Post on 02-Mar-2018
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
1/128
Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen
Del 2 projektets andra r
Olikheten r normen nr alla ska med
Ett tvrigt projekt som har syftat till att ta
ett helhetsgrepp om systematisk och hllbar skolutveckling,
samt att strka koppling mellan praktik, beprvad erfarenhet och forskningsresultat.
Utgngpunkter har varit de professionellas lrande med barn/elever som vgvisare.
Skolfrvaltningen i Mlndals StadProjektledare Christer Ferm
Projektsamordnare Gunilla Almgren Bck
Std- och Utvecklingsenhetens projektteam
maj 2016
http://www.skolutvecklingmolndal.net
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
2/128
"
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
3/128
#
InnehllsfrtecknigInledning$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$ %
1 Sammanfattning av genomfrande och lrdomar under projektets andra r 2015"""""" #
2 Bakgrund och projektbeskrivning""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $%
Projektorganisation Styr och stdkedja$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$ &&Central styrning med lokal anpassning$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &"Frn pilot-id till en gemensam tydlig riktning fr hela SKF $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$ Processledarutbildning och kollektivt aktionslrande$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &'Sammanfattning av aktiviteter under projektets frsta r (2014)$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &%Projektbudget 2014$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &(Projektbudget 2015$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &(
3 Syfte och ml """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $#)*+,-,./012+ 3456 78,9:1.1-9;09+,02< 9=9>+30>.9: *+,:903?+>9@>*+A:5.1- 983 7,B3C0, 5B,012+8A? .1:5@2+,.1-$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &D&$ E>,@:>@,:*05.>+> $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &D
"$ F,8A+99:*05.>+> G5+20,9:0/< /,87+99.81 8A? /,0:>.:H $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &IE/+A.7.A+,02+ 345 /4 A+1>,05 1.*4 8A? +1?+>91.*46 $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &JMlgrupp$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ "&Medverkande frskolor och skolor$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$ "&
4. Genomfrande och resultat""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" &&Vad har vi stadkommit i projektet? Hur kan det beskrivas fr en utomstende? """"""""""""""""""""""""""""""""""" ##
Strukturkvalitet$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ "#Organisering som stdjer kommunikation, lrande och delaktighet p alla niver"""""""""""""""""""""""""""""""" #$
Arenor fr samarbete: Nav och ntverk"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" #%Skoldatatek IKT och inkludering """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" #&
Arenor fr samarbete mellan enheter i projektet en centralt organiserad insats"""""""""""""""""""""""""""""""""" #&
Chefsmten en centralt organiserad insats """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" #&Processledarutbildning en centralt organiserad insats""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" #&Vad sger enheterna om de centrala insatserna i projektet? """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" #'
Resultat p frskole- och skolniv """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" #()*+,-,./0 123/-4+ """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $5-Chefers insikter om processledarrollen """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $6-Personalens insikter om frutsttningar fr arbetet i process-/lrgrupper"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $$-Organisering av inflytande och lraktiviteter i barn- och elevgrupper"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $$
Sammanfattning av resultat (strukturkvalitt, frutsttningar)$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ #'Processkvalitetet$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ #(
Ledarskap p alla niver i organisationen """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $&
Elevhlsans personal involveras """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $'Professionsutveckling """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $'-Resultat kring kollegialt lrande under det frsta projektret""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $'-Resultat kring kollegialt lrande under det andra projektret""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $(
Praktiken: Utveckling av pedagogisk verksamhet (struktur- och processkvalitet) """"""""""""""""""""""""""""""""""" %#-kat barn- och elevinflytande """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" %#-Utveckling av barn- och elevgruppers lrmilj (fysisk, pedagogisk och social) """"""""""""""""""""""""""""""""""""" %7
Resultat Dokumentation och skapande av beprvad erfarenhet"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 76Enheternas tankar om dokumentation """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 7%Spridningsprocess och skapande av beprvad erfarenhet""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 7&
Projektet avsg att f med alla enheter i Skolfrvaltningen. Hur ser denna process ut?"""""""""""""""""""""" 7'Sammanfattning av resultat (processkvalitet och dokumentation)$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ %I
5. Analys"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" '$
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
4/128
'
Teoretiska utgngpunkter$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ (&
Analys av strukturkvalitet """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" '(
Analys av processkvalitet"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" ')Att leda processer i en inkluderande frskola och skola$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ (I
Hantera problem/utmaningar tv sidor av samma mynt$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ (JVilka frdigheter/frmgor frmjar inkludering?$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ D"Barn- och elevinflytande$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ IKBarn- och elevgruppers lrmilj (fysisk, pedagogisk och social)$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ I&Analys av dokumentation och skapande av beprvad erfarenhet$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$ I'
6. Sammanfattande analys och lrdomar en stam av beprvad erfarenhet""""""""""""""""" )#Lrdomar tas med in i nya projekt/insatser.$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ J"
Kontakter """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" *(
Bilaga 1 Exempel p frgestllningar i uppstartsfasen""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" *+
Bilaga 2 Utdrag ur Elevhlsoplan""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" *'Bilaga 3 Utvrdering av kollegialt lrande projektets frsta r"""""""""""""""""""""""""""""""""" *#
Bilaga 4 Film """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $%(
Bilaga 5 Lrande ntverk och ntverksnav i SKF"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $%*
Bilaga 6 Kritisk vn """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $$$
Bilaga 7 Reflektionsfrgor infr enheternas rapportskrivning och presentationer"""""" $$(
Bilaga 8 PBS vs ActionLearning och Coaching"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $$#
Bilaga 9 Fyrfltare verktyg fr reflektion"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $&%
Bilaga 10 Kraftfltsanalys""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $&$
Bilaga 11 Intervju/samtalsguide avslutande seminarium"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $&&
Bilaga 12 Budgetuppfljning """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $&(
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
5/128
%
InledningDenna skrift bygger p texter, bilder och film svl intern dokumentation som publik
dokumentation som har producerats under tv rs tid. Dokumentationen har samlats internt i
Google Drive och externt p webbsidan skolutvecklingmolndal.net. Tillsammans med de
medverkande skolornas och frskolornas rapporter och filmade presentationer underseminarier har underlaget varit en ovrderlig minnesbank som har mjliggjort denna
sammanfattande rapport. Min ambition har varit att lyssna in projektledare, alla medverkande
frskolor och skolor, centrala Std- och utvecklingsenhetens projektteam, frvaltningsledning
samt vriga aktrer som Specialpedagogiska skolmyndigheten Per Skoglund och Gteborgs
Universitet Berner Lindstrm. Som central skolutvecklare har jag frmst varit involverad p
tre av tio medverkande enheter. Vidare har jag varit involverad i de flesta delar i
organisationen som beskrivs i rapporten.
Projektledare och Utvecklingschef fr detta omfattande arbete r Christer Ferm. Finansiering
har gjorts mjligt bland annat genom SIS-medel (Srskilda insatser i skolan) frn
Specialpedagogiska skolmyndigheten, dr jag som projektsamordnare tillsammans medprojektledare formulerade anskningar av medel fr 2014 samt fr 2015.
Styrgrupp och referensgrupp fr arbetet r frvaltningsledningen samt externa aktrer enligt
ovan. Projektet har ocks haft en samordnare fr processledarutbildningen, Camilla
Rudevrn, skolutvecklare och IKT-samordnare Anders Karlsson, filmare Anders Eriksson
samt skolutvecklare Kristofer Skogholm och Anette Eskilsson. Fler medverkande i
projektteamet finns nmnda i den frsta rapporten och under kontakter.
Fokus i utvecklingsarbetet ligger p att skapa beprvad erfarenhet kring vilka faktorer som
gynnar skolutveckling och inkludering. Jag har upprepade gnger gtt igenom
dokumentationen och analysen har fregtts av kodning, kategoriseringar fr att dreftermeningstolkas. Lrandet utvecklas hela tiden och skriften bildar underlag fr vidare reflektion
och analys. Lrdomar som har gjorts tas med som viktiga faktorer i verksamhetsutveckling
och kompetensutveckling i framtida utvecklingsinsatser inom Skolfrvaltningen.
Stort tack till alla som gjort detta utvecklingsarbete mjligt, och ett srskilt tack till de tio
enheternas chefer och personal. (Medverkande enheter nmns nedan.)
Rapporten kompletteras med bilagor frfattade av utvecklingschef och filmare. Rapporten r
godknd fr publicering av projektledare och utvecklingschef Christer Ferm.
/Gunilla Almgren BckSkolutvecklare/specialpedagog/projektsamordnare
Frfattare till rapporten
Mlndal, maj 2016
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
6/128
(
terkoppling frn Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Sverigeskommuner och landsting (SKL)
Skolverket har mottagit er redovisning av utvecklingsinsatsen Lrande ochinflytande p riktigt
Vi har med stort intresse lst er redovisning och tycker att ert arbete i alla delar
r anmrkningsvrt intressant.
Er systematiska skolutveckling med barn/elever som subjekt r mycket
intressant och den utvecklingsplan ni arbetar fram br kunna vara av nationellt
intresse nr Skolverket under 2015 har i uppdrag att i samverkan med
skolhuvudmn utarbeta nationella skolutvecklingsprogram.
Ni har en utmrkt spridning av era erfarenheter och de ntverk ni skapar i
arbetet r ett mycket gott exempel p samverkan.
Skolverket december 2014
Tack fr en informativ och intressant
projektredovisning.
Vi kommer att hnvisa till ert arbete som ett lrande exempel nr
kommuner str infr ett liknande processarbete.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, januari 2015
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har publicerat en rapport med rekommendationer
fr svensk skolutveckling. Utvecklingsarbetet Lrande och Inflytande p riktigt, nr olikhet
r normen r ett exempel som lyfts fram.
Se sidan 25 i rapporten, och under flik Lrmilj p hemsidan.
SKL, mars 2016
http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/forskning/huvudmannensexpertradforskolutveckling.8429.html
Nedan fljer en sammanfattning av projektets andra r.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
7/128
D
1 Sammanfattning av genomfrande och lrdomar under projektets andrar 2015
Forskningsbaserad, systematisk verksamhetsutveckling som frmjar inkludering ochlrande och involverar all personal p 10 enheter.
