Post on 09-Apr-2021
Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s
ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Linköpings Missionsförsamling Konferens AB Linköping 2015-11-24
Närvarande:
Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande i kommittén vall och
grovfoder
Ola Hallin, region Försök i Väst, ämnesansvarig Hushållningssällskapet, sekreterare i
kommittén vall och grovfoder
Anders Ericsson, region Sveaförsöken, Hushållningssällskapet
Anders H Gustafsson, Växa
Anders Månsson, Hushållningssällskapet
Anna Carlsson, Svenska Vallföreningen
Anna Linell, Hushållningssällskapet
Anneli Lundkvist, SLU Uppsala
Cecilia Lindahl, Eurofins
Christer Persson, Lantmännen Lantbruk
Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket
Elisabet Nadeau, SLU Skara/Hushållningssällskapet
Gunnar Danielsson, Olssons frö AB
Karin Andersson, Hushållningssällskapet
Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed
Ingemar Gruveaus, Yara
Magnus Halling, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi
Malin Lovang, Lovanggruppen
Maria Wahlquist, Skånesemin
Marie Rask-Johansson, Kalmar Lantmännen
Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Sofia Kämpe, Agroväst -förhinder
§ 1 Öppnande, presentation
Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av
närvarande deltagare.
§ 2 Föregående minnesanteckningar
Föregående minnesanteckningar för möte den 2015-04-14 godkändes.
§ 3 Meddelande
Vallkonferens 7-8 februari 2017, Uppsala
EGF 2016, 4-8 september Trondheim, Norge
(Poster till EGF deadline 15 december, abstract 200 ord)
Anna Carlsson är ny ordförande i Svenska Vallföreningen
Anneli Lundkvist är ny samordnare på Fältforsk efter Björn Andersson
§ 4 Tema för dagen: Utfodring, kvalitetsanalyser smältbarhet, för
rörsvingel/rörsvingelhybrid jämfört med andra vallgräs;
Bestämning av näringskvalitet kring och vid skördetillfället för vallsortprovning, Magnus
Halling SLU Uppsala, bilaga 1.
Rörsvingel och timotejensilage till mjölkkor, Elisabet Nadeau SLU Skara
Fiberkvalitet och näringsvärde i olika gräsarter, Elisabet Nadeau SLU Skara
Vill ni få tillgång till Elisabets presentationer får ni ta en kontakt med Elisabet. Elisabet vill
vänta med att sprida resultaten till att man har bearbetat resultaten mer och fått alla analyser
klara.
Pilotstudie, jämförelse mellan rörsvingel och timotej vid olika skördetidpunkter, Anne-Maj
Gustavsson SLU Umeå, bilaga 2.
§ 5 Hur och varför mäter man grovfodrets smältbarhet? Via länk presenterade Sophie Krizsan SLU Umeå, MilkGrass 2015/16; Förbättrat utnyttjande
av vallensilage i mjölkproduktionen. – Skördestrategi och fodervärde. Syfte att optimera
utnyttjande av vallensilage i mjölkproduktionen genom att utveckla fodervärderingsverktyg
och utfodringsmodeller i praktisk skala för gårdsbruk, bilaga 3.
§ 6 Pågående vallförsök och förändringar inom Sverigeförsöken,
Ola Hallin, Hushållningssällskapet. Sverigeförsöken utförde 76 försök under 2015 inom vall
och grovfoder. Försöksserierna framgår i presentationen Sverigeförsöken nov 2015, bilaga 4.
Förändringsarbete pågår för fältförsöksverksamheten mellan Hushållningssällskapet och SLF.
Större förändringen som är under diskussion är att beställningen från SLF till
Hushållningssällskapen blir treårig med start 2017och att SLF kommer att utse ett branschråd.
Branschrådets uppgift är att bedöma framtida behov av fältförsök, ansvara för kommunikation
och uppföljning av fältförsöksprogrammen mot Hushållningssällskapet.
§ 7 Prioriteringslista, arbetsgrupper och ansökningar
Varje deltagare fick framföra tre frågeställningar, sedan skulle man inom mindre grupper
prioritera fram den viktigaste frågeställningen. De viktigaste prioriteringar är markerade med
1 i sammanställningen nedan. Sammanställning av förslag/priorteringslista från Ämneskommitté vall och grovfoder möte den
24 november 2015. 1=prioriterat förslag från varje grupp, 2=alla förslag, sammanslagit liknande
förslag.
