03-09-16, Carin Clason 1

Att utnyttja betestillgången på bästa sätt

Falkenberg 03-09-16

Carin Clason Hallands Husdjur

03-09-16, Carin Clason 2

Varför bete?

Motion D-vitamin Friskare djur Lagkrav EU-ersättning Vacker bild

03-09-16, Carin Clason 3

Vad är bete?

produktionsbeteMotionsbeteNaturbeteÅkermarksbete

Robot och bete!

03-09-16, Carin Clason 4

Bete avviker från vallfoder på stall

Ger låga pH-värden i vommen Höga halter flyktiga fettsyror Snabb passagehastighet.

Anpassa kraftfodret efter betet. Långsama kolhydrater i kraftfodret har visat på bättre beteskonsumtion (Eva Spörndly, 1995)

03-09-16, Carin Clason 5

Förutsättningar-Mål

Vilken produktionsform?– Mjölkkor– Sinkor– Rekryteringskvigor– Köttdjur

Hur mycket skall de växa/mjölka på betet?

03-09-16, Carin Clason 6

Planering en förutsättning!

Om kvigan skall kalva in vid 24 månaders ålder krävs:

Tillväxtplan Foderstat Utfodringsplanering Kontroll av tillväxtplanen.

03-09-16, Carin Clason 7

Tillväxtplanering

24 månaders inkalvning kräver: 700-750 g tillväxt/dag i snitt 400 g tillväxt på betet kräver högre tillväxt

på stall.

03-09-16, Carin Clason 8

Beteskonsumtion

1,5- 3,5 kg ts/ 100 kg levande vikt Bra bete: 12-18 kg ts Medelbete: 9-10 kg ts Dåligt bete: 6-7 kg ts

03-09-16, Carin Clason 9

konsumtion

Produktionsnivå Tillskottsutfodring Betestid Beteskvalitet-fiber Betestillgång

Kondition Väder Vatten Dagslängd Ts

Ta in djuren i tid på hösten!!

03-09-16, Carin Clason 10

Bräkning (Eva Spörndly)

Betesintag=1,3+0,24*kg mjölk+0,008*kg levandevikt+0,09*betestilldelningen(kg ts/ko och dag)-0,6*krftilldelningen(kg os)+0,0006*betesmängden.

Förutsättningar för tabell på nästa sida:

Betesmängd 2500 kg ts/ha, betets askhalt 10 % , kons vikt 600 kg, inget kraftfoder upp till 20 kg därefter 0,4 kg ts krf/kg ECM (krf 13,7 MJ/kg ts)

03-09-16, Carin Clason 11

Beräkningar

Betestilldeln

10 kg

ECM

15 20 25 30

10-15 kg ts

12,1 13,4 14,8 14,8 14,8

20 13,1 14,4 15,8 15,8 15,8

30 14,1 15,4 16,8 16,8 16,8

03-09-16, Carin Clason 12

Bete= färskvara Betet varierar stort under betesperioden Det är högst betesproduktion i början av

betesperioden då de unga djuren är lättast. Hur får vi den ekvationen att gå ihop?

03-09-16, Carin Clason 13

Beläggning antal djur/ha i början av sommaren, halvera längre fram

djur Sämre naturbete

Hagmark Åkermark

Vallfodertjur 3 6

Stut/kviga < 1 år

2 4 8

Stut/kviga> 1 år

1 2 4

Diko 0,7 1,5 3

03-09-16, Carin Clason 14

Råd från Inger Pehrson

Släpp tidigt! Ungnöt 5-7 cm, mjölkkor och dikor 8-10 cm. Släpp en mindre grupp ”robusta”

Sträva efter att ha allt väl avbetat/skördat innan midsommar. Oönskade växter är smakligare som unga

Anpassa djurantalet efter bete och betestillgång. Hög beläggning i början

03-09-16, Carin Clason 15

Inger…..

Flytta eller ta in djuren i tid. Betesmarken är ingen förvaringsplats utan en foderresurs.

Planera för en ”normal” sommar och ha en beredskap för betesöverskott eller betesbrist.

Stäng av/öppna delar av betet Betesväxter i skugga smakar sämre och

bildar ingen tät grässvål. Glesa ut och röj.

03-09-16, Carin Clason 16

Övergångsutfodring/tillskottsutfodring

Övergångsutfodring är tillåten även på naturbetesmark- Låt stallfodret följa med ut på betet i början och slutet på säsongen!

Planera var djuren skall äta.

03-09-16, Carin Clason 17

Mineraler/vatten Låt inte djuren dricka ur öppna vattendrag,

även ungdjur kräver god vattenkvalitet ”Dåligt vatten kan bli dyrt”, Husdjur 3/02

Mineraler skall finnas till alla djur

03-09-16, Carin Clason 18

Parasiter!!!! Framförallt förstagångsbetare drabbas av

parasiter. Naturbetesmarker betas ofta år efter år av

samma djurslag! Avmaskning rekommenderas ej på

naturbeten, men å andra sidan bör djuren ej beta naturbeten under sin 1.a betessäsong.

03-09-16, Carin Clason 19

Praktiska råd Gör upp en tillväxtplan och betesplan, mät

djuren vid betessläpp Släpp djuren tidigt! Anpassa djuren efter betestillgången Putsa områden som förväxer. Ta hem djuren i tid på hösten!!!!

03-09-16, Carin Clason 20

Sen installning

Förutom lägre tillväxt hos djuren Försämrar betets övervintring och kan ge sämre tillväxt följande vår. Träck som djuren ger ifrån sig på

sensommaren hösten ger bryts ner förhållandevis långsamt. Sämre smaklighet.

03-09-16, Carin Clason 21

03-09-16, Carin Clason 22

03-09-16, Carin Clason 23

Litteraturtips Betesbok för nötkreatur 1991, Carlsson A LT

förlag Bete och betesdjur, Persson I, 2001, SJV Djurtillväxt och ekonomi vid optimal hävd av

naturbetesmarker 1997 Nötkreaturens tillväxt vid olika

betestryck,Spörndly E, 1998 Svenska vallbrev nr 2 1998