Under r 2014 och 2015 har Mlndals Skolfrvaltning frdjupat samarbetet med
Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Gteborgs Universitet m.fl. i syfte att
ta ett helhetsgrepp om systematisk och hllbar forskningsbaserad verksamhetsutveckling som
strker kopplingen mellan praktik, beprvad erfarenhet och forskningsresultat samt skapar en
mer likvrdig och tillgnglig lrmilj, dr alla barn och elever kan vara delaktiga i lrandet
och gemenskapen.
Utvecklingsarbetet omfattar vardagsverkligheten i fyra frskolor, tre lg- ochmellanstadieskolor och tre hgstadieskolor. Projektet har utforskat ett gemensamt ramverk
som gr att applicera p allt vi gr i den systematiska verksamhetsutvecklingen p alla niver
i organisationen. Projektet mynnar ut i en stam av beprvad erfarenhet presenterat i
strukturkvalitet och processkvalitet som frmjar inkludering och lrande vilket beskrivs i den
sammanfattade analysen.
Utvecklingsarbetet var angelget utifrn identifierade behov i organisationen, vilka handlade
om:
a). Skillnader i frutsttningar fr elevers lrande i och mellan skolor var fr stora.b). Systematiskt kvalitetsarbete bde p enheter och centralt var inte tillrckligt bra.
P frgan vad de medverkande enheterna skulle sga om de skulle beskriva projektet fr en
utomstende svarar de sammantaget att det har handlat om att utforska en modell fr
verksamhetsutveckling, att tillsammans forma strukturer, processer, samsyn, gemensamt
sprkbruk samt bygga en reflekterande kultur som involverar alla och leder till handling och
utveckling av pedagogisk verksamhet i barn- och elevgrupper, vilket dokumenteras och
utvrderas av verksamheten kontinuerligt. Den verksamma modellen ska i sin tur gagna alla
barn och elevers delaktighet och lrande s att de kan pverka sin vardag.
Paraplyet p framsidan har varit symbol fr projektet. Bilden togs fram i brjan av projektets
frsta r. Syftet var att skapa frstelse fr vad vi skulle stadkomma inom projektet. Ngra
begrepp har varit centrala och dessa benmndes som ledstjrnor (orden under paraplyet).
Spetsen p paraplyet visar riktningen i projektet, mot Mlndals Skolfrvaltnings mlbild.
Denna pilotid utvecklades till fyra fokusomrden fr hela Skolfrvaltningen.
Starten av projektet innebar ett tolkningsutrymme (autonomi= en dimension av delaktighet)
fr de medverkande enheterna vilket syftade till att frmja allas delaktighet i hur
utvecklingsarbetet skulle utformas. Enheterna tog fram egna fokusomrden inom ramen fr
projektet. De visualiserade och utvecklade organiseringen p enheten.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
8/128
I
Proaktivt utvecklingsstt och konstruktiv ledningFr att f fart p utvecklingen krvdes att enheternas utvecklingsarbete drevs i en kollektiv
organisering med tydlig ledning och gemensam riktning, vilket har byggts upp under
projektren genom projektets gemensamma insatser och processledarutbildning. Detkollegiala lrandet har utvecklats i form av aktionslrande och pedagogisk dokumentation
samt involverat barn och elever, dvs. ett kollektivt arbete som har syftat till att frmja
inkluderande lrmiljer dr centrala omrden och begrepp r likvrdighet, tillgnglighet
(fysisk, pedagogisk social) och delaktighet. I detta sammanhang har film varit ett
betydelsefullt verktyg fr att frmja reflektion och skapa beprvad erfarenhet.
Vi har erfarit att det kollegiala lrandet r en frutsttning fr utvecklingen av barn och
elevers lrmiljer. Samtidigt r en central frgestllning i hur hg grad det kollegiala lrandet
pverkar arbetet i barn- och elevgrupper. Under det andra ret av projektet har
Skolfrvaltningen utvecklat aktionslrande arbetsstt, kritiska vnner dr skolor besker
skolor, pedagoger gr lrande besk hos varandra osv. Vidare har pbrjats ett frdjupatsamarbete mellan Utvecklingsenheten och Elevhlsan dr centrala delar omfattas av
deltagande observation som i direkt anslutning fljs upp med lrande samtal i arbetslag eller
skolans ledningsgrupp. Detta r exempel p ett proaktivt utvecklingsstt och konstruktiv
ledning, tydliggr Per Skoglund (Specialpedagogiska Skolmyndigheten).
En viktig del i arbetet r att definiera/skapa en gemensam frstelse fr inkludering och bryta
ner ordet i olika komponenter som likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet.Nr vi undersker inkluderande processer i projektet s r det mot bakgrund av ett
gemenskapsorienterat- och individorienterat perspektiv. Ls mer under teoretiskautgngspunkter.
Under projektets frsta r blev det tydligt att det inkluderande perspektivet
behver strkas och ges std p alla niver i organisationen. Detta innebr att pedagoger
inte sjlva kan skapa likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet utan ett proaktivt std och
bakom det en konstruktiv ledning (Per Skoglund).
Utvecklingen har inte gtt framt hela tiden utan flera chefer vittnar om att de har ftt backa
och prva nya stt fr att involvera all personal. Framgngsfaktorer och dilemman har
identifierats och lsts lngs vgen vilket beskrivs i rapporten dr genomfrande och resultat
samt analys har delats upp i tre kategorier: Strukturkvalitet, processkvalitet samt
dokumentation och skapande av beprvad erfarenhet. En sammanfattning finns beskriven
efter varje omrde. Som underlag fr analysen har ett omfattande material med texter, bild
och filmer anvnts. Se under analysdelen och nedan.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
9/128
J
Dokumentation som underlag fr beskrivning av genomfrda aktiviteter och analys-En halvrsavstmning dr en skriftlig versikt gjordes av vilka aktiviteter som var igng,
skulle pbrjas eller frndras.
-Skriftliga manus till presentationer genomfrda under fyra gemensamma seminarier frdeltagande enheter. Lrdomar sammanfattades efterhand under ret. Seminarier filmades.
-Filmade aktiviteter p frskolor/skolor.
-Tv seminarier dr varje enhet digitalt har presenterat sina aktiviteter och lrdomar i maj
2015 och i december 2015.
-Enheternas skriftliga rapporter (maj 2015 och dec 2015).
-Filmad Fokusgruppintervju med alla enheter i januari 2016 (chef och ngon pedagog frn
varje enhet deltog).
P webbsidan finns mycket av arbetet dokumenterat i text, bild och film samt en tidslinje.
http://www.skolutvecklingmolndal.net.
Om alla skall med behvs ett helhetsgrepp i en organisation.
Kompetensutveckling som en trtbit utan koppling till organisering, ledning och
styrning ger begrnsade effekter.
Christer Ferm, utvecklingschef
Taggar: likvrdighet, tillgnglighet, delaktighet, inkludering, lrande, inflytande, systematisk
skolutveckling, pedagogisk digital kompetens, olikheten r normen, IKT, samverkan,
kollegialt lrande, aktionslrande, aktionsforskning, praktik och forskning, agilt ledarskap,
systematiskt kvalitetsarbete, professionsutveckling, proaktivt std, lrmilj, film som std i
skolutveckling, beprvad erfarenhet
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
10/128
&K
2 Bakgrund och projektbeskrivningBakgrunden till projektet r att Skolfrvaltningen sg behov av att strka likvrdighet i
bemtande av alla elever i termer av kad frmga att se och frst dessa, vilket utgr
grunden fr tillgnglighet, dvs. anpassningar av pedagogik och fysisk och social milj inom
och mellan skolor samt att hja mluppfyllelsen.Utvecklingsarbetet var angelget utifrn identifierade behov i organisationen, vilka handlade
om:
a). Skillnader i frutsttningar fr elevers lrande i och mellan skolor var fr stora.
b). Systematiskt kvalitetsarbete bde p enheter och centralt var inte tillrckligt bra.
Inom ett tidigare projekt utvecklades forskarcirklar dr forskare frn Gteborgs Universitet
tillsammans med centrala skolutvecklare ledde grupper av pedagoger som hade olika fokus
t.ex. IKT och specialpedagogik. Grupperna bestod av 5-6 personer och chefer var inte
involverade. En central lrdom frn projektet var att den kompetens som pedagoger i de olika
grupperna utvecklade stannade kvar som individuell kompetens utan ngon strre spridning
p den egna enheten. Det ledde fram till att detta projekt/utvecklingsarbete skulle omfatta all
personal p varje medverkande enhet.
Under r 2014 och 2015 har Mlndals Skolfrvaltning frdjupat samarbetet med
Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Gteborgs Universitet i syfte att ta ett
helhetsgrepp om systematisk och hllbar forskningsbaserad verksamhetsutveckling som
strker kopplingen mellan praktik, beprvad erfarenhet och forskningsresultat samt skapa en
mer likvrdig och tillgnglig lrmilj, dr alla barn och elever kan vara delaktiga i lrandet
och gemenskapen och dr arbetsstt med digitala lrverktyg anvnds som en naturlig del iverksamheten.Utvecklingsarbetet har involveratfyra frskolor, tre lg- och
mellanstadieskolor och tre hgstadieskolor.
Utgngspunkten r ett styrt system med lokal anpassning med fokus p de professionellas
lrande med barnet/eleven som vgvisare. Olikheten r normen str fr att Alla skall med i
en frskola/skola fr alla. Det r d avgrande om vi frstr varandras olika behov bde vad
det gller kommunikation, lrande osv. s att olikheter blir mjligheter.
Arbetet har byggts kring en vergripande organisation p olika niver enligt projektdesign
och en organisationsskiss1vilka har tagits fram i samverkan mellan Mlndals
utvecklingsenhet och Gteborgs Universitet. Designen omfattas av utveckling av ledarskap,profession och praktik.
Krnan i arbetet r arbetsplatsbaserad med kollektiv kunskapsuppbyggnad och inkluderande
processer och std p och mellan olika niver i organisationen.