Kvävegödsling markleverans
2, Kvävegödsling i vall, gräs, gräs + klöver, Nya kvävegödslingsrekommendationer till blandvall.
2, Delad N-giva i tidiga områden till förstasskörden, hur kan det ge högre och bra proteinkvalité i
förstaskörden?
2, Markleverans/kväveupptag i vall under våren. Nollrutemätningar i vall!
2, Skördar efter förstaskörd, hur gödsla/göra så att kvaliteten blir bättre
2, Optimera gödsling, maximera avkastning, näringskvalitet, odlingssäkerhet
Kaliumgödsling
1, Kaliumgödsling, olika jordar, magnesium, mikronäring, gödslingsrespons, växter, djur, lätta
jordar/lerjord K-AL/ K i fodret/K-gödslingsnivåer, föra ut
Svavelgödsling
2, Svavelgödsling i slåttervall, olika nivåer, avkastning och kvalitet, fler eko + konv
Vallsortförsök
1, Konkurrensförmåga i vallsortförsök, provning av sorter i konkurrens, systematiserad, nya sorter
2, Näringsanalyser i sortförsök, fortsätta med art/sort jämförelse, flera år
2, Stallgödsel i sortförsök, (motsvarar handelsgödsel i försöken ”verkligheten” som stallgödslas?)
2, Prioritera analysparametrar i vallförsök för bra foderstat
2, Olika arters energitapp efter optimal skördetidpunkt
2, Utreda arters och sorters olika smaklighet i utfodringsförsök och koppla detta till parametrar som t
ex socker och smältbarhet
Växtföljd
1, ”Klövertrötthet”, varför, åtgärd, växtföljdsaspekter för blålusern
2, Vall i växtföljd, sjukdomsbärare gentemot övriga grödor
2, Odlingsteknik blålusern, säkrare odling,
2, Växtföljd på ”vallpressade jordar”
Jordbearbetning markpackning
2, Markpackning inverkan på arter och sorter? fasta körspår, påverkan på skörd och
artsammansättning
2, Minskad jordbearbetning i vallväxtföljd/minimerad bearbetning, plöjning
Vallprognos, analyser, näringskvalité
1, Prognoser temperatursummor, temperatursummor/vallprognos, vallprognoser samband väder
utveckling kvalitet, vallkvalitet och temperatur
2, Vallprognos ny eller se över Modell för hur protein, NDF och energi förändras inför
skörd/utvecklingsstadie
2, Kan vi få ordning på vallanalyser? Fodervärdering
2, Smältbarhetsanalyser, Vad kan vi tro på? Hur gör övriga Europa?
Management
1, Rationella produktionssystem, grovfoderkedja, lönsamma foderstater, ökad samverkan
husdjur/växtodlare
2, Att försöka samordna de resultat man får fram och ge stöd för lantbrukaren t ex Hur mycket mer
man tjänar om smältbarheten ökar.
2, Strategier för ökad koppling och helhetssyn mellan växtodling och husdjursproduktion,
fodervärdering
2, Rationella och säkra hanteringssystem för vallkedjan på enskilda gården eller i samverkan med
grannar
2, Modell för tolkning och tillämpning på gård av vallodling/sorter mm över till en lönsam foderstat
2, Effekter av årsmån, medeltemperatur (norr/syd) och nederbörd (väst/öst) på vallodling, sortval mm
2, Klimatsmart mjölkproduktion av vall –grovfoder, vilket system ger minst footprint
2, Syntisera det som redan finns även populärvetenskapligt
Övrigt
2, Höstgödsling av nötflyt, tidpunkt, påverkan på övervintring och sammansättning av vallens
förstaskörd. Bladandel etc.
2, Bete, System för kombinationer av slåtter och bete
2, Långliggande jämfört med kortliggande vallar.
2, Blandvallar alt. renbestånd, betydelse för foderintag/konsumtion
2, Ensileringsmedel, salter, bakterier, syror, nyttan, avkastning, hygien, kvalitet, konsumtion
§ 8 Övriga frågor
Inga övriga frågor.
§ 9 Nästa möte
Preliminärt den 15 mars 2016 i Linköping.
Förslag på tema; vallen ”under mark” markpackning, jordbearbetning, rotutveckling,
näringsupptag.
