InVästs slutkonferens- Resultat, lärdomar och goda exempel från sfi i Västsverige

Göteborg, 2019-05-21

Vi är 450 personer från 74 verksamheter/organisationer i 34 kommuner!

Vi är bland annat• 280 lärare, 50 rektorer/utbildningsledare, 4 studie- och

yrkesvägledare, 4 administratörer och20 studiehandledare/modersmålsstödjare. • 10 representanter från förvaltning, 7 representanter från

universitet/högskola, 1 undervisningsråd från Skolverket och 1 sekreterare från den statliga utredningen om sfi.

Vilka är vi här?

Program för förmiddagenModerator: Sofia Reimer, InVäst Göteborgsregionen

9.00-9.30 InledningSofia Reimer, projektledare, InVäst GöteborgsregionenHelene Odenjung, ordförande Utbildningsgruppen, Göteborgsregionen

9.30-10.15 InVäst 2016-2019 – resultat, framgångsrika arbetssätt och lärdomarAmir Fikic, Jenny Hostetter, Sofia Reimer InVästGöteborgsregionen

10.15-10.45 Paus med kaffe10.45-11.15 InVäst 2016-2019, forts.

11.15-12.00 Undervisning med utgångspunkt i elevernas intressen, förutsättning och målMalin Dahlström, Stockholms Universitet

12.00-13.00 Lunch

InVäst- snabbversionen

www.grint.se

Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av Europeiska socialfonden, 2016-2019

Göteborgsregionen är projektägare, bedrivs i samarbete med Halmstad kommun och Skaraborgs kommunalförbund

Består av tre delprojekt: • Kvalitetsutveckling av sfi• Kunskapsbedömning inför placering i gymnasieskola• Möten för bättre mottagande

InVäst i korthet

InVäst i siffror

• 46 sfi-verksamheter• Drygt 700 anställda inom sfi• Från 25 kommuner• Kommunala och upphandlade

verksamheter, folkhögskolor

”Det som vi sagt här… Vi vill gärna att det förmedlas.”/sfi-elev i GRINT-kartläggningen

Helene OdenjungOrdförande UtbildningsgruppenGöteborgsregionen

InVäst 2016-2019Resultat, framgångsrika arbetssätt och lärdomar

Inledning

”Vi har fått med oss många nya tankar när det gäller att utgå från elevens behov, det vill säga vad de behöver kunna för att komma in i det svenska samhället och snabbt få arbete (…) samt att ta vara på de kunskaper eleverna har med sig. Utifrån denna information utarbetar vi våra lärandemål.”/deltagande sfi-arbetslag

Samma mål, olika sätt att nå dit

• Fokus på digitalisering• Nätverksträffar i

kommunkluster för sfi-personal• Utvecklingsarbete lokalt

Samma mål, olika sätt att nå dit

• Modulträffar för sfi-personal, tex:• Språkutvecklande

arbetssätt• Digitalisering• Yrkesinriktad sfi

• Rektorsnätverk med fokus på systematiskt kvalitetsarbete• Processtöd lokalt i

verksamheterna

Samma mål, olika sätt att nå dit

• Processtöd lokalt i verksamheterna utifrån identifierade utvecklingsbehov• Nätverk för rektorer och

skolledare på sfi• Utbildningsserie för

yrkesutbildningar med språkstöd

Gemensamma utgångspunkter• Kollegialt lärande

• Utveckla verksamheterna

• Stärka medarbetarnas kompetens

Deltagande rektor och lärare Partille vuxenutbildning. Foto: Göteborgsregionen.

… och allt ska syfta till att stärka nyanländas möjligheter!

Kontexten

(Nationell statistik från Skolverket 2018a, Skolverket 2018b)

Lägst skolpeng per elev av alla

skolformer

Antalet elever ökar, spridning i

elevernas utbildningsnivå

71 % av sfi-lärarna har pedagogisk

högskoleexamen

37 % av sfi-lärarna är

behöriga att undervisa på sfi

Saknas lärarutbildning

för undervisning av

vuxna

Resultat från projektet

• 80 procent uppger att de fått bättre redskap för att genomföra sitt arbete

• 68 procent uppger att de fått bättre redskap för att möta elever utifrån deras individuella förutsättningar

(Serus, maj 2019)

Hur har personalen stärkts i fråga om att möta eleverna?

