Post on 21-Oct-2020
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Effekten av massagebehandling vid
hypertoni
En litteraturstudie
Författare Handledare
Anna Johansson Harriet Marnell
Carolina Leopoldson
Examinator
Clara Aarts
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
VT 2012
i
SAMMANFATTNING
Syfte: Syftet är att genom en litteraturstudie utvärdera effekten av olika massagebehandlingar
vid hypertoni.
Metod: Litteraturstudie av 10 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet massage och dess
effekter på blodtrycket. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med
sökorden ”massage therapy”, ”effects” och ”blood pressure”.
Resultat: Resultaten av studierna visade att massagebehandling hade en positiv effekt när det
gällde att sänka blodtryck. Detta kunde förklaras med att deltagarna som undersöktes slappnade
av i större utsträckning och hade en ökad aktivitet av parasympatikus samt minskad utsöndring
av stresshormon. Studierna är inte överens om vilken form av massagebehandling som är mest
effektiv för att sänka blodtrycket och det är inte heller säkerställt hur länge effekten kan kvarstå.
Slutsats: Massage ses vanligen som en terapeutisk gren utan vetenskaplig grund. Det finns
evidens som tyder på att massagebehandling är en effektiv behandling för att sänka blodtryck.
Studierna visar att olika massageformer påverkar blodtrycket på olika sätt. För att avgöra om
massagebehandling kan användas som ett komplement till läkemedelsbehandlingen vid
hypertoni och vilken form av massage som är mest effektiv behövs dock en större randomiserad
kontrollerad studie.
Nyckelord: Massage therapy, effects, blood pressure, hypertension
ABSTRACT
Aim: The aim is to create a review that examines different forms of massage therapy and their
effects on hypertension.
Method: Literature review of 10 scientific articles on the subject of massage and its effects on
blood pressure. The literature searches were made with PubMed and Cinahl using the keywords
"massage therapy", "effects" and "blood pressure".
Results: The articles showed that massage had a positive effect in lowering blood pressure. This
could be explained by greater extent of relaxation in the participants investigated and an
increased activity of parasympaticus and reduced secretion of stress hormones. The articles do
not agree on what form of massage therapy is most effective in lowering blood pressure and it is
uncertain for how long the effect can remain.
ii
Conclusion: Massage is usually seen as a treatment without scientific basis. There is evidence
that suggests that massage therapy is an effective treatment for lowering blood pressure. The
articles show that different forms of massage effect blood pressure in various ways. However, a
larger randomized controlled trial is needed to determine whether massage therapy can be used
as a complement to medical treatment for hypertension and what form of massage is the most
effective.
Keywords: Massage therapy, effects, blood pressure, hypertension
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ................................................................................................................................. 1
Blodtryckets fysiologi ........................................................................................................................ 1
Hypertoni ........................................................................................................................................... 1
Massage och dess fysiologi ................................................................................................................ 2
Problemformulering ........................................................................................................................... 3
Syfte .................................................................................................................................................. 4
Frågeställningar ................................................................................................................................. 4
METOD ................................................................................................................................................ 4
Design................................................................................................................................................ 4
Urval .................................................................................................................................................. 4
Datainsamlingsmetod ......................................................................................................................... 4
Tillvägagångssätt ............................................................................................................................... 4
Etiska överväganden .......................................................................................................................... 5
Bearbetning och analys ...................................................................................................................... 5
RESULTAT .......................................................................................................................................... 7
Djup vävnadsmassage ........................................................................................................................ 7
Massagebehandling och muskelavslappning ....................................................................................... 7
Myofacial triggerpunktsmassage ........................................................................................................ 8
Klassisk svensk massage och Thaimassage ........................................................................................ 9
Ryggmassage ..................................................................................................................................... 9
Sex olika massagebehandlingar ........................................................................................................ 10
Klassisk svensk massage .................................................................................................................. 11
Aromaterapi med massage ............................................................................................................... 12
Lätt ryggmassage ............................................................................................................................. 12
Ansiktsmassage och fotmassage ....................................................................................................... 13
DISKUSSION ..................................................................................................................................... 14
Sammanfattning av huvudresultatet .................................................................................................. 14
Kvalitetsbedömning av de tio artiklarna ........................................................................................... 15
Resultatdiskussion ............................................................................................................................ 20
Metoddiskussion .............................................................................................................................. 22
Kliniska ........................................................................................................................................... 23
Slutsats ............................................................................................................................................ 23
REFERENSER .................................................................................................................................... 24
Bilaga 1 ............................................................................................................................................... 28
1
INTRODUKTION
Blodtryck är den kraft blodet utövar mot artärernas väggar på väg från hjärtat ut i kroppen.
Blodtrycket kan förändras många gånger under dagen beroende på vilket stimuli
signalreceptorerna får (Ulbricht, 2010). Enligt Warren (2008) bestäms blodtrycket av hjärtats
kontraktionskraft och det motstånd som blodet möter i kärlen. Blodtrycket blir högre med åldern,
vilket är en normal åldersförändring då kärlen har blivit mindre elastiska och stelare på grund av
ateroskleros. När blodtrycket är för högt under en längre tid definieras tillståndet som hypertoni
(Friskvårdsgruppen, 2012). Om blodtrycket är för högt ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt,
stroke eller njursvikt (Warren, 2008; Ulbricht, 2010).
Blodtryckets fysiologi
Kroppens blodtryck regleras främst genom två system: renin- och angiotensinsystemet (RAS)
och det autonoma nervsystemet. RAS reglerar främst genom att kontrollera mängden vätska som
cirkulerar i blodbanan genom att öka eller minska utsöndringen av vätska genom njurarna (Sains,
2011). Det autonoma nervsystemet reglerar blodtrycket genom tryckkänsliga receptorer,
baroreceptorer, i aorta och de stora halsartärerna. Dessa receptorer reagerar på tänjning av
kärlväggen och signalerar till centrala nervsystemet att öka eller minska effekten av det
parasympatiska nervsystemet (parasympatikus) (Friskvårdsgruppen, 2012). Vid en minskad
aktivitet av parasympatikus ökar det sympatiska påslaget som gör att arteriolerna kontraheras
och det perifiera motståndet ökar. Detta leder till att hjärtfrekvensen och blodtrycket stiger. Vid
en ökad effekt av parasympatikus fokuserar kroppen på att vila, återhämta sig och på
återuppbyggnad. Detta minskar både hjärtfrekvensen och blodtrycket (Granath, 2006).
Parasympatikus dilaterar inte arteriolerna utan deras storlek ökar när effekten av sympatikus
avtar (Friskvårdsgruppen, 2012).
Hypertoni
Enligt Sains (2011) är hypertoni ett vanligt tillstånd där prevalensen ökar. Arvsanlag, ålder,
stress, övervikt, rökning, stor alkoholkonsumtion, stort intag av fett och salt i kosten samt brist
på motion är bidragande orsaker till hypertoni (Areklett, Knai & Hansen, 2002). Högt blodtryck
ger i sig inga symtom såvida det inte är onormalt högt för individen, men om det inte behandlas
kan det skapa svikt i andra organsystem. Det utgör även en stor risk att drabbas av andra
kardiovaskulära sjukdomar, framförallt i kombination med högt kolesterolvärde, rökning,
2
diabetes eller hög ålder. Hypertoni upptäcks främst vid regelbundna kontroller (Areklett, Knai &
Hansen, 2002; Sains, 2011; Ulbricht, 2010; Warren, 2008).
I Sverige uppgår förekomsten av hypertoni till 1,8 miljoner människor, eller 27 % av den vuxna
befolkningen (20 år och äldre) enligt en rapport från Statens Beredning för Medicinsk
Utvärdering (SBU, 2004). Hypertoni har då definierats som ett blodtryck överstigande 140/90
mmHg. Enligt Grefberg (2007) klassas hypertoni som en folksjukdom i Sverige och är den
vanligaste orsaken till långvarig medicinering. Detta medför höga kostnader för samhället. Av
alla diagnosticerade fall av hypertoni är det endast 50 % som erhåller behandling. Sains (2011)
menar att personer med hypertoni och högt blodtryck skulle gynnas av att ändra sin livsstil. En
hälsosam diet och regelbunden träning har visat sig minska blodtrycket vilket kan vara
avgörande för att slippa en lång farmakologisk behandling.
Enligt Gadde (2011) förknippas hypertoni med oro, stress och förhöjda halter av stresshormoner
som t.ex. kortisol, vilket ökar aktiviteten av det sympatiska nervsystemet. Studier har enligt
författaren visat att massage sänker halten av kortisol i blodet, vilket i sin tur kan sänka
blodtrycket. Vid beröring av huden aktiveras parasympatikus och frisättningen av
stressreducerande hormon stimuleras. Reaktionen blir att halter av stresshormon minskar och
hjärtfrekvens och blodtryck sjunker.
Massage och dess fysiologi
Massage är ett franskt ord som har sitt ursprung i både arabiskan (mass – att trycka) och
grekiskan (masso – jag knådar). Syftet med massage är att genom tryck på olika sätt bearbeta och
behandla kroppens mjuka vävnader, vanligtvis med händerna som arbetsredskap. Effekterna av
massage är bland annat ökat lymfflöde och blodcirkulation, motverkande av sammanväxningar
och knutor i muskulatur samt påverkad hormonutsöndring (Alternativmedicin, 2012).
Massage ses vanligen som en terapeutisk gren utan vetenskaplig grund. Massage påverkar det
autonoma och somatiska nervsystemet och har därigenom effekt på det arteriella- och det
venösa blodflödet. Blodkärlen dilateras och området som masseras får en ökad genomblödning.
