Post on 26-Apr-2020
Sveriges Bergmaterialindustri
1
Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder
Jan Bida, SBMI
Standardisering av ballastprodukter för bl.a:
Betong
Asfalt
Väg och anläggning
Järnväg
Vattenbyggnadssten
Bruk
Lättballast
MinBaS MinBaS IIMineral•Ballast•Sten Proj 2 3 2 EN standardisering av ballastprodukter
Sveriges Bergmaterialindustri
2
Europastandardisering EU - Direktiv
Byggproduktdirektivet 1989 (CPD) SFS 1994:847 ”Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk”
1. Bärförmåga, stadga och beständighet
2. Brandskydd
3. Hygien, hälsa och miljö – s.k. Farliga ämnen
4. Säkerhet vid användning
5. Bullerskydd
6. Energihushållning
Upphandlingsdirektivet 1993 (PPD)SFS 1992:1528 ”Lagen om offentlig upphandling LOU”
Krav på CEN-standardiserade produkter vid offentlig upphandling
Sveriges Bergmaterialindustri
3
EN – standarder för ballast
SS-EN – Produktstandarder:
• SS-EN 12620 Ballast för betong
• SS-EN 13043 Ballast för asfaltmassor och tankbeläggningar
• SS-EN 13242 Ballast för obundna o. hydrauliskt bundna
material till väg- och anläggningsbyggande
• SS-EN 13450 Makadamballast för järnväg
• SS-EN 13285 Obundna material
• SS-EN 13139 Ballast för bruk
• SS-EN 13383-1och 2 Vattenbyggnadssten
• SS-EN 13055-1och 2 Lättballast
SS-EN – Provningsmetoder:
Generella, geometriska, mekaniska/fysikaliska samt kemiska
Sveriges Bergmaterialindustri
4
Europastandardisering i Sverige
• CEN/TC 154 i Europa - SIS/TK 187 i Sverige
• EN Produktstandarder: 8 st
• EN Provningsmetoder: 35 st
• Produktionskontroll (FPC)
• Bestyrkande av överenstämmelse, nivå 2+ och 4
• CE –märkning
• Myndighetsroll: Boverket, Trafikverket
• Implementering: VVTK, VVTR, VVTBT, BVS 285.52
• Gäller från Juni 2004
Sveriges Bergmaterialindustri
5
EN 13242 Ballast för obundna …..
Provningsfrekvenser
Kornstorlek 1/vecka
Kornform 1/månad
Andel krossade korn 1/månad
Finmaterialinnehåll 1/vecka
Finmaterialkvalitet 1/vecka
Fragmentering 2/år
Nötning 2/år
Partikeldensitet, vattenabs 1/år
Frostbeständighet 1/ 2 år
Sveriges Bergmaterialindustri
6
CE - märkning
”Placed on the market”
• Produktionskontroll FPC
Första typprovning
Produktsammanställning
EG – intyg
Leveranssedel med CE-märke
CE – märkningsinformation
Sveriges Bergmaterialindustri
7
TC 154 ’Aggregates’
Ny kommittéstruktur
Fyra nya fristående WG ’Working Group’
WG 10 ’Vattenbyggnadssten’ (ingick tidigare i SC 4 ’Obunden ballast’)
WG 11 ’Järnvägsmakadam’ (ingick tidigare i SC 4 ’Obunden ballast’)
WG 12 ’Ballast från sekundära källor’
WG 13 ’Farliga ämnen’
Sveriges Bergmaterialindustri
8
TC 154 ’Aggregates’
Ny kommittéstruktur
Oförändrad SC- och TG-struktur
SC 1 ’Ballast för murbruk’
SC 2 ’Ballast för betong’
SC 3 ’Ballast för asfalt’
SC 4 ’Obunden ballast’
SC 5 ’Lättballast’
SC 6 ’Provningsmetoder’ med arbetsgrupperna
- TG 1 ’Utvärdering av överensstämmelse’- TG11 ’Geometriska och fysikaliska egenskaper’- TG12 ’Kemiska egenskaper och beständighet
Sveriges Bergmaterialindustri
9
Revidering av produktstandarder för ballast
Tidplan
2008 Start 5-årsöversyn
2009 – 2010 Framtagning av förslag och kommentarer från medlemsstaterna
2011 UAP-förslag – omröstning i Europa
2012 Färdiga standarder
Sveriges Bergmaterialindustri
10
Viktigare nyheter i produktstandarderna
Gemensamma kategoritabeller
Separat standard för ’Utvärdering av överensstämmelse’ med FPC
Omfattningen (även ballast från industriella restprodukter) behandlas
utförligt i ny bilaga
Naturgrus 0/8 mm för betongballast får en egen graderingskategori
GNG90; nu gällande toleranskrav i en bilaga
Kulkvarnsvärden från 5 (nu gäller 7) får deklareras
Kapillär stighöjd kan deklareras för obunden ballast
Sveriges Bergmaterialindustri
11
Nya definitioner i produktstandarderna
Grov ballast
Alla d/D-sorteringar; d ≥ 1 mm
Fin ballast
0/D-sorteringar med D ≤ 4 mm
Samtagen ballast
0/D-sorteringar med D > 4 mm
Sveriges Bergmaterialindustri
12
Provningsstandarder
Avslutad revidering
EN 933-1 ’Siktning’
Maskinell skakning utan avslutande manuell skakning tillåts
Siktning av grova material (D≥32 mm) specificeras i en särskild bilaga. Analysprovet delas upp i två delar medelst en 16 mm-sikt. Sedan tvättsiktas delarna var för sig; den finare delen efter neddelning så att mängden finmaterial (< 0,063 mm) blir mindre vid tvättsiktningen.
EN 933-3 ’Flisighetsindex’
Cirkulära spaltsiktar kan användas
Maskinell skakning tillåts
EN 933-8 ’Sandekvivalentvärde’
Analysprovets finmaterialhalt korrigeras före provningen till max 10 %
Utan denna korrigering ger SE-provningen liten information om finmaterialets plastiska egenskaper.
Sveriges Bergmaterialindustri
13
Provningsstandarder
Pågående revidering
EN 932-5 ’Kalibrering och kontroll av laboratorieutrustning’
EN 1097-6 ’Korndensitet och vattenabsorption’
EN 1097-9 ’Kulkvarnsvärde’
EN 1097-10 ’Kapillär stighöjd’
Kommande arbeten
Provningsmetoder för farliga ämnen
Revidering av EN 932-1 ’Provtagning’
(anpassning till ITT, FPC och grova material (D ≥ 63 mm))
Provtagning för provning av farliga ämnen
Sveriges Bergmaterialindustri
14
prEN XXX ’Evaluation of Conformity
ITT (Första typprovning)
Avser främst täktrelaterade egenskaper
FPC (Produktionskontroll)
Avser främst processrelaterade egenskaper (kornstorlek och kornform)
Uppgifter
Provtagningsplan
Bedömningskriterier
Åtgärder vid avvikande provningsresultat
Tidsbaserad provning, men tonbaserad provning ska kunna specificeras som alternativ
Sveriges Bergmaterialindustri
15
prEN XXX ’Evaluation of Conformity
Kriterier
Metod Kriterium
Enkelprov Alla prov ska vara godkända
Attribut 1 eller flera prov av de uttagna proven får vara
avvikande
Variabel Xm – ks ≥ LL (undre kategorigräns)
Xm + k·s ≤ UL (övre kategorigräns)
där
Xm = medelvärde för uttagna prov
s = standardavvikelsen
k = acceptansfaktor, beroende av antal prov, andel
avvikande prov och risknivå