I inledningen av utvecklingsarbetet fick varje enhet formulera sina utmaningar fr att frmja
lrande och delaktighet fr alla elever. Varje enhet granskade ven sin organisation och valde
hur den bst kunde se ut fr att driva utvecklingsarbetet.
1http://www.skolutvecklingmolndal.net/projektdesign.html
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
11/128
&&
Frgor som stlldes var t.ex.
Vilka omrden ska underskas/utvecklas/frndras/gras om frn grunden?
Vilka frgor finns kring omrdet och hur kan det som ska
underskas/utvecklas/frndras definieras?
Hur kan avgrnsningar gras?Vilka frutsttningar finns fr att komma vidare (tid, resurser osv. )?
Centralt konstruerades en organisation fr att stdja lokala processer. Det centrala stdet till
enheter innebar inte enbart att resurser riktades som ett direkt std utan organiserades ven fr
att indirekt stdja enheternas processer genom att enhetsbaserade processledare fick
utbildning. Projektledaren har som std haft bde en styrgrupp (frvaltningsledning och
externt std), en central utvecklingsgrupp med bland annat projektsamordnare och en roll fr
samordning av processledarutbildning.
Projektsamordning har bland annat bidragit till att hlla i och hll ut i arbetet, att strukturera
och tydliggra, sammanfatta och lyfta fram lrande och utmaningar i samverkan med filmare
och projektteam, under gemensamma seminarier fr alla medverkande enheter samt
dokumentera erfarenheter i tv rapporter varav detta r del 2.
Seminarier och enheternas lrdomar har filmats och enheterna har beskrivit lrdomar i
berttande texter. Texter och film r centralt i arbetet med att skapa beprvad erfarenhet.
Dokumentation enligt ovan finns tillgnglig p http://www.skolutvecklingmolndal.net
Projektorganisation Styr och stdkedjaInom projektet har processledarrollen p enheterna utvecklats, ven benmnt processtdjare.
Processtdjare ses som en av nycklarna till framgng i frndringsarbetet i samverkan medenheternas chefer. Under projektets gng blev det frstelrare som hade denna roll. I ngra
fall var frstelrare ven specialpedagoger. Alla ger dock skolutvecklingen och den egna
motivationen och drivkraften r avgrande.
Utver detta har den centrala skolutvecklarens roll respektive forskarens roll varit att bidra till
att stdja lokala processer. Projektdesign:
Aktiv samverkan med bevarande av integriteten i respektive verksamhet
(forskning och vardagspraktik)
Kunskapsutveckling som nav: individuell kompetensutveckling,
verksamhetsutveckling, forskning.
En dubbelriktad process: top-down och bottom-up.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
12/128
&"
SKF= Skolfrvaltningsledning
SUE=Std- och utvecklingsenheten Skolfrvaltningen Mlndals stad (projektteamets centrala
skolutvecklare)
GU=Gteborgs Universitet (forskare)
FLG=Frvaltningsledningsgrupp
SPSM=Specialpedagogiska skolmyndigheten
Under projektets frsta r blev det tydligt att det inkluderande perspektivetbehvde strkas och ges std p alla niver.Detta innebr att pedagoger inte sjlva kanskapa likvrdighet, tillgnglighet och
delaktighet utan ett proaktivt std och bakom det en konstruktiv ledning (Per Skoglund).
Vi ville pga. av detta fortstta att frdjupa och strka kopplingen mellan praktik, beprvad
erfarenhet och forskningsresultat och frmja systematisk skolutveckling i samverkan med
Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Gteborgs Universitet. Utgngspunkter
r de professionellas lrande med barn/elever som vgvisare.
Central styrning med lokal anpassningGlenn Hultman vid Linkpings Universitet satte ord p vrt utvecklingsarbete med denna
rubrik.
Skolutvecklareoch forskare har givit std i den lokala processen av utvecklingsarbetet genom
att mta varje enhets utvecklingsgrupp och chef/rektor.
Skolutvecklare, forskare och enheter har dessutom mtts under seminarier kontinuerligt fr att
lra av och med varandra.
Fr en mer detaljerad beskrivning av projektorganisations s hnvisas till webbsidan.
http://www.skolutvecklingmolndal.net
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
13/128
Frn pilot-id till en gemensam tydlig riktning fr hela SKFEn symbol fr projektet utvecklades i brjan av projektets frsta r. Syftet var att skapa
frstelse fr vad vi skulle stadkomma inom projektet. Ngra begrepp har varit centrala och
dessa benmndes som ledstjrnor (orden under paraplyet). Spetsen p paraplyet visar
riktningen i projektet, mot Mlndals Skolfrvaltnings mlbild.
En handlingsplan har tagits fram som styr ml genom hela organisationen. Detta har
genomfrts med ett digitalt system: Hypergene.
Under projektets andra r har frvaltningsledningen formulerat fokusomrden fr hela
Skolfrvaltningen (SKF) fr att frmja en gemensam framtidsbild med en tydlig riktning i
verksamheten. Paraplyets vrdeord/ledstjrnor sammanfattades i fyra fokusomrden:
Inkludering: En frskola/skola fr alla barn och elever (Alla skall med)
Delaktighet och inflytande
IKT och digital kompetens
Ledarskap
Bild: Anders Eriksson och Gunilla Almgren Bck
Gunilla Almgren Bck berttar om projektet, paraplyidn och delaktighet i en film.2
"L@1.550 M53-,+1 NBA: 83 /,8C+:>+>< /0,0/5=.2+1 8A? 2+50:>.-?+>6 ?>>/6OO:8,>0$1@O%E"
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
14/128
&'
Processledarutbildning och kollektivt aktionslrandeFlera processledare p varje enhet har deltagit i en utbildning som leds av centrala
skolutvecklare. Utbildningen handlar dels om metoder fr samtal mellan pedagoger som gr
att diskussioner lyfts frn vardagsprat till en lrandeniv kopplat till teori och styrdokument.
Dessutom om kunskaper om analysarbete, dvs. hur pedagogiska utmaningar medfrgestllningar om praktiken ska kunna dokumenteras i lrmiljn och bearbetas genom
reflektion osv. Arbetet startade upp under frsta projektret och har under det andra ret
utvecklats vidare t.ex. genom handledning p handledning. Ls mer i resultatdelen.
Nedan visas en bild3p aktionslrandet i processgrupperna. Det innebr ett systematiskt
skande efter goda handlingsalternativ utifrn verksamhetens behov och r en form av
erfarenhetslrande. Det r ett vetenskapligt stt att arbeta med skolutveckling och svarar mot
skollagens skrivning om en skola p vetenskaplig grund och beprvad erfarenhet.
Frutom kollegialt lrande har barnen och eleverna involverats i syfte att lta deras tankar
pverka skolutvecklingen, dvs. ett kollektivt aktionslrande.
"Kollegialt samarbete som fokuseras p elevernas lrande
kan hjlpa lrarna att integrera nytt lrande med rdande praktik."4
!Klla: Rnnerman (2012), Aktionsforskning i praktiken. Bildbearbetning: Gunilla Almgren Bck
'/Helen Timperleys Teacher professional learning and development. Tio forskningsbaserade principer frlrares professionsutveckling.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
15/128
&%
Sammanfattning av aktiviteter under projektets frsta r (2014)
Kartlggning av respektive enhets nulge och upplevda behov av fokusomrde fr
utveckling.
Organisationsskisser togs fram fr att visualisera organisering och optimeraresursanvndning samt organisering och uppstart av processgrupper p respektive
enhet.
Std av lokala processer samt kompetensutveckling: Centrala skolutvecklare och
utvecklingschef startade upp olika insatser enligt organisationsskissen.
(Processledarutbildning, mten med chefer, och seminarier fr alla enheter osv. )
Multimodal pedagogisk dokumentation kom igng: text, bild, film.
Kommunikationskanaler konstruerades.
Strukturer fr tid, rum och interaktion byggdes parallellt med att innehllet fokuserades och
utmanades. Det kollegiala lrandet och pedagogisk dokumentation kom igng.
Skolutvecklare och forskare trffade utvecklingsgrupper p respektive enhet och uppdrag
definierades. En gemensam bild brjade ta form kring:
-Vad r det vi frsker stadkomma inom projektet?
Varje enhet frdjupade och utvecklade arbetet inom sina respektive fokusomrden. Kollegialt
lrande frdjupades, gemensamt sprk utvecklades, lrande besk pbrjades p sina hll
liksom pedagogisk dokumentation med IKT med syfte att utveckla frhllningsstt och
konkret arbete i barn/elevers lrmilj.Pedagoger i processgrupperna formulerade olika typer av frgor med skarljuset instllt p
generell forskning eller p att underska den egna praktikens frhllningsstt och
lraktiviteter. Arbetet fljdes kontinuerligt upp och olika verktyg fr analys brjade anvndas.
Det framkom att olika roller i projektet behvde frtydligas i synnerhet forskarnas roll.
KommunikationskanalerProjektsamordnare och filmare byggde upp en organisation fr kommunikation och
dokumentation av projektet. Syftet var att tillvarata och frdla lrdomar, flja och utveckla
arbetet p alla niver i den vergripande organisationen samt frn enheterna. Arbetet startadesupp i samverkan med projektledare, Mlndals Skolfrvaltnings kommunikatr och
projektteam. Mlndals Skolfrvaltnings kommunikationsstrategi gav std i hur vi skulle
arbeta.
Minnesanteckningar har dokumenterats och delats mellan frvaltningsledning,
referensgrupp/styrgrupp och projektteam i Google Drive.
Extern kommunikation har skett via webbsidan http://www.skolutvecklingmolndal.net som i
sin tur kopplades till en facebooksida och twitter.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
16/128
&(
Medverkande frskolor och skolor har frt egen dokumentation bde internt och externt via
en lnk frn ovan angivna webbsida.
Spridning av lrdomar tog fart bde inom och mellan enheter samt p och mellan olika niver
i den vergripande organisationen.