”Jag fick inspiration till att arbeta mer med bilder och foton, mer praktiska moment och göra eleverna mer kommunikativa.”/ Lärare

”Eftersom vi har fått ettgemensamt synsätt på hur vi skaarbeta, delar vi också med oss merav våra resultat i klassrummet ochger varandra tips.”/Lärare

• Didaktiska verktyg för att utveckla undervisningen

• Metoder för att observera och utvärdera elevens lärande

• Större förståelse för vikten av samarbete (sfi-lärare och studiehandledare/språk- och yrkeslärare)

• Större samsyn kring uppdraget

Hur har personalen stärkts i fråga om att möta eleverna?

Didaktiska verktyg för att utveckla undervisningen

Större förståelse för vikten av samarbete

Deltagande studie-handledare, lärare, elever ABF Vux, Folkuniversitet och GTC. Foto: Göteborgs-regionen.

”Samarbete mellan språk- och yrkeslärare har stärkts mycket i vår verksamhet. (..) Som yrkeslärare tänker jag mycket mer på hur språket används under mina lektioner.”/Lärare

Större förståelse för vikten av samarbete”Många nya och värdefulla tankar och konkreta tips på hur jag och även arbetslaget kan utvecklas tillsammans. Nya arbetssätt. Användning av digitala verktyg som förtydligar innehållet för elever och lärare, när man filmar eller observerar varandra i olika lärandesituationer.”/Lärare

80 procent uppger att InVäst-insatsen kommer stärka kvaliteten i verksamheten. Flertalet verksamheter har implementerat arbetssätt/modeller/metoder som rör undervisningen.

(Serus, maj 2019)

Hur har verksamheterna utvecklats?

”Det krävs ett ihållande arbete över tid för att implementera systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete och nya arbetssätt. InVäst gav en skjuts i rätt riktning.”/Rektor

Modell för kollegialt lärandeElevens behov

Lärarnas behov

Kunskap/färdigheter

Förändrad undervisning

Effekt på elevernas lärande

(Timperley, 2008)

• Utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet• Stärkt individanpassningen – systematiskt kartläggning av elevernas

behov och mål• Stärkt kollegialt lärandet genom modell för professionell utveckling• Stärkt kvaliteten i undervisningen• Ökat elevdelaktigheten i utformningen av utbildningen

• Stärkt elevernas rättigheter• Undervisningen planeras och utformas tillsammans med eleven• Stärkt digital kompetens • Bedömning kopplad till kunskapskraven

Hur har verksamheterna utvecklats?

Sfiväst – en digital kunskapsresurs

www.sfiväst.se

SlutsatserVilka är förutsättningarna för kvalitet på sfi?

Valda utvecklingsområden

Kollegialt lärande

Digitalisering

Kartläggning SYV

Studiehand-ledning

• Syftet är att vi tillsammans ska kunna se att våra elever blir mer motiverade, gör framsteg och når målen snabbare.

Professionellt kollegialt lärande - några dimensioner

Professionellt kollegialt lärande - exempel på elevbehov”Våra elever behöver utveckla förmågan att tala svenska i olika situationer”

• Kommunikation i möte med arbetsmarknad/samhälle

• Skriftlig produktion• Elevautonomi/studieteknik• Agera på lärarens feedback• Läsförståelse• Att avtala tid med tolk

Deltagande lärare och elever ABF Vux. Foto: Göteborgsregionen.

