producera en enda laptop ger upphov till mellan 50
och 700 kilogram koldioxidekvivalenter beroende på storlek,
utrustningsnivå, produktionsland och materialval. Genom att
förlänga datorernas livstid går det att kraftigt minska deras
miljöpåverkan.
Gällivare och Laholms kommun köper och använder sedan flera år
tillbaka rekonditionerade datorer. Livslängden för varje begagnad
dator som köps blir genom detta tre till fyra år längre. I
Gällivare köps över 99 procent av alla bärbara och stationära
datorer in begagnade. I Laholm är ungefär hälften av de 4 000
datorerna inom kommunen inköpta begagnade.
Prisskillnaden mellan en ny och en rekonditionerad dator ligger på
runt 4 000 kronor, men kan i vissa fall vara ännu större. Gällivare
och Laholms kommun kunde på så vis minska sina inköpskostnader för
datorer med motsvarande sex respektive åtta miljoner kronor de
senaste åren. Pengar som istället kan läggas på att köpa in fler
datorer i skolorna och på att möta allt hårdare budgetkrav.
Enhetliga premiumprodukter med garanti Eftersom begagnade datorer
är billigare än nya kan kommunerna unna sig att köpa produkter av
högre kvalitet. För dessa premiumprodukter spelar det i regel
mindre roll om datorerna är några år gamla. Genom att handla
rekonditionerad IT-utrustning har Laholms kommun kunnat bygga upp
en enhetlig IT- park med likvärdiga datorer. Detta har möjliggjort
en mer effektiv administration och support. Gällivare kommun har i
sin tur kunnat begränsa sig till enbart en modell för stationära
datorer och ett fåtal modeller för bärbara datorer.
De flesta större företag som säljer rekonditionerad IT- utrustning
erbjuder garanti för sina produkter. Skulle alltså problem uppstå
med en begagnad dator kan köparen reklamera den precis som med den
ny dator.
Nöjda användare I Laholms kommun har användarna av de
rekonditionerade datorerna varit genomgående positiva till valet av
begagnade produkter. Erfarenheterna från Gällivare kommun visar att
användarna är nöjda även om enskilda personer alltid vill ha ”det
senaste”. Det finns en stor förståelse och acceptans för åtgärden
då pengarna som sparas in genom att köpa begagnade datorer behövs
på andra ställen i verksamheterna.
Datorerna får ett tredje liv De rekonditionerade datorerna i
Gällivare och Laholm används i tre till fyra år och får sedan ett
tredje liv genom att de säljs eller skänks vidare för användning.
Företag som köper och tar tillbaka begagnad IT-utrustning erbjuder
ofta certifierade tjänster som garanterar att affärsinformation
raderas och utrustningen avidentifieras på ett korrekt sätt.
Även kommuner som inte själva köper begagnade datorer kan bidra
till att förlänga livet på datorerna genom att sälja dessa till
företag som rekonditionerar datorer för återanvändning. Detta görs
exempelvis av Helsingborgs kommun, som har sålt över 1 000 datorer
till återanvändning, och Göteborgs Stad, som årligen säljer 1 000-1
500 datorer från gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen till
återanvändning.
6
Så kan man gå tillväga • Definiera vilka datorer som egentligen
behövs –
fundera på om ett till två år gamla datorer håller för den plan som
finns för de närmaste fem åren
• Hitta en partner som kan leverera enhetliga produkter med hög
kvalitet
• Kommunicera fördelarna av att köpa och använda rekonditionerad
IT-utrustning tydligt – och anpassa budskapet utifrån målgruppen.
Det kan exempelvis röra sig om att spara kostnader, få möjlighet
att köpa fler datorer eller att få bättre support
Tänk på! Standardisering underlättar både användning och support.
Det gäller därför att hitta en leverantör som kan leverera
tillräckligt många datorer av en och samma modell eller av ett
fåtal utvalda modeller.
Mer information Det finns en rad företag och förmedlare som
specialiserat sig på att köpa, sälja och hyra begagnad
IT-utrustning. Man hittar dem enkelt genom en internetsökning med
nyckelord (eller kombinationer av nyckelord) som exempelvis
”rekonditionerad”, ”begagnad”, ”dator” och ”IT-utrustning”.
Citat ”Vi har en väldigt fin IT-park idag med hög prestanda och det
hade inte varit ekonomiskt möjligt att uppnå med nyköp. Vi köper
bara premiumprodukter, riktiga proffsdatorer, och då spelar det
ingen roll om utrustningen har några år på nacken.” – Ove
Bengtsson, IT-chef Laholms kommun
Att få byta ut ett stort antal datorer med varierande ålder och
prestanda mot en enhetlig datorpark med för verksamheten relevanta
prestanda är värt mycket. Att spara två miljoner kronor per år
skapar utrymme för att ta hand om datormiljön på helt andra sätt.”
– Anders Skoglund, IT-chef i Gällivare kommun
2.3 Mindre matsvinn, minskade kostnader – och friskare patienter
Sundsvalls sjukhus lagade mat för 25 miljoner kronor per år – och
slängde en tredjedel. Genom fokus på rätt mat för rätt patient och
förbättrad kommunikation har sjukhuset halverat matsvinnet och
sparar årligen fyra miljoner kronor.
När projektet Kassation Sundsvall drog igång 2010 saknades
uppgifter på hur mycket mat som slängdes på Sundsvalls sjukhus. Det
gjorde att personalen inte upplevde matspillet som ett problem,
något som ändrades efter en första mätning av matsvinnet.
Undersökningen visade att sjukhuset årligen slängde mat motsvarande
ett värde av åtta miljoner kronor – hissnande siffror när man
jämför med att köket vid sjukhuset årligen lagade mat för 25
miljoner kronor.
Mindre rester i köket Först undersöktes hur matsvinnet i köket, i
form av överproducerad mat, kunde minskas. I dialog mellan köket
och en av sjukhusets dietister analyserades vilka rätter som kom
tillbaka. Genom ett fåtal enkla åtgärder kunde matsvinnet i köket
snabbt reduceras: matsedeln uppdaterades oftare och anpassades
efter säsongen, valmöjligheterna med flera rätter minskades och de
rätter som genererade mycket matavfall togs bort från matsedeln.
2014 hade matsvinnet i köket reducerats med 86 procent jämfört med
den första mätningen.
Olika kost för olika behov Analysen visade också att
vårdavdelningarna i för stor utsträckning beställde mat för friska
människor – stora portioner med normal kost – även om en anpassad
kost skulle kunna göra större nytta. Mindre portioner med energirik
mat gör att patienterna äter upp maten och därmed får den näring
och energi de behöver för att bli friska.
En meny med mellanmål utvecklades, som personalen på
vårdavdelningarna kan beställa från och servera utan att exempelvis
behöva bre smörgåsar. Mellanmålen syftar till att minska, motverka
och behandla undernäring som är vanligt hos inlagda
patienter.
Aktivt informationsarbete En stor utmaning var att nå ut till
vårdavdelningarna för att minska matsvinnet där. Därför startades
ett strategiskt informationsarbete och personalen på
7
avdelningarna integrerades aktivt i processen med att minska
matsvinnet. Affischer om olika sorters kost hängdes på matvagnarna
och ”bordspratare” med information om passande kost för olika
personer placerades på borden i personalmatsalen. Det centrala
budskapet var ”rätt kost till rätt patient”.