Sekreterare: Justeras:
Ola Hallin Anne-Maj Gustavsson
Bestämning av näringskvalitet kring och vid skördetillfället för vallsortprovning Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Växtproduktionsekologi Linköping 20151124
Projekt: Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Målsättning: Följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörd för ett antal marknadssorter i sex gräsarter: timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, rajsvingel och engelskt rajgräs i officiella sortförsök på fyra platser i södra och mellersta Sverige. Metodik Första årets vall valdes Provtagning en vecka innan första skörd, vid första skörd, en vecka efter första skörd samt en vecka innan andra skörd och vid andra skörd
Analys av näringsinnehåll Fördelning blad och strå
L6-4429 - försöksplan
Led-beteckn.
T40Ä35E15 (A)T30Ä55 (B)Ä40E45 (C)Ä40H45 (D)Ä40RA45 (E)Ä40RÖ45 (F)T30Ä40E15 (G)T30Ä40H15 (H)T30Ä40RA15 (I)T30Ä40RÖ15 (J)T40Ä35E30 (K)T40Ä35E15H15 (L)T40Ä35E15RA15 (M)E30H30RA30 (N) 30 30 3010
15 155 10 20 3515 155 10 20 35
15+155 10 20 35155 10 30 40
155 10 30 40155 10 30 40
155 10 30 40455 10 40
455 10 40455 10 40
455 10 405 10 30 55
1510 40 35
svingel(VK) (RK) (TI) (ÄS) (ER) (HR) (RS), (RS),
svingel rajgräs rajgräs svingelklöver klöverVit Röd Timotej Ängs- Engelskt Hybrid Raj- Rör-
De följande figurerna baseras på 17 st L6-4429-försök under perioden 2005-2008
Kvävegödsling i alla led 80 + 70 + 50 = 200 kg N/ha
Raj- och rörsvingel L6-4429
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Vall I,sk 1
Vall I,sk 2
Vall I,sk 3
Vall II,sk 1
Vall II,sk 2
Vall II,sk 3
Vall III,sk 1
Vall III,sk 2
Vall III,sk 3
Proc
ent i
skö
rden Ä40RA45 (E)
Ä40RÖ45 (F)T30Ä40RA15 (I)T30Ä40RÖ15 (J)T40Ä35E15RA15 (M)
Källa: 4429_botgräs2005-2008_ny.xls
Sortförsök som ingått i projekt
Art Serie Plats Skördeår E. rajgräs 204 Jönköping, Riddersberg 2009 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2009 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2010 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2009 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2010 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2009 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2010 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2009 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2010 Timotej 201 Borås, Rådde 2009 Timotej 201 Borås, Rådde 2010 Timotej 201 Borås, Rådde 2011 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta 2009 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta 2010 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta (vall 2) 2010 Ängssvingel 202 Kalmar 2009 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2009 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2010 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2011
Totalt 19 st
Kvalitetsanalyser
Analys VOS referensmetod OE gräs MJ/kg ts Aska g/kg ts - Metod/ref 71/393/EEG NDF fiber - Metod/ref enligt Mertens ISO/CD 16472 iNDF g/kg NDF - Metod NIR/NorFor in Råprotein - NIR metod
440
490
540
590
640
7 dagarföre 1
Skörd 1 7 dagarefter 1
7 dagarföre 2
Skörd 2
ND
F, g
/kg
ts
Provtagningstillfälle
Timotej NDF
Grindstad
Lischka
Ragnar
Switch
440
490
540
590
640
7 dagarföre 1
Skörd 1 7 dagarefter 1
7 dagarföre 2
Skörd 2
ND
F, g
/kg
ts
Provtagningstillfälle
Ängssvingel NDF
Felina (RSH)
Hykor (RSH)
Kora (RÖS)
Sigmund
Swaj (RÖS)2:a juni
9:e juni
NDF analyserat med referensmetod enligt Mertens
Skörd 1 vid axgång (axet/vippan synlig 50 % på 50 % av fertila skott) på mätaren Switch Skörd 2 i genomsnitt 40 dagar efter skörd 1 i timotej
Skörd 1 vid axgång (axet/vippan synlig 50 % på 50 % av fertila skott) på mätaren Sigmund Skörd 2 i genomsnitt 39 dagar efter skörd 1 i ängsvingelförsöken
NDF, ängssvingel Rådde 2009 (ett försök)
450
470
490
510
530
550
570
590
610
1 2 3 4 5
NDF
, g/k
g ts
Provtagningstillfälle
Ängssvingel, Rådde 2009
Sigmund
Hykor, rörsv.hyb.