• Syftet är att vi tillsammans ska kunna se att våra elever blir mer motiverade, gör framsteg och når målen snabbare.• Prövande och utvärderande arbetssätt

Professionellt kollegialt lärande - några dimensioner

• Syftet är att vi tillsammans ska kunna se att våra elever blir mer motiverade, gör framsteg och når målen snabbare.• Utgångspunkt i elevbehov• Prövande och utvärderande arbetssätt• Frivillighet i deltagande är inte en framgångsfaktor• Att vi kognitivt/teoretiskt lär oss modeller och teorier är inte

tillräckligt. Aktivt, känslomässigt, praktiskt engagemang krävs också.• Aktivt ledarskap – deltagande och lärande

Professionellt kollegialt lärande - några dimensioner

Samsyn och kvalitetsutveckling genom hela styrkedjan

vv

Stat/SkolverkLagstiftande nivå

Nämnd/förvaltningHuvudmannanivå

Rektor Pedagogisk ledningsnivå

LärareUndervisningsnivå

EleverLärandenivå

Exempel: kvalitativ, individanpassad undervisning

”Undervisningen ej individanpassad”

Fokus på grundskolans statistikEj stöd/krav på redovisa utvecklingIsp = en skrivbordsprodukt

Bristande uppföljning på elevers progressionInga rutiner för elevkartläggningsarbetet

Utmaningar utan stöd/tid/relevanta mötenSvårt följa upp undervisningens resultatIngen systematisk uppföljning/kartläggning

Låg grad av elevdelaktighetLiten individuell uppföljningKartläggning/studieplan märks inte

ElevdelaktighetBehov/erfarenhet –undervisning/APL – mål

Förutsättningar för utvecklingTid/ramar för elevdialog inför undervisningsplanering

Efterfrågar utvecklingsprocesser Följer upp statistiken med analys

Pedagogiska samtal utifrån kartlagda utvecklingsbehovUppföljning i god tid vid bristande progression

vv

Stat/SkolverkLagstiftande nivå

Nämnd/förvaltningHuvudmannanivå

Rektor Pedagogisk ledningsnivå

LärareUndervisningsnivå

EleverLärandenivå

Exempel: kvalitativ, individanpassad undervisning

”Undervisningen ej individanpassad”

Bristande samverkan med af/etablering

Bristande struktur för introduktion av nya elever

Svårt följa upp undervisningens resultat pgakontinuerlig antagning + brist på elevkontinuitet

Splittrad lärandesituationDelaktighetFöljer undervisningsplaneringen

Kontinuitet med elevernaFöljer elevernas lärande

Samverkan kring elevers hela lärandesituation

Tydlig struktur för intro

vv

Stat/SkolverkLagstiftande nivå

Nämnd/förvaltningHuvudmannanivå

Rektor Pedagogisk ledningsnivå

LärareUndervisningsnivå

EleverLärandenivå

Exempel: kvalitativ bedömning

AB

GDen genomförda läroplanen

Den bedömda läroplanen

Åsa Hirsh Den avsedda läroplanen

Exempel: kvalitativ bedömning

ABG

Åsa Hirsh

Den genomförda läroplanen

Den bedömda läroplanen

Den avsedda läroplanen

Exempel: kvalitativ bedömning

NP-statistik samlas in utan analysÅterkoppling endast vid avbrott/överklagan

Elevfrågor/klagomål kring NPEndast NP-statistik begärs inElevers bristande progression upptäcks försent

NP-betyg = kursbetygSvårigheter att förklara kraven för elever

Nationella prov (NP) som examensprovInte samsyn med lärare om sin nivå

Vet sitt behov av mer lärandeSamsyn med lärare om nivå

Sätter upp och bedömer utifrån lärandemål som eleverna förstår/har behov av

Efterfrågar underlag om elev-och utvecklingsbehovUppföljning på lång sikt

Leder lärares lärande kring undervisning/bedömningEfterfrågar lärandemålAgerar vid bristande progression

Nuvarande NP/individanpassning?Implementering/uppföljning?