Personalen utbildades kring kost och dess betydelse för
tillfrisknande i en tvådagars workshop. Olika kostslag
presenterades fysiskt och skillnader i portioner och utformning
förklarades. Mellanmålsmenyn presenterades och provsmakades.
Dessutom åskådlig- gjordes omfattningen av sjukhusets
matsvinn.
Halvering av matsvinnet 2014 har matsvinnet från Sundsvalls sjukhus
minskat från 61 ton till 30 ton – en minskning med 51 procent!
Minskningen innebär årliga kostnadsbesparingar på 4 miljoner
kronor.
Konceptet och informationsmaterialet från Kassation Sundsvall har
införts och distribuerats till kommuner och landsting/regioner i
landet med bra resultat. Erfarenheterna från Sundsvalls sjukhus kan
inspirera kommuner att använda liknande arbetssätt inom exempelvis
äldreomsorgen.
Så kan man gå tillväga • Börja med att mäta matsvinnet för att
synliggöra
problemen – och våga kommunicera resultaten • Involvera personalen
i köket och på
vårdavdelningarna • Anpassa kommunikationsmaterial efter
målgrup-
pen. Vårdpersonalen prioriterar patienten och pa- tientens
tillstånd – inte primärt miljöbesparingar
• Integrera olika kompetenser i arbetet med att minska
matsvinnet
Tänk på! Skapa positiv uppmärksamhet och ”vi-känsla” i arbetet med
att minimera matsvinnet!
Undvik! Undvik att falla tillbaka i gamla hjulspår efter avslutat
projekt eller informationskampanj – det gäller att kontinuerligt
jobba vidare i arbetet med att minska matsvinnet!
Mer information Landstinget Västernorrland har med stöd av Sveriges
kommuner och landsting (SKL) låtit utvärdera projektet. Film och
rapport hittar du här: http://lvn.se/Utveckling/Miljo/Prioriterade-
miljoomraden/Avfall/Minskat-matsvinn-/
Citat ”Det är jätteviktigt att mäta matsvinnet, få fakta på bordet
och kunna följa utvecklingen. Och det är viktigt att ha blandad
kompetens – människor med olika utgångspunkt som får jobba
tillsammans. Det har gett en oerhörd energi.” – Olle Bertilsson,
miljöchef på Landstinget i Västernorrland
2.4 Anpassade lösningar: En nyckel till mindre blöjavfall i
äldreomsorgen Nya rutiner på äldreboende minskar blöjavfallet med
24 procent – och sparar årligen 44 000 kronor. Personal och boende
på Kaptensgården i Hässleholm vittnar om ökad vårdkvalitet och
förbättrad arbetsmiljö.
Från avfallsplan till verklighet 2012 gick startskottet för
pilotprojektet Förebygga avfall inom omsorgen i Hässleholms kommun.
Initiativet ingick i arbetet med Hässleholm Miljö ABs nya
avfallsplan. Man beslutade att fokusera på blöjor eftersom dessa
utgör största delen av avfallet från äldreomsorgen.
Förbrukningen av inkontinensprodukter på äldreboen- det
Kaptensgården mättes under en vecka. Resultat: de 50 boende
beräknades årligen förbruka knappt 55 000 inkontinensprodukter –
till en kostnad av runt 195 000 kronor (inklusive avfallsavgifter).
Mätningen uppenba- rade skillnader mellan olika avdelningar som
inte bara kunde förklaras av antal boende.
Dialog med personalen Gemensamt med personalen togs förslag fram
för att minska mängden blöjavfall. Förslagen fokuserade kring
personalens kunskap och inställning och att välja rätt
inkontinensskydd till varje person. Diskussionerna gav positiva
reaktioner, mycket energi och stort engagemang bland
personalen.
8
Byte till återanvändbara underlägg Engångsunderläggen i sängarna
byttes ut mot tvättbara flergångsunderlägg. Dessa är bekvämare för
de boende och mer praktiskt för personalen att hantera, bland annat
för att de kan användas som hjälpmedel att vända de boende. För
boende som har urinläckage kan flergångsunderlägg leda till mycket
tvätt. Men efter att att varje enskild person fått specialanpassade
inkontinensskydd har man på Kaptensgården sett att tvättkostnaderna
minskat då man inte måste byta underläggen lika ofta som
innan.
Toalettbesök får prioritet Personalens inställning är att alla
boende ska få toalettbesök vid behov. Dock är detta inte alltid
möjligt när exempelvis flera personer ringer efter hjälp samtidigt.
Målsättningen är att erbjuda rätt insats i rätt tid till rätt
person.
Rätt blöja till varje person Hela personalen på 56 anställda har
utbildats kring inkontinens och dess hjälpmedel av en konsulent/
uroterapeft från Tena Inkontinensprodukter. Varje avdelning har ett
inkontinensombud som står i regelbunden dialog med
omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Tillsammans med sjuksköterskan
ser personalen individuellt över alla boendes behov av
inkontinenshjälpmedel. Detta görs genom att detaljerat mäta och
väga mängden urin i skyddet under två dygn. Resultatet används för
val av rätt skydd och uppsugningsförmåga samt för att identifiera
lämpliga tider för byten och toalettassistans. Informationen
sammanfattas på ett ”blöjkort”. Bara skydd som individuellt
ordinerats av sjuksköterskan får användas. En ny undersökning görs
om problem med de ordinerade skydden uppstår, exempelvis om de
börjar läcka.
Resultat Behovet av inkontinensprodukter – och därmed också
blöjavfallet – har minskat med 24 procent. Årligen sparar
Kaptensgården med sina 50 boende därmed 44 000 kronor. Med rätt
inkontinensskydd blir det inget läckage, vilket gör att personalen
inte måste bädda rent sängar lika ofta som förut. Detta har minskat
arbetsstressen och upplevs mycket positivt bland personalen. De
boende känner sig säkrare för att de vet att sina skydd håller,
vilket ger dem en ökad frihetskänsla och livskvalitet.
Så kan man gå tillväga • Mät förbrukningen av inkontinensprodukter
• Diskutera anledningarna till att de används och
identifiera förbättringspotentialer • Utbilda och för en aktiv
dialog med personalen –
de anställda måste veta vad de gör och varför och vad det finns för
olika hjälpmedel
• Anpassa inkontinensskydden utifrån vårdtagarnas behov
Tänk på! Det är personalen som är motorn i att få det hela att
fungera. Nyckeln är därför att ge de anställda kunskap om vad som
ska göras och varför.
Sjuksköterskan måste vara aktiv i diskussionen om de boendes
individuella behov för att kunna specialanpassa produkter och
rutiner för varje vårdtagare.