Det ökar även hjärtminutvolymen och det venösa återflödet till hjärtat. Hur långvariga effekterna
är beror på vilken typ av massage som ges. Längst effekt har kraftfull massage som i större
utsträckning påverkar muskulaturen (Goats, 1994).
3
Svensk klassisk massage fokuserar på muskelavslappning och används ofta för att minska stress
eller efter fysisk aktivitet. Enligt författaren har det gjorts flera små studier för att undersöka de
terapeutiska effekterna av massage vid olika hälsotillstånd. De huvudsakliga effekterna av den
svenska massagen som dokumenterats är minskad koncentration av kortisol och kreatinkinaser,
ökat antal immunfaktorer såsom NK- celler och neutrofiler, stressreduktion, bättre sömnkvalitet,
sundare livsvanor och förbättrad livskvalitet (Patterson, Maurer, Adler & Avins, 2008).
Massagens effekter undersöktes i en studie av Ahles et al. (1999). Resultatet visade att
undersökningsgruppen efter behandlingarna hade ett reducerat diastoliskt blodtryck, illamående
samt psykiska symtom såsom oro, ångest, depression och nedsatt stämningsläge. Detta bekräftas
även av Post- White et al. (2009) som menar att massage kan ge lägre hjärt- och
andningsfrekvens, vilket gör att patienterna känner sig mer avslappnade och upplever att de har
ett förbättrat allmäntillstånd. De positiva effekterna av massage kunde enligt majoriteten av
deltagarna hålla i sig i flera timmar och i vissa fall hela dagar. Post- White et al. (2003) visade
även att både massagebehandlingar och beröring medför ett lugnare allmäntillstånd, bättre humör
samt reducerad smärta och cancerrelaterad fatigue. Man konstaterade också att blodtryck,
andnings- och hjärtfrekvens sjunkit efter massagebehandling.
Enligt Friskvårdsgruppen (2012) ökar aktiveringen av det parasympatiska nervsystemet och
sympatikusaktiviteten sänks vid massagebehandling. De menar även att studier har visat att
behandlingen ger en sänkning av vitalparametrarna, såsom hjärtfrekvens och blodtryck. Ökad
frisättning av hormonet oxytocin tros också kunna ge en sänkning av blodtrycket. Ulbricht
(2010) beskriver att det finns tidiga studier som visar på att massage kan minska blodtrycket hos
personer med hypertoni men skriver att det inte ska vara ett substitut till mer beprövade
behandlingar.
Problemformulering
Hypertoni är idag en folksjukdom i Sverige och kräver stora resurser från samhället på grund av
följdsjukdomar och behandling (Grefberg, 2007). Att undersöka om massage är en effektiv
behandling vid hypertoni kan leda till att främja patientens hälsa och välbefinnande. Även
kostnader för samhället och belastningen på vården reduceras. Inga litteraturöversikter finns
inom området hypertoni och massage i The Cochrane Library.
4
Syfte
Syftet är att genom en litteraturstudie utvärdera effekten av olika massagebehandlingar på
blodtrycket och vid hypertoni.
Frågeställningar
Vilken effekt har massage på hypertoni?
Skiljer sig olika typer av massage i effekt på blodtrycket?
METOD
Design
Litteraturstudie.
Urval
Kriterier för de valda artiklarna var att de skulle vara skrivna på engelska samt vara utförda med
hänsyn till de etiska överväganden beskrivna under rubriken med samma namn. Dessa kriterier
valdes då majoriteten av vetenskapliga artiklar publiceras på det engelska språket, vilket även är
det enda vetenskapliga språk förutom svenska som författarna behärskar. De etiska
övervägandena ställde krav på artiklarna att de skulle uppfylla krav på informerat samtycke och
främja hälsa, vara av hög kvalitet med resultat som kan granskas kritiskt. Studierna utfördes på
människor och bör därför uppfylla detta för att respektera människovärdet och autonomin. I
litteraturstudien beräknades 10-15 stycken artiklar ingå. Randomiserade kontrollerade studier
(RCT) prioriterades i urvalet då dessa har högt bevisvärde.
Datainsamlingsmetod
En litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Psychinfo och
Cinahl. Cinalhl och Pubmed var de enda databaserna med tillfredsställande sökresultat. PubMed
är en omfattande databas inom både medicin och omvårdnad. Cinahl innefattar förutom
omvårdnad även sjukgymnastik och arbetsterapi (Forsberg & Wengström, 2003).
Tillvägagångssätt
En litteratursökning gjordes i databasen PubMed med sökorden ”massage therapy”, ”effects” och
”blood pressure”. Sökresultatet begränsades till artiklar skrivna på engelska och Randomiserade
5
kontrollerade studier. Ingen begränsning gällande publiceringsår gjordes. Detta gav 33 träffar.
Titlar och abstract lästes igenom, varav fem artiklar relevanta för arbetet valdes ut. Ytterligare en
sökning gjordes i databasen PubMed med samma sökord utan limits, vilket gav 204 träffar. Titlar
och relevanta abstract lästes igenom och en artikel valdes ut.
En litteratursökning gjordes även i Cinahl med sökorden ”massage” och ”blood pressure”. Detta
resulterade i 135 träffar. För att begränsa sökningen lades sökordet ”effects” till vilket gav 72
träffar. Titlar och abstract lästes igenom och fyra relevanta artiklar utöver de som hittades i
PubMed valdes ut. Sammanlagt inkluderades 10 artilkar.
Artiklarna som inkluderas undersökte alla på något sätt massagens effekter på blodtrycket.
Bortfallet i sökningarna orsakades av att artiklar som verkade relevanta inte var tillgängliga i
fulltext eller att artiklarnas undersökningsgrupp var mycket liten.
Etiska överväganden
Enligt Forsberg och Wengström (2003) bör etiska överväganden göras angående inkluderade
studiers urval och presentation av resultat vid systematiska litteraturstudier. Studierna som
inkluderas bör därför ha fått tillstånd från en etisk kommitté alternativt gjort noggranna etiska
överväganden. Syftet med den utförda forskningen ska vara att främja god omvårdnad och hälsa
(Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden, 2003). Det är även viktigt att deltagandet
har skett med informerat samtycke och att deltagarna fritt har kunna välja om de velat medverka
eller inte (CODEX, Centrum för forsknings- och bioetik, 2011).
Bearbetning och analys
För att bestämma värdet och kvaliteten på de inkluderade studierna bör man enligt Forsberg och
Wengström (2003) ta hänsyn till publiceringsår, syfte, frågeställningar, design, urval,
mätinstrument, analys och tolkning samt resultatet och dess giltighet. Detta ska göras genom att
ställa dessa frågor:
”Vilket är syftet med undersökningen?
Vilka resultat erhölls?
Är resultaten giltiga?” (Forsberg & Wengström, 2003, s 122)
6
Som komplement till den här värdes- och kvalitetsbedömningen görs en kritisk granskning av
studierna. Den interna validiteten, reliabiliteten och den externa validiteten kontrolleras genom
att identifiera systematiska felkällor och graden av generaliserbarhet samt redovisa metodfel.
Designen hos varje enskild artikel kommer att kvalitetsbedömas som hög (1), medel (2) eller låg
(3) kvalitet. Bedömningen sker efter dessa kriterier:
1) ”RCT
Större väl genomförd multicenterstudie med tydlig beskrivning av studieprotokoll,
material och metoder inklusive behandlingsteknik. Patientmaterialet är tillräckligt stort
för att besvara frågeställningen.
Kvasi-experimentell studie
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt stort patientmaterial och adekvata statistiska
metoder. Reliabilitets och validitetstestade instrument.
Icke-experimentell studie
Stort konsekutivt patientmaterial som är väl beskrivet. Lång uppföljning.
2) RCT
RCT-studie med för få patienter och/ eller för många interventioner, vilket ger otillräcklig
statistisk styrka. Bristfällig materialbeskrivning, stort bortfall av patienter Kvasi-
experimentell studie
Litet patientmaterial, ej reliabilitets och validitetstestade instrument. Tveksamma
statistiska metoder.
Icke- experimentell studie
Begränsat patientmaterial. Otillräckligt beskrivet och analyserat med tveksamma
statistiska metoder.” (Forsberg & Wengström, 2003, s 124)
Studier som inte uppfyller kraven för hög eller medel kvalitet bedöms som låg kvalitet (3)
(Forsberg & Wengström, 2003).
Studierna presenteras i tabellform (se bilaga 1) med hänsyn till författare, publiceringsår, syfte,
design, deltagare, urval, metod, resultat och kvalitet (Forsberg & Wengström, 2003; Axelsson,
2008).
7
RESULTAT
Djup vävnadsmassage
Studien enligt Kaye et. al. (2008) syftar till att undersöka vilken effekt djup vävnadsmassage har
på det systoliska och diastoliska blodtrycket samt på medelartärtrycket. 263 personer med
upplevd muskelspasm eller stelhet anmälde sig frivilligt till studien. Personer med behandlad
hypertoni inkluderades i studien. Studien inleddes med en mätning av blodtrycket och
hjärtfrekvensen med hjälp av en automatisk blodtrycksmätare. Mätningen följdes av 45-60 min
massagebehandling. Direkt efter behandlingen gjordes en ny mätning av blodtrycket och
hjärtfrekvensen. Resultatet som presenterades i studien visade en markant sänkning av
blodtrycket (skillnad systoliskt -10.4 mmHg, diastoliskt -5.3 mmHg), medelartärtrycket (-
7mmHg) och hjärtfrekvensen (-10.8 slag/min). Kaye et. al. menar att deras resultat visade att
djup vävnadsmassage har en signifikant effekt på blodtrycket, både systoliskt och diastoliskt,
medelartärtrycket samt hjärtfrekvensen men att långtidseffekten av massagebehandlingen inte är
utredd. Detta gör det svårt att uttrycka vilka tillstånd som skulle gynnas av behandlingen. Att
behandla hypertoni med djup vävnadsmassage kan ses som ett komplement till
läkemedelsbehandlingen vid detta tillstånd. Enligt Kaye et. al. (2008) behöver mer studier göras
för att kunna säkerställa de gynnsamma effekterna för olika patientgrupper.
