Det svenska politiska systemet:

Valsystem och parlamentarism

UppläggValsystem och röstbeteendeDet parlamentariska statskicket:

riksdag och regering

Proportionella valsystem: karaktäristiska dragPartier nominerar Väljare röstar på partierMandat allokeras till partier i

proportion till det antal röster de fåttGraden av proportionalitet kan

varierar bla beroende på ◦Antalet valdistrikt◦Närvaron av ett kompletterande

nationellt valdistrikt◦“Trösklar”

Det svenska valsystemetTrösklar: 4 % i hela landet, 12 % i

enskilt distrikt (valkrets)310 mandat fördelas genomfasta

mandat till varje valkrets (29)39 fördelas utifrån valresultat i hela

landet (utjämningsmandat)Partier centrala, men det finns

inslag av personvalSveriges valsystem en av de mest

proportionella

Trender bland väljarnaMinskat valdeltagande: från

omkring 90 % under 1970-talet, till omkring 80 % idag

Minskad partidentifikationTilltagande röstsplittringÖkad väljarrörlighet

Väljarrörlighet ökat radikalt

1960 1970 1982 1991 20020

5

10

15

20

25

30

35

Andel partibytare vid riksdagsval

Andel partibytare vid riksdagsval

FolkomröstningarRusdrycksförbud (1922, nej)Högertrafik (1955, nej)Pensionsfrågan, ATP (1957,

oklart)Kärnkraften (1980, oklart)EU-medlemskap (1994, ja)Införandet av euron (2003, nej)

Den representativa demokratin

Det proportionella valsystemetRegional grundprincip,

kompletterat med utjämningsmandat

Partiernas dominanta ställning……men personvalets ökande

betydelse

ParlamentarismRegeringen är för sin

sammansättning och politik beroende av den partipolitiska ställningen i folkrepresentationen

I Sverige krävs enbart att regeringen tolereras av parlamentet (riksdagen)

Väljarna har ett indirekt inflytande över regeringsbildningen

Statschef och regeringschef separata funktioner

Riksdagens roll: några centrala aspekter

Riksdagens arbete reglerat i RF och Riksdagsordning (t.ex. utskottens antal och roll, majoritetsprincip)

Riksdagens arbetsår kallas för riksmöte

Lagstiftningsmakt, finansmakt och kontrollmakt

Riksdagen: organisering av arbetet i utskottRiksdagsarbetet sker främst

utskott (minst 15)Varje utskott ska i princip spegla

den proportionella fördelningen av partier i riksdagen

Främsta uppgifter: bereda propositioner och motioner

EU-nämnden

Riksdagen: motionsrättenMotion läggs under den allmän

motionstid eller i anslutning till proposition från regeringen

PartimotionerMotionsskrivande som

opinionsbildning

Utskottens rollNytt ärende bordläggs och

hänvisas till relevant utskottUtskott behandlar proposition

och motionerUtskottsbetänkande: utlåtande

och reservationerVotering i riksdagen:

bordläggning, huvudalternativ och partipiskans betydelse

Riksdagen: den centrala budgetprocessen

Från underifrån till uppifrånprocess? Uppbindning av politiken

Förändringen av budgetprocessen påverkades av bl.a.:◦Nya idéer om finans- och

budgetpolitik◦Negativa erfarenheter från 1970-

talets ekonomiska kriser och budgetutveckling

Budgetprocessens faser

Steg 1: Vårproposition (april): fastställande av utgiftstak och preliminär fördelning mellan områden. Beslut i riksdagen

Steg 2: Budgetproposition (september): Utgiftsram, fördelning på utgiftsområden

Steg 3: Finansutskottet behandlar frågan om utgiftstak och fördelning. Riksdagsbeslut om utgiftstak och fördelning

Steg 4: Fackutskottet behandlar respektive utgiftsområde

Steg 5 (december): Beslut om budgeten i sin helhet i riksdagen

Regeringens roll: majoritets- eller minoritetsregering?Minoritetsregering vanligastMajoritetsregering undantagKoalitionsregeringSamlingsregeringMinoritetsregering med

organiserat samarbete med partier utanför regeringen i riksdagen