Mer information Information om Hässleholms utbildningssatsning för
att hjälpa personalen att välja rätt inkontinensskydd till de
boende hittar du här: http://www.hassleholmmiljo.
se/om-bolaget/vart-miljoarbete/projekt/blojavfall/
Information om projektet hittar du här:
http://www.hassleholm.se/43028
Citat ”Varje vårdtagare får ett individuellt anpassat skydd. Det
gör att vi har fått vårt egna specialanpassade lilla sortiment
utefter vilka inkontinenshjälpmedel som verkligen behövs. Vi har
inga hyllvärmare och inget köps in på ett ungefär för att senare se
om det skulle kunna passa någon.” – Sabina Ubel, Enhetschef
Kaptensgården
”Det har tagit oss två år att nå hit. Men resultaten visar att det
varit resan värt! Det är viktigt att inte dra igång saker som man
sedan inte ror i land.” – Sabina Ubel, Enhetschef
Kaptensgården
”Ambitiös ledning, engagerad personal och en duktig workshopsledare
är nyckeln för ett långsiktigt arbete för att minimera avfall i
verksamheter. Jag har jobbat med avfallsfrågor i många år. När
frågan ”Varför blöjavfall?” kom upp på workshopen trodde jag att
det var en retorisk fråga! Jag hade fel! Den var öppningsfrågan för
en bred brainstorming som ledde till prioriteringen av de bästa
minimeringsåtgärder!” – Dolores Öhman, projektledare, Hässleholm
Miljö, renhållning och fjärrvärme.
9
2.5 Tänk nytt – sy om! Studio Re:design använder produktionsspill
från textilindustrin och insamlade textilier för att skapa nya
produkter och inspirera till omsömnad och reparation. Projektet
drivs av Västra Götalandsregionen i samarbete med företag och
organisationer för att få redesign att bli en naturlig del av vår
textilkonsumtion.
Studio Re:design startade som en utmaning till designers att ta
vara på spill från textilindustrin och har utvecklats till ett
nätverk som tittar på allt från design, logistik, produktion och
affärsutveckling kopplat till att skapa något nytt av begagnat
textilmaterial.
Inspirera Målet med Studio Re:design är att skapa lokala affärs-
möjligheter med begagnad textil, inspirera och visa vad som går att
göra med textil som annars blivit av- fall. Studio Re:design har
tagit fram produktprototyper inom kategorierna accessoarer, barn,
inredning och mode där de begagnade textilierna presenteras
tillsam- mans med slutprodukten. Mönster och beskrivning för hur
den nya produkten tillverkats kan användas fritt.
Syslöjd Kommuner kan exempelvis inom syslöjden använda
prototypbeskrivningarna som utgångspunkt för praktiska projekt för
att minska textilavfallet. Skolan har en möjlighet att förmedla
kunskap om grundläggande reparation och vikten av att använda
resurser effektivt. Material från textilinsamling är i regel
billigare än ny råvara. Att använda begagnade textilier kan därför
även spara materialkostnader och därmed frigöra resurser, till
exempel för mer lärartid.
Hur gör andra? Studio Re:design är ett projekt av flera inom
omsömnad. Stockholms stadsmission har under en period använt
omsömnad som ett verktyg för arbetsträning och intäktskälla för
sitt välgörenhetsarbete. Här finns möjligheter för en kommun att,
antingen i egen regi eller i samarbete med en lokal
välgörenhetsorganisation, ge dem som står utanför arbetsmarknaden
utbildning och sysselsättning. Stockholms stadsmission har skapat
märket REMAKE som blivit känt som något ganska exklusivt och bland
annat säljs mitt i centrala Stockholm i bästa säljläge.
Så kan man gå tillväga • Samordna gärna arbetsmarknadsenheten,
skolor
och avfallsenheten i kommunen för en gemensam satsning
• Ordna avtal med textilinsamlare eller samla in textil själva så
att materialtillgången säkerställs
• Lägg upp en plan för hur omsömnad och användning av begagnad
textil bäst kan användas inom syslöjden
• I en arbetsmarknadsinsats där samarbete sker med
välgörenhetsorganisation eller socialt företag finns det flera
erfarenheter och tips att tar lärdom av. Dessa hittas genom en
enkel internetsökning
Tänk på! Begagnad textilråvara är billig men inte gratis – så
använd även den sparsamt.
Mer information Studio Re:designs webbsida innehåller både
information om projektet men också prototyper på produkter som
gjorts om till något nytt och korta beskrivning av hur det gick
till. http://epi.vgregion.se/sv/studioredesign/
Stockholms stadsmission har en webbsida som beskriver hur de
arbetar med arbetsträning inom bland annat REMAKE.
http://www.stadsmissionen. se/Secondhand/Arbetstraning/
Citat ”Detta är en outnyttjad råvarutillgång. Jag som avskyr
resursslöseri går verkligen igång på det. Det är ju irrationellt,
korkat och rent av omoraliskt att inte försöka hitta vägar att
förädla det här materialet” – Helle Robertson Forslund, designer
för Robert&Blad
”Studio Re:design vill stimulera skapandet av attraktiva produkter
genom att se på textilt spillmaterial på ett nytt sätt. Dessutom
vill vi utmana västsvenska entreprenörers kreativitet för att hitta
nya smarta affärsmöjligheter.” – Birgitta Nilsson, projektansvarig
på Västra Götalandsregionen
10
3 SERVICE TILL INVÅNARNA
3.1 Hitta till återanvändningen! Många kommuner upplever att det är
svårt att nå ut med information kring återanvändning och
förebyggande av avfall till sina invånare. Med rätt information på
rätt ställe hoppas Gästrike återvinnare kunna ändra en del gamla
hjulspår och få oss att återanvända i först hand.
Att på olika sätt stödja handeln med begagnade varor bidrar
indirekt till att förebygga avfall. Ett sätt att göra detta är att
informera om var och hur det går att handla begagnat och var det
går att lämna produkter man inte längre vill ha. Gästrike
återvinnare har valt att inkludera ett användarvänligt kartverktyg
på sin webbsida. Kartan hjälper invånarna att inte bara hitta
återvinningscentraler eller återvinningsstationer, utan att även
hitta butiker där man kan lämna in och köpa begagnade
produkter.
I vägskälet mellan återanvändning och återvinning Kommuner och
kommunala avfallsbolag är för många den naturliga kontakten att ta
när man vill göra sig av med något och har frågor om hur och var
man ska göra det på bästa sätt. Många har en klar uppfattning om
vad de vill skänka för återanvändning och vad de vill lämna för
återvinning – andra har som primärt mål att bli av med allt på en
gång.
De flesta kommuner och kommunala avfallsbolag informerar på sina
webbsidor om öppettider för återvinningscentraler, vilka avfall man
kan lämna där och hur man hittar dit. Eftersom
återvinningscentraler ofta förknippas med återvinning saknas ofta
tanken på vilka produkter som går att återanvända.
Gästrike återvinnare visar vägen till återanvändning Gästrike
återvinnare har valt att aktivt informera om och visa vägen till
möjligheter för återanvändning. Detta görs genom ett kartverktyg
som baseras på Google Maps och där markeringar har lagts in för
second hand- butiker, återvinningscentraler, återvinningsstationer
och matbutiker där man kan lämna in smått el-avfall och/eller hämta
påsar för matavfall. Genom att klicka på kartmarkörerna visas
öppettider, kontaktuppgifter och länk till externa hemsidor.
Kartverktyget erbjuder även en sökfunktion ”Jag vill slänga eller
skänka”, där användaren kan skriva in sökord som exempelvis möbler,
böcker, kläder och få tips om var dessa kan lämnas – antingen för
återanvändning eller för återvinning. Sökfunktionen skiljer bland
annat på trasiga eller hela produkter eftersom en del second
hand-butiker bara tar emot hela och rena saker. I resultatlistan
redovisas möjligheterna att lämna produkter till återanvändning
före möjligheterna att lämna dem till återvinning. Det gör att
användarna uppmanas att fundera på om de skulle kunna skänka sina
saker till återanvändning istället för att lämna dem på
återvinningscentralen.