Massagebehandling och muskelavslappning
Hernandez- Reif et. al. (1999) undersökte och jämförde hur massagebehandling och
muskelavslappningsövningar påverkade vuxna människor med diagnosen hypertoni. I studien
inkluderades trettio personer som haft diagnosen i mer än sex månader. Deltagarna hade god
följsamhet till sina blodtrycksmediciner och deras höga blodtryck var tack vare läkemedel
reducerat. Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper: den ena fick helkropps
massagebehandling och den andra utförde muskelavslappningsövningar. Alla deltagare fortsatte
med sin läkemedelsbehandling under studiens gång. Både massagebehandlingarna och
avslappningsövningarna utfördes under trettio minuter två gånger i veckan under en
femveckorsperiod. Deltagarna träffade olika terapeuter vid varje tillfälle. Blodtrycket mättes med
hjälp av en automatisk blodtrycksmanschett fem minuter innan varje behandlings början och fem
minuter efter behandlingen i både sittande och liggande position. Vid varje mättillfälle utfördes
blodtrycksmätningen tre gånger för att motverka bias med blodtrycksskillnader. I studien
undersökte man även hur de olika behandlingarna påverkade deltagarnas upplevda oro och
8
koncentrationen av stresshormonet kortisol i saliven. Resultatet från studien visade ingen
signifikant skillnad på det systoliska blodtrycket i någon av grupperna. Dock kunde man se en
minskning av det systoliska och diastoliska trycket i sittande ställning hos gruppen som erhöll
massagebehandling. Det diastoliska blodtrycket hos massagegruppen var även reducerat i
liggande ställning. I gruppen som erhöll massage var även det diastoliska trycket lägre vid sista
dagens mätning jämfört med första dagens mätningar i både sittande och liggande ställning.
Båda undersökningsgrupperna rapporterade minde oro och depression under studiens gång. Dock
kunde man enbart se en sänkning av kortisol i saliven hos massagebehandlingsgruppen. Enligt
Hernandez- Reif et. al. (1999) kan framtida studier inom ämnet avgöra hur massagebehandling
påverkar hypertoni, koncentration av stresshormoner samt stressymtom, för att undersöka
massagens roll i den komplementära behandlingen av hypertoni. Författarna menar att studier
utförda under en längre tidsperiod kan utreda om effekterna av massage är lång- eller kortvariga
samt hur de påverkar stressymtom associerade med hypertoni.
Myofacial triggerpunktsmassage
Enligt Delaney, Leong, Watkins & Brodie (2001) är myofacial triggerpunktsmassage en
avancerad neuromuskulär teknik som vanligen används inom idrottsmedicin för att öka
muskelavslappning och reducera smärta. I deras studie undersöktes effekten av myofacial
triggerpunktsmassage på hjärtats arbete och aktivitet samt utvärderade den fysiologiska påverkan
av behandlingen. Trettio personer inkluderades i studien. Dessa var friska sedan tidigare och
delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena gruppen fick massagebehandling under tjugo
minuter och den andra blev kontrollgrupp där deltagarna fick sitta och slappna av i tjugo
minuter. Deltagarna fick vila i sittande ställning i tio minuter innan den första datainsamlingen
gjordes. Hjärtfrekvensen registrerades kontinuerligt under fem minuter både innan och efter
behandlingen. En mätning av det systoliska och det diastoliska blodtrycket gjordes med hjälp av
en automatisk blodtrycksmanschett både innan och efter behandlingen. Mätningarna av
blodtrycket utfördes två gånger vid varje tillfälle och i höger arm. Vid den första mätningen var
det inga signifikanta skillnader i uppmätta variabler mellan undersöknings- och kontrollgruppen.
Efter behandlingen visade undersökningsgruppen en signifikant skillnad i sänkt hjärtfrekvens
mot kontrollgruppen. Enligt författarna visar resultatet att myofacial triggerpunktsmassage har
goda effekter på att öka det parasympatiska systemet och på så vis minska hjärtfrekvensen.
Massagebehandlingen visade sig även vara effektivt i ett blodtryckssänkande perspektiv då det
gav ett signifikant lägre blodtryck, både systoliskt och diastoliskt, i undersökningsgruppen.
Författarna menar dock att det begränsade antalet blodtrycksmätningar gör att slutsatsen om dess
9
effekt begränsas. Studier med mer frekventa blodtrycksmätningar bör göras för att stärka
sambandet. Delaney et al. (2001) menar dock att patienter med hypertoni skulle kunna gynnas
av effekterna från denna typ av massage. Myofacial triggerpunktsmassage kan användas som ett
komplement till läkemedelsbehandlingen genom dess gynnsamma effekter på hjärtats
arbetsfunktion, men författarna lyfter fram att mer studier inom ämnet bör göras för att bekräfta
detta.
Klassisk svensk massage och Thaimassage
I en studie av Cowen et. al. (2005) undersöktes och jämfördes skillnaden mellan två typer av
massage, klassisk svensk massage och thaimassage, på fysiologiska och psykologiska
parametrar. 53 personer deltog frivilligt i studien. Deltagarna delades slumpmässigt in i två
grupper: den ena gruppen erhöll svensk massage och den andra gruppen erhöll thaimassage. Alla
massagebehandlingar utfördes under 90 minuter vid ett tillfälle. Ingen person utöver
massageterapeuten visste vilken grupp de olika deltagarna tillhörde. Innan varje behandling och
direkt efter behandlingen utfördes de fysiologiska mätningarna som inkluderade
blodtrycksmätning, vilopuls samt hur deltagarnas vighet och rörelseförmåga påverkades.
Mätningarna gjordes av en utomstående person. Alla behandlingar utfördes i samma rum för att
motverka miljöns inverkan på resultatet. De psykologiska faktorerna som mättes var graden av
oro över tid. Resultatet efter behandlingarna visade signifikanta förbättringar i både vilopuls och
rörelseförmåga oavsett erhållen massagebehandling. Graden av oro minskade signifikant hos
deltagarna och ingen skillnad mellan massagegrupperna uppvisades. Enligt Cowen et. al. tyder
resultatet på att det finns både fysiologiska och psykologiska fördelar med massagebehandling.
Mellan de olika massageformerna kunde ingen skillnad uppmätas i resultatet. Påverkan på
hjärtfrekvensen tyder författarna som att massagebehandling påverkar det parasympatiska
nervsystemet. Ingen signifikant skillnad i uppmätt blodtryck kunde påvisas mellan de olika
massagebehandlingarna. Framtida forskning inom området bör göras för att fortsätta utvärdera
massagebehandlingars effekt på blodtryck, både vid engångsbehandling och vid
långtidsbehandling.
Ryggmassage och avslappningsprogram
Olney (2005) gjorde en preliminär studie för att undersöka långtidseffekterna på blodtrycket
efter regelbundet applicerad ryggmassage hos personer med diagnosen hypertoni. Blodtryck,
hjärtfrekvens och upplevd oro undersöktes och mättes hos deltagarna. Studien utfördes på
femton deltagare som slumpmässigt delades in i en undersökningsgrupp, som erhöll massage och
10
en kontrollgrupp, som utförde ett eget utformat avslappningsprogram. Tre gånger i veckan fick
undersökningsgruppen ryggmassage under tio minuter. Totalt fick varje deltagare i gruppen tio
massagebehandlingar under studien. Innan varje behandlingstillfälle fick deltagarna komma in i
rummet tio minuter innan massagen påbörjades för att vänja sig vid miljön i rummet. Efter de tio
minuterarna mättes både blodtrycket med hjälp av en automatisk blodtrycksmätare och
hjärtfrekvensen genom en pulsmätare på fingret. Direkt efter massagebehandlingen gjordes
samma mätningar igen. Även kontrollgruppen utförde sina avslappningsövningar tre gånger i
veckan i samma miljö som massagedeltagarna och mätningarna utfördes på samma sätt.
Kontrollgruppen skulle utföra tio behandlingar. Fjorton deltagare fullföljde undersökningen. 48
timmar efter den sista behandlingen utfördes mätningarna av blodtryck, hjärtfrekvens samt
självskattad oro hos samtliga deltagare. Resultatet från studien visade ingen signifikant skillnad i
reducerad hjärtfrekvens eller oro mellan grupperna. Det fanns en signifikant skillnad i både
systoliskt och diastoliskt blodtryck mellan den första och sista mätningen i
undersökningsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Hos kontrollgruppen fanns det ingen
betydande skillnad i uppmätt blodtryck mellan tillfällena. Både det systoliska och diastoliska
blodtrycket reducerades i massagegruppen, men inga statistiskt signifikanta skillnader kan uttalas
mellan de olika grupperna. Olney (2005) menar att den preliminära studien måste expanderas till
en större population som är mer representativ för befolkningen med hypertoni. Då kan fler
variabler mätas som kan inverka på resultatet. Enligt Olney (2005) behövs fler studier göras för
att undersöka under hur lång tid massagebehandlingen ska ges för bästa resultat, regelbundenhet
för att massageterapi ska vara en säker och effektiv behandling av hypertoni.
Sex olika massagebehandlingar
Cambron, Dexheimer och Coe (2006) valde att undersöka hur olika typer av
massagebehandlingar påverkar blodtrycket och om det hade något samband med demografiska
fakta så som ålder, längd och vikt. Massagebehandlingarna utfördes av 25 blivande
massageterapeuter, vilka uppmanades till att välja behandling främst efter klientens behov.