Projektets andra r tar avstamp i de vunna erfarenheterna vilka beskrivs i den frsta
rapporten.5
Projektbudget 2014Specialpedagogiska Skolmyndigheten bidrag 800 000 kr*
Skolverket bidrag 225 000 kr
Mlndals Skolfrvaltning med personalresurser, centrala Skolutvecklare frn Std- och
Utvecklingsenheten 6samt externa aktrer.
*Filmare, tjnster p enheterna: utvecklingspedagog samt processledare/stdjare
Projektbudget 2015Specialpedagogiska Skolmyndigheten bidrag 935 000 krMlndals Skolfrvaltning med personalresurser, centrala Skolutvecklare frn Std- och
Utvecklingsenheten 7samt externa aktrer.
*Filmare, tjnster p enheterna: utvecklingspedagog/ processledare/stdjare
%?>>/6OOPPP$9:85@>*+A:5.1-3851205$1+>O/,8C+:>,0//8,>+,$?>35(?>>/6OOPPP$9:85@>*+A:5.1-3851205$1+>O/,8C+:>>+03$?>35D?>>/6OOPPP$9:85@>*+A:5.1-3851205$1+>O/,8C+:>>+03$?>35
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
17/128
&D
3 Syfte och ml Att ta ett helhetsgrepp om systematisk och hllbar forskningsbaserad/underskande
verksamhetsutveckling som strker kopplingen mellan praktik, beprvad erfarenhet
och forskningsresultat samt skapa en mer likvrdig och tillgnglig lrmilj, dr alla
barn och elever kan vara delaktiga i lrandet och gemenskapen och dr arbetsstt meddigitala lrverktyg anvnds som en naturlig del i verksamheten.
Att prva, analysera och dokumentera erfarenheter och lrdomar utifrn skapande av
beprvad erfarenhet fr att utvinna gemensamma faktorer som genomsyrar hela styr-
och stdkedjan.
Utifrn ovanstende bidra till kunskapsutveckling lokalt och nationellt genom att
samla, synliggra, sprida/dela, utprva, dokumentera och analysera lrande exempel
med hjlp av text, bild och film.
Kunskapsutvecklingen frmjas inom bde ledarskap, profession och praktik:
-Personlig utveckling genom reflektion.
-Professionell kompetens/handlingsfrmga genom aktionslrande med barn/elever som
vgvisare
-Produktion av kunskap genom projektteamets dokumentation, enheters rapporter,
gemensamma seminarier, film, webbsidan skolutvecklingmolndal.net osv.
#$%
,-./0/12345. 6789 :;/
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
18/128
&I
&" H/;D.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
19/128
&J
G2.D1:1D./35. 678 27 D.4A/38 41-7 ;DB .4B.A
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
20/128
"K
-Gruppniv (barn-elevgrupper)Pedagog ska ge std fr att utveckla:
1. Strukturer/resurser:Organisera lraktiviteter/undervisningen med hjlp av tillgngliga resurser (inkl. barn/elever
som resurser).
2a. Process:
-Barn- och elevinflytande: Arbetsstt som tar tillvara barn/elevers sikter och lter det
pverka utveckling av verksamheten.
- Utveckling inom omrdet Universal design for learning fr att bredda design av lrmiljn.
-Formativa arbetsstt som utvecklar frstelse fr bde gruppen och varje individ.
2b. Dokumentation och analys av lrmiljn med hjlp av digitala lrverktyg
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
21/128
"&
MlgruppBarn och elever i behov av srskilt std utifrn identifierade behov p samtliga enheter inom
Skolfrvaltningen.
Det handlar t.ex. om elever i ls- och skrivsvrigheter och elever med diagnoser inom NPF8.
Projektet inriktar sig p att n alla barn och elever genom strategisk skolutveckling som
frmjar likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet fr alla.
-Pedagoger och chefer p tio enheter
Medverkande frskolor och skolor
Almsskolan
Barnsjvgens frskola
Brattsskolan
Eklanda 1 frskola
Fgelstens frskola
Hallenskolan
Heljereds frskola
Rvekrrskolan
Streteredskolan Toltorpskolan
Karta ver medverkande frskolor och skolor finns hr: http://korta.nu/1S2
Varje enhet har bidragit med skriftliga rapporter och filmade presentationer.
Se webbsidan http://www.skolutvecklingmolndal.net under respektive enhet.
Konkreta exempel frn enheternas rapporter, filmade presentationer och intervjuer lyfts in i
denna vergripande och sammanfattande rapport.
IQ+@,8/9=:.0>,.9:0 7@1:>.8191+29B>>1.1-0,
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
22/128
""
4. Genomfrande och resultat
Vad har vi stadkommit i projektet? Hur kan det beskrivas fr en utomstende?P frgan vad enheterna skulle sga om de skulle beskriva projektet fr en utomstende svarar
de sammantaget att det har handlat om att utforska en modell fr verksamhetsutveckling, att
tillsammans forma strukturer, processer, samsyn, gemensamt sprkbruk samt bygga en
reflekterande kultur som involvera alla och leder till handling och utveckling av pedagogisk
verksamhet i barn- och elevgrupper, vilket dokumenteras och utvrderas av verksamheten
kontinuerligt. Den verksamma modellen ska i sin tur gagna alla barn och elevers delaktighet
och lrande och centralt r att lyssna in barn och elevers tankar s att de kan pverka sin
vardag.
Fr att frmja systematisk skolutveckling och enheters frmga att inkludera alla i lrande
och gemenskap har flera frndringar genomfrts vilket har lett till mnga lrdomar och
positiva resultat. Effekter kan bland annat mrkas nr det gller kad trygghet svl blandbarn som vuxna, samsyn och frbttrad likvrdighet inom och mellan enheter.
Efter tv r menar flertalet enheter att de har utvecklat nya tankar, handlingar och vanor.
ven barn/elever kan bertta att frndringar har skett. Det finns flera exempel p detta vilket
har filmats. Barnens/elevernas berttelser om frndringar kan ses som ett kriterium p
utveckling och att ngot har blivit en vana i den pedagogiska vardagen.
Utvecklingen har inte gtt framt hela tiden utan flera chefer vittnar om att de har ftt backa
och prva nya stt fr att involvera all personal. Framgngsfaktorer och dilemman haridentifierats och lsts lngs vgen vilket beskrivs i detta kapitel dr genomfrande och
resultat har delats upp i tre kategorier: Strukturkvalitet, processkvalitet samt dokumentation,
och skapande av beprvad erfarenhet.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
23/128
"#
StrukturkvalitetGenomfrande och resultat
Organisering som stdjer kommunikation, lrande och delaktighet p alla niverFrvaltningsledningen har skapat nya mtesplatser (nav och ntverk) mellan personal ver
enhetsgrnserna vilket beskrivs nedan. Strukturen syftar till att svl tydliggra styrning och
ledning samt att ge proaktivt std fr utveckling. Organiseringen pverkar processer avseende
kommunikation, lrande och delaktighet oavsett vilken niv i organisationen det gller och
bidrar till att ge std och trygghet samt frmja inkludering p alla niver. Med inkluderingavses likvrdighet, tillgngliga anpassade lrmiljer (fysisk, pedagogisk, social) och
delaktighet t.ex. inflytande.
Bild: Anders Eriksson och Gunilla Almgren Bck
(Bilden som visar skolniv r hmtad ur Toltorpskolans dokumentation)
#&'(Effektiva strukturer & resursanvndning svl centralt som lokalt fr attstimulera utveckling av likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
24/128
"'
Arenor fr samarbete: Nav och ntverkFrvaltningsledningen har skapat en ny mtesplats som benmns som Nav. Hr mter
frvaltningsledningen samordnare fr 14 olika ntverk i Skolfrvaltningen, tv gnger per
termin, bland annat ntverkets samordnare fr Specialpedagogiskt forum, samordnare frFrstelrare och samordnare fr ntverket Milj och hlsa. Navet r ett verktyg fr dialog
och styrningsamtidigt som det r en arena fr ledningen att lyssna in verksamhetens tankar
och hlla sig ajour med det inre arbetet. Ett lrande av och med varandra har startats som
hittills frmst har handlat om att bertta fr varandra om pgende arbete och att digitalt
presentera vad som grs i olika ntverk samt att ledningen har kunnat tydliggra styrning
avseende skolfrvaltningens fokusomrden. Kontakter har kunnat knytas mellan samordnare
fr olika ntverk.
Elevhlsans personal finns inte med i detta arbete.
Ntverket Specialpedagogiskt forumInom ntverket Specialpedagogiskt forum s medverkar en rektor och Elevhlsans chef. Detta
leder till att frvaltningsledningen ven via ntverkens forum kan bidra och lyssna in hur
arbetet utvecklas.
Ml fr Specialpedagogiskt forum under 2015-2016 r:
1. Frmja systematisk skolutveckling och likvrdighet kring tgrdsprogramsprocessen fr
elever i behov av srskilt std samt beskriva den samlade beprvade erfarenheten (inom och
mellan skolor)
2. Kvalitetsskring och utveckling av inkluderande arbetsstt och frhllningsstt
Arbetet bedrivs processinriktat med lrgrupper och olika moment som prvas p den egna
enheten mellan mtestillfllena. Allt finns dokumenterat p ntverkets blogg:
-Specialpedagogiskt forum i Mlndal9
Inom ntverket har lrgrupperna bland annat reflekterat kring srskilt std utifrn
Skolinspektionens reflektionsfrgor10, diskuterat och reflekterat utifrn en fyrfltsmodell (se
bilaga) samt intervjuat varandra kring tgrdsprogramsprocessen. Intervjuerna har filmats och
delas inom ntverket fr att frmja lrande och likvrdighet mellan enheterna osv.
Arbetet har ocks innefattat att definiera delaktighet och i det arbetet har skriften Delaktighet
ett arbetsstt anvnts. Samma skrift har ocks anvnts fr att diskutera och lsa om
utforskande elevintervjuer och aktivitetsobservationer. Skriften r utgiven av
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).11
J?>>/6OO9/+A78,@33851205$P++;5=$A83O&K?>>/6OOPPP$9:85.19/+:>.81+1$9+O9*OR02S8A?S*0-5+21.1-OT,01S;,.9>S>.55S38C5.-?+>OE0,9:.5>S
9>82OE0,9:.5>S9>82ST,0-8,S78,S,+75+:>.81O &&?>>/6OOPPP$9/93$9+O9*OE>82S.S9:8501OU.55-01-5.-?+>OV+50:>.-?+>O
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
25/128
"%
Under projektets frsta r gjordes en filminspelning som finns bde p ntverkets och
projektets webbsida. Filmen handlar om tillgnglig lrmilj och frelsare r Catrin
Tufvesson som vid tillfllet fr inspelningen arbetade p SPSM.