Ett levande verktyg Kartverktyget har tagits fram av en extern
webbyrå, men uppdateras av Gästrike återvinnare. Den nya webbsidan
lanserades våren 2013 och utvärderades nio månader senare. Då hade
kartfunktionen fått 30 000 besök.
Allt eftersom second hand-butiker öppnar eller stänger igen kan
kartmarkeringarna ändras. Kartan har hittills uppdaterats två
gånger om året och omfattar i nuläget 19 second hand-butiker.
En vidareutveckling av kartan skulle kunna vara att även infoga
markeringar för (återkommande eller permanenta) loppmarknader och
andra andrahandsmarknader samt för företag och organisationer som
fokuserar på någon form av reparation och/eller upparbetning av
produkter, exempelvis skomakare, skrädderi eller
datorreparatör.
Så kan man gå tillväga • Identifiera vilka second hand-butiker som
finns i
kommunen • Ta gärna extern hjälp för att göra ett praktiskt
och
lättanvänt kartverktyg • Hänvisa även till andra möjligheter att
laga eller
skänka och sälja produkter till återanvändning • Titta på andra
hemsidor som listar butiker och
loppisar för tips och inspiration
11
Tänk på! Uppdatera informationen regelbundet – gamla och felaktiga
uppgifter avskräcker användarna!
Mer information Gästrike Återvinnares webbsida där man kan se hur
de visar var återanvändningen finns.
www.gastrikeatervinnare.se/karta-och-oppettider/
Vintagekartan är en karta med många second hand- och vintagebutiker
i hela landet. Många är betygsatta av användare.
www.vintagekartan.se
Loppiskartan och svenska loppisar är två liknande hemsidor.
Kostnadsfria kartor som visar många av de tillfälliga och
permanenta loppisar som arrangeras i hela Sverige. Användare kan
själva uppdatera sidorna. www.loppiskartan.se/
www.svenskaloppisar.se/
Citat ”Vi vill visa var man kan återvinna saker och hela tiden visa
vilka alternativ som finns.” – Anette Noack, kommunikatör, Gästrike
Återvinnare
3.2 Lär genom att leka! De flesta barn har stora mängder leksaker
som de fått från alla möjliga håll, klappar, presenter och
snabbmatsrestauranger. Leksaksloppisar och leksaksbytardagar kan
både minska antalet nya leksaker och vara lärorikt för barn som
del(t)ar.
I Linköping arrangeras en stadsfest varje år och som en del av
detta anordnar Tekniska Verken en leksaksloppis sedan 2010. Den
sker i anslutning till det som kallas Familjens dag och är genom
det en arena där många barn och föräldrar befinner sig.
Ett populärt familjenöje Att besöka loppisen kostar ingenting och
leksakerna är även de gratis, vilket skapar en stor tillströmning
av besökare. I ett stort partytält ligger leksakerna upplagda på
bord och Tekniska Verken har personal på plats som tar emot
leksaker som besökarna vill lämna in. Detta garanterar att
leksakerna är rena och hela. Genom att samla in leksaker på
återvinningscentralerna ett par veckor innan loppisen finns det
redan i början av dagen leksaker att byta till sig. Det första året
leksaksloppisen arrangerades annonserade Tekniska verken för att
visa på möjligheten att skänka och byta leksaker, men idag är
leksaksloppisen etablerad och besökarna på återvinningscentralerna
vet om att de kan lämna leksaker till loppisen. Under den senaste
leksaksloppisen samlades tio kubikmeter leksaker in och familjens
dag besöktes av 6 000 personer.
Så löste Linköping insamling av leksaker I Linköping har
insamlingen av leksaker skett genom vanliga plastbehållare med
innersäck och en informationsskylt. Det har inte varit några större
problem med annat avfall som lagts i behållarna, men en regelbunden
tillsyn av återvinningscentralens personal möjliggör att eventuellt
felsorterat material eller trasiga leksaker snabbt tas bort.
Behållarna bör även stå under tak för att skydda leksakerna.
Bemötandet på återvinningscentralerna har varit positivt och visat
på möjligheten att ge leksakerna ett fortsatt liv.
12
Retoy Leksaker byter ägare på många håll i Sverige. Förutom
begagnathandeln mellan privatpersoner på nätet finns det
specialiserade butiker. Många barnloppisar arrangeras där både
kläder och leksaker byter ägare. Det är bra produkter att byta,
barnen tröttnar ofta på dem innan de gått sönder och det kan vara
pedagogiskt att dela istället för att handla nytt. En organisation
som samarbetar med ett flertal kommuner, och dessutom vill lära
barnen någonting, är Retoy. Deras leksaksbytarträffar är mer
småskaliga än leksaksloppisen i Linköping, men med en annan
ambition.
Deras idé är att barn lär sig genom lek, inte information. Retoy
använder lek som ett sätt att lära ut att dela och att byta som en
del av en mer hållbar konsumtion. De passar även på att prata med
barnen om deras rättigheter enligt barnkonventionen, som går som en
röd tråd genom verksamheten.
Lek först, ta hem sedan Rent praktiskt går en leksaksbytaraktivitet
till på följande sätt. Retoy anlitas, och tillsammans med en
partner, till exempel en kommun, bygger man upp en färgglad yta på
30 till 50 kvadratmeter där det ska lekas. Retoy har alltid med en
del leksaker som de samlat in på annat håll, men framförallt tar
barnen med leksaker som de checkar in. De får en stämpel för varje
sak de lämnar. Sedan är det bara att börja leka! Alla incheckade
leksaker sorteras av volontärer tillsammans med föräldrarna och de
som kan innehålla farliga kemikalier plockas bort. Detta ökar även
föräldrarnas kunskap om vilka leksaker som kan innehålla farliga
ämnen. Barnen får leka, rita och prata och när de vill får de
använda stämplarna för att ta med sig sina nya favoritleksaker
hem.
Under Retoys tre första år bytte 18 000 barn över 42 000 leksaker.
Under 2014 genomfördes fyra aktiviteter i samarbete med Lerums
kommun i Västsverige. Lärdomar därifrån är att engagerade
volontärer är nyckeln till en lyckad bytesdag då målen för vad
barnen ska uppleva och lära sig är höga. För att nå dem behövs
volontärer som deltar flera gånger och då för med sig kunskap till
nästa tillfälle. Att ha aktiviteten i samband med andra event ger
fler besökare och många glada miner, hos stora som små.
13
Så kan man gå till väga • Samarbeta med ett större event för att få
besökare • Samla in leksaker på ÅVC • Informera om insamling och
loppis • Ordna med transport till loppisen • Ha gärna flera
partytält för att vädersäkra och
möjliggöra ”lagerhållning” och rengöring • Personal behövs för att
kontinuerligt plocka fram
och rengöra leksaker • Skänk de leksaker som blir över till sjukhus
eller
vårdcentraler
Mer information Information om alla aktiviteter på Tekniska verkens
Familjens dag och länkar till arrangörerna.
www.familjensdag.se
Retoy arrangerar mer än bara bytesaktiviteter och beskriver sin
verksamhet mer ingående på sin webbsida. www.retoy.se
Citat ”Allt fler familjer har börjat ta med leksaker till loppisen.