Deltagarna erhöll på så sätt en eller flera av sex möjliga former av massagebehandlingar
(klassisk svensk massage, idrottsmassage, triggerpunktsmassage, djup vävnadsmassage,
myofacial massage och kraniosakral massage), som varade mellan 30 och 90 minuter. Innan
varje behandling mättes blodtrycket och deltagarna fick svara på frågor som rörde bland annat
ålder, längd och vikt. Efter varje behandling gjordes en andra mätning av blodtrycket och typen
av massage, behandlingens längd och vilket område som masserats dokumenterades. Urvalet
bestod av klienter som besökte ett hälsocenter för en bokad massagebehandling som blev
11
tillfrågade om de ville delta i studien. Kriterier för att få delta var att de skulle vara över 18 år,
talade engelska flytande och att det inte var första gången de erhöll massagebehandling. Deras
blodtryck skulle också vara lägre än 150/95 mmHg innan deltagandet. 150 personer matchade
dessa kriterier. Efter genomförda behandlingar visade det sig att för alla deltagare tillsammans,
hade det systoliska blodtrycket sjunkit med 1,8 mmHg och det diastoliska blodtrycket ökade med
0,1 mmHg. Deltagare som var längre och hade en lägre ålder hade en större sänkning av sitt
systoliska blodtryck än andra. Klassisk svensk massage hade störst effekt när det kom till att
sänka blodtrycket medan triggerpunktsbehandling och idrottsmassage gav en ökning av
blodtrycket. När en valfri form av massagebehandling kombinerades med
triggerpunktsbehandling eller idrottsmassage ökade blodtrycket också. Författarna menar att
detta beror på att dessa två typer av massage är mer smärtsamma än andra. Inget samband kunde
påvisas mellan förändringar i blodtryck och masserad kroppsdel, massagens längd och det tryck
som massagen utförde på muskeln. Resultatet av studien visar att olika typer av
massagebehandlingar påverkar blodtrycket på olika sätt dock var inget av resultaten statistiskt
signifikant.
Klassisk svensk massage
I en studie av Aourell, Skoog och Carleson (2005) undersöktes om klassisk svensk massage kan
påverka blodtrycket. Studien pågick i tolv veckor och massagebehandlingarna utfördes under två
fyra-veckorsperioder med en fyra veckors vila däremellan. Massagebehandlingarna var 30
minuter långa och utfördes på rygg-, nack- och bröstmuskulatur eller ben-, arm- och
ansiktsmuskulatur. Deltagarna randomiserades till en av dessa två grupper under första
fyraveckorsperioden, för att sedan byta grupp till den andra perioden. Före och omedelbart efter
varje behandling mättes blodtrycket med en automatisk blodtrycksmätare. Deltagarna var 16
friska män i åldern 20-40 år, varav en inte fullföljde hela studien. Varje enskild
massagebehandling resulterade i ett omedelbart sänkt systoliskt blodtryck i båda grupperna. Efter
första fyraveckorsperioden hade gruppen som fick massage på rygg-, nack- och bröstmuskulatur
även ett lägre diastoliskt blodtryck jämfört med första mätningen. Det diastoliska blodtrycket
som uppmättes innan varje behandling hade sjunkit med 11 % och direkt efter
massagebehandling hade det sjunkit med 22 %. Denna sänkning var enligt författarna statistiskt
signifikant, men de hävdar att den största skillnaden i diastoliskt blodtryck kom först efter sex
veckors kontinuerlig massagebehandling. Efter den andra fyraveckorsperioden hade rygg-, nack-
och bröstmassagegruppen, som tidigare fick ben-, arm- och ansiktsmassage, sänkt det diastoliska
blodtrycket med 15 % innan behandling och 6 % direkt efter massagebehandling. Skillnaden i
12
blodtrycket direkt efter behandlingen var det enda som enligt författarna var statistiskt
signifikant. Författarna menar att hämning av sympatikus vid massage på rygg-, nack- och
bröstmuskulatur var orsaken till blodtryckssänkningen som uppmättes. Massagebehandlingar
föreslås därför kunna användas som komplement för att sänka förhöjt blodtryck relaterat till
stress.
Aromaterapi med massage
Myung-Haeng et. al., (2007) gjorde en studie för att ta reda på om massage med aromaterapi
kunde påverka blodfetter och blodtryck hos kvinnor i klimakteriet. 60 kvinnor anmälde sig
frivilligt att delta i studien. De var alla mellan 45 och 54 år och samtyckte till behandlingen med
aromaterapi. Två deltagare exkluderas senare och studien baserades därför på 58 deltagare.
Deltagarna delades in efter ålder i två grupper; 30 i undersökningsgruppen och 28 i
kontrollgruppen. Undersökningsgruppen erhöll massagebehandlingar med aromaterapi där
massagen fokuserade på rygg-, arm- och magmuskulatur. Varje massagebehandling var 30
minuter lång och utfördes en gång i veckan under två åttaveckorsperioder. I aromaterapin som
gavs i samband med massagen använde man sig av olika blom- och nötessenser. Blodtrycket
mättes auskultatoriskt innan studiens början och efter interventionen. Kontrollgruppen erhöll
ingen behandling under de första åtta veckorna utan de bytte plats med undersökningsgruppen
innan den andra åttaveckorsperioden. Jämfört med innan studien och med kontrollgruppen hade
det systoliska blodtrycket hos deltagarna i undersökningsgruppen sjunkit. Genomsnittet innan
studien var för undersökningsgruppen 115 mmHg och efter studien 110 mmHg. Författarna
menar därför att aromaterapi och massage skulle kunna vara en bra behandling för högt
blodtryck. Det är dock osäkert om det var aromaterapin, massagen eller kombinationen av de
båda som resulterade i ett sänkt blodtryck och författarna poängterar vikten av att fler studier
behövs för att klargöra fenomenet.
Lätt ryggmassage
Mok och Pang Woo (2004) valde att undersöka vad en lättare typ av ryggmassage har för
effekter hos äldre strokepatienter. Studien utfördes på en rehabiliteringsavdelning på ett sjukhus
och nivån av oro, smärta, blodtryck och puls mättes före, omedelbart efter och tre dagar efter
massagebehandlingarna. Varje behandling bestod av tio minuters lätt ryggmassage i sju på
varandra följande kvällar. För att inkluderas i studien var patienterna tvungna att ha någon form
av smärtproblematik i området för skulderbladet, vara över 65 år och kunna förstå muntliga
instruktioner. Patienter som hade bradykardisymtom, hypotoni, någon form av hudåkomma eller
13
stod på regelbunden smärtlindring som kunde påverka studieresultatet exkluderades. Av 118
inkluderade fullföljde 102 deltagare, som slumpmässigt delades in i två grupper; en
undersökningsgrupp och en kontrollgrupp. Resultatet visade att massagebehandlingarna hade en
positiv effekt på både subjektiva upplevelser som oro och smärta, och mätbara parametrar så som
blodtryck och puls. Deltagarna i undersökningsgruppen hade signifikant lägre blodtryck jämfört
med kontrollgruppen efter massagebehandlingarna. Författarna menar att sänkningen av
blodtrycket och pulsen var ett tecken på avslappning hos patienterna, som i vissa fall varade till
det tredje mättillfället. De såg även resultatet av studien som en utmaning och möjlighet för
sjuksköterskor då de i framtiden skulle kunna ge en mer individanpassad vård med hjälp av
massagebehandling. Enligt Mok och Pang Woo (2004) behövs fler studier göras för att utvärdera
massagebehandlingarnas långvariga effekt på parametrarna, då denna studie upphörde med sin
kontroll tre dagar efter given behandling.
Ansiktsmassage och fotmassage
Ejindu (2007) utförde en studie för att undersöka vilka effekter ansikts- och fotmassage har på
sömn och vitala parametrar, som puls och blodtryck. 18 till synes friska studenter och lärare på
ett universitet anmälde sig frivilligt till studien. Inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara
18-65 år, inte vara under läkemedelsbehandling eller gravida samt villiga att fylla i en hälsoenkät
innan deltagandet i studien. Sju kvinnor i åldern 40-58 år uppfyllde dessa kriterier, varav en
hoppade av under tiden för studien. Studien utfördes i tre steg, varav deltagarna först
slumpmässigt delades in i två grupper. Första steget innebar ansiktsmassage för en grupp och
fotmassage för den andra gruppen. Uppdelningen skedde genom att den deltagare som skulle
erhålla första behandlingen blev tilldelad en av dessa behandlingar genom lottning. Av de som
följde fick varannan ansiktsmassage och varannan fotmassage. Steg två var en veckas uppehåll
från behandling och i steg tre bytte de två grupperna plats, det vill säga att de som först fick
ansiktsmassage fick nu fotmassage och tvärt om. Behandlingarna bestod av tjugo minuter
fotmassage eller tjugo minuter ansiktsmassage. Blodtryck mättes innan och omedelbart efter
båda typerna av massagebehandling. Resultatet blev att ansiktsmassage sänkte det systoliska
blodtrycket med 8,5 mmHg och fotmassagen resulterade i en sänkning av det systoliska
blodtrycket med 1 mmHg. Ejindu menar (2007) att massage på ansikte och fötter är
behandlingstyper som till och med kan utföras på mycket sjuka och intensivvårdsövervakade
patienter. Massagebehandlingar kan även möjliggöra en mer individanpassad och holistisk vård
och vara ett komplement till medicinsk blodtrycksbehandling. Dock menar Ejindu (2007) att det
14
behövs större studier för att kunna fastställa de positiva effekterna massage kan ha på vitala
parametrar.