Arbete med tgrdsprogramsprocessen r systematiskt kvalitetsarbeteSom en del i att frmja likvrdighet har ntverket Specialpedagogiskt forum arbetat med atttydliggra tgrdsprogramsprocessen som systematiskt kvalitetsarbete. I samband med detta
skapades en bild fr att visa p processen. Se nedan.
Bild: Gunilla Almgren Bck; fritt utifrn text i
Skolverket, Stdinsatser i Utbildningen
Som ett std gllande tgrdsprogramsprocessen har ngra skolor i frvaltningen testat en
Stdmodul i Unikumdr processen synliggrs och tgrdsprogram hanteras digitalt.
Ntverket r obligatoriskt men som samordnare kan jag konstatera att ett par enheter deltar
och bidrar endast sporadiskt och ngon enhet har endast varit med ngon enstaka gng.
Ls mer om nav och ntverk i bilaga 5.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
26/128
"(
Skoldatatek IKT och inkluderingDetta r ett huvudmannauppdrag som ligger under Std- och utvecklingsenheten. Fr att
frmja likvrdighet inom och mellan skolor s har frvaltningsledningen fattat beslut om att
tillgngliggra ljudbcker fr samtliga elever. Tjnsten innefattar relevanta lromedel fr
grundskolans elever samt en del sknlitteratur. Utver detta ges lsstd p olika modersml.Arenor fr samarbete mellan enheter i projektet en centralt organiserad insatsMtesplatser fr enheter, chefer och processledare frmjar en reflekterande kulturProjektledare beskriver fljande:
De seminarier vi har anordnat under de senaste tv ren i projektet gav mycket delande av
bde positiva erfarenheter och dilemman.
Att vi stllde krav p dokumentation och presentation infr andra, har enligt deltagarna
tvingat dem att reflektera, dokumentera och presentera.
Vi hade ocks regelbundna chefsmten med de deltagande 10 enheternas chefer.
Webbplatsen, som vr projektsamordnare och vr filmpedagog underhll, uppdateradesregelbundet. Detta var ett stt att dela med oss av erfarenheter under resan och f lrdomar
och upplgg transparent fr vriga enheter i Mlndal och Sverige.
Projektledare/utvecklingschef
En kommentar som flldes under det sammanfattande seminariet i december 2015 var:
Intressant att reflektera ver hur frskolans, lg- och mellanstadiets respektive hgstadiets
historik och traditioner pverkar vad som redovisas. Det r sllan lrare tvingas stta ord p
vad man gr och nr man gr det blir det verkligen tnkvrt.
Frvaltningsledning
Chefsmten en centralt organiserad insatsSyftet med dessa mten r att ledare ska lra av och med varandra fr att frmja likvrdighet
mellan enheterna och ka mluppfyllelse.
Olika perspektiv p skolutveckling, organisering och fokusomrden i utvecklingsarbetet har
lyfts fram och diskuterats fr att frmja analys av enhetens arbete.
Processledarutbildning en centralt organiserad insatsUtbildningen av processledare/-stdjare har utvecklats under det andra ret av projektet.
Syftet r att stdja verksamhetsutveckling i samverkan med enhetens chef och
utvecklingsgrupp.
Kopplingen mellan reflektion och handling r grundlggande. Lrgrupper/processgrupper har
arbetat med antingen ett gemensamt fokusomrde/tema p enheten eller olika processgrupper
har utforskat olika teman/omrden. Ngon enhet hade i starten individuella fokusomrden,
men detta arbetsstt vergavs och istllet formades ett gemensamt fokusomrde.
Processledarutbildningens uppstart finns dokumenterad p webbsidan. 12
http://www.skolutvecklingmolndal.net
&"http://www.skolutvecklingmolndal.net
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
27/128
"D
Nedan r hmtat och sammanfattat ur information om processledarutbildningen:
Funktionen processledare/-stdjare hjlper till att samordna utvecklingsinsatser p enheten till
nytta fr elever, barn i frskola/skola utifrn kommunala och nationella styrsystem. Inom
utbildningen har pedagoger ftt mjlighet att utveckla sin kompetens gllande samtalsmetodik
som exempelvis Coaching och Action Learning, grupprocesser och analys. De har ftt verktygfr att leda grupper och att dokumentera digitalt och anvnda olika uttrycksformer fr att
reflektera och kommunicera erfarenheter. Vidare har den egna frmgan i rollen som
processledare belysts utifrn framgngsfaktorer och dilemman samt behov av std i att leda
processer. Varje deltagare i utbildningen har haft
tillgng till en grupp om ca 6-8 pedagoger p sin egen enhet fr att kunna anvnda sitt
processledarskap/-stdjande p under pgende kompetensutvecklingsinsats.
Kompetensutvecklingsinsatsen har besttt i 8 halvdagar per omgng. Varje
efterfljande tillflle har flj upp hemlrande och pedagogerna har ftt handledning p
handledning exempelvis fr att dryfta den egna rollen som ledare och dilemman som kommer
upp i samband med att leda sina kollegor.
Flera enheter vittnar om att strukturer fr lrande kollegor emellan saknades vid projektstarten
i januari 2014. Ett tydligt resultat r att det gemensamma lrandet p enheterna har kommit
igng p de flesta av enheterna.
Vad sger enheterna om de centrala insatserna i projektet?Hr fljer en sammanfattning:
Uppstart av projekt
Starten var abstrakt svrt att frst vad det handlade om.
Klargr tidigt vad projekt handlar om fre lsrsstart.
Bra att betona att det inte r ett projekt nnu en fluga utan verksamhetsutveckling.
Bra att avgrnsa med fokusomrden som r lokalt initierade.
Viktigt att synka ihop de enheter som har samma fokusomrde.
Bra att visuellt synliggra organisationen p enheten
Projektets organisationsmodell med seminarier och std av lokala processer
Bra att ha avstmningsfaser med gemensamma seminarier fr alla enheter.
Gemensamma seminarier med presentation och diskussion om lrdomar skapade
frvntningar.
Bra med input via forskning och litteratur
Den gemensamma helheten har frmjat likvrdighet genom mten mellan enheter.
Detta har gjort att den egna kulturen har speglats. Projektet har varit som en
gemensam samarbetskultur i sig.
Att mta andra enheter gr att man fr perspektiv p sig sjlv. Det bde strker och
utmanar den egna uppfattningen. Detsamma gller std av centrala skolutvecklare och
forskare i enheters utvecklingsgrupper p respektive enhet:
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
28/128
"I
Utifrnperspektivet lyfts fram som ett centralt moment fr att utmana invandatankegngar och handlingar:
Kulturen har utvecklats p den egna enheten genom att mta andra.Bra att ngon kommer utifrn och lyssnar och stller utmanande frgor.
Svrt att se sina egna framsteg.
Processen tappade fart nr det centrala stdet avtog
Resultat p frskole- och skolnivStarten av projektet innebar ett stort tolkningsutrymme13 fr de medverkande enheterna kring
fokusomrde fr utvecklingsarbetet inom ramen fr projektet.
De organisatoriska frutsttningarna p enheterna har utvecklats olika. Ngra ladeutvecklingsarbetet som ett sidospr, andra som huvudspr i befintlig organisation och
ytterligare en variant var att organisationen gjordes om frn grunden. Frmst dr man hade
lagt utvecklingsarbetet vid sidan av sin den ordinarie verksamheten kunde dilemman som tid
diskuteras under det frsta projektret. Detta avtog med tiden d utvecklingsarbetet ingick
som en naturlig del i verksamhetsutvecklingen.
Resultaten visar p:-Hllbar utveckling med organisering av ledning som r mindre srbar-Utvecklingsgrupper formasFlera chefer inom bde frskola och skola nmner att i inledningen av projektets frsta r s
saknades arbetslag och utvecklingsgrupp.
Idag finns specialpedagogisk kompetens i de flesta utvecklingsgrupper/ledningsgrupper.
Projektet har varit katalysator fr att komma igng med ledningsgrupp.
Chef
Projektet har satsat p utvecklingspedagoger som har ingtt i respektive enhets
utvecklingsgrupp. Funktionen innebar att i samverkan med chef samordna arbetet och
dokumentera lrdomar i rapporter. Funktionen togs efterhand ver av frstelrare ochansvaret delades ofta. Som ett resultat av projektet s arbetar nu enheterna med
verksamhetsutveckling utifrn en organisering med utvecklingsgrupper. Dr ingr frutom
chefen ocks nyckelpersoner som specialpedagog,
frstelrare/utvecklingsledare/processledare.
autonomi= en dimension av delaktighet
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
29/128
"J
-Organisering av lrande och stdLr-/processgrupper har skapats men ocks omorganiserats under projektets gng utifrn
behov och dilemman som har identifierats och lsts. Ngon enhet startade med en
processledare p skolan. Chefen p skolan menar att det var fr srbart med en processledareoch frndringsarbetet tog fr lng tid. Detta ledde till att man
lt utbilda fler processledare i samband med att projektet har utvidgats till att omfatta all
personal som p vriga medverkande enheter.
Ngon enhet har gjort om organisationen frn grunden och anvnder befintliga resurser idag
p ett annat stt n i brjan av projektet. Skolan benmner organisationsmodellen som
mentorskap vilket innebr att:
tre lrare och X antal fritidspedagoger (1-4 st) blir knutna till en rskurs. De tre lrarna
ansvarar fr olika mnen i de bda klasserna, t.ex undervisar lrare 1, i mnena So och No,
lrare 2, i sv och bild och lrare 3, i ma och eng. Lrarna finns ven som resurs fr eleven ivarandras mnen, allts r det ofta dubbla lrare i en klass.