Föräldrarna tycker det är mer pedagogiskt att byta... än att bara
ta.” – Linda Genander, Information hushållsavfall, Tekniska verken
i Linköping
”Att det är återkommande och anordnas i flera kommuner skapar ett
större sammanhang. Jag tror det behövs för en beteendeförändring.”
– Karin Lindblad- Johansson, projektledare, Lerums kommun
3.3 Möbler till studentrum På Gastelyckans återvinningscentral
(åvc) i Lund slängdes tidigare 9 000 sängar, soffor och andra möb-
ler varje år. Välgörenhetsorganisationerna såg dem som osäljbara
och ville inte ha dem. Ett samarbete mel- lan fyra organisationer
gör nu att många möbler får ett nästa hem.
Second hand-butiker som drivs av välgörenhetsorgani- sationer är
ingenting nytt. Det finns ett antal butiks- kedjor och en mängd
lokala butiker runt om i landet. Dessa gör en stor nytta både för
miljön genom återan- vändning och genom att låta överskottet gå
till social verksamhet. Att dessa organisationer samlar in kläder
och annat på kommunens återvinningscentral är inte heller ovanligt.
Men i Lund finns en butik och ett sam- arbete som tagit det ett
steg längre för att hantera stör- re möbler på ett bättre
sätt.
Svårt att hantera möbler De vanligaste varorna som organisationerna
tar vara på är kläder och mindre husgeråd. Dessa är lätta att
hantera i en butik, tar liten plats och ger ett bra pris per
objekt. Möbler är däremot skrymmande och kräver mycket butiksyta
vilket medför en stor kostnad även om säljpriset kan vara bra.
Detta gör att många organisationer behöver avvisa möbler i bra
skick som istället går till energiåtervinning.
Granne med studentbostäderna För att göra försäljningen av möbler
tillräckligt lönsam för att bli intressant att sälja behövs en
större efterfrågan och genom den en större genomströmning av
produkterna. I Lund hittade man en målgrupp i studenterna och 2014
öppnade Erikshjälpen Second Hand och Pingstkyrkan en butik med ett
stort utbud av möbler i anslutning till studentbostäder.
Studenterna flyttar ofta och med begränsade ekonomiska medel ger
det en hög efterfrågan på billiga möbler. Att de ofta saknar bil
och möjlighet att ta sig till större möbelvaruhus gör läget på
högskoleområdet än mer attraktivt.
14
Citat ”Det är bra att ha en grund färdig när man går ut och pratar
med aktörer men det är viktigt att lämna spelrum för alla att komma
med egna förslag.” – Ellen Lindblad, projektledare, Sysav
Utveckling AB
3.4 Enkel och snygg återanvändning i kvarteret Bostadsbolaget i
Göteborg har skapat en attraktiv möjlighet för grannarna på
Husargatan i Haga att byta saker med varandra. I det
specialdesignade återbruksrummet kan hyresgästerna lämna föremål
som de inte längre behöver eller tröttnat på och ta med sig saker
som någon annan lämnat.
Återbruksrum i ny tappning Det allmännyttiga Bostadsbolaget i
Göteborg har i olika sammanhang försökt skapa bytesrum för föremål
som söker nya ägare. Ibland har dessa återbruksrum tenderat att bli
ansamlingar av föremål som ingen riktigt vill ha – ungefär som ett
bättre grovsoprum. Det har ofta inneburit extra arbete med att
hålla efter och röja bort saker ingen vill ha. När Bostadsbolaget
planerade det nya återbruksrummet på Husargatan i Haga ville de
därför pröva något nytt. Tillsammans med designbyrån Resense Design
har Bostadsbolaget skapat ett återbruksrum med gallerikänsla.
En central roll i återbruksrummet är det specialdesig- nade
hyllsystemet Omge, som ramar in de utställda fö- remålen och gör
att de kommer till sin rätt. Hyllsyste- mets utformning gör också
att hyllorna inte belamras. Belysning med LED-lister på de
sammanlagt knappt 40 hyllorna ger återbruksrummet ett fint och
fräscht intryck.
Byte grannar emellan Det är bara hyresgästerna i kvarteret som har
tillgång till återbruksrummet, vilket sammanlagt rör sig om knappt
100 hushåll. Det finns ingen gräns för hur många föremål man får
ställa in i återbruksrummet eller ta med sig därifrån.
Butiksytan på 1 500 kvadratmeter upplåts av Akade- miska Hus som en
åtgärd för att underlätta miljövänli- ga lösningar för de boende.
Möbler är i speciellt fokus men butiken innehåller även andra
varor. Butiken har på kort tid blivit välbesökt av både studenter
och andra lundabor. På Gastelyckans ÅVC har man placerat en
särskild container för insamling av möbler som sedan säljs i
butiken. Erikshjälpen tömmer containern och håller den prydlig. Den
är placerad på återvinningscen- tralen för att vara det första
besökaren ser och inläm- ningen av möbler täcker väl
försäljningsbehovet.
Började med ett examensarbete Idén till denna hantering av möbler
kom från renhåll- ningsbolaget Sysav som upplevde att mycket möbler
slängdes på deras återvinningscentraler. En examens- arbetare
inventerade mängderna och möjligheterna att göra någonting bättre
av möblerna. Examensarbetet visade på att second hand-försäljning
kunde fungera och studenten anställdes som projektledare.
Diskussio- ner påbörjades med intresserade aktörer. Erikshjälpen
second hand hade redan en butik i Lund och vågade satsa på
idén.
Det största hindret var att hitta en stor, central lokal med låg
hyra. Akademiska Hus bidrag med lokal var nödvändigt för att starta
verksamheten. Under två år kommer butiken drivas i denna lokal för
att se om verksamheten blir lönsam. Butiken bygger på ett samarbete
mellan välgörenhetsorganisationer och avfallsinsamlare, vilket
också kretsloppsparker gör. Den viktiga skillnaden är
tillgängligheten för köparna.
Så kan man gå tillväga • Bjud in relevanta aktörer • Kartlägg
möjligheter för insamling på ÅVC • Leta efter lämpliga områden för
butik, var finns
kunderna? • Hitta en billig lokal • Arbeta fram en fungerande
ansvarsfördelning
mellan kommun och samarbetspartner
Tänk på! Samarbeta med dem som kan branschen! Oavsett läge är
möbelförsäljning dyr i drift då det kräver stor yta.
Mer information Erikshjälpens webbsida beskriver deras verksamhet
och möbelbutiken i Lund.
http://www.erikshjalpen.se/secondhand/vaara-
butiker/lund-studentbutik/
15
Det är stor bredd på vad som ställs in i rummet. Allt från böcker
och bruksföremål, exempelvis skålar och elektriska köksmaskiner,
byter ägare, men även exempelvis leksaker och lampor. Enstaka
finare plagg som kostymer och klänningar hängs upp på galgar men
annars är grundidén att det är saker som ska bytas. För kläder
finns det annars en insamlingsbehållare för begagnade textilier i
återbruksrummet.
Tydliga husregler Reglerna för vilka föremål som får lämnas i
återbruksrummet och hur de ska behandlas är tydliga och uppsatta på
en tavla i rummet. Grundregeln är att ”gett är gett” och föremålen
ska vara hela, rena och fungera. Bostadsbolaget har rätten att
rensa ut saker från återbruksrummet vid behov och om saker stått
för länge skänks de vidare till välgörenhet via Human Bridge som
även ansvarar för tömningen av textilbehållaren.
