Etnoastronomi

20131001

Grekland

Sommarstjärnor,

till exempel Svanen Vinterstjärnor,

till exempel Orion

Vi ser olika stjärnor olika tider på året

Ett varv för jorden definierar året

Strålning med mer energi än det synliga ljuset Strålning med mindre energi än det synliga ljuset

Endast strålning i det optiska fönstret och i radiofönstret passerar genom jordens atmosfär

Sirius i Stora Hunden ligger närmast av de kvällsstjärnor vi ser från Sverige, 8.6 ljusår

VINTERGATAN

Här är vi Solen

ANDROMEDAGALAXEN

Hubbleteleskopet

Aristoteles (384-322 f Kr) • Jord • Vatten • Luft • Eld plus • Eter

Grekernas geocentriska världsbild under 2000 år

Ur Schedelsche Weltchronik 1493

Europa och tjuren, Stora Torg, Halmstad Poseidon, Götaplatsen, Göteborg

Carl Milles (1875 – 1955)

Uranometria 1603, Johannes Bayer (1572 – 1625)

Callisto, Stora Björnen

Galileo Galilei såg

fyra månar runt Jupiter

i sitt teleskop

januari 1610

Io

Europa

Ganymedes

Callisto

Io Europa

Callisto Ganymedes

Sonden Galileo vid Europa

Andreas Cellarius, Harmonia Macrocosmica, 1660

Andreas Cellarius, Harmonia Macrocosmica, 1660

Helios

Trundholmsvagnen, Solvagnen

Nationalmuseum i Köpenhamn

National Gallery of Art, Washington

The Fall of Phaeton, Sir Peter Paul Rubens (1577-1640)

SAASTEC 2002

Månen

Merkurius Venus

Solen

Mars

Jupiter

Saturnus

Geocentrisk

SAASTEC 2002

Månen

Merkurius Venus

Mars

Jupiter

Saturnus

Heliocentrisk

Några viktiga gudar

Grekiska Romerska

Zeus Jupiter den högste guden Hera Juno Zeus maka, beskyddade äktenskapet Hermes Merkurius gudarnas snabbfotade budbärare Poseidon Neptunus havets gud Afrodite Venus kärlekens och skönhetens gudinna Ares Mars krigets gud Hades Pluto mörkrets och underjordens gud Helios Apollo/Sol ljusets gud Selene Diana/Luna mångudinnan Kronos Saturnus tidens gud Uranos Uranus himlens gud

(1930-2006)

(1781)

(1846)

SAASTEC 2002

Merkurius

Venus

Jorden

Mars Jupiter

Saturnus

Uranus

Neptunus Pluto

Solen – Söndag – Sunday - Dimanche

Månen – Måndag – Monday -Lundi

Mars – Tisdag – Tyrs dag – Tuesday - Mardi

Merkurius–Onsdag–Odens dag-Wednesday-Mercredi

Jupiter – Torsdag – Tors dag -Thursday - Jeudi

Venus – Fredag – Frejas dag - Friday - Vendredi

Saturnus – Lördag – lögardagen – Saturday -Samedi

Mars – krigets gud (krigets budbärare)

Venus – skönhetens och kärlekens gudinna (fredens budbärare)

Merkurius – den snabbfotade budbärarens gud (den bevingade budbäraren)

Jupiter – himmelens och jordens herre (glädjens budbärare)

Saturnus – Jupiters far (ålderdomens budbärare)

Uranus – Saturnus far (magikern, trollkarlen)

Neptunus – havsguden (mystikern)

Planeterna av Gustav Holst

Precession

Polaxeln “wobblar”

ett varv på 25 800 år.

Precessionen får polaxeln att peka i olika riktningar på stjärnhimlen

Olika ”polstjärnor”

pga precessionen Thuban i Draken 2 000 f Kr

Dagens polstjärna och om 26 000 år igen

Deneb i Svanen om 7 000 år.

Vega i Lyran om 13 000 år

Den blåprickade linjen markerar Polcirkeln

Ekliptikan är den bana på himlen som solen ser ut att flytta sig utmed under året. Egentligen markerar den jordens bana runt solen. Solen ser ut att flytta sig bland de stjärnbilder som ingår i zodiakens djurkrets. Även månen och planeterna ser ut att flytta sig utmed ekliptikan. Himmelsekvatorn är projektionen av jordens ekvator på himlen, och den utgör gränsen mellan norra och södra stjärnhimlen. Skärningspunkterna mellan himmelsekvatorn och ekliptikan markerar vårdagjämning och höstdagjämning.

SHP

I vår tid syns solen i Fiskarna den 21 mars, vårdagjämning

Solen syntes i Väduren vid vårdagjämning på grekernas tid

Solen syntes med Oxen bakom sig, ”i Oxen”, vid vårdagjämning på egypternas tid

Om ytterligare några hundra år syns solen i Vattumannen, ”The Age of Aquarius”

Farnese Atlas

Arkeologiska museet Neapel