Den ovan beskrivna organisationsfrndringen medfrde att stmningen p enheten blev
smre till en brjan och man satsade p att strka och utveckla relationerna. Efterhand har
personalen erfarit mnga vinster med den nya organisationen t.ex. att samarbetet med
fritidspedagogerna utvecklas. Detta har lyfts fram frn andra skolor som ett dilemma, dvs. att
tid saknas fr samarbete mellan yrkesgrupperna i skola och fritidshem. Under det andra
projektret ser man organisationsmodellen inte bara som organisationsfrndring utan
frhllningssttetutvecklasgenom att samsyn och pedagogiska samtal var ndvndigt dman arbetade med samma elever. Rektor omorganiserade trots att motstnd frekom. Idag
tycks personalen njd med organisationen som beskrivs som hllbar enligt nedan:
om rektor skulle sluta s kan organisation fungera och fortlpa nd
pedagog
Skolan lyfter ocks fram positiva effekter av regelbunden konsultation av Elevhlsans
skolpsykolog. Det har inneburit ett std till pedagoger att se och frst elever i behov av
srskilt std.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
30/128
#K
KL/1A1
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
31/128
#&
-Chefers insikter om processledarrollenProcessledarrollen har inte varit helt oproblematisk ptalas av bde chefer och pedagoger.
Exempelvis cirkulerade tankar som:
Nu har det blivit sm cheferp enheten.Chef
Man trodde frst som processledare att det var vi som skulle leda projektet, men sen frstod
man efterhand att alla skulle vara med och allas sikter r viktiga.
Det r ju det som r delaktighet.
Pedagog
Processledare kunde uppfattas som om chefen ansg att de var med vrda, och detta ledde till
avundsjuka bland frskollrare, sger chef.
Dessa tankegngar frsvann d man s smningom frstod att alla ger och har ansvar frprocessen av skolutveckling.
Resan frn att ha varit en i gruppen som leds av ngon annan till att sjlv bli den som leder,
inspirerar, ifrgastter och utmanar visade sig vara svrare n mnga trodde uttrycks av
personal. Detta ledde till flera olika insikter hos t.ex. chefer:
Chefers insikter om tydlighet kring funktionen processledare/-stdjare
Tydliggr rollen som processledare frn start och frvntningar p uppdraget:
Jag hade behvt vara tydligare med deras roll
Val av processledare: Pedagoger med olika kompetenser som r frndringsbengna,
har legitimitet och kan leda sina kollegor.
Viktigt att rtt personer r processledare som har legitimitet, och som kan leda
men som ocks fr utbildning och handledning.
Prioritera och avstt tid fr mten i lr-/processgrupper:
Ledarskapet omfattas av att prioritera uppgifter i verksamheten, och mtena i
processgrupper har prioriterats ven om vikarier har krvs eftersom det i det lnga
loppet gynnar barnen/eleverna nr verksamheten anpassas och utvecklas. De
pedagogiska mtena har bidragit till en gemensam frstelse fr utvecklingsprocessen
och kontinuitet pongteras fr att hlla i processerna.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
32/128
#"
Srbart med enenda processledare drfr utbildades fler p respektive enhet. Ngra
menar enligt ovan att det r bra med tv processledare i varje lrgrupp.
De flesta chefer nmner vrdet av utvecklingsgrupp och processledare som leder och
samordnar lrgrupper/processgrupper som omfattar all personal. Det leder till attavlasta chefen nr fler driver processer uttrycks av ngra. Chefer sger ocks:
Jag har vgat slppa kontrollbehovet efterhand.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
33/128
##
-Personalens insikter om frutsttningar fr arbetet i process-/lrgrupper! Framgngsfaktorerna r enligt personal:
Tydligt ledarskap och flera processledare
Delaktighet i lrgrupp men ocks individuellt ansvar (lta sig ledas, leda sig sjlv
och leda andra) Tydliga ml och delml
Gemensamma vrden
Tid: tta mten, minst varannan vecka fr att hlla liv i processerna
Tydlig samtalsstruktur
Stdstrukturer fr kommunikation/interaktion
Verktyg fr samtal som frmjar demokratiska arbetsprocesser t.ex.fokusgrupp
Verktyg fr reflektion och analys t.ex. trippellogg
Kvittera i slutet av mten fr att frmja gemensam frstelse
Ta beslut om nsta steg frn samtal till aktion Synliggra enhetens process visuellt, t.ex. med tidslinje, rshjul
Tydlig dokumentation t.ex. dela erfarenheter i Unikum och/eller sociala medier
Utvrdera
Lsa gemensam litteratur
En framgngsfaktor blev att alla mten avslutades med att varje deltagare redogjorde fr
sitt nsta steg i utvecklingen, vad som skulle gras till nsta gng.
PedagogExempel p upplevda dilemmanPedagoger anger att man vill hantera dagordningen sjlva under mten dvs. att chefen inte ska
stta dagordningen. Nr chefen stter dagordningen s leder det till att flera knner tvng att
delta i processgrupperna, sger pedagoger.
Nsta steg enligt medverkande enheter r t.ex. att
Utbilda fler processledare
Antal deltagare i process-/lrgrupper har varierat p enheterna: ka antalet pedagoger
i lr/processgrupperna frn 3-4 st till 4-6 st. eftersom det r srbart om ngon uteblir. Fundera kring hur man involverar alla p en enhet med mnga personal jmfrt med
en liten enhet. r det skillnader och isfall vilka?
-Organisering av inflytande och lraktiviteter i barn- och elevgrupper-Nya strukturer fr barn- elevinflytande hller p att vxa fram.
-Ny organisering som gr ifrn klasslrarskap till mentorskap/Co-teaching.
-Ny organisering, rutiner kring bedmning osv. hller p att vxa fram i och med att
frvaltningsledningen tog ett beslut om en gemensam lrplattform.
Ls mer om detta under kapitlet om processkvalitet.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
34/128
#'
Sammanfattning av resultat (strukturkvalitt, frutsttningar)
! Frvaltningsledning har skapat frutsttningar att mtas mellan enheter genom
organisering i nav och ntverk vilket syftar till att lra av och med varandra fr att
strka likvrdighet och delaktighet/inflytande i styr- och stdkedjan frn huvudman tillarbete i barn- och elevgrupper. Elevhlsans personal finns inte med i detta arbete.
! Ntverket Specialpedagogiskt forum har frmjat kvalitetsskring av
tgrdsprogramsprocessen vilket bland annat har lett till att visualisera processen som
ett kontinuerligt proaktivt och systematiskt kvalitetsarbete dr det frsta steget handlar
om att lyssna in elever och vrdnadshavare.
! Projektet/utvecklingsarbetet kan betraktas som centralt styrt med lokal anpassning14
Centralt styrt utifrn de gemensamma utvecklingsomrdena som r beslutade inom
Skolfrvaltningen. Autonomi (tolkningsutrymme), en dimension av delaktighet medmjligheter att vlja och ta egna beslut, har varit angelget svl fr utformning av
enheternas fokusomrden som pedagogernas arbete i process-/lrgrupper och i
barn/elevgrupper.
En tydlig riktning i hela Skolfrvaltningen har varit ett std i avgrnsning av
utvecklingsomrden. Visualisering av organiseringen p enheter har synliggjorts och
utvecklats p enheterna i olika grad.
! Att involvera hela enheter med dess chefer har varit en framgngsfaktor vilket
framkommer exempelvis i enheternas beskrivning av en gemensam kultur som harbrjat vxa fram.
! Central resursanvndning: en byggnadsstllning konstruerades under projekttiden.
Detta har inneburit att:
Centrala skolutvecklare och forskare har gett std och utmaning i lokala
processer under kontinuerliga mten med enheters utvecklingsgrupper.
Vid gemensamma seminarier fr alla enheter har det har funnits frvntningar
p att alla ska bidra till det gemensamma lrandet genom kommunikation ochdokumentation. De olika enheterna har ocks blivit speglade av andra enheter
utifrn.
Processledarutbildning har strkt och utvecklat pedagogiskt ledarskap. Rollen
som processledare har problematiserats, se resultatet. Struktur fr arbete i
process-/lrgrupper har vuxit fram p enheterna. Processledare har hjt sin
kompetens att leda och stdja pedagogiska utveckling, vilket br stdja
chefens arbete.
14Citat: Glenn Hultman, Linkpings Universitet
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
35/128
#%
Projektets organisering har bidragit till ett fruktbart utifrnperspektiv vid
mten i olika grupperingar.
!Organisering av resurser p enheterna. Enheters chefer har frmjat:
Att utvecklingsgrupper har skapats eller frstrkts p enheterna med pedagoger
med olika kompetenser och med uppdraget processledning. Specialpedagogisk
kompetens finns i de flesta utvecklingsgrupper/ledningsgrupper p enheter.
Att enheters utvecklingsgrupper arbetar kontinuerligt med skolutveckling.
Pedagogers mjligheter att utveckla verksamheten genom kollegialt lrande,
genom att ge bde strukturella frutsttningar och tid att g utbildning inom
processledning.
En organisering som pverkar arbetet i barn/elevgrupper. Ls mer i avsnittet
om Praktiken utveckling av pedagogisk verksamhet.
! Pedagoger har utvecklat sin frmga att leda andra, leda sig sjlva och lta sig ledas.
Ls mer i kapitlet om processkvalitet.
Frutsttningar fr ledning och std har strkts p alla niver i organisationenHllbar ledning och utveckling p enheterna har strkts genom att utvecklingsgrupper har
skapats och en ny funktion som processledare/-stdjare har tydliggjorts och utvecklats. Delat
pedagogiskt ledarskap stdjer chefen. Viktigt att funktionen definieras p enheten av chefen.
Pedagogers olika kompetenser i utvecklingsgrupper bidrar till olika perspektiv p
verksamhetsutvecklingen.Kritiska punkter r chefsbyten och fr f processledare.
Frutsttningar fr en gemensam samarbetskultur har frmjatsChefer och pedagoger vittnar om betydelsen av att flera enheter har deltagit i
utvecklingsarbetet genom att de har ftt andra gon p sin egen verksamhet.