Bostadsbolagets personal i form av kvartersvärden och miljövärden
tittar till återbruksrummet varje vecka. Sedan invigningen i maj
2014 har det varken funnits behov av att röja och hålla efter eller
av att rensa ut saker. Förutom de specialdesignade hyllorna kan
detta även bero på att det är relativt miljömedvetna boende i
kvarteret.
Kostnader Återbruksrummet installerades i ett befintligt rum.
Kostnaderna för att måla om och byta belysning och för de
specialdesignade hyllorna (design och snickeri) landade på runt 80
000 kronor, varav Bostadsbolaget fick 50 000 kronor i bidrag från
Göteborgs Stads miljöprogram. Driftskostnaderna bedöms såhär långt
som försumbara eftersom personalen som tittar till återbruksrummet
ändå befinner sig i området och det hittills inte funnits behov av
att röja ut föremål.
Totalt äger de runt 300 allmännyttiga bostadsföretagen 730 000
bostäder och flertalet av dem ägs av kommunerna. Att öka antalet
återbruksrum innebär en stor potential för kommuner och kommunala
bostadsbolag att aktivt arbeta med avfallsförebyggande.
Så kan man gå tillväga • Säkerställ att personalen som är ansvarig
för att
återbruksrummet fungerar är engagerad i rummet och gillar idén – om
de inte är intresserade eller inte ser poängen med det faller det
inte väl ut
• Var tydlig med vilka regler som gäller för att lämna och hämta
föremål
• Använd en genomtänkt design för att skapa ett rum där fungerade
föremål byts och undvik att rummet omvandlas till en
avstjälpningsplats för skrymmande och trasiga saker
16
Tänk på! Utan engagerad personal går det inte – den som ska hålla
ögonen på återbruksrummet måste brinna för idén!
Undvik! Förhindra att återbruksrummet förvandlas till ett rum för
grovsopor med halvtrasiga föremål som ingen vill ha!
Mer information Du kan läsa mer om projektet under:
https://www.bostadsbolaget.se/Om-bostadsbolaget/
Pressrum/Pressmedelande-nyheter/Inramat- aterbruksrum-invigt/
Citat ”Det handlar mer om att ändra attityder än om att
kortfristigt minska restavfallet i nämnvärd utsträckning. För att
göra det skulle man behöva införa återbruksrum i mycket större
omfattning.” – Eva Bengtsson, miljöstrateg på Bostadsbolaget
”Det speciella hyllsystemet gör att man blir påverkad att bara
ställa dit saker som verkligen har ett värde för någon annan.” –
Eva Bengtsson, miljöstrateg på Bostadsbolaget
3.5 Värdet av gamla cyklar En cykel som får rätt vård kan rulla
länge, en cykel utan ägare rullar inte alls. Övergivna cyklar som
rensas bort är en resurs som kan göra flerfaldig nytta.
Att cykla lyfts ofta fram som ett miljövänligt och hälsosamt sätt
att ta sig fram. Det finns dock gott om cyklar som står oanvända år
efter år i cykelställ och cykelrum. Många slängs även på ÅVC efter
att ha slitits av tid, snarare än av användning. Bostads AB Mimer,
ett kommunalt bostadsbolag i Västerås, gör cykling ännu mer
miljösmart och prisvärt genom återbruk och reparation.
Hyr ut hittade cyklar Verkstaden kallas Recykling och ligger i en
tidigare oanvänd källarlokal. Här rustas gamla cyklar upp för att
sedan hyras ut till utbytesstudenter vid Mälardalens
högskola. Västerås är en bra cykelstad, men för långvä- ga
studenter som bara ska vara där några terminer är cykelköp inte
alltid praktiskt. För 800 kronor per ter- min, eller 1 000 kronor
om året, får de en fungerande restaurerad cykel. 500 kronor av
dessa är deposition så hyran är låg. Då ingår även fria
reparationer för nor- malt slitage. Hösten 2014 var ett fyrtiotal
cyklar uthyr- da – vilket är samtliga cyklar som hunnit restaureras
sedan projektet startades.
Få verksamheten att rulla Mimer rensar sina bostadsområden från
övergivna cyklar varje år. Genom ett samarbete med avfallsbolaget
VafabMiljö får de även cyklar från en av deras
återvinningscentraler. Sammanlagt blir det hundratals cyklar om
året att reparera eller plocka reservdelar ifrån. I nuläget är en
person anställd och en person som arbetstränar. Verkstaden drivs av
Mimer, som sköter administrationen, men målet är att det ska kunna
drivas som ett socialt företag inom ett par år. Då är tanken att
runt 200 cyklar är uthyrda och att verkstaden även reparerar cyklar
med begagnade reservdelar. VafabMiljö och Hyresgästföreningen
sponsrar verksamheten.
Arbetsträning är ett av syftena med projektet och det är viktigt
med en kompetent och engagerad person som kan sköta verksamheten.
Det är också viktigt att föra en dialog med stadens cykelhandlare.
Det är inte meningen att Recykling ska konkurrera med dem, utan
snarare att vända sig till nya kunder som annars inte hade köpt en
cykel. Detta blir extra viktigt när målgruppen breddas från endast
utbytesstudenter.
Använd de resurser som finns Recykling behöver idag finansiering
och det är inte troligt att verksamheten kan gå med vinst. En
fördel för Recykling har varit att kunna använda en lokal som stått
tom. Cykelställen måste rensas regelbundet oavsett så kostnaden för
cyklarna är låg. Utan samordning med arbetsmarknadsinsatser som
arbetsträning är det svårt att få ekonomi i en verksamhet som
Recykling.
Recykling har varit mycket uppskattat och ser ut att fortsätta
växa. Framgångsfaktorer är att utnyttja de resurser som finns till
hands och anpassa tjänsten efter rätt målgrupp. Tack vare Recykling
kommer många cyklar fortsätta rulla i Västerås.
17
Så kan man gå tillväga • Hitta en lämplig lokal och verktyg för
reparation • Hitta engagerad personal för arbetsträning • Säkra
finansiering över några år • För dialog med lokala cykelhandlare •
Finn en målgrupp och en kanal för att nå dem • Samla ihop fler
cyklar än vad som är tänkt att hyra
ut för att möjliggöra återanvändning av reservdelar
Tänk på! Hitta kompetent personal som är villig att lära sig
cykelreparation.
Kontrollera med polisen att cyklarna inte är stulna!
Mer information Cykelköket finns i både Göteborg och Malmö, men
drivs oberoende av varandra. Konceptet är en öppen verkstad för
cyklar för den som vill lära sig cykelreparation. De lånar ut
verktyg och har visst utbud av reservdelar. Det finns även
möjlighet att få en mycket billig begagnad cykel och rusta upp den
själv. www.cykelkoket.org/ cykelkoket.blogspot.se/
Returhuset i Göteborg är en del av Alelyckans krets- loppspark.
Cyklar och vissa andra saker som samlats in från besökarna rustas
upp genomarbetsträning och säljs sedan till besökare.
www.goteborg.se/wps/portal/enheter/
arbetsmarknadsinsats/returhuset
3.6 När bra mat inte blir såld Livsmedelsbutiker slänger varje dag
stora mängder bröd som inte blivit sålt. Samtidigt finns det
människor som har svårt att ha råd med sitt dagliga bröd. Även
matsvinn kan göra nytta!