Felopa, rajsv.
Swaj, rörsv.
Felina, rörsv.hyb.
Kora, rörsv.
Skillnad mellan provtagningar och samspel provtagning och sort
Slutsatser 1 • Timotej NDF 2009-2011:
• skörd 1 hade Ragnar och Switch lägst halt. Skörd 2 inga skillnader
• sorterna uppförde sig enhetligt över skördetid, plats och år
• Ängsvingel NDF 2009-2011: • Hykor, Felina, Swaj och Kora lika halt alla tillfällen • Sigmund högre halt 1 vecka före skörd 1 och lägre halt
runt skörd 2 • ett tydligt samspel mellan plats*skördeår*tillfälle
440
490
540
590
640
7 dagarföre 1
Skörd 1 7 dagarefter 1
7 dagarföre 2
Skörd 2
ND
F, g
/kg
ts
Provtagningstillfälle
E. rajgräs NDF
Felopa (RS)
Malta
Perun (RS)
SW Birger
0
20
40
60
80
100
120
140
160
1 2 3 1 2 3 1 2 3
2009 2009 2009 2010 2010 2010 2011 2011 2011
iND
F, g
kg -
1 ts
-1iNDF första skörd 2009-2011
Hykor (RSH)
Swaj (RÖS)
Switch (TIM)
5:e juni
Skörd 1 vid axgång (axet/vippan synlig 50 % på 50 % av fertila skott) på mätaren SW Birger Skörd 2 i genomsnitt 37 dagar efter skörd 1 i e. rajgräs
iNDF analyserat med NIR
Slutsatser 2 • E. rajgräs NDF 2009-2011:
• rajsvinglarna Felopa hade högst halt runt skörd 1 och Perun runt skörd 2
• E. rajgräs Malta (tidig) låg halt 1 vecka före skörd 1 • Ett tydligt samspel mellan plats*skördeår*tillfälle
• iNDF första skörd 2009-2011: • timotej hade högre halt än de andra två arterna
rörsvingelhybrid och rörsvingel • rörsvingelhybrid och rörsvingel lika alla år (ett undantag) • Årsmånsskillnader
Ängsvingel – rörsvingel NDF (g/kg ts) sortförsök 2014
Två värden utan gemensam bokstav skiljer sig åt på nivå p=0,05
iNDF • Beräknad med NIR hos Eurofins – idag räknas fram • Den del av fibern (NDF) som inte är smältbar i vommen • Mycket starkt negativt samband mellan iNDF och VOS • Används för beräkning nedbrytningshastighet och
passagehastighet av fibern (NDF) genom vommen • Påverkar foderstaten kraftigt genom att ett höjt iNDF leder
till att kon äter mindre vallfoder • Beräkningar med NIR har viss osäkerhet
Källa: Rolf Spörndly, HUV, SLU
Tack för uppmärksamheten
• Tack framföres till • Stiftelsen Lantbruksforskning som beviljat medel under
perioden 2009-2012 till projekt H0841008, • försöksledare Jan Jansson,
Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad • Hushållningssällskapen som utfört försöken
Pilotstudie av rörsvingelkvalitet Anne‐Maj Gustavsson, SLU Umeå
2015‐11‐24
1
Rörsvingel i vallen
Anne‐Maj Gustavsson, SLU
Resultat från:
• Pilotstudie sommaren 2010
• Litteraturstudie
• Nu har rörsvingel blivit aktuell igen i Sverige
• Alltid varit intressant i USA ”tall fescue”
– Kora (Ohlssons frö)
– Swaj (Lantmännen)Bra avkastning
Vi vet mindre om fodervärdet
Vi vet inte vad den avkastar i ett 3‐skördesystem
Upplever den som sträv och gummiartad
Sorter
REN RÖRSVINGEL
• Swaj (SWSeed)
• Kora (Olssons frö)
USA –använt ”tall fecue” länge
FÖRDELAR
• Mycket uthållig
• Klarar en stor variation av jordar och klimat
• Tål avbetning väl
• Hög avkastning
NACKDEL
• Kan innehålla endofyter
– Starka gifter för nötkreatur