Arbetet p enheterna r organiserat i processgrupper som samlas kring gemensamma
fokusomrden och utvecklar demokratiska arbetsprocesser osv.
Utvecklingsmaskin
Strukturella frutsttningar m.m. har inom projektet betecknats som en utvecklingsmaskin.Vi har dock iakttagit att verksamhetsutveckling i hg grad handlar om drivkrafter dr
kommunikation, lrande och delaktighet r centralt i en lrmilj dr mnskliga behov r
tillgodosedda. I detta sammanhang har exempelvis kontinuitet och trygghet lyfts fram.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
36/128
#(
ProcesskvalitetetGenomfrande och resultat
Gemensam riktningEn handlingsplan har tagits fram som styr ml genom hela organisationen. Detta har
genomfrts med ett digitalt system: Hypergene. Fr att frmja en gemensam framtidsbild
inom skolfrvaltningen med tydlig riktning i verksamheten har frvaltningsledningen tagit
fram fyra fokusomrden fr 2015 och hller fortsatt fast vid dessa omrden:
Inkludering: En frskola/skola fr alla barn och elever (Alla skall med)Delaktighet och inflytande
IKT och digital kompetens
Ledarskap
Den gemensamma frstelsen kring projektet har frmjats genom illustrationer t.ex. paraplyet
som anvndes under projektets frsta r. Allteftersom blev det tydligt att enheterna sjlva
formade sina egna bilder fr utvecklingsarbetet.
Ledarskap p alla niver i organisationenInom olika ntverk dr arbetsformen lrgrupper anvnds s finns behov av att fortsatt
utveckla frmga att leda grupper vilket gr att detta r ett angelget utvecklingsomrde.
Inom projektet noteras resultat som visar p utveckling i positiv riktning avseende detta.
Ett demokratiskt ledarskap som frmjar delaktighet och inflytande r under utveckling vilket
vi tolkar som frmga att:
- Lta sig ledas.
- Leda sig sjlv
- Leda andra15
Agilt ledarskap med demokratiska arbetsprocesser-Metoder fr skolutveckling och arbetsstt i barn/elevgrupp har utvecklats genom en agil
ledning. Det innebr att bde projektteam och enheterna kontinuerligt har fljt upp och styrt
om under processens gng vilket gr att planerade aktiviteter kan ha frndrats.
15Skoglund, P. (2014a) Fundamental Challenges and Dimensions of Inclusion in Sweden and Europe. Howdoes inclusion benefit all? inLa nouvelle revue de ladaptation et de la scolarisation - no 65 1er trimestre2014
Skoglund. P. (2014b) Om mellanrummet mellan esse och essens. Aktuellt och evigt pAktualitetskonferensen 2014 Specialpedagogiskt Tidskrift, nr 2 , 2015.
Forskningsbaserad/underskande systematisk verksamhetsutveckling utifrn
gemensam riktning med fokus p inkludering(likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet t.ex. inflytande).
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
37/128
#D
-Personal fretrder demokratiska vrden och handlar/agerar i enlighet med demInom projektet finns flera exempel p att man bde fretrder demokratiska vrdenoch ocks
handlar i enlighet med dem. Exempel:
Projektteamet (central resurs) lyssnade in deltagarnas tankar om vad man ansg varviktigt nr processledarutbildningen formades. Detta genomfrdes med verktyget
fokusgruppvning och utifrn resultatet formades utbildningen.
Ett exempel frn enheterna r att man i hgre grad lyssnar in barn/elevers tankar och
lter detta pverka verksamhetens utformningbde i frskolan och skolan. Vidare
lyssnar man in barn/elever i hgre grad vid utvrderingar av verksamheten med hjlp
av loggbcker osv.
P en enhet nmns rutiner dr olika frgestllningar som diskuteras i skolans
utvecklingsgrupp gr vidare till process-/lrgrupper och till eleverna och sen tillbaka
igen i syfte att lyssna in olika tankar.
Elevhlsans personal involverasSamverkan mellan Utvecklingsenhet och Elevhlsans professioner har kommit igng inom
utvecklingsprojektet TeachLearnvilket har sin grund i detta projekt. Ls mer om detta
under rubriken Lrdomar som tas med i nya projekt/insatser. Vidare framhller i synnerhet
en enhet vrdet av att kontinuerligt involvera Elevhlsans psykologer i proaktiva och
stdjande utvecklingsprocesser av den pedagogiska praktiken. Se nedan under Handledning.
ProfessionsutvecklingQ+201 ;+9:,.*9 5B,2830, :,.1- :855+-.05> 5B,012+ /4 +1?+>+,10 @12+, 2+> 7W,9>0 8A? 2+>012,0 /,8C+:>4,+>$
-Resultat kring kollegialt lrande under det frsta projektretEfter projektets frsta r gjordes en sammanfattning och analys av vad de medverkande
enheterna lyfte fram kring framgngsfaktorer och dilemman nr det gllde arbetet i
processgrupper.
Framgngsfaktorer som lyftes fram handlade om vikten av systematik och struktur p mten,
verktyg fr samtal och analys samt att digitala verktyg t.ex. film frmjade det kollegialalrandet. Dilemman handlade om tid, om att greppa ver fr mycket, bristfllig
dokumentation och olika frhllningsstt och frstelse fr utvecklingsarbetet. Utver detta
konstaterades att man generellt sett hade svrt att skilja mellan grande och lrande.
Exempelvis noterades detta d tidslinjer anvndes i dokumentationen det fick inte bli ett
kalendarium. Ls mer i bilaga 3.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
38/128
#I
-Olika typer av underskande frgorCentrala insatser har under bde r ett och r tv avsett att inspirera till aktionslrande/
aktionsforskning som r ett stt att bedriva kollegialt lrande. Centrala moment r d att som
praktiker stlla frgor om praktiken, iscenstta en handling, flja processen och reflektera
ver vad som dr sker.
16
Under det frsta ret noterades att enheterna stllde sig olika typer av underskande frgor.
Det var frgor som riktades mot egen undervisning/verksamhet eller frgor som handlade om
forskning inom ett visst omrde rent generellt. Hr konstaterades att tyngdpunkten lg
antingen i teori eller i egen praktik. Ngra resonerade utifrn att implementera forskning
och andra att underska sin egen verksamhet och eget frhllningsstt. Idag har de flesta
tyngdpunkten i att utg ifrn den egna verksamheten, men koppling mellan teori och praktik
efterstrvas.
-Behov avtydligare koppling mellan arbete i lrgrupper och arbete i barn/elevgrupper
Efter projektets frsta r konstaterades ocks att det fanns behov p flera enheter att tydligarekoppla arbetet i lr-/processgrupper med den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med
barn/elever. Detta ledde till att frmja aktionslrande och lrande besk nnu mer under
projektets andra r. Ls mer i bilaga 6 kritisk vn.
-Resultat kring kollegialt lrande under det andra projektret
-Frn individperspektiv till enhetsperspektiv en dubbelriktad process
Projektet har tydliggjort att var och en mste ta ett eget individuellt ansvar genom att deltaoch bidra till det gemensamma lrandet/helheten samt utveckla sin frmga att lta sig
ledas, leda sig sjlv och leda andra.
Det kollegiala lrandet har kopplats till enheternas fokusomrden som p ngra enheter har
varit gemensamt frn brjan, men ngra enheter startade i ett individuellt lrande dr varje
pedagog kunde ta upp dilemman i processgrupperna. Idag menar man p samma enhet att
man har en frndrad syn p en lrande organisation dr det r viktigt att man problematiserar
tillsammans: frn individperspektiv till enhetsperspektiv.
Pendeln svnger ocks tillbaka frn enhetsperspektiv till individperspektiv genom att var ochen mste ta ansvar fr sin egen professionella utveckling: en dubbelriktad process.
Denna utvecklingsresa handlar mycket om att varje individ har gjort sin inre resa.
Projektet har satt ljuset p att skolutveckling inte bara handlar om barnens och elevernas
lrmilj utan att var och en har ett eget ansvar av personlig utveckling genom att reflektera
kring hur det man gr och sger pverkar den lrmilj som man ingr i.
16(Rnnerman 2012)Aktionsforskning i praktiken
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
39/128
#J
Viktigt att alla tar ansvar fr de gemensamma mlen. Alla gr inte det, menar ngra
pedagoger, och man ppekar att det kan bero p att enhetens fokusomrde inte hade tagits
fram gemensamt.
Kan man bedriva skolutveckling utan att stta ljuset p sig sjlv?
Gruppen har frsttt vikten av att ta ett eget ansvar fr att vara gare av processen
Frn individperspektiv till enhetsperspektiv nmndes frst som ett begrepp nr vi i projektet
ville organisera lrande som skulle omfatta all personal p en enhet istllet fr utbildningar
dr ngra frn varje enhet deltog (vilket ofta stannade i individuellt lrande).
Uttrycket har ftt fler innebrder eftersom det kan appliceras ven p enheternas arbete.
-Frn yta till djup = frn vardagsprat om grande till lrandeDetta var en intention som har funnits hela tiden i projektet. De flesta menar att arbetet i
process- lrgrupper har gjort att diskussioner har lyfts frn vardagsprat till en lrandeniv
kopplat till teori och styrdokument, dvs. en kad medvetenhet kring varfr man gr som
man grbde kopplat till frhllningstt, metoder och arbetsstt i barn- och elevgrupper.
Personal menar att de har utvecklat frstelse fr sin praktik och hur arbetet hnger ihop med
aktuellt fokusomrde.
Fr att det ska bli meningsfullt behver vi se att aktiviteterna vi genomfr ingr i ettsammanhang.
Hg medvetenhet om varfr man gr som man gr
Vi r medvetna om att vi ifrgastter fr att frst, inte fr att ifrgastta individen
lrdomar vxer fram
-kad gemensam begreppsfrstelse och samsynGenom sprket/kommunikation utvecklas kunskap.
Enheter har arbetat med sprksttning att ha ord fr det som sker samt utveckla gemensam
frstelse fr ord som t.ex. delaktighet och inflytande.