”Inte examensprov”

Stat/SkolverkLagstiftande nivå

Nämnd/förvaltningHuvudmannanivå

Rektor Pedagogisk ledningsnivå

LärareUndervisningsnivå

EleverLärandenivå

Samsyn och kvalitetsutveckling genom hela styrkedjan

Stat/SkolverkLagstiftande nivå

Nämnd/förvaltningHuvudmannanivå

Rektor Pedagogisk ledningsnivå

LärareUndervisningsnivå

EleverLärandenivå

• Strukturer för professionellt och hållbart kollegialt lärande • Samsyn och kvalitetsutveckling

genom hela styrkedjan

Två slutsatser om förutsättningar för kvalitet på sfi

SlutsatserEtt lyckat utvecklingsarbete – hur får vi till det?

(Serus, maj 2019)

Framgångsfaktorer för ett lyckat utvecklingsarbete

Externt processtöd

Utgångspunkt i verksamhetens och elevernas behov

Insatsens omfattning – det krävs lång tid och kontinuitet i arbetet

• Elevens lärande i centrum• Aktiva pedagogiska ledare• Avsatt tid, anpassade

mötesformer• Allas aktiva engagemang• Samarbete och tydlig

rollfördelning• Kontinuerlig uppföljning

och dokumentation

Fler faktorer för ett lyckat utvecklingsarbete

Deltagande utbildningsledare och lärare GTC. Foto: Göteborgsregionen.

SlutsatserIdentifierade behov

Identifierade behov- på verksamhets- och systemnivå• Samverkan som utmanar

budgetstuprör och statliga, kommunala, inomkommunala gränseroch uppdrag• helhetsupplägg för elever i grundläggande

litteracitetsträning• undvika konkurrens om elevers tid och stärka

elevdelaktigheten kring lärandesituationen• användbar och meningsfull Individuell

studieplan

Identifierade behov- på verksamhets- och systemnivå• Samarbete inom sfi-verksamheter

mellan de olika rollerna• språk- och yrkeslärare• klassrum/VFL/praktik/APL• syv• samarbete för studiehandledning

Identifierade behov- på verksamhets- och systemnivå

• Utvärdering av kontinuerlig antagning och olika introupplägg i förhållande till undervisningskvalitet• Utvärdering NP:s former och användning i förhållande

till kravet på individanpassad undervisning

Identifierade behov- på verksamhets- och systemnivå• Fortsatt utveckling av

kvalitetsarbete i hela styrkedjan: • Huvudmans och rektors olika ansvarsfält

tydliggörs• Elevernas röster och lärande i

kvalitetsarbetet

• Stöd till rektor/utbildningsledare: • pedagogiskt

ledningsarbete/implementering

Identifierade behov- på verksamhets- och systemnivå• Fortsatt utveckling av

kvalitetsarbete i hela styrkedjan: • Huvudmans och rektors olika ansvarsfält

tydliggörs• Elevernas röster och lärande i

kvalitetsarbetet

• Stöd till rektor/utbildningsledare: • pedagogiskt

ledningsarbete/implementering

• Samverkan som trotsar budgetstuprör och statliga/kommunala/inomkommunala gränser/uppdrag. • Helhetssyn på elevers tid/lärande, t ex helhetsupplägg för elever

i grundläggande litteracitet med etablering/sfi.• Samverkan kring en användbar och meningsfull indiv. studieplan

• Samarbete inom sfi-verksamheter över de olika rollerna. • Helhetssyn på elevens lärande VFL/APL-yrkesämne-språk• Kartläggning och syv inom undervisningsuppdraget• Studiehandledning på modersmål/lärare

• Tydliggöra förstelärarnas roll

Identifierade behovLäs mer på Sfiväst.se

www.sfivast.se/arbetslag/yrke/film

”Det är lite coolt och lite häftigt”

KontaktAmir Fikic, processledare

amir.fikic@goteborgsregionen.se

Jenny Hostetter, processledare

Jenny.hostetter@goteborgsregionen.se

Sofia Reimer, projektledare

sofia.reimer@goteborgsregionen.se

Läs merwww.goteborgsregionen.se/invast

www.sfiväst.se