– Europeiska sorter ska dock vara kontrollerade
– Kan även finnas i ängssvingel (dock ej giftig – bara osmaklig)
– Även i engelskt rajgräs
Pilotstudie av rörsvingelkvalitet Anne‐Maj Gustavsson, SLU Umeå
2015‐11‐24
2
Rörsvingel jämfört med ängssvingel ‐ litteraturen
Rörsvingel
Ängssvingel
Källa: Wurtzeatlas
• Djupa rötter• Torktålig• Tål fuktiga
marker‐stående ytvatten kort tid
• Tål lägre pH än timotej och ängssvingel
• Långlivad• Bra vinter‐
härdighet• Mycket bra
återväxtförmåga = 3 skördar
• Kraftig konkurrent år 2
• Svag konkurrent under etable‐ringsfasen
• Kommer igång lite sent i 1:a skörd i vall I
Källa: Virkajärvi, 2008
8 kg timotej12 kg ängssvingel
20 kg rörsvingel
Utvecklingen
• Kräver en period av kyla som följs av långdags‐förhållanden för att bilda strå (alla bladgräs)
0.00
0.10
0.20
0.30
0.40
0.50
0.60
0.70
0.80
0.90
1.00
05-jun 12-jun 19-jun 26-jun 03-jul 10-jul 17-jul 24-jul 31-jul 07-aug
Prop
ortio
n
Datum
Svaj rörsvingel vall 1
Bladstadie
Nodstadie
2:a mellan‐rummet
1:a mellan‐rummet = axansvällning
Synlig axtopp
Bladstadie
0.00
0.10
0.20
0.30
0.40
0.50
0.60
0.70
0.80
0.90
1.00
05-jun 12-jun 19-jun 26-jun 03-jul 10-jul 17-jul 24-jul 31-jul 07-aug
Axel
rubr
ik
Date
Grindstad timotej vall 2
Bladstadie
Nodstadie
Flaggbladstadie
2:a mellan‐rummet
1:a mellan‐rummet = axansvällning
Synlig axtopp
Synlig axtopp
Hela axet/vippan synligt Hela axet/vippan synligt
Bladstadie
Nodstadie
1:a mellan‐rummet = axansvällning
Pilotstudie av rörsvingelkvalitet Anne‐Maj Gustavsson, SLU Umeå
2015‐11‐24
3
0.00
0.10
0.20
0.30
0.40
0.50
0.60
0.70
0.80
0.90
1.00
05-jun 12-jun 19-jun 26-jun 03-jul 10-jul 17-jul 24-jul 31-jul 07-aug
Prop
ortio
n
Date
Kasper ängssvingel vall 2
Bladstadium
Bladstadium
Nodstadium
Synlig axtopp2:a mellan‐rummet
1:a mellan‐rummet = axansvällning
Kora vall 2 Kasper vall 2
0.00
0.10
0.20
0.30
0.40
0.50
0.60
0.70
0.80
0.90
1.00
05-jun 12-jun 19-jun 26-jun 03-jul 10-jul 17-jul 24-jul 31-jul 07-aug
Axel
rubr
ik
Date
Kora rörsvingel vall 2
Bladstadium
Bladstadium
Nodstadium
2:a mellan‐rummet
1:a mellan‐rummet = axansvällning
Synlig axtoppFörsta skörd• Axansvällning samtidigt• Grindstad 2 % bladstadium• Kasper 50 % bladstadium• Swaj 69 % bladstadium• Kora 77 % bladstadium
• Svinglar: Hög andel i bladstadiet – får aldrig några strån
• Kasper 2003‐2006 varierade mellan 8 % och 51 % skott utan strån
Återväxt
• Bara timotej bildar strån
• Grindstad 20 % bladstadium
• Kasper 0 % bladstadium
• Swaj 0 % bladstadium
• Kora 0 % bladstadium
Vi har bara kollat ett år
• Vet ej om näringsvärdet är normalt
• Måste ha uppgifter från fler år
• Pilotstudie för att se om rörsvingel är intressant
Planthöjd
Pilotstudie av rörsvingelkvalitet Anne‐Maj Gustavsson, SLU Umeå
2015‐11‐24
4
Bladskiveandel Smältbarhet 2010
Energihalt
Askhalt NDF 2010
Pilotstudie av rörsvingelkvalitet Anne‐Maj Gustavsson, SLU Umeå
2015‐11‐24
5
INDF med NIRS Slutsatser
• Rörsvinglarna är definitivt intressanta
• KOM IHÅG! Pilotstudie – bara ett år – farligt att tro att det alltid är så här!