Vi har brjat bena ut huruvida det finns skillnader
mellan begreppen delaktighet och inflytande
och vilka dessa r isfall?
Vi r mer enade nu, som ett gemensamt team.
Vid problem kan vi arbeta fram en lsning.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
40/128
'K
-Aktionslrande har utvecklats
Lrandet stannar inte vid samtal utan man undersker sinpraktik genom att ta samtalet vidare till aktion/handling i barn-
elevgrupp.
Ngot som gr att applicera p allt vi gr en utvecklingsmaskin
Ett generellt resultat av de reflekterande dialogerna r en kad handlingsberedskap och fokus
p mjliga lsningar. Arbetsformen kan anvndas men innehllet kan bytas ut:
Arbetet i processgrupperna fortgr men innehllet byts ut.
Vi har skapat en bra verksamhetsutvecklingsform
-Gemensamt frhllningssttEtt konkret resultat av de reflekterande dialogerna r att det blev synligt att man arbetade
mycket olika p tv olika avdelningar i frskolan nr det gllde att ta emot frldrar i
tamburen (en avdelning gjorde det och en gjorde det inte) Frldrarna brjade prata om varfrdet var s olika vilket medfrde att pedagogerna pratade sig samman kring ett gemensamt
agerande.
All personal mste frst vad de gr och varfr
(chef)
-En gemensam reflekterande kultur r under utvecklingDetta har frmjats t.ex. genom insatser inom processledarutbildningen och kontinuerlig
trning i praktiken, och mnga framhller vrdet av den gemensamma reflektionen fr att
kunna utveckla och anpassa verksamheten fr alla barn och elever.
Utvecklingsresan har gtt frn att ha fokus p granden till fokus p frhllningsstt
och varfr man gr som man gr
Viktigt med den inre reflektionen hos var och en att bygga en reflekterande kultur.
En kultur hller p att utvecklas s gr vi hr.
Uttalande av chefer
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
41/128
'&
Man skulle kunna uttrycka det som att tankar blir till ord, ord blir till begrepp/klar innebrd
som blir till medveten handling och handling blir s smningom till vanor, nya vanor.
-Gemensamma vrdenlyfts fram ssom: allas delaktighet, barnen som vgvisare/ta barnens
perspektiv, skapa goda relationer, ett hjrta mste finnas i verksamheten,olikheten rnormen.
-Arbetssttet frmjar gruppers sociala relationerDet kollektiva arbetssttet frmjar sociala relationer och gemenskap. P olika stt arbetar
enheterna fr att involvera alla t.ex. genom olika aktiviteter dr man involverar bde personal
och elever vid EU-resor eller i arrangemang av en grdsfest (som elever planerade).
Knner stolthet ver de resultat som synliggrs.
Flera enheter beskriver hur de har kommit varandra nrmare. Det rder mindre prestige ochhgre trygghet bland personalen och att man vgar komma med lite ogenomtnkta spontana
ider. Stmningen och klimatet p arbetsplatsen lyfts fram och man vgar visa det som man r
bra p samt vgar gra fel, sger pedagoger. Man knner sig kompetent och betydelsefull
som mnniska. och man stolt ver det man presterar, vilket synliggrs under samtal, lrande
besk och via dokumentation.
Detta leder i sin tur fram till att man:
-Vgar utmana varandra mer och stlla frgorSom nmnts ovan har man kommit varandra nrmare, en kad trygghet i lrgrupperna ochman vgar utmana varandra mer med klargrande och konstruktiva frgor som anger en
riktning framt.
Pedagoger beskriver hur de ibland har varit oense t.ex. nr det gller samsyn kring om elevers
delaktighet behver utvecklas eller om de redan r delaktiga:
Det lrde oss att vi ibland behver omformulera frgan fr att motivera en frndring.
Ett konkret resultat r att man vgar vara mer sjlvkritisk och ge kritik till sina kollegor.
Vi vgar prova nya arbetsstt
Vi r inte rdda fr att misslyckas.
Vga misslyckas och vga lyckas
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
42/128
'"
Praktiken: Utveckling av pedagogisk verksamhet (struktur- och processkvalitet)
Resultat kan ses enligt ovan nr det gller att kvalitetsnivn har hjts avseende ledning och
professionsutveckling. Hur ser det d ut nr det gller utveckling av den pedagogiska
praktiken i barn- och elevgrupper? En utmaning som har identifierats redan under projektets
frsta r har handlat om i hur hg grad arbetet i processgrupper/lrgrupper pverkar arbetet i
barn-/elevgrupper.
Nedan ges exempel p resultat utifrn vad enheterna berttar kring fljande ml:
-kat barn- och elevinflytandeUnder det frsta ret av projektet konstaterades att barn och elevers tankar fngades in p
olika stt genom filmade intervjuer och enktunderskningar.P ngra skolor ochfrskolor hade barn och elever involverats i arbetet med att dokumentera. Exempelvis hade
tv enheter pbrjat arbeten som liknar arbetssttet PhotoVoicevilket innebar att barn sjlva
tog bilder med iPad. Drefter berttade barnen om vad de tnkte och knde i relation till densituation som bilderna visade. GoPro kameror som pedagoger burit p huvudet d
verksamheten varit igng har givit dem std i att se olika lraktiviteter med barnens gon.I frskolan reflekterade pedagogerna kring vilka barn som har inflytande. Exempelvis
anvndes GoPro kameror fr att analysera barns talutrymme i matsituationen.
Genom att se p filmen kunde man konstatera att barnen hade ftt olika mycket talutrymme.
Inom frskolan upptckte man att barns inflytande mest fanns i den fria leken och nstan
inget i den styrda leken. Detta ville man frndra vilket har gjorts under projektets andra r.
Ml p gruppnivStrukturer/resurser:
Organisera lraktiviteter/undervisningen med hjlp av tillgngliga resurser (inkl.barn/elever som resurser).
Process:
-Barn- och elevinflytande: Arbetsstt som tar tillvara barn/elevers sikter och lter det
pverka utveckling av verksamheten.
- Utveckling inom omrdet Universal design for learning fr att bredda design av
lrmiljn.
-Formativa arbetsstt som utvecklar frstelse fr bde gruppen och varje individ.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
43/128
'#
Barnens delaktighet har kat nr de ges tolkningsutrymme i lraktiviteter:
Inflytande tolkade man frst som fri lek, men nu innefattas alla delar i verksamheten
Pedagoger i frskolan har brjat lyssna in barnens tankar vid planering av verksamheten. Ettexempel r att barn intervjuades fr att vara med och pverka uppbyggnad av en atelj.
Personalen har kritiskt granskat sin frmga attaktivt lyssnap barnen just in time. Fratt utvrdera detta s hade pedagogerna prlor i sin ena ficka p klderna och fr varje gng
man bemtte ett barn med aktivt lyssnande s flyttade man en prla till en annan ficka p sina
klder. Detta ledde till att man noterade hur mnga gnger som man hade varit aktivt
lyssnande och p s stt blev man mer medveten om sitt eget agerande. Man frgade sigocks varfr och nr man sger nej till barnen:
Vill barnen leka p taket s blir det nej, men vad r det barnen frgar om,
r det att komma upp i luften, se himlen,kan vi gra p ngot annat stt fr att tillmtesg barnen?
Alla har dock inte varit positivatill barnens reella inflytande utan detta ifrgasattes i brjanav en del av personalen:
ska de f gra som de villellerska vi inte stta grnser lngre.
Pedagog
Pedagogerna konstaterar att:
Man har inte helt samsyn kring vad barnen kan och br vara delaktiga i.
Ytterligare effekter av barnens inflytande r att man utgtt ifrn barnens intressenochskapat mindre grupper fr olika aktiviteter t.ex. arbete med konstruktion. Barnens tankar
om detta har dokumenterats i text och bild.
Inom skolan nmns att en del personal uppfattade det som att eleverna redan hade inflytande,
men man funderade p hur eleverna skulle bli medvetna om sitt reella inflytande s att de
sjlva kunde knna delaktighet. Bland annat berttar man vid en skola att tidigare varelevrdet i fokus fr elevinflytande, men nu har man via sin nya organisation kontinuerligt
brjat lyssna in elever genom en arbetsgng med dialogkedja frn ledningsgrupp viaprocessgrupper/arbetslag till elever och tillbaka igen.Skolan beskriver ocks att elevernatas med i olika utvrderingsprocesser. Arbetet har lett till en hgre medvetenhet attinvolvera eleverna och ta vara p deras sikter fr att utveckla verksamheten.
Ett exempel bland fritidspedagoger r att de arbetade fram en planering kring delaktighet och
inflytande som utgick ifrn LGR 11, avsnittet om Normer och vrden fr att frmja barnens
inflytande under fritidsverksamheten. Ett annat exempel r hur eleverna fick mjlighet att
arrangera en grdsfest/marknad dr de planerade och genomfrde olika aktiviteter.
7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)
44/128
''
Elever som har arbetat med genrepedagogik och skapande av multimodala texter i form av e-
bcker som publiceras i ett e-bibliotek, fick under projektets frsta r uttrycka sig kring
skolans arbetsstt. Exempel p elevkommentarer kan hras i en film som finns p projektets
webbsida.
17
En skola genomfrde en enktunderskning under frsta projektret riktad till elever i k 4 fr
att hra deras sikter om den nya organisationen med mentorskap. Enkten handlade om
elevernas syn p den nya organisationen med mentorskap18:
"Det knns som om man fr lrare
som alla tycker att just sina mnen r de roligaste
och d blir lektionerna roligare"
Elev
Mentorerna anvnder loggbcker dr elever varje vecka fr uttrycka sina tankar om sinsituation i skolan.
Olika verktyg har enligt ovan anvnds fr att frmja barn och elevers inflytande. Ytterligare
kan nmnas lrplattformen Unikumsom anvnds av samtliga enheter.Med hjlp av Unikum fr eleverna bland annat std med att lrandet synliggrs, att stta ord
p sitt eget lrande och f frstelse fr betygen, sger pedagoger. Det har lett till att eleverna
reflekterar mer kring sitt eget lrande och vad de har behov av att utveckla, vilket