Efter en längre tids arbetslöshet bestämde sig Lasse Wennman för
att starta eget. Han vände sig till livsmedelsbutikerna i Gävle och
frågade om de var villiga att dela med sig av sitt dagsgamla bröd.
Fullt ätbart bröd som inte gick att sälja gick nu istället till
EU-migranter, hemlösa och andra som hade det knapert. En bilfirma
sponsrade verksamheten med en bil som annars står för en stor del
av kostnaderna.
Stötta bra initiativ Matakuten, som verksamheten kallades, drevs av
Lasse Wennman som fick ersättning via a-kassan. Detta var dock inte
hållbart ekonomiskt och våren 2014 kontaktade han därför
kommunalförbundet Gästrike Återvinnare. Han frågade om de var
intresserade av att stötta verksamheten – och fick ja. Han
projektanställdes på ett år för att driva Matakuten vidare
samtidigt som en förstudie utfördes. Syftet med förstudien är att
utreda vilka möjligheter och hinder som finns för redistribution av
livsmedel och hur en sådan verksamhet bör vara utformad.
Utreder framtida organisation I nuläget är inga beslut fattade om
Matakutens framtid. Det har inte gått att bedriva verksamheten
gratis mot butiker och behövande utan såväl finansiellt som
administrativt stöd. Det är heller inte helt självklart att
Gästrike Återvinnare, ett kommunalförbund inom renhållning, ska
bedriva socialt arbete i den omfattning som Matakuten
innebär.
Att som eldsjäl sköta kontakter och transporter är möjligt i viss
skala. Det är möjligt att fylla en skåpbil med bröd från ett fåtal
butiker och distribuera till behövande. Men för att göra det
möjligt att bedriva en större hållbar verksamhet med redistribution
behöver finansiering och organisationsform lösas. Kan
matvarubutiker och olika organisationer tillsammans finansiera
verksamheten? Kan verksamheten bedrivas som en stiftelse eller en
förening? Frågorna är inte lösta i dagsläget.
Många inblandade aktörer Under förstudien sker flera samråd med de
aktörer som påverkas. Till exempel måste livsmedelslagstiftningen
följas och god kontakt med tillsynsmyndigheten är viktig. Det har
diskuterats om även skolmatsalar kan vara en mottagare av maten,
vilket då behöver stämmas av med personal och inköpare. Butikerna
måste ha förtroende för att livsmedlen hanteras och förmedlas på
ett etiskt korrekt sätt.
Verksamheten samordnas även med fördel med socialtjänst, kyrkan och
välgörenhetsorganisationer. Även om projektet finns till för att
minska matsvinn är den synliga delen också socialt stöd. Det finns
idag en mängd framförallt ideella föreningar som hjälper utsatta
grupper och är beroende av donerad mat eller pengar. Matakuten är
en av dessa.
18
Minskning av matsvinn Mycket av det matsvinn som uppstår i butiker
är frukt, grönsaker och bröd som inte säljs. Anledningen, enligt
handlarna, är att konsumenter vill ha ett stort utbud, att de inte
accepterar skönhetsfläckar och krav på dagsfärskt bröd. Att
butikerna väljer att donera sitt svinn innebär inte att
överproduktionen upphör. Samtidigt blir det en social och inte bara
teknisk fråga att hantera maten. Redistribution kan vara en viktig
metod för avfallsförebyggande och social hjälp, men det lindrar
bara symptomen på matsvinnet snarare än angriper grunden till
problemen.
Förutom att lindra problem idag är det värdefullt för kommuner och
kommunala bolag att arbeta med frågan. Det leder till många
insikter och uppslag till förbättringar och samverkan på flera
håll.
Så kan man gå tillväga • Kartlägg vilka aktörer som påverkas av
redistribu-
tionen • Identifiera vilka som arbetar med frågan idag • Hitta
engagerad personal • Skapa långsiktigt hållbar finansiering
Tänk på! Det handlar om att bygga relationer, både till de som
donerar och de som tar emot.
Att donera mat kräver merarbete från butiken och deras
betalningsvilja är sällan hög.
Mer information Fødevarebanken är en organisation i Köpenhamn som
distribuerar överbliven mat från framförallt livsmedelsföretag till
hjälporganisationer. www.foedevarebanken.dk
Matsentralen är en organisation i Oslo som distribuerar överbliven
mat från livsmedelsföretag och även butiker till
hjälporganisationer. www.matsentralen.no
Citat ”Detta kan vara en lösning tills butikerna löst över-
produktionen.” AnnaCarin Söderhielm, samordnare, Gästrike
Återvinnare
”Det intressanta med matakuten är att det kickar igång tankar.
Någonting intressant kommer det komma ur det här.” .” AnnaCarin
Söderhielm, samordnare, Gäst- rike Återvinnare
3.7 Lunchlåda minskar matsvinnet Restaurang Karavan i Stockholm
minskar matsvinnet genom att sälja rester som blivit över från
dagens lunch. Försäljningen av lunchlådor ger en årlig vinst på 37
000 kr – samtidigt som man undviker att slänga råvaror för 260 000
kronor – och en enormt positiv respons från kunderna.
Restaurang Karavan serverar lunch fem dagar i veckan. Varje dag
säljs runt 800 luncher för 85 kronor per portion. Maten lagas
efterhand för att undvika överproduktion i köket, men en liten del
av maten blir ändå över. Efter lunchen erbjuder restaurangen sedan
tre år tillbaka därför under en halvtimmes tid efter lunchen
matlådor med den överblivna maten. Lunchlådorna kostar 40 kronor
per portion och erbjudandet är beroende på tillgång.
Kunderna Det är en brokig och varierande kundkrets som kommer för
att köpa lunchlådorna: bland annat studenter från det närbelägna
campusområdet, pensionärer, byggarbetare som har vägarna förbi,
föräldrar som köper middagsmat eller matlådor till sina barn och
anställda i de omkringliggande kontorsbyggnaderna som missat
lunchen. De flesta kunderna köper en eller ett fåtal lunchlådor,
men det förekommer också att en kund köper tio till femton lådor
och fryser in hemma.
Försäljningen Eftersom försäljningen av matlådorna bara sker under
en kort tid (mellan 13:30 och 14:00) då personalen ändå är på plats
för att diska och röja undan efter lunchen krävs ingen extra
personal. Genom att försäljningen av lunchlådor förlagts till efter
lunchen konkurrerar den inte heller med försäljningen av dagens
lunch.
Resultatet Om köket bedömer att några rester kan användas som
utgångspunkt för nya rätter i egna köket tas de omhand där – annars
komponeras lunchlådorna av allt som blir över från lunchen. Det gör
att en mycket stor andel av den överblivna maten säljs som
lunchlådor. I genomsnitt säljs 30-35 lådor varje dag. Sammanlagt
säjs på så vis årligen minst 3 000 kg matrester som annars hade
slängts.
Försäljningen av lunchlådor innebär att restaurangen årligen tjänar
37 000 kronor istället för att slänga råvaror motsvarande 260 000
kronor. Man undviker också kostnaden för hantering av avfallet som
dessa råvaror skulle gett upphov till.
19
Reaktionerna Reaktionerna på lunchlådorna har varit mycket positiva
både från lunchgäster och från kunder som köper lådorna. Efter en
inledande kort marknadsföringsinsats med plakat i restaurangen som
informerade om lunchlådorna sprids informationen om dem enbart med
mun-till-mun-metoden.