• Axansvällning samtidigt – ovanligt – svinglarna brukar vara tidigare än timotejen –måste kolla fler år – borde vara bra att förklara varför det skiljer sig mellan år
• Stor andel kvar i bladstadiet i första skörd (50‐77 %) – är det normalt? (annan studie Kasper 8 – 51 %)
• Alltid bara bladstadium i återväxten hos svinglar – trots det minskar smältbarheten/energihalten
• Högre smältbarhet än timotej i första skörd och återväxt
• Lägre NDF än timotej i första skörd
• Både högre och lägre NDF i andra skörd
• Vi måste undersöka detta när man skördar 3 gånger – rörsvingel ska aldrig skördas mindre än 3 gånger! Annars ska man inte ha den!!
Tack till länsstyrelserna i de nordliga länen för att ha finansierat denna pilotstudie.
Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskapSLU Umeå
Möte Svenska Vallföreningen 2015-11-24
Kungliga skogs och lantbruksakademien i 2011
Utvärdering av laboratoriemetoderför bestämning av in vivo
smältbarheten av organisk substansför olika grovfoder
Sophie KrizsanInstitutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå
MilkGrass i 2015/16
Förbättrat utnyttjande avvallensilage i mjölkproduktionen- skördestrategi och fodervärde
Samarbetsprojekt med Valio Ltd. och MTT Agrifood Research Finland
Syfte
Att optimera utnyttjandet av vallensilage i mjölkproduktionen genom att utvecklafodervärderingsverktyg & utfodringsmodelleri praktisk skala för gårdsbruk
Bra grovfoder
• Smältbarhet viktigaste kvalitetskriteriet – på analysbevis• Foderstatens näringsvärde och produktionsresultat
• Hög andel grovfoder och mest varierande näringsvärde
• Energiinnehåll & i NorFor för att beräkna grovfodrets fyllnadsvärde
• Vallprognos.se
• Smältbarhetskoefficienter bestämda in vivo med underhållsutfodrade får
Det är inte möjligt att kompensera ett sämre ensilage genom att öka mängden kraftfoder för att uppnå likvärdig mjölkproduktion som med ett tidigt skördat ensilage i foderstaten (Randby et al., 2012).
Bra grovfoder i produktionen
In vitro metoder i Norden
• Sverige: Vomvätskelöslig organisk substans (VOS) en in vitro digestion i vomvätska i 96 tim
• Norge: Klassisk 2-stegs in vitro metod (Tilley & Terry, 1963)
• Danmark: Tilley & Terry mest använd, men också EFOS (=enzymfordøjeligt organisk stof)
• Finland: Enzymbaserad in vitro digestion i 2-steg med pepsin och cellulase och osmältbar NDF
NIRS kalibrerad mot in vitro resultat, som ärrelaterade till in vivo data
Laboratorier
Sverige Danmark Norge FinlandEurofins, Lidköping
Eurofins, Holstebro
Eurofins, Moss Valio, Helsingfors
Agrilab, Uppsala
BLGG, Oosterbeek
Felleskjøpet(BLGG), Stavanger
SLU, Kungsängen, Uppsala
DJF, Århus UMB, Ås
NorFor parametrar räknas ut via Feed AnalysisSystem (FAS; Svensk Mjölk) erbjuds via Eurofins
Analysrapporter i Norden
Kan också vara IVOS eller EFOS
Värdera olika laboratoriemetoder som referensmetod för NIRS
kalibrering av smältbarheten av organisk substans för flera
olika typer grovfoder
Grovfodermedel• In vivo data från smältbarhetsförsök med får
utförda som kontinuerliga utfodringsförsök eller som latinska kvadrater
• Nederländska prover:– Majsensilage (9)
– Gräsensilage (9)
– Hö (5)
– Halm (5)
– Lusern (3)
– Majsstrå (2)
• Finska prover:– Helsädesensilage (8)
– Gräsensilage (2)
– Rödklöverensilage (7)
Vomvätskelöslig organisk substans (VOS)
• Ett malt prov inkuberas i 49 ml buffert och 1 ml vomvätska i 38°C i 96 timmar
• Den olösliga resten tvättas med vatten och aceton
• Filterröret torkas i 103°C i 3 timmar
• Provet föraskas vid 500°C i 40 minuter
Enzymbaserad in vitro analys (PC)
• Förbehandling i pepsin-HCl lösning (1000 ml 0.5 N HCl och 2 g pepsin) vid 40°C i 24 timmar
• Inkubering i cellulas-buffert lösning vid 40°C i 48 timmar
• Tvättade, torkade över natten och föraskade vid 520°C i 3 timmar
Tilley & Terry (TT)• En in vitro digestion med vomvätska i 2 steg:
Osmältbar NDF (iNDF)
Påsar i 288 timmar igen…..