DISKUSSION
Sammanfattning av huvudresultatet
Studien av Kaye et. al. (2008) syftade till att undersöka effekten av djup vävnadsmassage på
både blodtrycket och medelartärtrycket. Resultatet av studien visar en signifikant reduktion av
blodtrycket, medelartärtrycket och hjärtfrekvensen efter massagebehandlingen. Långtidseffekten
av massagebehandlingen var dock inte utredd.
Hernandez- Reif et. al. (1999) undersökte och jämförde effekterna av massagebehandling och
muskelavslappningsövningar på personer med diagnosen hypertoni. Resultatet visade en
reduktion av blodtrycket hos massagegruppen men ingen signifikant skillnad kunde påvisas.
Ingen skillnad i blodtryck uppmättes i muskelavslappningsgruppen.
Delaney et. al. (2001) utredde effekten av myofacial triggerpunktsmassage på hjärtats arbete.
Studiens resultat visade en signifikant sänkning av det systoliska och diastoliska blodtrycket
samt sänkt hjärtfrekvens hos interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.
Syftet med studien av Cowen et. al. (2005) var att undersöka och jämföra skillnaden mellan två
typer av massage, klassisk svensk massage och thaimassage. Resultatet visade signifikanta
förbättringar i både vilopuls och rörelseförmåga oavsett erhållen massagebehandling. Mellan
behandlingarna kunde inga signifikanta skillnader i effekt på blodtrycket påvisas.
Olney (2005) undersökte långtidseffekterna på blodtrycket efter regelbundet applicerad
ryggmassage hos personer med diagnosen hypertoni. Resultatet visade att det fanns en
signifikant skillnad i blodtrycket mellan den första och sista mätningen i undersökningsgruppen
jämfört med kontrollgruppen vilket även kvarstod 48 timmar efter avslutad behandling.
Cambron, Dexheimer och Coe (2006) undersökte hur olika typer av massagebehandlingar
påverkar blodtrycke. Resultatet visade att vissa massageformer kan sänka blodtrycket och andra
15
kan höja det. Svensk massage hade störst effekt när det gällde att sänka blodtrycket medan
triggerpunktsbehandling och idrottsmassage resulterade i en blodtryckshöjning.
Aourell, Skoog och Carleson (2005) utvärderade om svensk massage hade någon effekt på
blodtrycket. Resultatet visade att varje massagebehandling omedelbart sänkte det systoliska
blodtrycket. Efter sex veckors kontinuerlig massagebehandling sågs även en statistisk signifikant
sänkning av det diastoliska blodtrycket. Massage på rygg-, nacke- och bröstmuskulatur var enligt
författarna mest effektiv för att sänka blodtrycket.
Myung-Haeng et. al. (2007) gjorde en studie för att ta reda på om aromaterapi och massage
kunde påverka blodfetter och blodtrycket hos kvinnor i klimakteriet. Jämfört med innan studien
och jämfört med en kontrollgrupp hade det systoliska blodtrycket hos deltagarna i
undersökningsgruppen sjunkit.
Mok och Pang Woo (2004) syfte var att undersöka vad en lättare typ av ryggmassage hade för
effekter hos äldre strokepatienter. Resultatet visade en sänkning av både blodtrycket och pulsen
som kvarstod tre dagar senare.
Ejindu (2007) undersökte vilka effekter ansikts- och fotmassage har på sömn och vitala
parametrar. Resultatet visade att båda massageformerna sänkte blodtrycket men att
ansiktsmassage var mest effektiv.
Kvalitetsbedömning av de tio artiklarna
Kaye et. al., (2008) använde sig av en kvasi- experimentell design där deltagarna rekryterades
genom ett bekvämlighetsurval på ett SPA. Inga interventions- eller kontrollgrupper skapades
utan alla deltagare erhöll massagebehandling. Studiens syfte kunde dock uppfyllas utan detta, då
de ämnade undersöka massagens inverkan på vitala parametrar och inte undersöka skillnader
mellan behandlingar. Personer med hypertoni inkluderades även till studien. Antalet deltagare
var stort (263 st.) och bortfallet litet (2 st.) vilket stärker resultatets trovärdighet. Att inkludera
personer med hypertoni ses som styrka i studien då författarna hade som mål att undersöka
effekten av massage på blodtryck. Alla behandlingar utfördes i samma miljö vilket minskar
risken för systematiska fel som kan inverka på resultatet. Författarna har använt sig av
automatiska blodtrycksmätare av märket OMRON vilket stärker studiens validitet då
instrumentet är avsett för att mäta de parametrar som studien syftar till att undersöka.
16
Instrumentet kräver dock att man utför mätningen på rätt sätt vilket författarna inte har beskrivit
och det kan därför påverka mätningens resultat. Ingen signifikansanalys var relevant då inga
hypoteser presenterades. Resultaten analyserades med adekvata statistiska analyser. För att
kunna generalisera resultatet skulle en randomiserad studie behöva göras där en kontrollgrupp
används för att undersöka sambandet mellan djup vävnadsmassage och reducerat blodtryck och
hjärtfrekvens. Studien av Kaye et. al. (2008) bedömdes vara av hög kvalitet (1) eftersom den
hade en tydlig frågeställning, tillräckligt stor undersökningsgrupp och adekvata statistiska
analyser med validitets och reliabilitetstestade mätinstrument (Forsberg & Wengström, 2003).
Hernandez- Reif et. al., (1999) redovisade inte hur deltagarna hade kommit i kontakt med
studien. Deltagarantalet var inte stort, endast trettio deltagare varav enbart 25 personer slutförde
studien. Gruppindelningen genomfördes med randomisering vilket gjorde att alla har samma
möjlighet att placeras i respektive grupp och confounders fördelades jämt i de båda grupperna.
Detta gjorde att resultatet blev mer tillförlitligt. Efter bortfallet var det 13 i massagegruppen och
12 i kontrollgruppen, vilket gjorde grupperna likvärdiga. Resultatet insamlades med
väletablerade enkäter och med hjälp av en automatisk blodtrycksmanschett. För att undvika
systematiska mätfel och för att kontrollera variationerna i blodtrycket och motverka fel orsakade
av slumpen gjordes tre mätningar vid varje blodtryckskontroll. Vid en tredjedel av alla mätningar
närvarade en oberoende part för att kontrollera att mätningarna utfördes på rätt sätt. Mätningarna
utfördes dessutom i samma miljö som massagebehandlingarna och avslappningsövningarna för
att motverka miljöns påverkan på mätvärdena. Alla dessa åtgärder gjorde att studien fick en god
validitet. Resultatet analyserades med adekvata statistiska analysmetoder och en
signifikansanalys gjordes med p-värde
17
Delaney et. al., (2001) utförde sin studie med en experimentell design och frivilligt deltagande
där interventionsgruppen och kontrollgruppen slumpmässigt skapades efter matchning av kön
och ålder för att undvika bias och confounders. Urvalet begränsades till 30 friska personer och
studien genomfördes utan bortfall. De båda grupperna var lika stora och parametrarna
insamlades genom automatisk blodtrycksmätning samt VAS. Resultatet från mätningarna
analyserades med en rad olika och välkända statistiska test för att undersöka skillnader mellan
grupperna och signifikanta värden. Studiens reliabilitet och validitet anses god då de använde sig
av tillförlitliga instrument för att mäta det som avsetts och tar hänsyn till bias och confounders.
Alla blodtrycksmätningar utfördes två gånger för att minska slumpens inverkan. Resultatet
signifikanstestades och nollhypotesen förkastades. Dock diskuterades typ 2 fel hos
kontrollgruppen. Resultatet från studien kan inte generaliseras till en större population då urvalet
är begränsat till 30 deltagare. Inga personer med hjärtsjukdomar inkluderades vilket gör att
resultatet inte kan appliceras och behandlingen kan inte rekommenderas till denna patientgrupp.
Delaney et al. (2001) menar dock att patienter med hypertoni skulle kunna gynnas av effekterna
från denna typ av massage men att fler studier inom ämnet måste göras. Studiens kvalitet
bedömdes till hög (1) då deltagarantalet är tillräckligt stort för att undersöka frågeställningen.
Författarna har använt sig av adekvata statistiska analyser samt reliabilitets- och validitetstestade
mätinstrument. Deras försök att matcha de båda grupperna stärker också studiens trovärdighet
(Forsberg & Wengström, 2003).
Cowen et. al., (2005) rekryterade deltagarna till sin studie genom reklam. Av de som anmälde sig
matchade 60 personer inklusionskriterierna och 51 deltagare fullföljde studien. Indelningen i de
olika grupperna skedde genom dubbelblind randomisering. Ingen kontrollgrupp användes utan
deltagarna fick antingen klassisk svensk massage eller thaimassage. Datainsamlingen skedde av
en oberoende part och alla behandlingar utfördes i samma rum för att motverka systematiska fel
och confounders. Studien använde sig av STAI och POMS enkäter och alla mätningar
insamlades på samma sätt. Även massagebehandlingarna utfördes på samma sätt efter ett
förbestämt massageprogram. Resultatet analyserades med adekvata statistiska analyser. Att
samma person utförde alla mätningar, att behandlingarna utfördes i samma rum, dubbelblind
indelning samt att adekvata mätinstrument användes stärker studiens reliabilitet och validitet.
Syftet med studien var inte att kunna generalisera resultatet utan att skapa intresse för framtida
studier inom ämnet. För att denna studie skulle kunna vara generaliserbar bör en kontrollgrupp
användas som inte erhåller någon massagebehandling och urval ske på ett annat sätt. Kvaliteten
av denna studie bedömdes enligt Forsberg & Wengström (2003) till hög (1) då de använde
18
adekvata statistiska analyser, hade ett tillräckligt stort deltagande för att kunna jämföra
behandlingarna samt tagit hänsyn till faktorer som kan inverka på resultatet.