Så kan man gå tillväga • Undvik att överproducera mat i köket!
Miljötänk
och ekonomitänk måste vara med redan från första steget
• Fundera på vilka rester som kan användas för nya rätter i det
egna köket och ta vara på dessa
• Börja inte försäljningen av lunchlådor förrän efter lunchen
• Begränsa försäljningen till en kort tid då köksper- sonalen ändå
är på plats för att undvika extra per- sonalkostnader
Tänk på! Maten för lunchlådorna måste vara färsk och av bra
kvalitet.
Undvik! Undvik att erbjuda lunchlådorna förrän efter lunchen! Innan
lunchen är avslutad vet man inte hur mycket som blivit över.
Mer information Mer information om Lunchlådan och Restaurang
Karavan hittar du på: http://www.restaurangkaravan.
se/?page_id=31
Citat ”Målet är naturligtvis att bara laga så mycket mat som
serveras på lunchen. Den överblivna maten som säljs som matlådor är
egentligen ett mått på hur långt man är från att nå detta mål. Men
genom att maten ändå tas till vara lönar det sig ändå – både
ekonomiskt för restaurangen och för miljön.” – Jyrki Backhamn,
Köksmästare på Restaurang Karavan
”Internt är det en självklarhet att hålla matsvinnet på ett minimum
för att minska kostnaderna och belastningarna på miljön – utåt sett
är lunchlådorna en mycket bra marknadsföring.” – Jyrki Backhamn,
Köksmästare på Restaurang Karavan
3.8 Kaffemuggen för mer än en kopp Kaffe i parken, i lektionssalen
eller i farten? Ofta innebär take-away kaffe en pappmugg, men det
finns alternativ. Go:refill och KeepCup visar vägen för
flergångsmuggar!
Take-away kaffe genererar stora mängder avfall i form av pappmuggar
och plastlock. Muggarna hamnar sedan i bästa fall i en papperskorg
för blandat avfall och i värsta fall på gatan eller i naturen. Att
ta med sig kaffet är allt mer populärt och de flesta muggar används
bara en gång, även om en ny kopp köps på samma kafé. I Göteborg såg
man möjligheten till en flergångsmugg i samarbete med stadens
kaféer.
Förebygga nedskräpning var målet 2011 var minskning av nedskräpning
ett prioriterat mål i Göteborgs stads budget.
Samverkansorganisationen Trygg, vacker stad genomförde ett flertal
projekt för att utveckla städningen i Göteborg och även förebygga
nedskräpning. Ett av projekten var att erbjuda en återanvändbar
termosmugg genom go:refill. Go:refill byggde på att kaféerna själva
säljer muggen och erbjuder kunden att fylla den, istället för en
pappmugg. Termosmuggar i sig fanns tidigare, men genom att kaféerna
erbjöd muggarna blev det mer vanligt att ta med sig egen mugg för
take-away kaffet. Kunden fick köpa go:refill-muggen för 59 kronor
och fick sedan en mindre rabatt då den användes vid köp av kaffe.
Inspirationen till konceptet kom från den internationella kedjan
Starbucks och över 20 kaféer i Göteborg anslöt sig till
go:refill.
En praktisk ägodel En flergångsmugg behöver förstås användas flera
gånger för att få en mindre miljöpåverkan än engångsmuggarna och
företaget KeepCup som säljer termosmuggar, anger att det krävs 20
användningar innan miljöpåverkan minskar. För t.ex. pendlaren som
köper en kaffe varje morgon blir det alltså en vinst för miljön
redan efter en månads användning.
Samarbeta med kaféerna Göteborg stad började med att göra ett
utskick till alla kaféer i staden och erbjöd en helhetslösning med
en designad mugg, pappställ för försäljning av muggar och ett
klistermärke så att det skulle vara lätt att hitta anslutna kaféer.
Man gjorde även en gemensam webbsida. Genom samordningen kunde
priset på muggarna hållas lågt. Då kommunens syfte var att
förebygga nedskräpning och alla erbjöds att delta undvek man
problem med att gynna enskilda aktörer.
20
Stadens mugg En viktig del av go:refill projektet var enligt Trygg,
vacker stad att företagens logotyper inte var på muggen, utan
enbart texten go:refill. Det gjorde det lättare att knyta fler
kaféer till projektet efterhand.
I Göteborg stads utvärdering av projektet ansåg man att staden
tagit ett större ansvar för projektet än vad som egentligen kunde
vara motiverat. Kommunerna hade tjänat som motor för att få igång
initiativet. En alternativ lösning kunde varit att skapa ett råd
eller förening för kaféer som kunde erbjuda muggen. Maria Börgeson,
kommunikatör på Trygg, vacker stad under projektets gång, tror att
det hade varit lättare i en mindre stad med färre stora kafékedjor.
Det hade gjort det lättare att lyfta fram ”stadens” mugg, för den
som värnar om den lokala miljön.
Kaféerna tar över idén Projektet med go:refill lades ner 2013 efter
att ha sålt cirka 6 000 muggar. Kaféerna hade då börjat sälja egna
muggar och stadens stöd behövdes inte längre. Flera kaféer använder
idag muggar av märket KeepCup som trots företagslogotyper på sidan
välkomnas även på andra anslutna kaféer. I Göteborg har
go:refill-muggen alltså försvunnit, men idén med flergångsmuggar
lever kvar och sprider sig till fler och fler kaféer.
Så kan man gå tillväga • Undersök intresset bland stadens kaféer
för att
ansluta sig till ett system med flergångsmuggar • Diskutera vad de
vill få ut av samarbetet och visa
på möjligheterna • Bestäm hur kommunen kan stödja arbetet • Starta
upp ett råd eller en förening för kaféerna
som ansvarar för genomförande
Tänk på! Skapa en tydlig organisation och ansvarsfördelning redan
från början – och engagera kaféerna!
Var noga med vilket stöd kommunen får ge enskilda företagare!
Mer information KeepCup marknadsförs av företaget Icing on the
cake. Här finns även en lista på kaféer i Sverige som använder
muggarna. http://icingonthecake.se/
Citat ”Vi pushade vägen för att fler kaféer skulle skaffa egen
mugg.” – Maria Börgeson, kommunikatör, Trygg, vacker stad
3.9 Dela är det nya äga Vissa saker är bra att ha hemma. En sax,
ett decilitermått och extra handdukar kommer ofta väl till pass,
men det finns också flera saker som mest tar upp plats i skåpen.
Olika formella och informella nätverk för att dela på saker blir
allt större. Sociala medier och internet spelar ofta en avgörande
roll för att människor och saker ska hitta varandra, men det kan
även ske genom en lokal och engagerad personal.
Ofta är det funktionen hos en produkt vi är ute efter snarare än
själva produkten och för saker vi använder sällan kan det vara både
ekonomiskt och miljömässigt bättre att dela produkterna med andra.
Under detta avsnitt har vi samlat tre olika exempel där produkter
och därmed resurser används mer effektivt inom framförallt
sportutrustning och verktyg. Samtliga exempel bygger till viss del
på förtroende hos användarna och i vissa fall kan det behövas
kontrollsystem för att få delandet att fungera smidigt för
alla.
Kommunen har här en roll som sammanhållande aktör genom egna system
för att dela produkter eller genom att hänvisa till befintliga
tjänster och påverka normen från att äga till att dela. Här följer
tre goda exempel som delar en och s