Empiriska förhållanden
• OMDVOS= -2.0 + 0.90 × VOSOMDVOS= 23.0 + 0.62 × VOS (>50% baljväxter)
• OMDTT= 4.10 + 0.959 × TTOMDTT= 6.73 + 0.950 × TT (majsensilage)
• OMDPC= 40 + 0.89 × PC (alla grovfoder)
• OMDiNDF = 839 – 1.32 × iNDF (alla grovfoder)
Swedish University of Agricultural Scienceswww.slu.se
Enzymbaserad in vitro analys (PC)
• OMDPC (hö & gräsensilage) = 36 + 0.90 × PC
• OMDPC (förstaskörd GS) = 77 + 0.86 × PC
• OMDPC (baljväxtensilage) = 3 + 0.93 × PC
• OMDPC (helsädesensilage) = 290 + 0.52 × PC
Swedish University of Agricultural Scienceswww.slu.se
Osmältbar NDF (iNDF)
• OMDiNDF (hö & gräsensilage) = 0.848 – 1.46 × iNDF
• OMDiNDF (förstaskörd GS) = 0.851 – 1.51 × iNDF
• OMDiNDF (baljväxtensilage) = 0.832 – 1.15 × iNDF
• OMDiNDF (helsädesensilage) = 0.867 – 1.52 × iNDF
Swedish University of Agricultural Scienceswww.slu.se
Kemisk sammansättning
TS RP NDF iNDF In vivo OMD
Halm 816 62 742 166 496Lusern 318 210 420 199 650Majsstrå 207 79 663 178 573Majsensilage 278 85 425 97 708Gräsensilage 355 172 520 90 724Hö 859 176 605 119 692Helsäd 353 107 442 133 679Rödklöver 245 208 358 109 722
Alla 414 139 498 121 677SD 233.6 62.0 131.1 48.8 91.0Minimum 165 27 281 52 386Maximum 914 261 795 264 808
Swedish University of Agricultural Scienceswww.slu.se
Resultat
Residual Halm LusernMajs-strå
Majs GS Hö HSRöd-klöver
OMD-OMDiNDF1 -111 86 -18 9 11 22 3 14
OMD-OMDiNDF2 -110 60 -18 1 15 30 2 2
OMD-OMDGP -78 62 -13 10 31 33 -7 -4
OMD-OMDOMS1 29 19 -5 -4 -12 4 -57 -29
OMD-OMDOMS2 24 23 -10 32 -21 -5 -25 -18
OMD-OMDVOS -44 8 7 42 7 35 -16 -46
OMD-OMDTT -58 58 -4 26 12 26 4 2
Tabell 2. Effekt av grovfoder på differensen mellan observerad och skattad smältbarhet
Swedish University of Agricultural Scienceswww.slu.se
Resultat
Metod Nivåbias P-värdeLutnings-
biasP-värde RMSEP
OMDiNDF1 -1.9 0.80 0.17 0.16 52.0
OMDiNDF2 -5.3 0.44 0.21 0.06 49.0
OMDGP 3.1 0.57 0.26 <0.01 41.6
OMDOMS1 -22 <0.01 -0.04 0.47 38.2
OMDOMS2 -10 0.05 -0.01 0.89 35.1
OMDVOS -9.4 0.10 0.09 0.23 40.7
OMDTT 4.3 0.42 0.22 <0.01 39.9
Tabell 3. Väntevärdesfel för in vitro och in situ baserade skattningar av smältbarheten
Swedish University of Agricultural Scienceswww.slu.se
Outliers
• Halm & lusern
y = -0.1544x + 87.091R² = 0.87
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
0 100 200 300
In
vivo
OM
D, %
iNDF, g/kg of DM
All forages
Alfalfa
Straw
Swedish University of Agricultural Scienceswww.slu.se
Utan halm & lusern
• Minskade väntevärdesfelet till 26.9, 29.2 & 36.5 g/kg vid skattningar av in vivo smältbarheten med OMDiNDF, OMDVOS & OMDPC
Implikation
• Ett väntevärdesfel på 2-3 % innebär cirka 3-5 MJ OE/ko/dag
• Marginell respons 100 g mjölk/MJ OE
• Accepterar ett fel på < 0.5 kg mjölk/ko/dag
Metabolizable energy in grass and red
clover silage fed to sheep
Sophie J. Krizsan1*, Farhang Fatehi1, 2, Degong Pang1, Marketta
Rinne3 and Pekka Huhtanen1
Målsättning
• Att bestämma OE-värdet för gräs - & klöverensilagesom utfodrats till får i smältbarhetsförsök.