I studien av Olney (2005) kontaktades deltagarna via reklam på radio och på vårdcentraler.
Kriterier för att ingå i undersökningen var att deltagarna skulle ha haft diagnosen hypertoni i mer
än ett år. Detta resulterade i att 15 personer inkluderades i studien och bortfallet begränsades till
1 person. Deltagarna delades via randomisering in i en interventionsgrupp och en kontrollgrupp.
Både massagen och avslappningsövningarna utfördes i samma rum för att motverka systematiska
fel och störande variabler. Blodtrycksmätningen utfördes med en automatisk blodtryckmanschett
av märket OMRON, vilket är ett reliabilitetstestat mätinstrument. Tre mätningar gjordes vid
samma tillfälle för att motverka mätfel och slumpens inverkan, vilket stärker studiens reliabilitet
och validitet. Även STAI- enkäter användes vilket ökar resultatets reliabilitet. För att analysera
datan användes adekvata statistiska analyser. Studiens kvalitet bedömdes dock till medel (2) då
deltagarantalet var för litet (Forsberg & Wengström, 2003). För att kunna generalisera studiens
resultat och undersöka massagens effekt på hypertoni behövs större studier göras. Detta
beskriver även författaren i sin studie (Olney, 2005).
I studien av Cambron, Dexheimer & Coe (2006) var ingen av blodtrycksförändringarna
statistiskt signifikanta och antalet deltagare för varje typ av massage varierade från 15 till 149
deltagare då flera olika typer av massage kunde ges parallellt. Undersökningsgruppen på 150
personer var inte heller representativ när interventionerna var så många. Sex olika typer av
massage inkluderades i studien och dessa kunde kombineras efter deltagarens behov.
Mätinstrumenten som användes i studien var inte validitets- eller reliabilitetstestade utan
författarna var mer intresserade av att undersöka förändringar i blodtrycket snarare än exakta
värden. Resultatet har analyserats med adekvata statistiska analyser. Författarna menar att i
framtida studier bör behandlingarna begränsas till en typ av massage, ett visst tryck eller en
speciell kroppsdel för ett tillförlitligare resultat. De påpekar även att manuell blodtrycksmätning
bör användas i framtida studier för att undvika att mätningar från deras icke validitets- och
reliabilitetstestade automatiska blodtrycksmätare ifrågasätts. Eftersom resultatet inte är
tillförlitligt är det inte heller generaliserbart. Studiens kvalitet bedöms till medel (2) på grund av
de många interventionerna och att mätinstrumentet inte har reliabilitets- och validitetstestats
(Forsberg & Wengström, 2003).
19
Resultatens giltighet i studien av Aourell, Skoog & Carleson (2005) kan diskuteras. Författarna
hade i tabeller presenterat vad som är statistiskt signifikant av resultaten, men reflekterade inte
över mätinstrumentets tillförlitlighet. För att mäta blodtrycket använde man sig av en elektrisk
tryckmätare och risken för systematiska mätfel reducerades genom att man utförde mätningarna
på samma sätt för alla deltagare. Detta redovisas också i studien. Mätningarnas reliabilitet ökade
genom att man med test-retest-metoden mätte blodtrycket på samma sätt tre gånger före och efter
varje behandling. Medelvärdet av de tre mätningarna var det som dokumenterades. Antalet
deltagare som fullföljde studien bestod av 15 personer. Det gör att generaliserbarheten är låg för
studien då undersökningsgruppen inte kan representera en hel population. En signifikansanalys
gjordes i studien men vilka metoder som användes för att analysera resultatet redovisades inte.
Studiens kvalitet bedömdes till medel (2) för att generaliserbarheten är låg och antalet deltagare
för få (Forsberg & Wengström, 2003).
Myung-Haeng et. al., (2007) menar att deras studie har flera begränsningar och att resultaten inte
är generaliserbara. De menar bland annat att tillförlitligheten sjunker när studiens design inte är
randomiserad. I detta fall rekryterades 60 frivilliga via information om studien på anslagstavlor.
De 58 deltagarna som fullföljde var indelade i en undersökningsgrupp och en kontrollgrupp som
matchats efter ålder. Mätningarna av blodtrycket utfördes av oberoende assistenter med en
auskultatorisk metod. För att uppnå högre reliabilitet gjordes mätningarna två gånger och
medelvärdet dokumenterades. Detta gjordes på likvärdigt sätt hos alla deltagare innan varje
massage- och aromaterapibehandling efter tio minuters vila. Författarna menar dock att
resultaten efter mätningarna hade fått en högre tillförlitlighet om deltagarna redan från början
hade delats in i undersöknings- och kontrollgrupp slumpmässigt. På så sätt hade man kunnat
fördela confounders lika i både grupperna, minskat risken för att systematiska fel skulle uppstå
och studieresultatet hade därför haft en högre validitet. För att analysera värdena från
mätningarna och skillnaderna mellan grupperna användes adekvata statistiska analysmetoder.
Resultaten betraktades som statistiskt signifikanta då p < 0,05. Studiens kvalitet bedömdes som
hög (1) då den hade en väldefinierad frågeställning, mätinstrument med hög reliabilitet och
validitet samt relevanta statistiska analysmetoder (Forsberg & Wengström, 2003).
Resultatet från studien av Mok & Pang Woo (2004) har inte så hög generaliserbarhet då
datainsamlingen skett på sjukhus med endast en typ av patienter. Då 102 av 118 möjliga
deltagare fullföljde studien går det att dra vissa slutsatser från resultatet eftersom urvalet var stort
och bortfallet litet. Dock är resultaten enbart representativa för denna typ av patienter.
20
Författarna såg vissa begränsningar i att den sista mätningen gjordes tre dagar efter
behandlingarna och att det därför inte är känt om de positiva effekterna kunnat kvarstå längre än
tre dagar. Mätmetoderna som användes var lika för alla deltagare. Blodtryck och puls mättes av
en oberoende assistent och massagebehandlingarna utfördes i 22 graders värme i tio minuter, i
sju på varandra följande kvällar. Uppföljning skedde sedan i tre dagar, då man mätte både
subjektiva upplevelser och vitalparametrar. För att jämföra variabler och analysera resultaten
använde de sig av adekvata statistiska metoder och ett p-värde < 0,05 ansågs som statistiskt
signifikant. Uppdelningen i grupperna skedde randomiserat, men författarna menade att de helst
sett att båda grupperna hade bestått av minst 55 patienter, baserat på en föregående pilotstudie.
Detta för att få en ökad validitet i studien. Studiens kvalitet bedömdes till hög (1) då studien hade
en väldefinierad och besvarad frågeställning, stort och relevant urval samt använt sig av adekvata
statistiska analyser trots att resultatet inte kan generaliseras (Forsberg & Wengström, 2003).
Enligt Ejindu (2007) är ett resultat från en pilotstudie endast indikativt och inte generaliserbart.
Undersökningsgruppen var mycket liten och bestod av studenter och personal från ett och samma
universitet. Av 18 personer som anmälde sig frivilligt inkluderades sju, varav sex personer
fullföljde hela studien. Randomisering skedde för att avgöra vilka deltagare som skulle erhålla
vilken behandling under första perioden. Under andra behandlingsperioden skedde ingen
randomisering, då grupperna endast bytte behandling med varandra. Blodtrycksmätningarna
innan behandling skedde då deltagarna låg ned och hade vilat minst fem minuter. En andra
mätning gjordes direkt efter massagebehandlingen och man använde sig av en automatisk
blodtrycksmätare. Studien beskrev tydligt vilken typ av instrument som användes och hur man
gick till väga. Författarna menar dock att resultatet hade varit mer tillförlitligt om deltagarna
varit monitorerade under hela behandlingen. Detta för att slippa momentet då man satte på
blodtrycksmanschetten igen och tvingade deltagaren att röra sig själv och sin arm. Studien
beskrev mätningarna och effekterna mycket noggrant och redovisade väsentliga uppgifter. En
signifikansanalys gjordes för att avgöra vilka resultat som var statistiskt signifikanta. Vilka
metoder som användes för att analysera resultaten redovisades inte. Studiens generaliserbarhet är
låg på grund av den lilla undersökningsgruppen vilket även författarna själva tar upp. Studiens
kvalitet bedömdes därför till medel (2) (Forsberg & Wengström, 2003).
Resultatdiskussion
Resultatet från studien av Kaye et. al. (2008) visade att djup vävnadsmassage hade en signifikant
reducerande effekt på blodtrycket, hjärtfrekvens och medelartärtryck. Liknande resultat visar
21
även Delaney et. al. (2001) i sin studie där myofacial triggerpunktsmassage uppvisade markanta
sänkningar av både det systoliska och diastoliska blodtrycket. Ingen av dessa studier undersökte
dock den långvariga effekten massagebehandlingen har på blodtrycket. Däremot undersökte man
i Olneys studie (2005) massagens påverkan på blodtrycket även 48 timmar efter avslutad
behandling. Det visade sig att den signifikanta sänkningen av det systoliska och diastoliska
blodtrycket hos massagegruppen kvarstod vid mätningen. Artiklarnas resultat stödjer det som
presenteras i introduktionen från Post- White et. al. (2009) där de positiva effekterna av
massagebehandlingen kunde kvarstå i flera dagar hos majoriteten av deltagarna. Ahles et al.
(1999) studie visade att massagebehandling kan ge ett reducerat blodtryck, smärta och oro. Detta
visas även i studien av Mok och Pang Woo (2004) där man fann att massagebehandlingarna hade
en positiv effekt på subjektiva parametrar och reducerande effekt på vitala parametrar som
kvarstod upp till tre dagar efter behandlingen.
I introduktionen presenterades de huvudsakliga effekterna av klassisk svensk massage som
minskad koncentration av kortisol och kreatinkinaser, ökat antal immunfaktorer så som NK-
celler och neutrofiler, stressreduktion, förbättrad livskvalitet samt bättre sömnkvalitet och
sundare levnadsvanor (Patterson et al., 2008). I Cambron, Dexheimer och Coe studie (2006)
visade det sig även att klassisk svensk massage var den effektivaste formen av massage för att
sänka blodtrycket jämfört med fem andra massageformer. Enligt Gadde (2011) förknippas
hypertoni med oro, stress och förhöjda halter av stresshormoner som t.ex. kortisol. I studien av
Hernandez-Reif et. al. (1999) minskade koncentrationen av kortisol i saliven hos deltagarna som
erhöll massage. Denna grupp uppvisade även en sänkning av det systoliska och diastoliska
blodtrycket i sittande ställning. Det diastoliska blodtrycket hos massagegruppen var även
reducerat i liggande ställning. Aourell, Skoog och Carleson (2005) undersökte den klassiksa
svenska massagens effekter på blodtrycket vilket resulterade i en omedelbar sänkning av det
systoliska blodtrycket. Den statistiskt signifikanta skillnaden i diastoliskt blodtryck uppenbarade
sig först efter sex veckors massagebehandling.
Ejindu (2007) visade att ansiktsmassage kunde ge en markant sänkning av det systoliska
blodtrycket och att fotmassage inte hade en lika stor påverkan på blodtrycket. Den
blodtryckssänkande effekten kan förklaras av Post- White et al. (2003) som visade att både
massagebehandlingar och beröring medför bland annat ett lugnare allmäntillstånd, bättre humör
samt reducerad smärta. Man konstaterade också att blodtryck, andnings- och hjärtfrekvens
sjunkit efter massagebehandling.
22
Cowen et. al. (2005) menar att svensk massage och thai massage påverkar både blodtrycket och
hjärtfrekvensen och tolkar detta som ett tecken på ökad aktivitet av parasympatikus. Enligt
Gadde (2011) styrs detta av att huden stimuleras av beröring vilket ger en ökad frisättning av
stressreducerande hormon. Detta kan även ses i Myung- Haeng et. al. (2007) där massage med
aromaterapi minskade det systoliska blodtrycket hos de deltagare som erhöll massage
Delaney et.al. (2001); Ejindu (2007); Kaye et. al. (2008) och Olney (2005) menar att massage
kan ses som ett komplement till medicinsk behandling av hypertoni. Författarna lyfter fram
vikten av fler studier för att utvärdera massagebehandlingens långvariga effekt på blodtrycket.
Det faktum att dessa studier undersöker olika typer av massage är ännu ett argument för att fler
studier inom ämnet behövs.
Aourell, Skoog och Carleson (2005); Cowen et. al. (2005); Ejindu (2007); Hernandez-Reif et. al.
(1999); Mok Myung-Haeng et al (2007); och Pang Woo (2004); Olney (2005) menar alla att
framtida forskning med större studier är nödvändiga innan massage kan föreslås som en
komplementär behandling av hypertoni.
Metoddiskussion
Att undersöka vilken effekt massage har på hypertoni genom en litteraturstudie visade sig vara
mer komplicerat än förväntat. Inom området finns det mycket begränsad forskning med små
studier av tveksam kvalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka massagens effekt på
hypertoni och de studier som har använts för detta har i första hand undersökt hur
massagebehandlingar påverkar blodtrycket. Studierna har alla haft en bra metod men urvalet och
deltagarantalet har begränsat dess kvalitet och generaliserbarhet. I en annan studie av Olney
(2007) beskriver hon att studier som har massagebehandling och blodtryck som intervention inte
alltid behöver ha stora undersökningsgrupper för att kunna få statistiskt signifikanta resultat.
Detta motiveras av att massagebehandlingar tenderar att vara så effektiva i sin påverkan på
parametrarna att större undersökningsgrupper inte är nödvändiga för att kunna dra statistiskt
giltiga slutsatser från resultaten. Studierna som inkluderats i denna litteraturstudie har därför inte
värderats till låg kvalitet trots dess ringa deltagarantal.
23
Kliniska implikationer
I Sverige har 27 % av den vuxna befolkningen diagnosen hypertoni och betraktas därför som en
folksjukdom (Grefberg, 2007). Den kräver stora resurser från samhället på grund av
följdsjukdomar och behandling. Läkemedelsbehandlingen kräver ekonomiska resurser och
hypertonins följdsjukdomar innebär en stor belastning på sjukvården. Resultatet från studierna i
litteraturstudien visar att massagebehandling är effektivt för att sänka blodtrycket. En större
randomiserad kontrollerad studie kan säkerställa effekterna av behandlingen innan massage kan
föreslås som ett komplement till läkemedelsbehandlingen vid hypertoni. En sådan behandling
främjar patientens hälsa och välbefinnande och kan reducera kostnader för samhället och
belastningen på sjukvården.
Slutsats
Massage ses vanligen som en terapeutisk gren utan vetenskaplig grund. Det finns viss evidens
som tyder på att massagebehandling är en effektiv behandling för att sänka blodtryck. Studierna
visar att olika massageformer påverkar blodtrycket på olika sätt. För att avgöra om
massagebehandling kan användas som ett komplement till läkemedelsbehandlingen vid
hypertoni och vilken form av massage som är mest effektiv behövs dock större randomiserade
kontrollerade studier.
24
REFERENSER
Ahles, T.A., Tope, D.M., Pinkson, B., Walch, S., Hann, D., Whedon, M., Dain, B., Weiss, J.E., Mills,
L. & Silberfarb, P.M. (1999). Massage therapy for patients undergoing autologous bone marrow
transplantation. Journal of Pain and Symptom Management, 18(3), 157-163.
Alternativmedicin. (2012). Behandlingsformer: Klassisk massage. Stockholm: Alternativmedicin.
Hämtad 27 februari, 2012, från: http://www.alternativmedicin.se/sok/Beh-073.html
Aourell, M., Skoog, M. & Carleson, J. (2005) Effects of Swedish massage on blood pressure.
Complementary Therapies in Clinical Practice, 11, 242–246. doi:10.1016/j.ctcp.2005.02.008
Areklett, E., Knai, H K. & Hansen, I. (2002). Omvårdnad vid cirkulationssvikt. H.Almås. (Red).
Klinisk omvårdnad del 1.(ss 446- 468). Stockholm: Liber.
Axelsson, Å. (2008). Litteraturstudie. M. Granskär & B. Höglund-Nielsen. (Red). Tillämpad
kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (ss. 173-188). Lund: Studentlitteratur.
Cambron, J.A., Dexheimer, J. & Coe, P. (2006) Changes in blood pressure after various forms of
therapeutic massage: A preliminary study. The Journal of alternative and complementary
medicine, 12(1), 65–70.
CODEX, Centrum för forsknings- och bioetik. (2011). Informerat samtycke. Uppsala: CODEX.
Hämtad 28 september 2011, från: http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Cowen, V.S., Burkett, L., Bredimus, J., Evans, D.R., Lamey, S., Neuhauser, T. & Shojaee, L.
(2005). A comparative study of Thai massage and Swedish massage relative to physiological and
psychological measures. Journal of bodywork and movement therapies, 10: 266–275.
doi:10.1016/j.jbmt.2005.08.006
Delaney, J.P.A., Leong, K.S., Watkins, A. & Brodie, D. (2001). The short-term effects of myofascial
trigger point massage therapy on cardiac autonomic tone in healthy subjects. Journal of advanced
Nursing, 37(4): 364-371.
http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
25
Ejindu, A. (2007) The effects of foot and facial massage on sleep induction, blood pressure,
pulse and respiratory rate: Crossover pilot study. Complementary therapies in clinical practice,
13. 266–275 doi:10.1016/j.ctcp.2007.03.008
Friskvårdsgruppen.(2012). Fysiologi, Ett översiktskompendium. Hämtat den 27/2 2012 från:
http://www.friskvardsgruppen.se/dokument/Fysiologikompendium%20hemsida.pdf
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur
och Kultur.
Gadde, H. (2011). Klassisk svensk massage med triggerpunkter (1:a uppl.). Friskvårdsgruppen.
Granath, E. (2006). Fysiologiska effekter av massage. A.Wigforss- Percy. Massage och hälsa.
(ss. 25-54). Lund: Studentlitteratur.
Grefberg, N. (2007). Hypertoni. N. Grefberg & L-G Johansson. (Red). Medicinboken.(ss.143-
152). Stockholm: Liber.
Goats, G. C. (1994). Massage - the scientific basis of an ancient art: part 2. Physiological and
therapeutic effects. British journal of sports medicine, 28:153-156. doi: 10.1136/bjsm.28.3.153
Hernandez-Reif, M., Field, T., Krasnegor, J., Theakston, H., Hossain, Z. & Burman, I. (1999). High
blood pressure and associated symptoms were reduced by massage therapy. Journal of bodywork and
movement therapies, 4(1): 31- 38.
Kaye, A.D., Kaye, A.J., Swinford, J., Baluch, A., Bawcom, B.A., Lambert, T.J. & Hoover, J.M. (2008).