• Att utvärdera olika OE ekvationer: Barber et al. (1984) eller ARC/MAFF referenser, Yan & Agnew (2004), Volden & Nielsen (2011) & NRC (2001).
• Att uppdatera foderrådgivningsverktygen.
Energy metabolism
Gross energy (=heat of combustion)
Faecal energy
Urine
energy CH4
energy Metabolizable energy
Digestible energy
(=energy of digested food)
Regional Jordbruksforskning
för norra Sverige
&
Valio Ltd. & Yara Finland Ltd.
Vallförsök inom Sverigeförsöken och
samverkan SLU FältForsk
SLU FältForsk
FältForsk är ett kontaktorgan mellan SLU och externa intressenter gällande fältforskning inom jordbruksområdet. Huvuduppgiften för FältForsk
är att samordna och utveckla fältforskningen ifråga om såväl planering och
resultatbearbetning som metodik och teknik i fält och på laboratorier.
Ämneskommittéer (Forskning)
Ämneskommittéerna ska vara mötesplatser för intressenter inom resp. kommittés ämnesområde och arbeta med idé- och behovsformulering samt information och resultatspridning. Kommittéerna
kan även medverka till att initiera projektansökningar och att finna
finansieringsvägar för verksamheten inom resp. ämnesområde.
Ämneskommittéer 8 stycken
Vatten Växtnäring
Ogräs Växtskydd
Odlingsmaterial (sortprovning) Jordbearbetning och hydroteknik
Odlingsteknik och växtföljd Vall och grovfoder
Sverigeförsökens vision: ”Fältförsöksverksamheten skall med effektivitet, god kvalitet och
oberoende vara en drivande kraft för att omsätta forskning och innovationer till en konkurrenskraftig utveckling av svenskt
lantbruk.”
Detta gör vi genom att: Utföra officiella fältförsök med hög kvalitet och precision
Med en bred kontaktyta nå hela Sveriges växtodlingsintressenter, från lantbruk till forskning i alla riktningar
Sverigeförsöken I Sverigeförsöken ingår försöksregionerna Skåneförsöken, Animaliebältet, Försök i Väst, Östra Sverige Försöken, Sveaförsöken och Norrlandsförsöken
Vall- och grovfoderförsök inom Sverigeförsöken
Försöksserie Antal
L6-111 Rödklöversorters konkurrensförmåga 3
L6-4430 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel 3
L6-703 Fodermajs, sort 9
L3-2298 Svavelgödsling till ekologisk blandvall 2
L6-101-201-202-204 Vallväxtsortprovning komplettering, vallår I-II 18
L6-101-201-202-204 Vallväxtsortprovning komplettering, anläggning 9
R8-21,22/23 Sortprovning Vallväxter i Norra Sverige 24
R8-21,22/23 Sortprovning Vallväxter i Norra Sverige, anläggning 8
Summa 76
Sortprovning Vallväxter Norra Sverige ett samarbete mellan Regional Jordbruksforskning för Norra
Sverige, RJN, sortföreträdare och institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, NJV,
vid SLU i Umeå.
Förändringar av Sverigeförsöken