The effect of deep-tissue massage therapy on blood pressure and heart rate. The journal of alternative
and complementary medicine,14(2): 125-128. doi: 10.1089/acm.2007.0665
Mok,E. & Pang Woo, C. (2004) The effects of slow-stroke back massage on anxiety and
shoulder pain in elderly stroke patients. Complementary therapies in nursing & midwifery (10),
209–216. doi:10.1016/j.ctnm.2004.05.006
http://www.friskvardsgruppen.se/dokument/Fysiologikompendium%20hemsida.pdf
26
Myung-Haeng, H., Heeyoung, O., Myeong, S.L., Chan, K., Ae-na, C. & Gil-Ran, S. (2007)
Effects of aromatherapy massage on blood pressure and lipid profile in korean climacteric
women. International journal of neuroscience, 117. 1281–1287. doi:
10.1080/00207450600936650
Olney, C.M. (2005). The effect of therapeutic back massage in hypertensive persons: A
preliminary study. Biological research for nursing, 7(2): 98- 105. DOI:
10.1177/1099800405280827
Olney, C.M. (2007). Back massage: Long term effects and dosage determination for persons with pre-hypertension and hypertension. Theses and dissertations. Paper 2307.
Patterson, M., Maurer, S., Adler, S.R. & Avins, A.L. (2008). A novel clinical-trial design for the study
of massage therapy. Complementary therapies in medicine, 16(3): 169–176. doi:
10.1016/j.ctim.2007.08.001.
Post-White, J., Fitzgerald, M., Savik, K., Hooke, M.C., Hannahan, A.B. & Sencer, S.F. (2009). Massage
therapy for children with cancer. Journal of pediatric oncology nursing, 26(1), 16-28. doi:
10.1177/1043454208323295
Post- White, J., Kinney, M.E., Savik, K., Berntsen Gau, J., Wilcox, C. & Lerner, I. (2003).
Therapeutic massage and healing touch improve symptoms in cancer. Integrative cancer
therapies, 2(4): 332-344. doi: 10.1177/1534735403259064
Sains, K. (2011). Prescribing for hypertension part 1. Practice nurse, 41(15): 32- 36
SBU.(2004). Måttligt förhöjt blodtryck, volym 1. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm:
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004. SBU-rapport nr 170/1. ISBN 91-
87890-97-6.
Ulbricht, C. (2010). High blood pressure: An integrative approach. Alternative and
complementary therapies,16(3). Doi: 10.1089/act.2010.16304
27
Vårdförbundet. (2003) Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Stockholm:
Vårdförbundet. Hämtad den 3 januari 2012 från:
http://www.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSNs%20etiske%20retningslinjer.pdf
Warren, E.(2008). An introduction to hypertension. Practice nurse, 36( 7):ss 14-17
http://www.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSNs%20etiske%20retningslinjer.pdf
28
Bilaga 1
Författare,
publiceringså
r
Syfte Design Deltagare och
bortfall
Urval Metod Resultat Kvalitet
Kaye et al (2008) Att undersöka
effekten av djup
vävnadsmassage på blodtryck och
medelartärtryck.
Kvasi-
experimentell
studie.
263 deltagare med
muskelsmärtor
och -spänningar. (medelålder 48,5
år),
Hypertonibehandl
ade personer
inkluderades.
2 exkluderades.
Bekvämlighetsurval
med frivilligt
deltagande.
45-60 min
massagebehandling
med blodtrycksmätning
före och efter
behandling.
Efter behandling med
djup vävnadsmassage
sänktes både blodtryck och puls signifikant.
1
Hernandez-Reif
et. al. (1999).
Att jämföra och
undersöka
effekterna av
massage och
muskelavslappnings - övningar på
hypertoni
Experimentell
design.
30 personer med
diagnos hypertoni
sedan 6 månader.
5 st. exkluderades
efter dålig följsamhet.
Randomiserad
indelning i
interventions- och
kontrollgrupp.
10 st. 30 minuters
behandlingar
Automatisk
blodtrycksmätning
före och efter behandling, saliv och
urinprov samt
enkäter.
Blodtrycket minskades
i massagegruppen.
Muskelavslappnings -
övningar var inte lika
effektiva.
2
Delaney, Leong,
Watkins &
Brodie (2001)
Att undersöka hur
triggerpunktsmassa
ge på huvud, nacke
och axlar påverkar
delar av det
autonomiska
nervsystemet som
hjärtfrekvens och blodtryck.
Experimentell
design. 30 friska och frivilliga
personer. Inget
bortfall.
Randomiserad
indelning i
interventions och
kontrollgruppen som
matchades efter kön
och ålder.
Vila i tio minuter
innan interventionen.
20 min.
Massagebehandling,
Automatisk
blodtrycksmätning
och hjärtövervakning
före och omedelbart efter behandling.
Både systoliskt och
diastoliskt blodtryck
hade sjunkit i
massagegruppen.
1
29
Cowen et. al.
(2005)
Att undersöka
skillnaderna mellan
Svensk respektive
Thai massage samt
dess fysiologiska
och psykologiska
effekter.
Experimentell
design. 60 frivilliga (18-65
år), Gravida,
hypertensiva,
nyopererade och
personer med
hudåkommor och
smärtproblematik
exkluderas. 9
personer fullföljde
inte behandlingen.
Frivilligt
deltagande.
Dubbelblindad
Randomiserad
indelning i de två
massagegrupperna.
90 minuters
massage. Mätning
av BT, vilopuls and
motorik före och
omedelbart efter
behandling.
En viss sänkning kunde
ses av blodtrycket hos
de båda grupperna.
Vilopuls var signifikant
lägre än innan
behandlingen.
1
Olney (2005)
Att undersöka
effekterna av
ryggmassage på
blodtryck, puls och
oro på patienter
med diagnosen hypertoni.
Experimentell
design.
15 frivilliga
deltagare med
diagnosen
hypertoni.
1 fullföljde inte
studien.
Frivilligt deltagande
efter
inklusionskriterier.
Randomiserad
indelning i
interventions och kontrollgruppen.
Intervention: 10
min. ryggmassage
tre gånger i veckan.
Kontroll:
avslappning 10 min
tre gånger i veckan. Automatisk
mätning av
blodtryck och puls
innan och efter
behandling.
Ingen signifikant
skillnad i hjärtfrekvens
och oro mellan
grupperna. Signifikant
skillnad i blodtrycket
uppmättes hos interventionsgruppen.
2
Cambron,
Dexheimer &
Coe (2006)
Att undersöka hur
olika typer av
massage påverkar
blodtrycket, med
hänsyn till ålder,
längd och vikt.
Kvasi-
experimentell
design.
153 personer
deltog, varav tre
exkluderades.
Deltagarna var
över 18 år, hade ett
BT < 150/95 och
behärskade det
engelska språket.
Bekvämlighetsurval
där 6 olika
interventions-
grupper skapades
efter deltagarnas
behov.
30-90 min
behandling med
massage.
Automatisk
blodtrycksmätning
innan och efter
behandling.
Hos alla deltagare
sänktes det systoliska
blodtrycket och det
diastoliska trycket hade
en minimal ökning.
2
30
Aourell, Skoog
& Carleson
(2005)
Att undersöka hur
Svensk massage på
olika delar av
kroppen kan påverka
blodtrycket.
Experimentell
design.
16 friska män (20-
40 år). 1 deltagare
fullföljde inte
studien.
Urval ej redovisat.
Randomiserad
indelning i
massagegrupperna
med cross- over
teknik.
30 min
massagebehandling
två gånger i
veckan. Automatisk
blodtrycksmätning
före och omedelbart efter
varje behandling.
Signifikant sänkning
av blodtrycket kunde
ses i båda grupperna.
2
Myung-Haeng
et al (2006)
Att undersöka om
aromaterapi och
massage kan
reducera blodtryck
och blodfetter hos
kvinnor i
klimakteriet.
Kvasi-
experimentell
design.
60 kvinnor i
klimakteriet (45-54
år), varav 2
exkluderades.
Frivilligt
deltagande. Kontakt
via reklam. En
interventions- och
en kontrollgrupp
skapades via
matchning. Cross
over teknik
användes.
Intervention: 30
min massage en
gång i veckan
under 8 v. samt
daglig självutförd
massage. Blodtryck
kontrollerades
auskultatoriskt före
behandling.
Blodtrycket var lägre
i undersöknings-
gruppen jämfört med
kontrollgruppen. Det
var ingen skillnad i
blodfettsprofil.
1
Mok & Woo
(2004)
Att undersöka hur
lätt ryggmassage
påverkar oro, smärta, blodtryck och
hjärtfrekvens hos
patienter med stroke.
Experimentell
design.
118 deltog i
studien mellan 65-
85 år med diagnosen stroke.
16 personer
exkluderades från
studien.
Bekvämlighetsurval
med randomiserad
indelning i interventions- och
kontrollgrupp.
Intervention: tio
min. ryggmassage
under 7 kvällar i följd. Smärta, puls
och blodtryck
mättes av en
oberoende part
före, efter och tre
dagar efter
behandlingarna.
Interventionsgruppen
hade signifikant lägre
blodtryck, puls, oro och smärta jmf. med
kontrollgruppen både
direkt efter
behandling och tre
dagar senare.
1
Ejindu, (2007)
Att jämföra
effekterna av ansikts-
och fotmassage på
vitala parametrar och sömn.
Kvasi-
experimentell
design.
7 friska frivilliga
personer klarade
inklusions-
kriterierna. 1 deltagare fullföljde
inte studien.
Frivilligt
deltagande.
Randomiserad
indelning i fot eller ansiktsmassage-
grupp. Cross- over
teknik användes.
20 min massage
erhölls i båda
grupperna.
Blodtryck mättes innan och efter
behandling.
Fotmassagen gav en
liten reduktion av
blodtrycket.
Ansiktsmassagen gav större sänkning av
blodtrycket än
fotmassagen.
2